Ny sambolag

Betänkande 2002/03:LU19

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 juni 2003

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
PDF

Beslut

Ny sambolag även för homosexuella sambor (LU19)

En ny sambolag för både heterosexuella och homosexuella samboförhållanden börjar gälla den 1 juli 2003. Många av den gamla sambolagstiftningens regler förs över till den nya sambolagen. Men den nya lagen innehåller en del nyheter. Begreppet sambor får en allmänt tillämplig och klarare definition. När det i en lag talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden så menar man också sambor av samma kön. Det blir tydligare när ett samboförhållande upphör. Samborna ska kunna avtala om att bodelning inte ska ske och att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Om ett samboförhållande ska upphöra omedelbart får samborna skriva ett föravtal om den kommande bodelningen. Det införs en tidsfrist för när en begäran om bodelning senast ska ske när båda samborna är i livet. Det införs även en frist för en efterlevande sambo som flyttat från bostaden. Riksdagen beslutade också att lagen om bostadsbidrag ska vara könsneutral och gälla för sambor. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att komma tillbaka med förslag till ändringar i andra lagar som en följd av den ändrade definitionen av sambor.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Delvis bifall till en motion rörande ytterligare lagändringar. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2003-05-06
Justering: 2003-05-20
Trycklov: 2003-05-22
Trycklov: 2003-05-23
Trycklov till Gotab och webb: 2005-05-22
Reservationer: 3
Betänkande 2002/03:LU19

Alla beredningar i utskottet

2003-04-15, 2003-05-06

Ny sambolag även för homosexuella sambor (LU19)

Lagutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till en ny sambolag som ska gälla för både heterosexuella och homosexuella samboförhållanden. Många av den gamla sambolagstiftningens regler förs över till den nya sambolagen. Men den nya lagen innehåller en del nyheter. Begreppet sambor får en allmänt tillämplig och klarare definition. När det i en lag talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden så menar man också sambor av samma kön. Det blir tydligare när ett samboförhållande upphör. Samborna ska kunna avtala om att bodelning inte ska ske och att viss egendom inte ska ingå i bodelningen. Om ett samboförhållande ska upphöra omedelbart får samborna skriva ett föravtal om den kommande bodelningen. Det införs en tidsfrist för när en begäran om bodelning senast ska ske när båda samborna är i livet. Det införs även en frist för en efterlevande sambo som flyttat från bostaden. Riksdagen föreslås också godkänna regeringens förslag att lagen om bostadsbidrag ska vara könsneutral och gälla för sambor. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2003. Utskottet föreslår, med anledning av motionsförslag, att riksdagen ger regeringen i uppdrag att komma tillbaka med förslag till ändringar i andra lagar som en följd av den ändrade definitionen av sambor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2003-06-03
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:LU19, Ny sambolag

Debatt om förslag 2002/03:LU19

Webb-tv: Ny sambolag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 62 Inger René (M)
Fru talman! Vi diskuterar i dag förslaget till en ny sambolag, en lag som ska skydda personer som en- bart har flyttat ihop. Jag yrkar bifall till reservation nr 2 men står självklart också bakom våra övriga reservationer. Enligt regeringens proposition om ny sambolag föds hälften av alla barn i familjer där föräldrarna är sambor. Ungefär en tredjedel av paren, drygt 1,2 miljoner människor, lever i samboförhållande och resten i äktenskap. Det är alltså dubbelt så vanligt att barn till sambor upplever en separation mellan föräld- rarna som att barn till gifta föräldrar gör det. De olika juridiska typerna för samlevnadsformer är olika till sin innebörd. Det finns i vårt samhälle i dag anledning att foku- sera på familjen och de samlevnadsformer som är grunden för den. Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla grupp som en fa- milj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke och förståelse men också att ställas inför krav och ansvar. Familjen anknyter på detta sätt till människans allra djupaste behov, beho- vet av att bli sedd och att inte vara utbytbar. Det är därför viktigt att familjer är stabila över tid. Alltför många tvingas möta upplevelsen av att vara utbytbar. Relationer bryts, och familjen upplöses. Det är inte oväsentligt vilken samlevnadsform som är grunden för familjen. Äktenskapet är i dag den tryggaste juridiska samlevnadsformen som grund för en stabil familj. Sambolagen, som i dag diskuteras, är en skyddslag för personer som enbart flyttar ihop. Det sker ingen registrering, och det finns inte heller någon undre åldersgräns utan syftet med lagen är att skydda den svagare parten i samband med separation. Lagen utlöses så snart samboförhållandet upphör och är således reaktiv. Det betyder att i samboförhål- landet blir rättsregler tillämpade på samlevnaden utan någon uttrycklig önskan eller viljeförklaring från sambornas sida. Lagen bygger helt enkelt på kollek- tivanslutningsprincipen, och samboskapet fastställs i juridisk mening först när det löses upp i domstol. Den svagares skydd kan enligt min mening endast tillgodoses genom att alla parter är välinformerade om lagens innebörd och därmed kan göra ett medvet- et lagval eller avtalsval. I detta avseende är lagen bristfällig, vilket vi påtalar i vår reservation. Äktenskapet är däremot ett planerat förbund och ingått mellan man och kvinna. Parterna ska vara myndiga. Äktenskapets främsta syfte är att tillgodose också barnens rättigheter till erkännande och om- vårdnad. Förhållandet mellan parterna regleras genom äktenskapsbalken som är ämnad att ge barn och för- äldrar trygghet i sin relation. Äktenskapet har utöver denna funktion andra innehållsliga värden som gör den till en trygg samlevnadsform. Det är självklart så att alla som ingår äktenskap inte avser eller kan skaf- fa barn men väljer den formen för dess egen skull. Allmänheten känner oftast inte till de skillnader som finns mellan äktenskapslagstiftningen och sam- bolagstiftningen, och det har berörts tidigare av dem som har talat här. Alltför ofta anses sambolagen helt felaktigt vara jämförbar med äktenskapsbalken. Det är viktigt att människor medvetandegörs om hur sam- bolagen fungerar och vad det är som skiljer den från äktenskapsbalken. Äktenskapet är ett bättre lagstadgat skydd för bar- nen än samboskapet genom att det ger ökad trygghet på en rad punkter. Från födelsen till exempel står barnet under vårdnad av båda föräldrarna om dessa är gifta med varandra och i annat fall av modern ensam. Det betyder att den man som lever som sambo med en kvinna inte per automatik antas vara far till ge- mensamma barn såsom görs vad gäller gifta par. Äktenskapsskillnad, ett annat exempel, föregås av betänketid om båda makarna begär det eller om nå- gon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Om bara en av makarna vill att äktenskapet ska upplösas har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid. Sambor ärver inte varandra, något som många för sent fått erfara. Fru talman! Ett annat problem med sambolagen är att den saknar en undre åldersgräns. Sambolagen gäller även för ungdomar under 18 år. En tämligen intensiv debatt har förts angående barnäktenskaps giltighet i Sverige. Sambolagen riskerar att legitimera en form av dolt barnäktenskap. Lagen är också otyd- lig vad gäller föräldraansvaret. Eftersom föräldrar har ansvaret för underårigt barn borde kanske ett sambo- förhållande godkännas av dem. Fru talman! Kristdemokraterna yrkar inte avslag på propositionen om ny sambolag trots att den har uppenbara brister. Vi vill däremot lyfta fram äkten- skapets överlägsna ställning som juridisk samlev- nadsform, och vi vill peka på svagheter i den nya sambolagen såsom den är föreslagen. För det första måste de som lyder under lagen vara medvetna om vad den innebär, vad det innebär att bara sambo och konsekvenserna av det. Det vore en fördel om de som omfattas av sambolagen på något sätt visar att de gjort ett medvetet val. För det andra måste ansvars- förhållandena redas ut eftersom sambolagen och föräldraansvaret kolliderar. Det är rimligt att föräldra- ansvaret för underårig ska innebära att samboförhål- landet ska godkännas av föräldrarna. Om detta vill vi kristdemokrater ha en utredning. Tack för ordet!

Anf. 63 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Stolta men inte nöjda! Det är ett ut- tryck som vi socialdemokrater använde i valrörelsen. Men i dag skulle jag vilja säga: Stolt och nöjd! I dag tar vi ytterligare ett viktigt steg i kampen för ökad rättvisa och välfärd. Sambolagen kommer att bli starkare och tydligare efter dagens beslut. Och nästan exakt ett år efter beslutet om att homosexuella ska få rätt att prövas som adoptivföräldrar ska nu även sam- bolagen omfatta sammanboende av samma kön. Ho- mosexuella får som alla andra rätt till anhörigstöd och den trygghet som heterosexuella länge har omfattats av. Begreppet sambo blir könsneutralt. Som ett resultat av förslag från regeringens fa- miljelagssakkunniga stiftades 1974 en lag som regle- rade ogifta sammanboendes gemensamma bostad. Sambolagen har nu funnits i 15 år och år 2000 fanns det ca 1,2 miljoner sambor i vårt land. Lagen, som var kontroversiell när den kom, har i dag ett brett stöd från allmänheten. Att vara sambo är inte längre något man lite nedlåtande kallar "Stockholmsäktenskap" utan har blivit en samlev- nadsform som av de flesta är både accepterad och respekterad. Ett av sambolagens viktigaste syften är att skydda den svagare parten, att ge ett minimistöd. Eftersom det tyvärr är först vid separationen som parterna inser hur viktigt det är att reglera sina ekonomiska förhål- landen, fyller lagen ett viktigt syfte. Informationen om sambolagen måste stärkas så att parterna känner till vad som omfattas av lagen och kan göra ett medvetet val av samlevnadsform. Den informationen kan ske på många sätt. Skolan och Homoombudsmannen är två viktiga parter förutom den information som regeringen tar fram. Till lagutskottets betänkande finns tre reservatio- ner. Den första har krav på ett anmälningsförfarande för att sambolagen ska gälla, och reservanterna tycker att det är fel att man kan omfattas av en lag man inte känner till. Till det vill jag säga att problemet oftast är det motsatta: Många tror att sambolagen omfattar mer än den gör i verkligheten, i vissa fall att den innebär samma skydd som äktenskapslagstiftningen. Skulle ett anmälningsförfarande införas går lagens huvudsyfte, att skydda den svagare parten, förlorat eftersom det inte är troligt att de som är i störst behov av lagskyddet skulle registrera ett samboförhållande. Reservation två av kd vill ha en nedre åldersgräns för sambor. Att den frågan inte tas upp i propositio- nen innebär inte att vi i majoriteten tycker att det är acceptabelt med barnäktenskap, men även här är det viktigt att slå vakt om den svagare parten i ett sambo- förhållande, även om parterna är underåriga. I reservation tre av Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna tas samboegendomen upp. Reser- vanterna vill inte att en större del av parternas egen- dom ska omfattas av lagstiftningen än vad som redan görs i dag. Bakgrunden är den att Sambolagskom- mittén föreslog att även motordrivna fordon ska tas in i bodelningen. Det här tyckte vi i majoriteten var ett bra förslag, men det är ett komplicerat förslag som kräver ytterligare överväganden. Resultatet får inte bli att den svagare parten i samboförhållandet miss- gynnas. Därför måste frågan beredas vidare. Fru talman! Jag yrkar bifall på utskottets betän- kande och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 64 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Marianne Carlström sade i sitt anfö- rande att man inte borde införa ett anmälningsförfa- rande. Hon beskrev effekterna med dagens lagstift- ning. Ett problem med dagens lagstiftning är till ex- empel att människor tror att sambolagen omfattar mer än den gör. Med mitt sätt att se detta borde detta sna- rast vara ett argument för att pröva om inte ett anmäl- ningsförfarande kunde stärka det faktiska skyddet för den svagare parten. Jag kan hålla med Marianne Carlström om att man visserligen kan tänka sig att det finns situationer där det kan vara till den svagare partens fördel att sig själv ovetande ha omfattats av en familjerättslig lag- stiftning vars innebörd man sedan blir varse när för- hållandet tar slut. Men kan det inte vara mer sannolikt att det finns ett betydligt större antal för vilka sam- bolagens effekter kommer som en ovälkommen över- raskning? Till exempel kan man från lagstiftarna ha fått signalen att man inte ens behöver bry sig om att anmäla sitt samboförhållande eftersom lagen gäller i alla fall. Det finns en, tyvärr, alldeles för stor och allmänt utredd föreställning om att lagen omfattar mer än den gör. I debatten har till exempel nämnts att många tror att sambor ärver varandra, vilket absolut inte är fallet. Att bli varse det efter att ett förhållande har tagit slut genom att den ene dör kan vara en mycket obehaglig överraskning. Borde det inte vara dags att göra en ordentlig prövning av vilka effekterna skulle bli om det införs ett anmälningsförfarande och vilka fördelar och nackdelar som skulle komma av det? Handen på hjärtat: Just frågan om ett anmälningsförfarande ut- reddes inte särskilt grundligt av Samboendekommit- tén.

Anf. 65 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Det är möjligt att ett anmälningsförfa- rande skulle vara bra för vissa. Jag är orolig för de svaga. Det får inte bli så att om man inte har gjort en anmälan omfattas man inte av lagen. Det är möjligt att det så småningom är dags att ta ett steg i den riktningen. Det är några länder som har infört anmälningsförfarande. Vad jag förstår har de gjort det nyss. Låt oss i vanlig ordning följa upp detta och se vad det ger för resultat. Sedan får vi ta upp detta vid ett senare tillfälle. Jag tycker att det just nu är för tidigt. Det viktiga är att skydda den svagare parten. Jag anser att man gör det bäst genom att i dag inte ha ett anmälningsförfarande.

Anf. 66 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Vi kan nog vara ense om att det inte är möjligt att ta ställning till ett sådant lagförslag i dag eftersom den frågan inte utreddes tillräckligt ordentligt av Samboendekommittén. Jag kan i så fall välkomna att Marianne Carlström öppnar för att man kanske kan titta på detta i ett senare skede. Som nyss nämndes har andra europeiska länder på senare tid infört samboendelagsliknande lagstift- ningar. Dessa länder liknar i övrigt oss vad gäller samhällsstruktur och familjerättslig lagstiftning. De har valt att införa en samboendelagsliknande lagstift- ning med ett anmälningsförfarande. Belgien och Frankrike är två sådana exempel. Jag tror att vi måste se sanningen i vitögat, det vill säga att dagens förhållande att lagstiftningen slår till utan man ens själv behöver ta reda på dess effekter, utan anmälan, samtidigt som det finns en utbredd föreställning om att lagen omfattar mycket fler juri- diska effekter än vad den gör, leder till en stor risk för att den på olika sätt svagare parten i praktiken kom- mer i kläm när ett samboförhållande tar slut. Jag skulle välkomna att man så snart som möjligt tittar på vilka för- och nackdelar som kan finnas med att infö- ra ett anmälningsförfarande.

Anf. 67 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Enligt min mening kommer den in- formationskampanj som ska följa sambolagens infö- rande att åtgärda en del av detta. Med hänsyn till den debatt som vi fick lyssna till om konstitutionsutskot- tet och att uppfylla olika löften, vill jag vara försiktig med löften. Men det är intressant att följa upp denna lagstiftning och se vad den ger i de länder som nu har ett anmälningsförfarande. Sedan kanske vi kan åter- komma i frågan vid ett senare tillfälle.

Anf. 68 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Jag vill möjligtvis återkomma till de- batten om vikten av kunskap. Jag menar att den sva- gare parten blir ännu svagare om man inte får kun- skap om vilken lag man lyder under och där man kan göra ett aktivt fritt eget ställningstagande. Därför är det viktigt att utreda en ordning där människor får göra det aktiva valet och samtidigt bli medvetna om att samboende inte är detsamma som att ingå ett äk- tenskap och att sambolagen inte ger samma skydd. Hur ställer sig Marianne Carlström egentligen till att det är två olika lagar som träder in när en under- årig blir sambo? Det finns i dag ingen utredning om föräldraansvaret och dess kollision med att det inte finns någon undre åldersgräns i sambolagen. Jag har försökt att ställa frågor såväl i utskottet som i andra sammanhang. Hitintills har ingen kunnat svara vad det kan bli för konsekvenser. Vore det inte rimligt att utreda vilket ansvar som ska ta över? Vore det inte rimligt att föräldrarna fick vara med och ge sin tillå- telse i fråga om ett underårigt barn?

Anf. 69 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Det är viktigt med information. Det är viktigt hur skolan undervisar i detta, hur man talar om vilken lagstiftning som gäller. Jag tror att de flesta vet ungefär skillnaden men att det finns en hel del miss- förstånd som myndigheterna och skolan behöver reda ut. I fråga om unga och barn hör detta ihop med sko- lan och föräldraansvaret. Som förälder kan man inte hindra barn under 18 år att flytta hemifrån om det går att ordna praktiskt. Det är viktigt att det finns ett skydd för de barnen. Samtidigt är detta ingenting som samhället ska uppmuntra för dem som är under 18 år. Men det finns sådana tillfällen, och då är det bra att det finns en skyddslagstiftning - som jag tycker att sambolagen är. Om vi säger att den inte ska omfatta ungdomar under 18 år kommer vi i stället att ställa till problem.

Anf. 70 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Det är klart att en skyddslag behöver omfatta dem som är svagast. Men om detta inte reds ut försvagas samtidigt föräldrarnas möjligheter att ta ett aktivt ansvar. Därför tror jag att en utredning som kan visa på möjligheter, hinder och konsekvenser för det ena och det andra vore värdefull. Det är knepigt att det inte finns en undre åldersgräns när det gäller att en lag träder in för en juridisk samlevnadsform. Därför tror jag att det vore viktigt med en utredning i det avseendet för att bringa klarhet. Jag har själv gjort små undersökningar. Mina erfa- renheter är tvärtemot mot vad Marianne Carlström säger. Det är alldeles för få som känner till skillnaden mellan sambolagen och äktenskapsbalken. Det finns en stor okunskap. Det räcker inte med att skolan på- talar det. Människor har en benägenhet att ta till sig kunskapen på ett annorlunda sätt om de ska göra ett eget fritt val. Därför är det viktigt att det är frivilliga avtal som ska styra vid ett samboförhållande. Man bör utreda både när man ska lyda under sam- bolagen och vilken undre åldersgräns som ska gälla. Det vore oerhört värdefullt att få detta utrett. Det skulle stärka situationen.

Anf. 71 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Okunskapen finns säkert, men exakt hur stor den är vet ingen av oss. Jag säger som jag sade förut: Informationen och kunskapen är viktig och många måste hjälpas åt om informationen ska bli bra. Sedan funderade jag lite på något som Yvonne Andersson sade. Jag har aldrig hört om något fall där barn under 18 år bor ihop och där sambolagen tilläm- pats när de flyttat isär och att detta då skulle ha varit ett stort problem. Jag vet inte om Yvonne Andersson känner till något sådant fall. Vi har inte heller haft frågan uppe till diskussion i utskottet. Men det är kanske en fråga som vi får återkomma till senare. Vi har framför oss frågan om en lagstift- ning som gäller barnäktenskap. Det är kanske möjligt att i samband med den återkomma i denna fråga.

Anf. 72 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Marianne Carlström tror på upplys- ning och på att göra folk medvetna om sambolagen. Det kan väl vara bra. Men det ska till starka krafter för att vi ska få en liknande upplysningskampanj och stora debatt om vad den här lagstiftningen omfattar som den som ägde rum både innan och efter det att lagen trädde i kraft i slutet av 80-talet. De allra flesta som ekonomiskt eller juridiskt ar- betar med människor som levt i ett samboförhållande är väl medvetna om att okunskapen om lagen är all- deles för stor. Det innebär att kanske inte heller de som Marianne Carlström kategoriserar som svaga personer under ett samboförhållande garderat sig, sett om sitt hus eller arbetat för att lagstiftningen ska vara i takt med hennes eller hans vilja, vilket beror på att vederbörande inte kan tillräckligt mycket om lagstift- ningen. Jag tror alltså att okunskapen om lagen ställer till med mycket elände både för den som har kunskaper och inte minst för den som inga kunskaper har. I dag kan man avtala bort lagen, och det skulle va- ra naturligt att man också kunde "avtala till" lagen. Min fråga till Marianne Carlström är därför: Tycker inte du att okunskapen kan vara problematisk både för den som kan lagens bokstav och den som inte kan den?

Anf. 73 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Jo, jag tycker att okunskapen är ett problem, och jag vill göra mycket åt den. Det framgår också av både propositionen och betänkandet att vi vill göra något åt detta. Däremot har jag inte kommit till samma slutsats som Inger René. Jag tycker inte att man ska ha ett anmälningsförfarande, vilket jag tidi- gare motiverat. Samma motivering kan gälla här.

Anf. 74 Inger René (M)
Fru talman! Jag har hört motiveringen, men jag godtar den inte. Den är inte till tillräckligt stor hjälp för de personer som behöver hjälp. Regeringen och dess organ har under mer än 15 år haft möjligheter att lära och upplysa människor om vad sambolagen innehåller. Trots det vet vi att väldigt många lever på ett sätt som gör att de, när lagen ska träda i kraft då ett samboförhållande upphör, blir förvånade, överraskade och alltför ofta får stora eko- nomiska problem. Det kan inte vara rimligt, Marianne Carlström. Om vi nu vill ha en utredning till stånd och Mari- anne Carlström också anser att det så småningom kan vara rimligt, så vet samtidigt alla i denna kammare att tiden mellan en utredning och när en lag eller en förordning kan träda i kraft är mycket lång. Därför skulle jag vilja föreslå att Marianne Carlström satte sig ned och funderade över om det inte kan vara rim- ligt att inom en snar framtid titta på det som ligger bakom reservation 1 och fundera över om man inte ska tillsätta en utredning på det här området.

Anf. 75 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Det finns ett stort mörkertal kring hur många som har goda kunskaper om sambolagen och hur många som inte har det. Frågan är hur man på bästa sätt ska komma till rätta med denna okunskap för det skulle vara bra att komma till rätta med den. Jag är dock inte säker på vems lösning som är den bästa. Jag tror naturligtvis att vår lösning, inte de borgerliga partiernas, är den bästa. Man kan naturligtvis utreda även den frågan. Var- för säger vi då inte ja till en sådan utredning? Om man sitter på sin kammare och lyssnar på debatterna inser man att vi i princip skulle behöva ha en utred- ning om varenda fråga samtidigt som vi inte får till- räckligt med pengar för utredningar. Det går inte att utreda varje fråga - i alla fall kan det inte göras med en gång. Låt oss nu anta den nya sambolagen och låta den verka under några år. Därefter får vi återkomma. Om de borgerliga partierna inte kan ge sig till tåls så länge får de väl återkomma med motioner under höstens allmänna motionstid. Sedan får vi fundera över hur vi ska arbeta vidare med frågan.

Anf. 76 Inger René (M)
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga: Äntligen! Äntligen tar riksdagen ännu ett steg för att förändra vår lagstiftning och ta bort de stämplar som hela vår grundläggande lagstiftning och även grund- lagen bygger på, nämligen den heteronormativa lag- stiftningen. Det är en lagstiftning som bygger på att heterosexualiteten är det normala medan allt annat är avvikande och därför inte heller är acceptabelt och kan ges samma rättigheter. Dagens betänkande och den proposition som riks- dagen ska fatta beslut om i eftermiddag handlar om och visar på ett tydligt sätt hur vi tar bort den särlag- stiftning som vi haft inom detta område. Vi tar bort den sambolag som gällt för heterosexuella par, och vi tar bort den sambolag som gällt enbart för homosexu- ella par. I stället får vi en sambolag som är köns- neutral och gäller lika för alla. Jag skulle vilja ta vid där Yvonne Andersson in- ledde sitt anförande. Till skillnad från Yvonne An- dersson och Kristdemokraterna anser jag att sambo- skapet och sambolagstiftningen innebär att samhället inte moraliserar över människors samlevnadsform. I stället respekterar de människors egna val av samlev- nadsform. Yvonne Andersson och Kristdemokraterna står här och uttalar sig om hur överlägset äktenskapet är. I juridisk mening finns den överlägsenheten enbart i ett avseende. Det handlar om att äktenskapet är ett paket med lagstiftning som människor kan sluta ett avtal om. Sedan gäller hela det paketet, vilket är väldigt bra. Däremot redogjorde kristdemokraterna för en helt annan moralisk uppfattning, nämligen en uppfattning att äktenskapet är till enbart för vissa personer och att äktenskapet ger en form av bättre standard än andra samlevnadsformer. Vi i Vänsterpartiet ställer oss väldigt kritiska till detta eftersom vi inte tycker att vare sig politiken eller samhället ska moralisera över det sätt som människor väljer att leva tillsammans på. Det som samhället och lagstiftningen har ett an- svar för är att tillhandahålla olika lösningar för att människor till exempel ska kunna välja sin egen samlevnadsform och få ett juridiskt skydd. Sambolagen har tillkommit för att skydda just den svagare parten i ett sådant avseende. Därför har Vänsterpartiet ställt upp på de förra sambolagarna och på den sambolag som vi nu ska besluta om. Det innebär att vi vill ha en ordning där sambolagen trä- der i kraft per automatik när man väl valt att bli sam- bo och flyttar ihop på samma adress. Det som finns i lagstiftningen - jag vet inte om ni som står bakom reservation 1 har missat det - innebär att man, när man väl är sambo, kan välja att avtala bort sambola- gen i förhållandet. Sambolagen behöver helt enkelt inte gälla i just det samboförhållandet. Man kan skri- va ett avtal om att sambolagen inte ska gälla i sambo- förhållandet. Så jag förstår inte argumenteringen här om att man sätter sig över människor, att människor inte får välja själva. Tvärtom finns det en valmöjlig- het. I grunden handlar det om information, och här måste jag ställa mig väldigt frågande till replikväx- lingen mellan ordföranden och vice ordföranden i utskottet. Det finns ingen reservation som handlar om informationen. Hela utskottet är överens om att det en brist i informationen. Utskottet konstaterar till och med att det finns en enorm okunskap hos allmänheten om sambolagen. Därför trycker utskottet mycket mer än vad regeringen gör i sin proposition på vikten av att informationen, som vi i utskottet tycker är torftig, blir mer fyllig och utvecklad. Det är vi helt överens om. Det finns ingen reservation eller något särskilt yttrande om det. Ändå hade de en ordväxling om det som lät som att den ena tyckte annorlunda än den andra. Det finns mycket okunskap. Min och Vänsterpar- tiets mening är att vi och regeringen har ett väldigt stort ansvar att se till att kunskapen om detta med den svagare parten kommer ut. Den här kunskapen kom- mer också att innebära att de som inte vill att sambo- lagen ska gälla i deras samboförhållande ska ha möj- lighet att avtala bort den. Men det finns även möjlig- heter att göra ett ännu starkare avtal. I ett samboför- hållande kan man sluta civilrättsliga avtal och välja att olika saker ska gälla i avtalet. När regeringen talar om att man ska komma till- baka i frågan om att även motordrivna fordon ska ingå i samboegendomen, säger man att denna liksom andra möjligheter att stärka skyddet för sambor ska beredas vidare. Det här kan vara ett sådant instrument att faktiskt stärka skyddet för sambor. Jag tycker att det är en spännande diskussion, för det är just utifrån den diskussionen som vi kan se hur vi kan göra lag- stiftningen ännu mer flexibel och lättillgänglig utifrån människors egna fria val. I frågan om samboegendom tycker Vänsterpartiet att motordrivna fordon ska finnas med i sambolag- stiftningen. Anledningen till att vi inte har reserverat oss i frågan är att vi har en överenskommelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att frågan ska beredas vidare för att man ska hitta fler olika alternativ än det förslag som kom från Samboende- kommittén. Från Vänsterpartiet ser vi med glädje fram emot en proposition på riksdagens bord där motordrivna fordon ingår. Vi i Vänsterpartiet tycker inte att bara bilar ska räknas in utan motordrivna fordon i allmän- het, för i dag är det inte bara bilar som människor använder som fortskaffningsmedel för att ta sig fram. Sedan, fru talman, finns det en liten otydlighet och där vill jag trots allt göra ett förtydligande. Det handlar om utskottets tillkännagivande i betänkandet om de ytterligare lagändringar som Martin Andreas- son var inne på utifrån Folkpartiets motion. I utskottet säger vi att vi ställer oss bakom detta krav, och ut- skottet tillkännager det för regeringen. Men av någon konstig anledning har det trots allt smugit sig in nå- gon liten miss, för att i tillkännagivandet står det att utskottet bifaller yrkandena 4-9. Men i utskottets ställningstagande säger utskottet att man inte tar ställning till yrkandena 4 och 8 om assisterad be- fruktning, utan att det pågår en utredning och att utskottet inte vill föregå utredningen och uttala sig i frågan. Det skulle i så fall innebära att utskottet fak- tiskt uttalade att det är okej att lesbiska kvinnor inte får tillgång till insemination, assisterad befruktning eller äggdonation på sjukhus bara för att de är lesbis- ka och sambor. Ett sådant uttalande vill inte lagut- skottet göra. Det tillrättaläggandet tror jag också klarar ut att det trots allt inte är ett tillkännagivande som täcker yrkandena 4 och 8, men det är bara av praktisk betydelse. Jag ska också försöka hinna kommentera frågan om legitimerande av barnäktenskap, som Kristdemo- kraterna tagit upp här. Åter är det på det viset att vi i utskottet är otroligt eniga om att vi vill ha en lagstift- ning för att förbjuda och motverka barnäktenskap. Ändå verkar det på Yvonne Anderssons reservation som att utskottet på något sätt skulle gå med på en legitimering av barnäktenskap genom det här betän- kandet och den här propositionen. Fru talman! Så är ju inte alls fallet. Tvärtom säger utskottet - kanske inte lika tydligt som jag hade öns- kat - att sambolagen inte är ett sätt att legitimera barnäktenskap, utan att sambolagen träder i kraft just vid en boskillnad. När Yvonne Andersson lyfter fram att barn ska ha målsmans godkännande och så vidare, underkänner Yvonne Andersson och Kristdemokra- terna unga människors egna val. I de allra flesta fall ska unga människor ha möjlighet att flytta hemifrån. De ska ha möjlighet att flytta ihop med sina pojkvän- ner eller flickvänner även innan de har fyllt 18 år. Där tycker jag att lagstiftningen är tydlig. Barnäktenskap är det inte fråga om, utan det är i stället fråga om att man i positiv bemärkelse ser till att den lagstiftning vi redan har skyddar vid till exempel tvång eller hot. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till ut- skottets förslag och säger än en gång att jag kan glädja mig åt att det här betänkandet äntligen har kommit på riksdagens bord.

Anf. 77 Marianne Carlström (S)
Fru talman! Först om detta med risken för så kal- lat dolt barnäktenskap. Det innebär helt enkelt att det kan vara en 15-åring som kanske inte alls flyttar ihop med en 16-åring utan med en 49-åring. Jag vill ha detta utrett så att vi inte hamnar i en oönskad situa- tion. Det är det som det handlar om. Det handlar inte om att lagutskottet vill ha barnäktenskap - jag vet också att vi är fullständigt eniga i den frågan - utan det handlar om att jag vill ha en utredning så att vi inte riskerar att hamna i svårigheter, eftersom det i den här lagen inte finns någon undre åldersgräns. Sedan till det väldigt viktiga för oss kristdemo- krater. När jag apostroferades här av Tasso Stafilidis uttryckte han en annan innebörd av vad jag faktiskt sade. Jag talade om äktenskapet som en överlägsen juridisk samlevnadsform när det gäller stabilitet i familjer, precis i enlighet med vad regeringen skriver i propositionen. Jag talade också om att det är olika innebörder i en äktenskaps- och en sambolagstiftning, och att det är väldigt viktigt att man är tydlig och medvetandegör detta. Därför tror jag att det är viktigt att människor gör aktiva val. Om man aktivt väljer äktenskap och byg- ger upp en familj utifrån detta ska man veta vad det innebär. Man ska också kunna ha ett frivilligt avtal med en annan människa som man vill leva tillsammans med, men då ska man göra den aktiva handlingen och veta vad det är för innebörd i det hela. Det handlar inte om en valfrihet som ett negativt val, som Tasso Stafilidis talar om. Man ska inte behöva välja bort någonting som prackas på en, utan man ska behöva välja till. Därför finns det en viktig skillnad mellan Vänster- partiet och Kristdemokraterna.

Anf. 78 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag vet att vi är överens i frågan om dolt barnäktenskap. Jag är bara lite förvånad över att Kristdemokraterna ändå valde att reservera sig. Det är klart att utskottet kunde ha varit ännu tydligare - det kan jag hålla med om. Men utskottet uttrycker ändå vad det är för lagar som tar vid och som står över sambolagen vad gäller föräldrabalk och så vidare och vilka regler det är som gäller där. Då är det väl viktigt att vi också från talarstolen här klargör att det inte är meningen att man på något sätt ska kunna använda, och inte heller kan använda, sambolagen som något dolt sätt att ingå barnäktenskap. Ett samboförhållande innebär att två personer bor på samma adress. Det är inte möjligt till exempel för en 43-åring att flytta hem till det 13-åriga barnets föräldrar och bo där tillsam- mans med sin dolda barnäktenskapsfru och ha ett samboskap tillsammans med flickans föräldrar. Det finns inga sådana utrymmen i lagstiftningen. När det gäller moraliserandet så tycker jag att det är lite lustigt att Yvonne Andersson säger emot sig själv. Hon pratade här tidigare i talarstolen om barns trygghet, att man byter, att man aldrig vet vad man har kvar och så vidare. Fortfarande pratar hon om olika innebörder och olika stabilitet i familjen. Jag menar att det är ett sätt att moralisera. Ett äktenskap behöver inte alls innebära mer stabilitet eller ha en annan innebörd, mer än just den juridiska, än ett sam- boförhållande. Men det är det som Yvonne Anders- son försöker ge sken av i sitt anförande, och det är det som jag menar är att moralisera över människors fria val.

Anf. 79 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jag använder de statistiska uppgifter som vi har och som regeringen har presenterat i pro- positionen. Om det är dubbelt så många barn i ett samboförhållande som barn som föds inom ett äkten- skap som inte får fortsätta att leva tillsammans med sina föräldrar så är det ju sämre stabilitet. Det är det jag talar om! Vad behöver människor i ett samhälle för att känna trygghet? Jo, de behöver långvariga nära relationer. Det behövs familjer där människor kan utvecklas. När jag talar om stabilitet så använder jag ingen moraliserande del alls. Jag talar om den statistik som vi har och vad som hittills har visats. Äktenskapet är en form för familjebildning som är överlägsen alla andra juridiska samlevnadsformer. Det är vad jag pekar på, och det tycker jag att även Vänsterpartiet borde kunna se. Det är en sanning som kommer fram utifrån konkreta underlag som regeringen presenterar. Det är väl inget märkligt? Det märkliga är om Vänsterpartiet försöker an- vända något slags känslomässig kampanj för att få något slags övertag i debatten och tala om moralise- rande som något negativt och om att äktenskapet inte är värt det som det faktiskt har visat sig vara värt. Jag tror inte på det, utan jag tror att man kan gå på de underlag som finns och konstatera att det är detta som gäller. Det är viktigt att människor inser skillnaden mellan de här delarna.

Anf. 80 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! Jag får väl börja med att klargöra vad Vänsterpartiet tycker i den här frågan: Vänsterpartiet respekterar människors val av samlevnadsform. Är det så att människor väljer att ingå äktenskap så re- spekterar Vänsterpartiet det. Är det så att människor väljer att ingå partnerskap så respekterar Vänsterpar- tiet det. Är det så att människor väljer att vara särbor eller sambor eller leva på det sätt som passar dem så respekterar Vänsterpartiet det. Jag tycker att det är konstigt att Yvonne Anders- son inte själv hör att det hon gör är att moralisera, fru talman. Yvonne Andersson säger att äktenskapet skulle vara ett tryggare förhållande för en familj. Det är ju inget som säger det! Vad är det som säger att det skulle vara tryggare för ett barn att växa upp med två föräldrar som är gifta än med två föräldrar som inte är gifta? Alla vet vi ju att det förekommer många saker som är negativa för barn både i förhållanden där för- äldrarna är gifta och där föräldrarna är ogifta. Ändå försöker Yvonne Andersson påvisa att det är äkten- skapet som skulle vara mycket mer och högre värt än samboförhållandet. Det stämmer som jag sade bara i ett avseende vad gäller lagstiftningen, och det är just när det gäller de rättsliga verkningarna. Lagstiftning- en ser olika ut. Sedan lägger olika partier olika värde- ringar på vad samboförhållandet innebär och vad äktenskapet innebär. Vänsterpartiet vill till exempel ha en könsneutral äktenskapsbalk - en äktenskaps- balk som gäller lika för olikkönade som likkönade par. Det är intressant att Yvonne Andersson inleder hela sitt anförande med att lyfta upp det här och ändå bara vill klamra sig fast vid det som regeringen har skrivit i propositionen och använda regeringens sta- tistik till att dra sina och Kristdemokraternas slutsat- ser. Det ställer inte vi i Vänsterpartiet upp på.

Anf. 81 Yvonne Andersson (Kd)
Fru talman! Jag tror att det är många som ropar äntligen denna dag, Tasso Stafilidis, över att hetero- normen bryts i sambolagstiftningen. Tasso Stafilidis har sagt många fina ord från talar- stolen om hur viktigt det är att staten inte moraliserar över människors fria val och inte går in och normerar hur människor ska ordna sina egna samlevnadsfor- mer. Utifrån dessa vackra deklarationer tycker jag att det är lite märkligt att Vänsterpartiet ändå inte ser problemet med att sambolagstiftningen slår till vare sig folk är medvetna om det eller inte. Tasso Stafilidis sade i sitt anförande att det hand- lar om att staten ska tillhandahålla olika lösningar och olika lagpaket som människor ska kunna välja mel- lan. Det är äktenskap eller partnerskap och sambolag- stiftning för dem som av det ena eller andra skälet inte ingår äktenskap eller partnerskap. Det är precis så det ska vara. Det ska vara laglösningar som sam- hället tillhandahåller och där det sedan överlåts till människorna själva att fritt avgöra så att de slipper att i efterhand bli varse att lagar har gällt deras förhål- lande utan att de ens har varit medvetna om det. Fru talman! Samlevnadsformer förändras över ti- den. De ser annorlunda ut. Jag tror att det är principi- ellt viktigt att det lämnas ett område i lagstiftningen där människor fritt kan avtala om sina inbördes rela- tioner i ett förhållande i stället för att först bli på- tvingade en lagstiftning för att sedan kunna avtala bort den.

Anf. 82 Tasso Stafilidis (V)
Fru talman! I frågan om sambolagstiftningen är Vänsterpartiet och Folkpartiet överens på många punkter. Men vi i Vänsterpartiet har gjort ett tydligt val. Vi säger att vi tycker att utifrån historien och utifrån hur verkligheten ser ut har det oftast varit så att den svagare parten i ett samboförhållande har varit den som har farit illa. Alltså beslutade man redan när sambolagstiftningen för första gången blev till att det skulle vara en lagstiftning som trädde i kraft per au- tomatik, och inte en lagstiftning som man fick välja. Då skulle man kunna se att i många fall skulle vissa välja att vara oinformerade för att inte till exempel den svagare parten skulle ha något att sätta emot. I stället fortsatte man ett samboförhållande utan några som helst rättsliga innebörder. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att vi har den här ordningen. När man är informerad kan man också välja att avtala bort, om man inte vill ha det. Man behöver inte, som Martin Andreasson nämnde i sitt inlägg, bli påtvingad lagstiftning och sedan avtala bort den. Man kan avtala bort lagen innan man ens flyttar ihop och säga vad som ska gälla från och med den dag man flyttar ihop. Det är fullt möjligt. Vi är överens i frågan om att göra folk medvetna om sambolagstiftningen, Martin Andreasson. Vi tycker att det är ett problem. Vi har ställt krav på regeringen att de också ska göra någonting åt det. Då kommer folk att bli mer medvetna tack vare våra påpekanden.

Anf. 83 Martin Andreasson (Fp)
Fru talman! Tasso Stafilidis använder i första hand praktiska argument för att försvara att lagen gäller utan något anmälningsförfarande och avstår från att ge sig in i de djupare principiella resone- mangen. Naturligtvis använde man dessa praktiska argument när lagen infördes, nämligen att man trodde att det var bäst för den så kallade svagare parten, hur man nu definierar en svagare part, att lagen gäller oavsett om folk är medvetna om det. Det var någon- ting som vi i Folkpartiet var kritiska mot redan när lagen infördes. Vi menar att man inte på allvar har undersökt ifall dessa praktiska argument verkligen är hållbara. Som jag tidigare har lyft fram kan det komma som en minst lika obehaglig överraskning för den oinforme- rade parten att i efterhand inse att sambolagen har fått effekter som man kanske inte alls var medveten om. Av det skälet vill jag även till Tasso Stafilidis rikta frågan ifall Vänsterpartiet kan tänka sig att tämligen snart ställa sig bakom att regeringen faktiskt gör en översyn av vilka fördelar och nackdelar som skulle finnas med ett anmälningsförfarande, på samma sätt som i de nyligen utformade sambolagsliknande lag- stiftningarna i Belgien och Frankrike. Det principiella argumentet kvarstår, att man med den nuvarande konstruktionen av sambolagen får en situation där det inte lämnas något utrymme för män- niskor att helt och hållet själva avtala sina inbördes förhållanden försåvitt de inte på förhand eller så att säga i efterhand avtalar bort en viss lagstiftning. Det tror jag är något som ställer ganska höga krav på juridiska kunskaper, att skriva ett juridiskt giltigt avtal för att inte sambolagen ska gälla. Jag tror att det ur den synvinkeln vore bättre att vända på steken och införa ett anmälningsförfarande. Jag vill be om Tasso Stafilidis syn på att man utreder detta.

Anf. 84 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Martin Andreasson utgår hela tiden från den dåliga kunskapen. Han säger att sambolagen för någon som har ingått ett samboförhållande får effekter som man inte hade räknat med. Men vi är väl överens om informationsinsatserna? Meningen är ju att frågetecknen faktiskt ska suddas ut, att de inte ska behöva existera längre. Det trodde jag faktiskt att vi var överens om. Det är det vi har tryckt på och velat förstärka, att man ska veta vad som gäller. Jag förut- sätter att det även kommer att verkställas så att in- formationen når ut till människor. Jag står inte här och säger att vi fattar beslut om en lagstiftning och sedan förutsätter vi att ingen kommer att få information, att hela Sveriges befolk- ning fortsättningsvis kommer att vara ovetande. Tvärtom, herr talman, innebär informationsinsatsen att människor inte ska känna det som både Martin Andreasson och jag känner stor olust över, att männi- skor inte är informerade. Folkpartiet var motståndare till den här formen av sambolag redan från början. Man ville inte att motor- drivna fordon ska ingå i det delningsbara. Där håller inte Vänsterpartiet med. Regeringen säger också, vilket jag förankrar mig i, att man, när man ska se över frågan om motordrivna fordon, även kommer att se över andra möjligheter att stärka skyddet för sam- bor. Den här frågan kommer att beredas vidare. Den bereds just nu på Justitiedepartementet. Vem vet, kanske kommer de här frågorna upp där. När Sambo- kommittén övervägde att lyfta in bilar i sambolag- stiftningen utgick man från den svagare parten och såg att det fanns ett behov.

Anf. 85 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Riksdagen ska besluta om ny sam- bolag. Från Centerpartiets sida vill jag yrka bifall till lagutskottets förslag i dess helhet. Vi anser att det är bra att det finns en sambolag. Erfarenheterna efter 15 år är till övervägande del positiva. Det är bra att det finns ett grundskydd, en huvudregel som reglerar hur en bodelning ska ske när det saknas ett avtal mellan parterna. Samtidigt finns även möjligheten för de par som inte vill omfattas av lagen att upprätta avtal och där skydda enskild egendom. Från Centerpartiets sida är vi förvånade över att Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill införa en registrering av de människor som bor ihop utan att vara gifta. Vi försvarar rätten till valfriheten att kunna leva samman utan registrering. Dessutom skulle en registrering innebära en ökad kontroll över människor. Dagens folkbokföring ger tillräckliga upplysningar om var människor befinner sig som inte är gifta. Centerpartiet kan därför inte stödja den re- servation som har föreslagits från övriga borgerliga partier. Kristdemokraterna påpekar att det finns ekono- miska nackdelar för gifta i jämförelse med ogifta, bland annat att gifta skulle ha en högre förmögenhets- skatt än ogifta och att detta skulle vara en del i att människor förlorar på att gifta sig. Vi vill hävda att det finns många olika orsaker som gör att människor väljer att vara gifta eller ogifta. Det är viktigt att det finns regler för olika samlevnadsformer och att de får finnas kvar. Centerpartiet välkomnar också den nya sambola- gen som raderar ut skillnaderna mellan homosexuella och heterosexuella sambor. Lagen ger därmed lika villkor och utgår från par som har en kärleksrelation och ett gemensamt hushåll oavsett kön. Däremot är det viktigt att det när förhållanden upplöses inträder någon form av äktenskapsliknande delning av boha- get. Detta underlättar speciellt där separationen är konfliktfylld. Vid sådana tillfällen anser vi att det är till gagn för den svagare parten. Att stärka skyddet mot illojala förfaranden genom den redovisningsplikt som införs är också ett led i att öka rättvisan mellan parterna. Vi säger även ja till regeringens förslag att utreda en utvidgning av sambolagens egendom till att even- tuellt även gälla motorfordon. Vi tycker att det är logiskt att motorfordon kan inräknas. Har man inför- skaffat det för gemensamt bruk kan det också vara skäl att det ska ingå i den gemensamma bodelningen. Men först vill vi se en utredning. Vi vill se konsek- venserna, vad man där kommer fram till. I 15 år har vi haft en sambolag. Trots det är det många som inte känner till den i alla delar. Jag vill ändå hävda att de allra flesta känner till grunderna, att man har rätt att kräva hälften av bohaget när man separerar. Men jag kan instämma i att det finns många viktiga bitar som många inte känner till, fram- för allt då det gäller arvsrätten. Vi instämmer i att det är bra att det kommer till en informationsinsats. För övrigt kan vi heller inte tolka utskottets ställ- ningstagande som att vi skulle legitimera barnäkten- skap, genom den sambodiskussion som har förts angående ungdomar under 18 år. De är omyndiga, och ytterst är det föräldrarnas ansvar. Om det inte finns föräldrar finns det någon annan vårdnadshavare. Vi tar bestämt avstånd från tolkningen att vi i lagut- skottet skulle legitimera barnäktenskap.

Anf. 86 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! För det första hörde jag kanske fel, men mig veterligt har jag inte dragit in någonting om förmögenhetsskatt eller annat, även om jag väl känner till att civilståndet för samboende är något annat än vad det är för makar och äktenskap. Jag vill höra vad det egentligen var som Viviann Gerdin lyfte fram att Kristdemokraterna hade sagt i det här avseendet. För det andra handlar det, när jag lyfter fram re- servationen, om att just det Viviann Gerdin här uttalar är viktigt, nämligen att vi har ett föräldraansvar och en sambolag och att man borde utreda vad det är som egentligen ska gälla för detta ansvarstagande. Det ska naturligtvis ingå i informationen om den nya sambo- lagen. I dag har jag hört mig för på flera olika håll, och människor vet inte vilken lag som gäller för vad. Det är just det som är intressant när 15-åringen flyttar till 49-åringen och de separerar: Vad är det för lag som gäller? Hur långt sträcker sig föräldraansvaret? Var ligger sambolagen i förhållande till det? Det är den utredningen jag vill ha. Jag har därmed inte sagt att lagutskottet på något vis skulle legitimera barnäktenskap. Jag är fuller väl medveten om att vi alla är överens om att detta ska motarbetas till varje pris.

Anf. 87 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Då det gäller förmögenhetsskatten, som jag lyfte fram, står det klart och tydligt i Krist- demokraternas kommittémotion. Yvonne Andersson lyfter ofta fram frågan om att det är för stora skillna- der mellan äktenskap och samboförhållanden, och man kan tolka Kristdemokratenras motion så att det innebär ekonomiska nackdelar att vara gift. Därför lyfte jag fram den frågan här. När det gäller en 15-årings samboende med en annan, är ju 15-åringen omyndig. Det står också nå- gonstans i lagen att den som är under 16 år inte förfo- gar över egna saker - man ska vara över 16 år för att ha förfoganderätt. Det är ett omyndighetsförklarande av den unga människan som flyttar ihop. Jag är väl medveten om att en ung människa ock- så har en egen vilja att göra saker och ting. Men jag tycker fortfarande att det finns ett föräldraansvar kvar här. Om man inte har någon egendom att förfoga över, funderar jag: Vad är då problemet?

Anf. 88 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Ja, vad är problemet? Det finns till och med 15-åringar som har egendom att förfoga över. Det finns ju olika vinklingar på de konkreta fallen, som jag inte ska ta upp här. Jag har en del konkreta fall där man har ifrågasatt detta. Det är intressant att Viviann Gerdin ger sig in på att försöka tolka lagen, när jurister inte har lyckats tolka den när jag har efterfrågat det tidigare. Det är ju därför som jag yrkar på att det skulle göras en utred- ning som kunde tolka detta, så att vi fick veta vad som gäller och inte gäller. När det gäller förmögenhetsskatten och ett sambo- förhållade kontra ett äktenskap som samlevnadsform är det skillnad. Man behöver inte vara vare sig jurist eller något annat för att veta det. Vi vet i dag att det inte är ekonomiskt lönande att ingå ett äktenskap. Såtillvida tycker vi inom Kristdemokraterna att man inte ska förlora på att man satsar på långvariga rela- tioner och på äktenskap. Därtill hoppas jag att vi någon gång blir eniga om att civilståndet i sig inte ska innebära att man har sämre eller bättre ekonomiska utgångsvärden. Men det är en annan diskussion, som inte har tagits upp här. Det är Kristdemokraternas uppfattning att man naturligtvis inte ska förlora ekonomiskt på att ingå ett äktenskap. Det är fullständigt självklart.

Anf. 89 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Jag vill börja med att svara Yvonne Andersson då det gäller ungdomar och deras eventu- ella samboende. Det är fortfarande så att den som är under 18 år är omyndig, och då har föräldrarna ett inflytande över vad den unga människan äger, även om de inte kan bestämma vad den unga människan gör. Yvonne Andersson lyfter återigen fram skillna- derna mellan att vara sambor och att vara gifta. Det är skillnader, och vi tycker också att det ska vara skill- nader. Människor ska kunna göra ett fritt val, om man vill ingå ett äktenskap, med dess fördelar, eller om man vill ingå ett samboförhållande, med de för- och nackdelar det kan ha. Man har alltså själv ytterst friheten att avgöra vad man vill.

Anf. 90 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Våra samarbetspartier Socialdemo- kraterna och Vänstern har sagt mycket positivt. Jag ska bara späda på glädjeyran över den proposition som Miljöpartiet, regeringen och Vänstern tillsam- mans har arbetat fram. Det är en stor dag då vi äntli- gen kan få till en könsneutral sambolag - något som vi från Miljöpartiet länge har krävt. I dag har homo- och heterosexuella sambor olika rättigheter och skyldigheter. Så ska det inte vara på 2000-talet. Alla människors lika värde och rätt till lika behandling är grundläggande principer för Miljö- partiet. Det finns absolut ingen anledning att göra skillnad på sambopar av samma kön och sambopar av olika kön. Punkt slut. Därför sammanförs nu äntligen den nuvarande la- gen om sambors gemensamma hem och lagen om homosexuella sambor till en gemensam lag med könsneutrala regler. I samma proposition föreslås också att sambor ska ges möjlighet att ingå föravtal om bodelning. Dessutom förtydligas definitionen av sambor och när ett samboförhållande ska anses ha upphört. Av någon anledning ifrågasätts fortfarande den svenska sambolagen. Låt oss därför påminnas om att samboreglerna i Sverige infördes redan 1988, som en naturlig följd av att människor valde, och fortfarande väljer, att leva tillsammans utan att ingå äktenskap. Verkligheten är ju den att sedan 1960-talet har alltfler valt att inte gifta sig utan i stället leva som sambor. I dag är en tredjedel av alla par sambor, och hälften av alla nyfödda har ogifta föräldrar. Det är en verklighet som vi ska bejaka. Nu är det tyvärr så att inte alla partier har denna förmåga att respektera människors fria val av familjeliv, vilket vi tidigare i debatten har hört av bland annat Yvonne Andersson från Kristdemokraterna. Jag beklagar detta djupt. Men såväl Miljöpartiet som Vänstern och Socialde- mokraterna menar att människors grundläggande behov och väsentliga intressen inte får bli sämre till- godosedda eller helt åsidosatta bara för att de väljer att inte gifta sig. Varför krävs då en sambolag, och en könsneutral sådan? Ja, syftet är, då liksom i dag, främst att skydda samboparets ekonomiskt eller socialt svagare part. Oftast är det den person som för parets räkning köper dagligvaror och livsmedel vilka förbrukas. Den eko- nomiskt starkare parten köper däremot oftare kapital- varor, som ju har en betydligt längre livslängd. Om sambor gick skilda vägar eller den ena dog fanns tidigare inget lagligt skydd för den ekonomiskt svaga- re eller den efterlevande. Det är nämligen i praktiken inte möjligt att på privat väg avtala sig till motsva- rande skydd. Med samboreglerna blir valfriheten större. Man kan gifta sig, Yvonne Andersson. Man kan också vara sambo. Man kan också, vilket Martin Andreasson vill, avtala bort samboskyddet. Tidigare kunde man bara gifta sig. Dagens lagändringar är därför efterlängtade. La- gen om bostadsbidrag ska vara könsneutral och till- lämplig på sambor - utmärkt. En könsneutral lagstiftning är viktig. Människors val av samlevnadsformer förändras ständigt, och nya förslag till förbättringar måste komma. Det gäller den ouppklarade frågan om motordrivna fortskaffnings- medel. Men det gäller också det större steget för att nå en könsneutral civil äktenskapsbalk. Det är en fråga som vi från Miljöpartiet nu med kraft kommer att agera för att nå en majoritet i riksdagen för. Slutligen vill jag upprepa det som flera talare har varit inne på, nämligen behovet av information om denna nya sambolag. Jag hoppas att vi alla ska göra vårt bästa för att svenska folket ska nås av denna stora nyhet och om vad som gäller i denna fråga. Herr talman! Miljöpartiet har ingen reservation i detta betänkande, utan jag yrkar bifall till förslaget i sin helhet i betänkandet.

Anf. 91 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Det går inte att undgå att begära en replik när något som detta sägs i kammaren efter den här debatten. "Man kan gifta sig, Yvonne Andersson. Man kan också vara sambo." Ja, Ulf Holm, man kunde också ha lyssnat på vad jag sade i mitt anförande och hört vad replikerna handlade om. Kristdemokraterna respekterar människors val av samlevnadsform. Det är inte det som det har handlat om. Det har handlat om att vissa samlevnadsformer har större stabilitet, precis som det står i regeringens proposition och som Miljöpartiet bevisligen står bak- om. Det innebär att människor i det här landet ska veta under vilka lagar de lyder när de väljer en samlev- nadsform, och de ska kunna välja. Det är vad jag egentligen har sagt under den här debatten. Jag har också sagt att det måste utredas om det är otydlighe- ter i lagstiftningen beträffande vilka lagar som ska gälla, eftersom det inte finns en undre åldersgräns. Sammantaget är detta inte alls någonting av det som Ulf Holm anklagar mig för, herr talman. Därför måste anklagelserna sägas emot. I övrigt har jag ing- en som helst avsikt att fortsätta någon debatt om precis samma sak. Men jag vill vara tydlig med att Kristdemokraterna tycker att det är viktigt att alla människor gör sitt val men att de vet vilket val de gör och konsekvenserna av sitt val. Det är det som är väldigt viktigt. Folk ska också veta att vissa samlev- nadsformer har större stabilitet i samhället och att andra har mindre stabilitet. Det skulle möjligtvis vara intressant att veta var- för Ulf Holm gör detta lilla utfall och tolkar in något helt annat.

Anf. 92 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Jag hoppas att Yvonne Andersson kan läsa anteckningarna från debatten. Då förstår du säkert varför jag kan komma fram till slutsatsen att du ifrågasätter hela sambolagen, inte bara den nya som vi i dag kommer att klubba utan även den gamla. Det är det som går igenom i hela din argumentation. Det är bara äktenskapet som ska gälla. Sedan för du in lite småargument, men du har up- penbarligen bara reserverat dig på någon punkt. Som jag tolkar ditt inlägg här skulle jag nog ha velat se en reservation där du i ärlighetens namn avslår hela sambolagen. Det är det som du i mångt och mycket hävdar, men jag hoppas att jag har fel och att vi till- sammans kan sprida informationen i Sverige om vilka regler som gäller i den nya sambolagen. Då får vi bästa möjliga utfall av den här sambolagen, och då kan vi kanske alla vara nöjda.

Anf. 93 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag hoppas att du inser att du har fel, men jag skulle inte vilja nöja mig med enbart infor- mation om den här lagen utan också kunskap. Det handlar om att varje människa måste ta till sig den informationen och pröva den utifrån sitt eget hand- lande i nästa led. Det tror jag att vi måste arbeta för. Det är därför som vi tycker att det är viktigt att män- niskor gör medvetna val av samlevnadsform. Det kan inte ha undgått Ulf Holms öra att alltför många i slutet av en relation, när den inte har blivit så lyckad som man hade tänkt sig, har stått inför det faktum att de har varit stora förlorare. Det är inte nog med svek och andra känslomässiga lidanden, utan de har också förlorat en hel del av vad de har satsat eko- nomiskt och annat. Jag tycker inte att man behöver ta till den här ty- pen av anklagelser när vi försöker tala om vad det egentligen handlar om. Om jag ville skulle jag kunna avslå propositionen. Tror Miljöpartiet att Kristdemo- kraterna inte vågar avslå den här propositionen? Vi har inte gjort det. Vi har inte avslagit den, men vi har pekat på svagheter och vikten av kunskap och jämfört olika juridiska samlevnadsformer. Det hoppas jag att jag har gjort klart i det här replikskiftet, om inte an- nat.

Anf. 94 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Information och kunskap hänger väl ganska mycket samman. Det ena ger det andra. Jag förstår inte riktigt vad Yvonne Andersson är ute efter, förutom när det gäller en punkt. Det gäller hela dis- kussionen om den svagare parten. Jag tycker kanske att den svagare parten kräver ett visst skydd, och det är det som vi får i den här sambolagen. Det är väl ganska viktigt att vi får fram ett sådant för alla dem som inte har tagit till sig denna kunskap om den svenska lagstiftning som nu kommer att börja gälla. Eftersom ni inte yrkar avslag på allting kan man tolka Kristdemokraternas inställning optimistiskt och säga att Kristdemokraterna äntligen accepterar och bejakar att det finns homosexuella sambor. Vi nöjer oss med den slutsatsen i en positiv anda.

Anf. 95 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Ulf Holm kom i början av sitt anfö- rande med några generella svepande påståenden som gjorde att jag behövde begära ordet. Jag vet inte om Ulf Holm var här i början av de- batten. Men i så fall hade han hört att jag bejakade de förändringar som ingår i den här nya sambolagen. Jag tycker att de är bra. Däremot tycker jag, när man nu pratar om svagare och icke svagare part, att kunska- per alltid ger makt. I 15 år har man försökt informera människor om innehållet i sambolagen, men alla som sysslar med upplösning av samboförhållanden kan vittna om att väldigt många vet alldeles för lite om vad den här lagen egentligen innebär. Det är därför som vi är några stycken som tycker att man likaväl som man kan avtala bort lagen bör kunna avtala in lagen, om det nu går att säga på det sättet, så att man gör ett medvetet val. Det medvetna valet förutsätter kunskaper, och det är det som vi moderater på det här sättet vill fram- hålla. Det är skälet till att vi har reserverat oss i reser- vation nr 1, men summan av kardemumman är att vi bejakar lagen. Vi tycker att det är en bra lag, men vi tycker att det är till förfång för väldigt många att kunskaperna om lagen är så små som de är. Det gör att även den svagare parten kommer att lida skada i och med denna kunskapsbrist.

Anf. 96 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Jag ber om ursäkt. Jag hörde inte inledningen av Inger Renés anförande, men jag vet att ni bejakar lagen och inte har någonting emot den. Därför har jag inte heller sagt något särskilt om Mo- deraterna. Jag förstår den här invändningen även om jag har kommit fram till en annan slutsats. Vi lär komma tillbaka till den frågan längre fram, skulle jag tro, om det behövs. Förhoppningsvis behövs det inte, men man ska aldrig säga aldrig när det gäller lagstiftning, så vi får se.

Anf. 97 Inger René (M)
Herr talman! Jag har en motion i det här betän- kandet, motionen L325. När man har fått en motion avstyrkt brukar man vara lite ledsen. Man brukar tänka så här: Hur ska jag formulera de här yrkandena bättre nästa gång jag lägger fram en liknande motion? I det här fallet kan jag bara säga att verkligheten ibland går före. Den här propositionen var redan på gång när jag skrev min motion. Så det är första gång- en jag får tacka utskottet för att man inte har tillstyrkt min motion för då skulle man utreda det här igen. Jag är både stolt och nöjd i dag. Jag är stolt efter- som vi har fått den första familjerättsliga lagstiftning- en som är lika för alla oavsett kön. Jag är också stolt över att regeringen och riksdagen har tagit frågan om homosexuellas samlevnad på allra största allvar. I det avseendet är det en glädjens dag i dag i detta parla- ment. Men självklart försvinner inte alla de problemen genom denna lag. Det finns många problem kvar att lösa. Jag tänkte bara säga det i det här sammanhanget men så har jag lyssnat på en del av inläggen. En sak blev jag förvånad över. Varför uppstod be- hovet av att över huvud taget ha en sambolag från allra första början? Varför kom det ett behov av att ha en sambolag? Varför började riksdagen en gång i tiden att fundera på det? Det var eftersom äktenskapet fanns men människor inte tyckte att de ville ha äkten- skapet. Då valde de att gå in i en annan form av sam- levnad. Då fanns det också ett behov att klara av det som skedde när samboförhållandena upphörde. Så tycker man att man ska ha någon ytterligare registre- ring som man ska klara ut innan man kan få den här lagen att gälla. Om man har bott ihop i flera år och glömt bort det här eller inte gjort det vad är det då för skydd som gäller? Jag måste bara fråga mig det här eftersom jag inte förstår vad man menar när man säger att man borde ha någon registrering eller anmälan av ett sam- boskap. Varför skulle man ha det? Det är ju ändå så att man har den här lagstiftningen för att skydda den svagare parten. Den argumentationen förstår jag inte. Jag förstår ännu mindre kristdemokraterna när de går upp och säger att man behöver se över konsek- venserna av det här. Man pratar om att äktenskapet skulle vara bättre och att det skulle vara lättare att leva ihop i ett äktenskap. Det stämmer ju inte. Man kan inte heller säga att det finns i utredningen. Det står inte i någon utredning, utan man har bara anfört att det rent juridiskt är stabilare med äktenskapslag- stiftning än sambolagstiftning. Självklart är det så. Visst är den stabilare rent juridiskt. Men om man nu vägrar att ingå äktenskap måste man ju ändå ha något skydd. Detta tycker man att man ska behöva registre- ra. För mig är det oerhört konstigt. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkan- de.

Anf. 98 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Kulturutskottets betänkande KrU8 behandlar propositionen 2002/03:93 Vissa frågor inom spelområdet m.m. Kulturutskottet har tillstyrkt de förslag som finns i propositionen om ändringar i lotterilagen i syfte att stärka föreningslivets ställning på lotterimarknaden. De ideella föreningarna får i förslaget rätt att för- dela vinster mellan pengar och andra sorters vinster. Utskottet har också tillstyrkt förslaget om att öpp- na upp för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att i vissa fall ge tillstånd till de svenska aktörerna att samarbeta med systerorganisationer i utlandet. Kulturutskottet tillstyrker också regeringens för- slag till förändringar i skattelagstiftningen där delta- gare undantas från att betala inkomstskatt på vinster i ett i utlandet anordnat så kallat poolspel. I stället ska den svenska arrangören betala lotteriskatt. Skatteut- skottet har haft möjlighet att yttra sig i ärendet men avstått. Då regeringen i propositionen aviserat förslag inom spelområdet i budgetpropositionen har utskottet beslutat att avstyrka motionerna om spelmissbruk, vinstdelning till föreningslivet, marknadsföring av spel, tillsyn av spelombud, vinstandelstak samt id- rottsrörelsens och föreningslivets andel av spelmark- naden. Socialutskottet har avgett ett yttrande där de tar upp folkhälsoperspektivet och det socialpolitiska ansvaret i sammanhanget samt vikten av regeringens kommande förslag inom området. Utskottet instämmer i regeringens förslag och yr- kar avslag på ett antal reservationer inom följande områden: · Målet för den svenska spelpolitiken. Utskottet anser att spelmarknaden även i fortsättningen ska vara reglerad, att statens ansvar bör vara att mini- mera sociala skadeverkningar samt att överskottet även i framtiden ska tillfalla staten, föreningslivet och hästsporten. · Skicklighetsautomater i bingohallar. Utskottet avstyrker motionen med motivering att de nya skicklighetsspelen är svåra att kontrollera på ett effektivt sätt. Samtidigt pågår en kartläggning av automatspelsmarknaden. · Yttrande av polismyndighet vid tillstånd till re- staurangkasinospel. Utskottets ställningstagande är att det inte i varje fall ska behöva inhämtas till- stånd från polisen utan att Lotteriinspektionen av- gör när så ska ske. · Högsta gräns för vinstsumma med mera. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det inte finns anledning till en generell höjning. Däremot kan en höjning vara motiverad när det gäller spel som påverkas av konkurrens från utlandet. · Utländska spelbolags verksamhet i Sverige. Ut- skottet avstyrker motionen med hänvisning till sitt ställningstagande när det gäller målen för spelpo- litiken och en så strikt kontroll som möjligt på spelmarknaden. · Spelombud. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till de regler och anpassningar som finns för vissa ombud i glesbygden. · Förbud mot spel på hundar. Utskottet avstyrker förslaget med hänvisning till den översyn som gjordes av Jordbruksverket 2001. · Departementstillhörighet för spel på hästar. Mo- tionen avstyrks med hänvisning till regeringsfor- men. I betänkandet finns 22 reservationer och fyra sär- skilda yrkanden.

Anf. 99 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag vill börja med att klara av for- malian. Jag yrkar bifall till vår motion Kr1, yrkande 4 som handlar om att man bör tillsätta en förutsätt- ningslös utredning för att se över det statliga spelmo- nopolet. Mycket i livet är som vi alla vet förenat med lust och risker. Det gäller mat och dryck, bilkörning, idrott och i det här fallet spelande. Redan i Bibeln står det om vadslagning och spel. Det ligger i människans natur att chansa och ta risker för att kan- ske vinna något åtråvärt. Uppemot 85 % av alla vux- na svenskar spelar i någon form. Många har försökt bekämpa spelandet. Kyrkan och nykterhetsrörelsen är några exempel. De hade knappast heller någonting att vinna på spelandet, tvärtom. För svenska staten är situationen en annan. Vårt spelande drar in mycket pengar till statskassan. Sam- hällets överskott lär ligga någonstans runt 10 miljar- der - jag har till och med hört siffror på uppåt 18 miljarder - vilket faktiskt är en form av ofrivillig skatt. Enbart första kvartalet i år har Svenska Spel ökat sin omsättning med 9 %. Även ATG går bra. Den tidigare nedåtgående trenden för hästar har tydli- gen brutits. Detta blir ännu mer pengar till staten. Spelpengarna finansierar också mycket som är bra. ATG driver till exempel ett tjugotal hästkliniker och sponsrar stora tävlingar och ungdomsridning tillsammans med Ridsportförbundet. Svenska Spel är en av landets största sponsorer av kultur och idrott. För folkrörelserna är spel och lotterier en oerhört viktig inkomstkälla. Hela frågan blir dock lätt schizofren eftersom statsmakten motiverar spelmonopolet med folkhälso- argument samtidigt som alla är medvetna om att ökat spelande kan leda till missbruk. Runt 3 % av spelarna står för 30 % av spelandet. Omkring 100 000 perso- ner är enligt Folkhälsoinstitutet problemspelare av något slag. Jag ska inte stå här och moralisera. Jag bara kon- staterar detta. De senaste åren, herr talman, har spelmarknaden i Sverige vuxit mycket snabbt. Inte bara staten är en stor aktör, utan även genom Internet har spelandet ökat, även om det inte är klart hur mycket. Det lär finnas ungefär 2 000 webbsajter för spel på Internet. Tekniken förbättras också hela tiden. Snart blir det möjligt, om det inte redan är det, att spela Bingolotto på mobiltelefonen. Digitalt TV-spel kommer förmod- ligen att bli jättestort. Tillgängligheten ökar enormt. Förmodligen har vi bara sett inledningen till vad som komma skall. Därför är det nödvändigt, anser vi moderater, att se över det svenska regelverket. Därför välkomnar vi också delar av regeringens proposition, inte minst därför att man har förstått vikten av att anpassa sig till verkligheten och inte tvärtom. Det gäller bland annat detta med att låta ideella föreningar få rätt att fritt fördela mellan pengar och andra vinster samt att göra det möjligt för svenska aktörer att förmedla utländska lotterier. Vi har dock också, vilket kanske inte förvånar så många, en del invändningar. Regeringens proposition tyder i alla fall på en viss tillnyktring, även om det verkar vara under bilan. Det är konkurrensen från utländska bolag på Internet som har förmått regeringen att fundera på hur man ska förbättra villkoren för Svenska Spel, ATG och folkrö- relserna och om man ska öka det så kallade vinstan- delstaket från 50 till 55 %. Egentligen vill man inte det, och det märks också mycket tydligt i regeringens proposition. Det är givetvis ett problem att bevara svenskarnas lojalitet med de svenska monopolföretagen om ett utländskt bolag som till exempel Ladbrokes skulle betala tillbaka runt 90 % till dem som har tippat rätt resultat i en match mellan Arsenal och Liverpool. Det är en stor aktör man har att göra med. Vi moderater har ännu inte tagit ställning till om dagens monopol bör brytas upp, men vi tycker att frågan ska studeras. Det finns förmodligen både för- och nackdelar. En förutsättning är i så fall att idrotten och föreningslivet får stöd från spelföretagen. Detta lär man kunna garantera lagstiftningsvägen. Vi tycker över huvud taget att föreningslivet och ungdomsorganisationerna ska få en större del av nettoresultatet från de statliga spelmonopolen. Till det kommer vi att återkomma i höstens budgetproposi- tion. Herr talman! Tipstjänst förstatligades 1943. Fram till dess hade faktiskt fotbollen fått de här pengarna. Penninglotteriet hade förstatligats redan några år tidigare. Så småningom gick dessa sedan samman och bildade Svenska Spel. Internet har inte bara ökat möjligheterna att spela utan också ökat själva spelandet. Det har blivit up- penbart att svensk idrottsrörelse inte är så självständig som man har hävdat. Vissa klubbar som AIK Hockey och GAIS har fått reklamförbud för andra spelbolag än de statliga svenska och fått såväl domstolar som Riksidrottsförbundet i håret. På så vis välkomnar vi moderater faktiskt konkur- rensen från de bolag som opererar via Internet. Här finns kanske goda möjligheter att trycka på så att mer pengar går direkt till ungdoms- och idrottsverksamhet i stället för rätt in i statskassan. Av Svenska Spels vinst gick i fjol 1 ½ %, tror jag, alltså 60 miljoner, till idrotten. Det är ingen liten summa, men det handlar fortfarande om bara 1 ½ %. I år, 2003, har man ökat på med ytterligare 100 mil- joner. Nu får vi se om detta var en engångssumma till jubilaren eller om Riksidrottsförbundet får 160 miljo- ner att fördela också nästa år. Till detta kommer man förmodligen att återkomma i höst. Förutom att njuta av spänningen hoppas naturligt- vis de som spelar på att vinna pengar eller varor. Bolag som Svenska Spel och ATG, som dagligen lägger ned ett par miljoner kronor på reklam, vill mer än gärna uppfylla de här drömmarna. Bli rik, spela på hästar! Så står det utanför min mataffär. Köp en lyckolott - res till Maldiverna! På Miljonlotteriet har vi tiotusentals lyckliga vinnare varje månad - nästa gång kan det vara din tur! Den som vinner blir hjälte eller hjältinna, i all- mänhet utan någon större insats än att ha klivit in genom dörren till spelombudet. Jag moraliserar inte över det heller. Däremot förundras jag ofta över att de som tjänar mycket pengar på sina jobb - jobb som kanske bidrar till andra jobb, till skatteinkomster, till tekniska eller medicinska landvinningar - sällan får hjältestatus. Nej, det ska vara långt bort från den egna arbetsinsatsen. Helst ska man ha hittat en lott på gatan eller ha en i fickan som man inte ens visste att man hade och vinna på den. Då blir man verkligen hjälte eller hjältinna. Men låt mig återgå till spelandet, herr talman. Baksidan på spelandet är förstås spelberoendet. Som jag nämnde tidigare sägs omkring 100 000 svenskar ha problem. För dem och deras anhöriga är speldjä- vulen en snudd på fysisk gestalt. I många hem utspe- las tragedier. Detta vet vi, och det har vi vetat länge. Därför är det minst sagt märkligt att inte ens 1 % av statens förtjänster på svenskarnas spelande satts av till forskning, vård och förebyggande arbete om spel- beroende. Flera böcker har kommit som behandlar detta. Spelfällan är en, Jakten på jackpot är en annan. Jag kan rekommendera båda. Det finns ett antal behand- lingshem men framför allt frivilligorganisationer som arbetar för att öka kunskapen och nå främst ungdomar i tonåren. Intressant att notera är att dessa organisationer ab- solut inte vill ha något spelförbud. Det skulle i stället öka det illegala spelandet, vilket skulle få ännu större sociala och ekonomiska konsekvenser. För två år sedan fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag att komma med förslag på hur man ska kunna minska spelberoendet och hur vård och behandling ska kunna utformas. Det har man också gjort. Men trots att det finns så många förslag nöjer sig regeringen ånyo med att fortsätta vilja se över och utreda frågan. Det ska övervägas, det ska bedömas, det ska beredas, det ska funderas och det ska utredas vidare. Hur länge då? frågar man sig. Det borde ha varit möjligt, tycker vi, med fler konkreta förslag i denna försenade proposi- tion. Verkligheten har visat att ett starkt statligt infly- tande inte räcker för att motverka spelberoendet. Internet gör spel lättåtkomligt för alla. Däremot kan regleringar som begränsar i vilka miljöer spel ska få förekomma samt åldersgränser i någon utsträckning fungera preventivt. Vi moderater tror att kunskap, förebyggande in- formation och utveckling av behandlingsmetoder är en bra väg. En annan modell är att låta spelanordnare sätta av en del av omsättningen eller vinstsumman till stöd och hjälp åt spelberoende. I Danmark går 1 % av omsättningen till forskning. Redan år 2001 skrev den dåvarande moderata kulturkommittén att regeringen skulle återkomma med förslag på finansiering - om det skulle vara i stiftelseform eller om det skulle byggas upp en fond där forskningsprojekt eller behandlingsanordnare kunde ansöka om medel. Fortfarande finns inget sådant förslag. I vissa fall kan man som moderat vara glad när regeringen inte får så mycket gjort. I andra fall bekla- gar man det högljutt. Det här är ett sådant fall.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2003-06-03
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Upphävande av sambolagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L316 yrkande 3.
  2. Förutsättningar för sambolagens tillämpning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L18 yrkande 1 och 2002/03:L227.
    • Reservation 1 (m, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1240020
    m045010
    fp04008
    kd02607
    v25005
    c17005
    mp12104
    Totalt178112059
    Ledamöternas röster
  3. Nedre åldersgräns

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L17 yrkande 2.
    • Reservation 2 (kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1240020
    m441010
    fp40008
    kd02607
    v25005
    c17005
    mp13004
    Totalt26327059
    Ledamöternas röster
  4. Lagförslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:80 och avslår motionerna 2002/03:L249 yrkande 6, 2002/03:L254 yrkande 5, 2002/03:L275, 2002/03:L292 yrkande 4 och 2002/03:L325.
  5. Ytterligare lagändringar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller delvis motion 2002/03:L18 yrkandena 4-9.
  6. Bostad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L18 yrkande 3.
  7. Samboegendom

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:L18 yrkande 2.
    • Reservation 3 (m, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (m, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1240020
    m045010
    fp03909
    kd02607
    v25005
    c17005
    mp12104
    Totalt178111060
    Ledamöternas röster
  8. Information

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L17 yrkande 1 och 2002/03:L18 yrkande 10.