Till innehåll på sidan

Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

Betänkande 2020/21:FiU44

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 mars 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Extra ändringsbudget: Förlängda ekonomiska stöd till företag och ett nytt garantistöd till kultur och idrott (FiU44)

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder.

  • Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari-mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021.
  • Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden.
  • Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt.

Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021.

Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021.

Tillkännagivandet om garantistöd bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall proposition, avslag på motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-03-22
Justering: 2021-03-23
Trycklov: 2021-03-23
Reservationer: 1
Betänkande 2020/21:FiU44

Alla beredningar i utskottet

2021-03-18, 2021-03-22

Extra ändringsbudget: Förslag om förlängda ekonomiska stöd till företag och ett nytt garantistöd till kultur och idrott (FiU44)

Regeringen föreslår ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger delvis ja till regeringens förslag.

Förslaget innehåller följande åtgärder:

  • Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari-mars 2021 förlängs. Regeringen föreslår en förlängning till och med april, men utskottet föreslår att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete föreslås öka med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021 med utskottets förslag. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021.
  • Anslaget till omställningsstödet föreslås öka med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden.
  • Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt.

Regeringens förslag och utskottets förslag till ändringar innebär att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021.

Utskottet föreslår också ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Finansutskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Utskottet bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås under 2021.

Förslaget till tillkännagivande om garantistöd är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-03-23
Debatt i kammaren: 2021-03-24

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 1.

Vi debatterar i dag förlängningar av stödåtgärder. Stödåtgärderna till företag och anställda har under lång tid kantats av sena besked, långsamma handläggningstider, sena utbetalningar samt korta och stötvisa förlängningar. Detta har skapat stor frustration hos företag, och det har också gjort det svårare för ansvariga myndigheter att få stödutbetalningarna och handläggningen på plats.

Efter att regeringen fick en ganska bra start vad gäller stöd har man alltmer övergått till stötvisa, korta och ryckiga förlängningar. Samtidigt har man inte styrt myndigheterna på sådant sätt att utbetalningarna har kommit ut till hårt kämpande företagare och anställda som inte vet om de orkar en dag till.

Det är lite som när någon står på en klippavsats vid en avgrund och en annan person firar ned ett rep. Man får tag i repet och börjar hissas upp, men sedan stannar det på vägen och börjar hacka. När orken tryter ökar i detta läge desperationen. Jag menar, herr talman, att många företagare just nu befinner sig i detta läge.

I dag kunde vi höra Unionen uttala sig. De hade talat med sina fackklubbar runt om i Sverige om hur läget ser ut. Väldigt många företag, inte minst inom hotell- och restaurangbranschen, har nu så pass betydande problem att de inte ser en framtid längre än några veckor framåt.

De förlängningar som nu föreslås är otillräckliga. Regeringen föreslår förlängningar av permitteringsstödet fram till och med april. Man föreslår vidare förlängningar av omställningsstödet fram till och med april. Man föreslår också att lönekostnader lyfts in i nedstängningsstödet. Samtidigt finns ett omsättningsstöd för enskilda företagare. Det gäller bara fram till februari. Och handelsbolagen kan fortfarande inte ens ansöka om det stöd som vi i riksdagen har varit tvungna att släpa regeringen fram till att genomföra.

Herr talman! Detta duger inte. Därför lade Kristdemokraterna i förra veckan fram ett förslag om ett utskottsinitiativ som innebär att alla dessa stöd ska förlängas på nuvarande stödnivåer till och med juni månads utgång. På så vis kan vi ge framtidstro till de företag som kämpar, så att de vet vad som gäller. Vi ger myndigheterna arbetsro så att de kan betala ut stöden. Ett par dagar efter att vi lade fram förslaget återkom regeringspartierna. Därför har vi nu ett tillägg till förslaget som innebär att korttidspermitteringar ska förlängas på nuvarande nivåer fram till och med juni månads utgång. Det gäller dock inte de andra företagsstöden. Man hoppas att regeringspartierna har en bra förklaring till varför dessa stöd inte ska förlängas.

Vårt förslag till initiativ ligger fast. Jag har god förhoppning om att det i denna del ska kunna få stöd så att företag och anställda kan få besked om att stöden kommer att ligga kvar och att myndigheterna kan jobba för att snabbare få ansökningsförfarande och handläggning på plats. Annars är nog risken stor att det blir fler konkurser och uppsägningar än nödvändigt.

I och med försenade vaccinleveranser och virusmutationer ser vi att vi kommer att ha behov av stödåtgärder fram till och in i sommaren. Det vore bra om vi kunde lämna besked om det redan nu.

Herr talman! Jag har många gånger här i talarstolen tagit upp att korttidspermitteringssystemet fungerar dåligt för vissa branscher. Det gäller inte minst för kontaktbranscher som restaurang, hotell och viss handel, som ska försöka hålla sin verksamhet igång och öppen samtidigt som personalen hålls permitterad. Men permitteringssystemet innebär att man får betala mer för den kvarvarande arbetstiden. Detta gör det hela väldigt besvärligt. Det är inte anpassat för branscher som dessa. Det är i första hand anpassat för tillverkningsindustri och andra som bättre kan planera hur produktionen ska läggas ut.

I kontaktbranscherna jobbar dessutom många tillfälligt anställda. De omfattas inte på samma sätt av permitteringsstödet som tillsvidareanställda gör. Det innebär att de företag som nu har drabbats av partiell nedstängning - med alkoholregler, restriktioner och rekommendationer om hur många som får sitta vid bord och vid vilka bord man får servera - trots allt är hänvisade till korttidsstödet, permitteringsstödet, som fungerar så dåligt för dem.

Detta duger inte. Många skulle vara betjänta av nedstängningsstödet, som ger ett stöd för lönekostnader. Men eftersom de bara blir partiellt nedstängda får de inte del av det här. Vi behöver göra något åt detta. Vi hade behövt göra något åt detta för länge sedan. I finansutskottet har vi nu föreslagit att arbetsgivaravgifterna tas bort för restauranger och andra kontaktbranscher, och det ska göras retroaktivt från och med årsskiftet. På så vis kan vi lyfta av en kostnadsbörda från dessa företag.

Det här har man gjort i en del andra europeiska länder. Vi bedömer att det är förenligt med EU:s regelverk för statsstöd. Vi menar också att det är praktiskt genomförbart att göra det här, och det skulle ha stor betydelse för företagens möjlighet att ta sig igenom den mycket tuffa krisen.

Herr talman! Slutligen har vi från Kristdemokraternas sida kunnat driva fram förslag om att regeringen måste återkomma med förbättrade stöd för civilsamhället rent generellt sett. Det gäller inte minst de organisationer som outtröttligt sträcker ut en hand till andra men som har haft det väldigt tufft i pandemin.

Det finns nu ytterligare ett förslag i betänkandet som är mer specifikt och är riktat till dem som anordnar event, motionslopp, barnläger och liknande. Det ska finnas en garanti från staten som innebär att så länge man planerar det här på ett smittsäkert sätt finns en garanti i ryggen om man tvingas ställa in. Detta förslag har inte minst min kollega moderaten Edward Riedl arbetat hårt med att få fram. Vi stöttar det och har också varit delaktiga i arbetet. Vi tycker att det här är ett bra sätt för att event och motionslopp inte ska dö ut utan kan fortsätta att arrangeras. Det är därför bra att det i betänkandet finns ett sådant krav på regeringen, herr talman.

Pandemin håller på längre än vad vi skulle önska. Vi önskar att det hade gått mycket snabbare att ta oss ur den. Men vi måste se att det kommer att ta lång tid. Det kräver, menar jag, att vi lämnar tydliga besked om att företagsstöden ligger kvar fram till sommaren och att vi gör mer för att lyfta av kostnader från dem som just nu befinner sig i djup kris och som inte riktigt vet om de orkar kämpa för sitt företag och för sina anställda en dag till.


Anf. 2 Åsa Westlund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

Herr talman! Vi har nu passerat över 1 miljon vaccineringar i Sverige. De hälsomässiga och ekonomiska effekterna av en snabb och effektiv vaccinering går förstås inte att överskatta. Dos för dos ser vi nu till att de som behöver det mest får skydd mot covid-19. Och för varje dos är det också allt fler som äntligen får krama en efterlängtad mormor eller farmor. Jag och många andra längtar väldigt mycket.

Men vaccinet är också vägen ur den ekonomiska krisen. Varje vaccindos är en injektion i vår ekonomi. Det finns ett ljus i tunneln.

Med det sagt är läget fortfarande väldigt allvarligt. I första hand måste vi hålla i och hålla ut för att rädda liv. Vi ska jobba hemifrån om vi kan och hålla avstånd. Vi behöver göra det för att skydda våra medmänniskor och för att underlätta för vårdens personal, som i över ett år har jobbat många och långa dagar för att vårda de sjuka. Men vi ska också göra det för att rädda jobb och företag.

Herr talman! Nära 600 000 personer har varit korttidspermitterade under krisen. Det innebär att var tionde svensk i arbetsför ålder har varit korttidspermitterad. Hundratusentals löntagare har på det här sättet kunnat gå ned i arbetstid och undvika risken att bli av med jobbet. Det har förstås varit väldigt viktigt för varje enskild individ att kunna behålla sin ekonomiska trygghet och sin tydliga koppling till arbetsmarknaden. Det har varit viktigt för deras familjer och deras barn att veta att den här tryggheten finns. Korttidspermitteringarna har också varit viktiga för alla de företag som vet att de snabbt kan komma igen och få igång hjulen när krisen vänder.

I januari förstärktes stödet, så att företag fick möjlighet att permittera sina anställda till 80 procent från januari till mars. Nu förlänger vi det här stödet. Det innebär att företag till och med den 30 juni i år fortsatt kommer att ha möjlighet att permittera till 80 procent, och då står staten för upp till 75 procent av lönekostnaden. Därtill skjuter vi till mer resurser till Tillväxtverket för att de ska kunna möta efterfrågan och förkorta handläggningstiderna genom fler handläggare och utvecklande av nya systemstöd.

För att hjälpa företag att ställa om och se till att de kan övervintra under krisen har vi också infört ett omställningsstöd. Företag kan via Skatteverket få kompensation om de haft minst 30 procents fall i sin omsättning jämfört med 2019. Även omställningsstödet förlängs nu för perioden mars och april 2021. Subventionsgraden kommer fortsatt att vara 90 procent för små företag och 70 procent för större företag.

I början av året beslutade riksdagen om en ny pandemilag som möjliggör för regeringen att stänga ned verksamheter för att begränsa smittspridningen. Skulle en sådan nedstängning bli aktuell ska såklart ekonomisk kompensation utgå till den verksamhet som behöver stängas ned. Därför har vi infört ett förstärkt omställningsstöd. Företag kan få kompensation för upp till 100 procent av sina fasta kostnader ifall en nedstängning skulle bli aktuell. I dag tar vi också beslut om att lönekostnader ska inkluderas i den kompensationen.

Regeringen har sedan pandemin kom till Sverige varit väldigt tydlig: Pengar får inte, kommer inte och ska inte stå i vägen för att hindra smittspridningen. Det kanske mest effektiva sättet att hindra smittspridningen är en snabb och effektiv vaccinering. Därför tar vi i dag beslut om att höja Folkhälsomyndighetens låneram till 11 miljarder för att kunna finansiera avtal med vaccinutvecklare.

Jag vill passa på att påminna om två saker. Det första är att det är viktigt att vi i det här arbetet tar ansvar för att behandla skattebetalarnas pengar allvarsamt och med djup respekt. De är hårt ihoptjänade och betalade till statskassan för att göra största möjliga nytta. Det andra är att det alltid går snabbare att säga någonting än att göra någonting. Jag vet att väldigt många sliter hårt inom vården, skolan och många andra verksamheter under krisen. Det finns också en och annan regeringstjänsteman och statstjänsteman på våra myndigheter som jobbar väldigt hårt för att det ska fungera. Det säger oss att vi ska vara bättre rustade till nästa kris och se till att systemen finns på plats.

Sist men inte minst vill jag säga något om det tillkännagivande som vi beslutar om här i dag. Det handlar om ett evenemangsstöd till kultur, idrott och civilsamhälle. Arrangörer som planerar för evenemang ska få kompensation för uteblivna biljettintäkter om deras arrangemang inte kan hållas som planerat.

I vårt särskilda yttrande redogör vi för att vi verkligen också ser det här behovet. Vi instämmer i att idrotten, civilsamhället och kulturen har ett behov av krisstöd för att kunna planera långsiktigt. Vi vill att alla arrangörer inom dessa sektorer ska kunna återstarta sina verksamheter och evenemang.

Men vi vill understryka hur viktigt det är att denna återstart sker på ett smittsäkert sätt. Även i sommar, efter att vi förhoppningsvis har nått vaccinmålet, kommer det att behöva finnas fortsatta restriktioner. Alla kommer inte att vara vaccinerade. Det finns också såklart en hel del svårigheter med det här stödet. Dessa ska regeringen förstås göra sitt bästa för att klara av. Men utformningen av EU:s regler kan påverka hur vi behöver utforma de här reglerna för att de ska vara effektiva och snabbt kunna komma på plats. En prövning gentemot statsstödsreglerna riskerar att ta väldigt lång tid.

Herr talman! Än är krisen långt ifrån över. Smittspridningen är på höga nivåer på flera håll i landet. Många löntagare är oroade för sin framtida försörjning, och flera företag och företagare kämpar fortfarande för att få sina verksamheter att gå runt.

Vi gick in i den här krisen väldigt starka. Vi hade tack vare år av ansvarsfull ekonomisk politik 100 000 fler anställda i välfärden och den lägsta statsskulden sedan 1977. Med dagens beslut antar vi årets femte ändringsbudget, med nya åtgärder för att säkra vaccineringen och hjälpa företag att övervintra under den ekonomiska krisen. Sedan pandemin bröt ut har vi kunnat använda styrkan i vår ekonomi för att ta Sverige genom krisen, samtidigt som vi rustar oss för en framtid där corona inte präglar vår tillvaro.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.


Anf. 3 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Jag tackar Åsa Westlund för anförandet. Jag har två frågor.

Den första frågan rör något som Åsa Westlund själv var inne på i sitt anförande: hårt arbetande tjänstemän på våra myndigheter. Jag delar hennes bild. Ett skäl till att vi kristdemokrater har pläderat för att nu ge besked om förlängning av alla stöd fram till sommaren är att det blir lättare för myndigheterna att planera. Med bättre planeringsförutsättningar blir det lättare att hantera de här stöden på ett bra sätt. Det är också ett skäl till att regeringspartierna - även om inte regeringen föreslog det - nu föreslår en förlängning av korttidsarbete; det underlättar för Tillväxtverket.

Då är frågan vilka de starka skälen är till att inte förlänga de andra stöden till desperata företagare och ge ett tydligt besked till myndigheterna om att vi jobbar på med de här stöden fram till sommaren och ser ett sådant behov. Det här bygger ju på ett omsättningstapp. Finns inte omsättningstappet kommer inte heller stödet att betalas ut. På det sättet finns det en reglering i stödens utformning. Den första frågan är alltså: Vilka är de huvudsakliga skälen till att ni inte lämnar det beskedet här i dag?

Den andra handlar specifikt om kontaktbranscherna, för vilka permitteringsstödet fungerar rätt dåligt. Regeringen har nu sagt att om de skulle drabbas av en påtvingad nedstängning får de en kompensation för lönekostnaderna. Det tycker jag är väldigt bra.

Det är för stor skillnad mellan att vara partiellt nedstängd och det stöd de kan få då och att vara helt nedstängd och det stöd de kan få då. Hur tänker regeringen hantera det? Korttidsarbetsstödet fungerar ganska dåligt när de ska försöka hålla sin verksamhet öppen.


Anf. 4 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Tack, Jakob Forssmed, för frågan!

De här stöden är lite olika i sin konstruktion. Om jag ska vara väldigt seriös här är det när det gäller korttidspermitteringssystemet väldigt många som har väntat länge på besked från Tillväxtverket. Det är mitt inne i en systemomläggning. Vi vet att systemet kommer att vara på plats inom någon vecka. Om vi kan fatta beslutet i dag kan det samtidigt få med allt detta, det vill säga att företagen kan söka en gång och inte flera gånger och att det bara behöver handläggas en gång.

Det finns väldigt stora tidsvinster med att vi fattar beslutet här i dag för korttidspermitteringsstödet. Dessutom finns inte samma problematik när det gäller möjligheten att planera sin verksamhet som det finns med tidiga besked om omsättnings- och omställningsstöd. Det finns ändå en risk för att man planerar sin bokföring på ett sätt som gör att man får största möjliga nytta av omställnings- och omsättningsstödet om man på förhand kan veta exakt vilken månad man får vilket stöd.

Det har varit en av anledningarna till att vi ofta har gett besked i närtid när det gäller de stöden. Andra skäl till det är förstås att vi följer utvecklingen noga. Man ska ha stöd när man behöver det. Men vi måste också anpassa stödnivån efter hur smittspridningen ser ut, givet att vi ska ta ansvar för skattebetalarnas pengar.

Med det sagt kommer regeringen såklart att återkomma med nya besked eftersom vi ser en fortsatt hög smittspridning i samhället. Regeringen ger besked när regeringen ger besked. Än så länge finns det inga besked när det gäller de saker som Jakob Forssmed tog upp så sent som förra veckan.


Anf. 5 Jakob Forssmed (KD)

Herr talman! Vi vet att regeringen ger besked när den ger besked. Det är det som är problemet. De beskeden har kommit väldigt sent. Det har varit ryckigt. För vissa företagsformer har beskeden inte kommit alls, utan det har varit riksdagen som har fått driva fram stöden. Det gäller enskild firma och stödet till handelsbolag, till exempel, som inte ens är sökbart.

Menar Åsa Westlund att stödet för enskild firma inte ska vara längre än till februari? Om hon inte menar det bör man väl kunna ge det beskedet nu. Jag har respekt för detta med risk för bokföringsproblem och sådant och att det kan uppstå fusk i systemen. Men regeringen lämnar redan nu besked i förväg. Den lämnar besked för april månad gällande omställningsstödet.

I den mån man har haft en sådan princip har man frångått den. Då ser inte jag att de tunga skälen kvarstår till att man inte också nu skulle kunna lämna det här beskedet. Jag tror att det skulle skapa mer av en framtidstro och en känsla av att det finns stöd kvar. Företagen ska inte behöva fundera på om det kommer stöd eller inte.

Jag tror att Åsa Westlund delar min bedömning att krisen kommer att vara ett par månader till. Den kommer inte att vara över när april månad är slut. Jag tror att det var ett av skälen till att Åsa Westlund lade fram ett klokt förslag, som vi drev på, om att förlänga korttidspermitteringarna. Det skulle vara bra för myndigheter och företag att lämna det beskedet.

Den andra frågan är: Hur bör man göra för restaurangerna? Det är där korttidsstödet inte riktigt fungerar. Vad ser regeringen framför sig? Vi har föreslagit sänkta arbetsgivaravgifter i dessa branscher på den SNI-kod som regeringen redan har avgränsat för hyresstödet så att de skulle få nedsatta arbetsgivaravgifter från årsskiftet. Det skulle lyfta av lönekostnader och göra det mer möjligt för dem att driva sin verksamhet.


Anf. 6 Åsa Westlund (S)

Fru talman! Tack igen, Jakob Forssmed, för frågan!

Med all respekt är det ganska enkelt att vara opposition och säga att man vill någonting några dagar innan regeringen lyckas göra någonting. Det är snarare konstigt att Jakob Forssmed inte har varit ännu mer förutseende i opposition när det är så enkelt att bara säga något och sedan är det klart. Det tar längre tid att göra för en regering; så är det bara. Jag har god tillförsikt om att regeringen kommer att fortsätta att komma med viktiga besked i den takt som behövs under pandemin.

När det gäller kontaktbranscher är det ett ganska naivt förslag som Kristdemokraterna kommer med - att vi ska sänka arbetsgivaravgifterna för breda grupper av företag i kontaktbranschen. Vad är kontaktbranscher? Är det McDonalds, som går väldigt bra under krisen, eller är det andra? De ingår också i den grupp som Jakob Forssmed vill ta ned arbetsgivaravgiften för.

Det är ett icke träffsäkert stöd. Det skulle gynna många som det går bra för samtidigt som det inte skulle gynna alla som det går dåligt för. Då föredrar jag att ha de tydliga omställnings- och omsättningsstöden, som ger mest till dem som behöver det mest. Vi ser också att restaurangbranschen hör till dem som får mest utifrån de stöd som regeringen har på plats.


Anf. 7 Edward Riedl (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

Herr talman! Låt mig först rikta mig till alla er som fortsatt kämpar i den svenska hälso- och sjukvården, till alla er som sliter i äldreomsorgen och till er som går till jobbet därför att ni måste. Det är ingenjörer som ser till att det kommer vatten ur kranen, personal i butiken som ser till att vi kan gå och handla och hon som kör bussen. Det är alla de som måste se till att samhället fungerar och som fortsatt går till jobbet. Ett stort tack till alla er!

Som jag har sagt många gånger tidigare vill jag också rikta ett stort tack till alla er som har möjligheten att stanna hemma och göra det mesta hemifrån. Ni bidrar till att vi får mindre smitta i samhället. Vi måste fortsatt hjälpas åt att hålla nere smittspridningen. Det kommer oroväckande signaler från en del av våra regioner där man ser unga patienter komma in på våra akutavdelningar och sedan också bli inlagda med syrgas. Det är svårt sjuka unga, till synes tidigare friska, personer.

Vi måste hjälpas åt. Vi måste hålla i, och vi måste hålla ut. Det har gått ett år, och det är jobbigt. Att leva på det sättet innebär att man inte kan umgås så som man vill med släkt eller vänner. Det är jobbigt. Vaccinet är förhoppningsvis det som gör att vi kommer att kunna komma tillbaka till någon form av normalitet efter detta. Men återigen: Det vet vi inte. Vi hoppas, och vi ska såklart hoppas på det bästa, herr talman. Men vi måste också fortsätta att planera för det värsta, eftersom vi inte vet.

Jag försöker att tänka tillbaka på den här tiden förra året när man hade förklarat att det var en pandemi, men vi visste fortfarande väldigt lite. De flesta experter sa: Det här är nog över långt innan sommaren. De mest negativa sa: Till sommaren kommer det nog att vara förbi. Alla de experterna hade fel. Vi vet väldigt lite om hur länge det här kommer att hålla på. Låt oss hoppas på det bästa. Låt oss hoppas på vaccinet. Men låt oss också planera för att det kanske blir värre.

Herr talman! Det vi fattar beslut om här i dag är krisstöd som till stora delar är sådant som Moderaterna och andra partier i oppositionen har tagit fram och drivit på för. Nu förlänger och förstärker vi en del av de stöden. Det är bra, för det behövs. Krisen handlar i sin grund om hälsan och om livet. Den andra delen av krisen är att jobb och företag slås ut, eller riskerar att slås ut om vi inte får stöden på plats.

Vi har från första dagen av krisen bestämt från Moderaterna att vi ska jobba konstruktivt. Vi ska jobba på som att vi hade hela ansvaret för det här landet. Många partier i Sveriges riksdag har jobbat precis så. De har tagit ansvar, de har varit konstruktiva och de har försökt att få de här sakerna på plats.

Jag kan bara instämma i min kollega Jakob Forssmeds tidigare uttalande här från talarstolen. Från börjar fungerade det ganska bra på våren. Regeringen var ganska lyhörd. Det har tyvärr blivit sämre med den saken. Det gör att det tar lång tid att få stöd på plats och lång tid att rätta till de brister och fel som uppstår.

Det som kanske är det allra största problemet i dag är inte bara stödens utformning, utan det är faktiskt att företag som behöver de här stöden och som kämpar inte får tillgång till dem. Det är för långa handläggningstider. Inte minst när det gäller korttidspermitteringsstödet, herr talman, möter vi i dag företagare som väntar på besked. De väntar alltså på besked från hösten om huruvida de ens är berättigade till stöden.

Konstruktionen på detta stöd syftar till, som tidigare talare har varit inne på, att människor inte ska förlora sina jobb. De ska inte förlora sin försörjning, och de ska ha kvar sin kontakt med arbetsmarknaden. Då hjälper staten till med ett stöd till företagen så att de kan behålla personalen. Staten tar den stora delen av kostnaden för att personalen ska kunna finnas kvar i de här företagen.

Men företagen i de mest drabbade branscherna får vänta i fem, sex, sju och i värsta fall åtta månader på att ens få besked om de har rätt till stöden. Så lång tid kan inte handläggningen behöva ta. Det vi ser nu, och det som det rapporteras om i medierna, är att människor förlorar sina jobb och att företag går omkull. Det tar för lång tid att få stöden.

Det värsta i detta, herr talman, är att när man i vissa företag har väntat så länge på att få stöden hamnar man på obestånd och måste göra en kontrollbalansräkning. När man gör det, och aktiekapitalet är slut, är man också retroaktivt diskvalificerad från stöden, vilket innebär att den tid det tar att handlägga stöden gör att företag går omkull och inte ens är berättigade till stöden. Det, herr talman, är helt orimligt. Så kan vi inte ha det.

Vi moderater tog ett initiativ kring jul för att skynda på utbetalningarna av krisstöden. Det fick inte stöd av tillräckligt många partier i den här riksdagen. I dag har Moderaterna lämnat in ett nytt förslag om en garanti där Tillväxtverket, som är den handläggande myndigheten, får en månad på sig att handlägga stöden. Om man inte klarar av att ge ett besked inom en månad ska stöden betalas ut, och sedan får vi retroaktivt kräva tillbaka pengarna om det visar sig att det har förekommit fusk - i kombination med hårdare straff för den som medvetet fuskar med coronastöden.

Herr talman! Det räcker inte att Centerpartiet och Liberalerna köper helsidesannonser i tidningarna och är bekymrade över detta. Det är bra, och jag vet att både Centerpartiet och Liberalerna är partier som i grunden bryr sig om småföretagarna, men det räcker inte att köpa helsidor och prata om problemet.

Nu kommer ytterligare ett förslag för att på allvar lösa detta. Det som finns i den här extra ändringsbudgeten är lite extra pengar för några ytterligare handläggare. Det kommer inte att lösa problemet. Jag hoppas att mina kollegor från Centerpartiet och Liberalerna inte kommer att påstå att några handläggare till kommer att lösa problemet med de extremt långa handläggningstiderna. Vi måste ändra detta i grunden om vi på allvar bryr oss om småföretagen och om vi på allvar bryr oss om att människor ska ha kvar sin försörjning i de här företagen.

Herr talman! Vi fattar också beslut i dag om ett stöd till kultur och idrott och civilsamhälle. Jag är väldigt glad för att Moderaterna fick stöd för det av Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Jag vill särskilt tacka både Jakob Forssmed och Ulla Andersson som på många sätt har bidragit och gjort förslaget ännu bättre. Och jag riktar det kanske största tacket till alla de aktörer inom kulturen, idrotten och civilsamhället som har gjort att vi kunde få ett sådant här bra förslag på plats.

Nu är det upp till regeringen att göra detta. Stödet bör vara på plats den 1 juni. Det är riksdagens vilja. Andra länder, som Danmark och Holland, har lyckats få liknande stöd på plats. I grund och botten handlar det om att många av de folkkära arrangemangen inom både kulturen och idrotten, till exempel Vätternrundan eller Way Out West, tar väldigt lång tid att planera. Oftast börjar planeringen samtidigt som festivalen eller motionsloppet avslutas. Det är ett år av planering och ett år av uppbyggda kostnader.

Vi vet inte, herr talman, hur smittspridningen ser ut ens om några månader. Det innebär att vi måste få ett kraftfullt stöd på plats så att vi räddar kultur och idrott, som jag vet att de flesta av oss på ett eller annat sätt uppskattar. Alla gillar inte allt. Några av oss gillar några delar av det här. Men det är viktiga delar av den svenska folksjälen det handlar om. Det handlar om Vasaloppet, och det handlar om Sweden Rock. Det handlar om alla olika delar av svensk kultur, idrott och civilsamhälle. Det är scouter, läger för barn och ungdomar och ungdomscuper - mycket av det som väldigt många människor bryr sig om.

Nu får vi ett stöd på plats, och det är bra. Regeringen har gjort en del, ska jag säga, för att stötta både kulturen och idrotten. Men det är långt ifrån tillräckligt. Det kommer inte att räcka om vi inte gör mer, och nu kommer ett kraftfullt stöd på plats för att kunna lösa allt detta.

Jag vill också rikta ett stort tack till Petra Kauraisa. Jag har tackat henne förut från talarstolen. Hon är småföretagare inom kultursektorn. Men det Petra har gjort är att samla en stor del av de olika aktörerna, allt från de svenska motionsloppen till Teaterförbundet och Musikerförbundet, och skapat en plattform som har varit ovärderlig för oss moderater, åtminstone när vi har tagit fram det här förslaget. Det har möjliggjort att vi har haft någon att bolla med, och vi har fått de saker vi behöver för att kunna göra detta på ett så bra sätt som möjligt. Det känns väldigt roligt, och jag får väl be om ursäkt för alla sena kvällar då jag har tvingat er i de olika branscherna att hjälpa till och komma med input till olika delar i detta förslag.

Men nu får vi det på plats, och jag säger: Äntligen! Det känns jätteroligt, för jag vet att det behövs, och jag vet att det kommer att fungera. Nu säger till slut en enig riksdag ja till detta, för januaripartierna anslöt på det senaste finansutskottsmötet. Äntligen står alla partier i Sveriges riksdag bakom detta, och nu krävs det bara att regeringen gör sin del av jobbet!

Men det, herr talman, tvivlar jag inte på att regeringen kommer att göra, för signalen är nu mycket tydlig. Detta ska på plats till den 1 juni, och nu ska vi hjälpa de populära arrangemangen inom kultur och idrott att få det stöd de så väl behöver.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och säger tack.


Anf. 8 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Vi debatterar i dag en ytterligare ändringsbudget - nummer fem i ordningen.

Som alla förstår och ser är behovet av fortsatt stöd stort. Vi har haft pandemin i ungefär ett år, och vi ser att mycket har hänt. Vi har fått många kraftfulla krispaket på plats som har kunnat rädda en hel del jobb och en hel del företag. Men det är klart att vi ser att detta inte är över, så vi förstår alla att vi behöver ha denna femte ändringsbudget.

Det är noterbart att detta innebär att vi lägger 15 miljarder i nya kostnader från staten. Det är alltså ingen liten ändringsbudget vi diskuterar och debatterar i dag.

Ljuset i tunneln finns där. Vaccineringen är på gång, och vi förstår att allting är på väg in i ett mer normalt läge. Men vi är inte där ännu. Statens roll är att hålla igång ekonomin under den här tiden och att rädda så många jobb som vi bara kan.

Det vi gör i dag innebär att nedtrappningen av stöden, framför allt korttidspermitteringen, skjuts på framtiden på grund av det läge som råder just nu. Det tycker Centerpartiet är väldigt bra, och det gör att dagens nivåer ligger kvar åtminstone till den sista juni.

Vi ser att smittspridningen är på en fortsatt hög nivå, och vi kommer med all säkerhet att förlänga restriktionerna en tid framåt. Staten behöver ta sin roll, och jag tycker att det är glädjande att vi är rätt eniga i politiken om det här. Men det är inte bara politiken som är enig, utan jag hör också en rätt enig och samstämmig nationalekonomkår som säger att det är en billig insats att hålla igång jobben via de stöd som finns nu jämfört med att inte förlänga stöden. Då hamnar vi i en ännu mycket djupare lågkonjunktur. Vi är alltså väldigt ense om detta i Sverige, vilket gör mig glad och stärker mig i det tänk vi har.

Vi vet att krisstöden har varit till stor hjälp. Som centerpartist är jag stolt över att vi inte bara har stått i kammaren och krävt saker och sagt att det varit för sent och för lite. Vi har suttit vid förhandlingsborden och sett till att detta har blivit av. I veckan såg jag en rubrik i mitt hemlän Gotland som sa att vi nu fått över 100 miljoner i stöd till Gotland. Det gör givetvis en väldigt stor skillnad, och jag är stolt över att Centerpartiet har varit med och gjort denna stora skillnad.

Löften betalar dock inte räkningar. Så enkelt är det. Stöden måste ut nu. Jag måste markera att det är oacceptabelt att utbetalningsprocessen för stöden fortfarande är så långsam. Det kan vi inte ställa upp på från Centerpartiet. Pengarna behöver verkligen komma ut nu. Därför är det med glädje jag kan säga att Tillväxtverket nu får ännu mer resurser, närmare bestämt 265 miljoner under innevarande år, för att korta handläggningstiderna genom att anställa fler handläggare och utveckla nödvändigt systemstöd. Det är det som går att göra. Det borde ha gjorts långt tidigare, men det är ändå den insats som är akut just nu.

För mig som hängiven Vasaloppsåkare och gotlänning är det tydligt vilket otroligt stort behov det finns av stora arrangemang inom både idrott och kultur. De stora arrangemangen inom det civila livet och kulturlivet bär väldigt mycket av besöksnäringen. Det tillkännagivande som vi blivit eniga om, och som även Centerpartiet har ställt sig bakom, om smittsäkra arrangemang där staten kan ge en förlustgaranti tror jag är väldigt vettigt. Det är en bra signal att ge. Jag tror inte att det är den största åtgärden vi gör, men jag tror ändå att det är en väldigt viktig sak att ställa sig bakom. Därför har vi gjort det.

Jag ska också resonera något om framtiden. Det handlar ju inte bara om här och nu, utan vi behöver också börja tänka på återstarten efter pandemin. Tajmningen där handlar väldigt mycket om när vaccineringen kommer att gå igenom. Vi behöver dock verkligen få saker på plats som inte minst underlättar framförhållning för företagen och ger dem framtidstro. Vi behöver diskutera återstarten bortom stödinsatser till sommaren: Vad ska vi göra i höst och framför allt 2022?

Som vi ser det borde man behålla en hel del av de förenklade regelverk som kommit fram under pandemin. De borde få fortsätta och bli permanenta. Ett stöd som vi redan har fått på plats är den tillfälliga breddningen av sänkta arbetsgivaravgifter för unga, långt in på 2023. Det beslutet finns redan. Det är ett exempel på sådant som jag verkligen tycker att man ska arbeta vidare med.

Vi är rätt trygga i att återstarten, som vanlig god borgerlig ekonomisk politik, handlar om att gynna företag, sänka kostnader och ge en god framförhållning. Det är det som är vår ingång. Vi ser också att många andra länder runt om i Europa tänker i återstartstermer och därmed ger långsiktiga stöd. Jag tänker till exempel på Tyskland, som nyligen förlängde stödet för reducerad momssats till slutet av 2022. En av de viktiga insatserna framåt tror jag blir att tänka återstart och signalera de kommande stegen.

Herr talman! Jag tycker att dagens betänkande har landat i en bra kompromiss. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 9 Edward Riedl (M)

Herr talman! Låt mig ställa en fråga till min kollega Lars Thomsson. Först vill jag säga att det är glädjande att Centern också tycker att det inte duger med de här långa handläggningstiderna för att få krisstöd utbetalt. Men tycker Centerpartiet att det räcker med ytterligare några handläggare för att lösa problemet med att det tar så lång tid att få krisstöden utbetalda? Hur många fler handläggare handlar det om? Hur många finns det i dag som jobbar med detta? Hur mycket bedömer Centerpartiet och Lars Thomsson, herr talman, att man kommer att kunna korta ned de extremt långa handläggningstiderna, som gör att vi förlorar jobb och företag?

Centerpartiet var strax efter jul med och röstade ned Moderaternas förslag om snabbare utbetalningar genom mer av efterkontroller kombinerat med mycket hårdare straff för dem som fuskar. Då hade kollegan Lars Thomsson och jag en diskussion, herr talman, där beskedet var att om det kom något bättre förslag skulle Centerpartiet överväga det.

I dag lägger Moderaterna fram ett förslag som både vår partiledare och vår ekonomisk-politiska talesperson också har varit ute och pratat om i medierna. Vi lägger fram ett förslag om en garanti att Tillväxtverket ska betala ut stöden efter fyra veckor om man inte har lyckats handlägga dem. Kan inte det vara en rätt rimlig tid för en myndighet att handlägga denna typ av krisstöd? Skulle man inte klara av det får man betala ut pengarna ändå, göra efterkontroller och kombinera med hårda straff för dem som fuskar med coronastöden, för det vet vi att ingen av oss vill se.

Det skulle jag vilja ha svar på, herr talman.


Anf. 10 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Edward Riedl för frågorna. Vi är helt överens om att dagens situation där stöd inte betalas ut i tid och där man inte får svar i tid verkligen inte duger. Det betalar inte räkningarna, som bekant.

Vår insats som samarbetsparti till regeringen är att vi förhandlar. Det vi kan göra är att trycka fram extra medel för att hantera detta. Däremot kan vi inte gå in och styra upp myndigheterna. Det är det endast regeringen själv som gör. Hade vi suttit i regering hade vi säkert tagit ett annat och tydligare grepp om de utbetalande myndigheterna och vridit om armen på dem så att de blivit snabbare och mer fokuserade på just detta, för den situation vi har nu är inte acceptabel. Men det kan man inte göra som samarbetsparti. Det kan man bara göra om man sitter i regering.

Det vi nu gör är att vi skjuter till mer pengar för att få fler handläggare och bättre systemstöd. Jag tror faktiskt att det hjälper till en hel del, för det är där det har brustit. Det har varit för få händer, och det har varit för svagt systemstöd. Givetvis hade detta behövt vara på plats långt tidigare, för då hade vi inte behövt hamna i den här situationen.

Centerpartiet är fortsatt intresserat av att få ta del av förslag på stöd som fungerar. Då finns det tre enkla grundregler: Stöden ska vara snabba, de ska vara träffsäkra och de ska rymmas inom EU-lagstiftningen. Det är de stödinsatserna vi är betjänta av. Om nu Moderaterna har hittat en garantivariant med ett nytt utspel via ett utskottsinitiativ är Centerpartiet positivt till att överväga om det fungerar enligt de tre principer som jag just nämnde. Men det måste också fungera; det får inte bara vara en önskelista.


Anf. 11 Edward Riedl (M)

Herr talman! Det här är förenligt med EU-rätten. Det var nämligen så här den första utbetalningen av korttidspermitteringsstödet gjordes i Sverige. Det var en av punkterna på Centerpartiets lista.

Vårt förslag innebär också att det blir mycket snabbare. Företag som är berättigade till stöd får stöden inom fyra veckor, allra senast. I dag tar det upp till åtta månader. Jag tror att Lars Thomsson och jag kan vara överens om att det är helt otillständigt, herr talman. Jag tror också att Lars Thomsson och Centerpartiet, och även Liberalerna, förstår att några ytterligare handläggare möjligen kan påverka detta på marginalen men inte mycket mer. Det är klart att det blir bättre för varje dag vi kan korta ned handläggningstiderna med, men de är ändå så långa att jobb och företag förloras på vägen. Jag väljer dock att tolka min kollega från Centerpartiet positivt.

Moderaterna har lagt fram ett förslag om att Tillväxtverket ska få en månad på sig att betala ut stöden och kontrollera det som behöver kontrolleras. Om man inte klarar av det från statens sida betalar man ut dessa pengar. Sedan får man göra ordentliga efterkontroller och kombinera det med mycket hårdare straff för dem som fuskar med coronastöden. Detta görs exempelvis i Danmark, där straffen för fusk med coronastöd fyrdubblas.

Alla de bitar som Centerpartiet efterfrågar - alla tre delarna - uppfylls med det förslag som Moderaterna har lagt fram, så jag hoppas på Centerpartiets stöd. Ni som har företag får gärna påverka både Centerpartiet och Liberalerna att ansluta till detta förslag. Det skulle möjliggöra mycket snabbare utbetalningar, och vi skulle kunna rädda jobb och företag i det här landet.

Jag får tacka för det samtal vi haft här i talarstolen.


Anf. 12 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Jag tackar för förslaget från Moderaterna och Edward Riedl. Vad jag har sett kom det i dag. Därmed har jag inte sett vad det innebär och vilka effekter det får; detta får nog ledamoten acceptera.

Det finns ju en hel del vettiga avvägningar som måste göras när vi diskuterar dessa frågor. Vi hade samma diskussion för ungefär en månad sedan. Det handlar om huruvida man ska ha prövning av stöd före eller efter utbetalningen. Vad jag förstår lägger Moderaterna fram ett förslag som kombinerar detta.

Vi vet att den utredning som Strömberg har gjort pekar stenhårt på att vi måste hålla fast vid att ha prövningen före eftersom det annars finns en väldigt tydlig risk för att vi gynnar den organiserade brottsligheten. Det är ju detta som är risken med att betala ut stöd först och kolla efteråt. Den avvägningen behöver vi verkligen landa i.

Jag tycker att det är rätt så trevligt att oppositionen kommer med kreativa förslag. Ofta är det lite mer av önskelistor med förslag som inte är genomförbara, men detta kanske är det. Vi ska noggrant titta igenom det.

Det är ju alltid oppositionens förmån att tycka att allting är för lite, för sent och för dåligt genomtänkt, men låt oss se på detta förslag och se vart det tar vägen.


Anf. 13 Ulla Andersson (V)

Herr talman! Ibland är man extra glad. Jag tänkte lite på det när Åsa Westlund inledde med att tala om vaccinationer och längtan efter att få krama nära och kära. Jag har faktiskt fått krama min mamma för första gången på ett år. Det var en känsla som verkligen kändes, om jag säger så!

(Applåder)

Vaccination ger hopp för framtiden. Därför tycker jag att det vore bra om Sverige var med på att släppa patenten för vacciner så att fler länder - fattiga länder - kan ta fram sitt eget vaccin och inte hindras av dyra patent. Det är ju ändå skattebetalarna som till stor del har varit med och finansierat dessa patent och vacciner.

Med det sagt, herr talman, går jag över till den extra ändringsbudgeten.

Att rädda jobb och företag i pandemin har det funnits ett stort och brett politiskt stöd kring, och detta har varit viktigt och bra. Ofta har det, precis som här i dag, framförts kritik mot att utbetalningarna har gått för sakta. Ekonomiskt trängda företag blir självklart oerhört stressade när handläggningen släpar efter. Samtidigt är det ju självklart att statliga tjänstemän, som också många gånger har fått nya arbetsuppgifter, kämpar febrilt för att göra detta så bra som möjligt.

Vi har även fått höra att stöden inte varit tillräckliga - detta trots att så här stora stöd aldrig skådats. Det har skjutits till pengar på ett sätt som det aldrig gjorts tidigare. Det är också så att regelverken har lämnat en del att önska gällande principer för att ta del av pengarna och för att förhindra felaktiga utbetalningar. Detta är saker som har uppdagats allteftersom, eftersom brådskan har varit väldigt stor.

När det gäller permitteringsstödet - som kanske är det viktigaste stödet och som i dag föreslås förlängas, vilket är bra - står det i regelverket att bolagen ska ha haft tillfälliga ekonomiska svårigheter som de själva inte har kunnat påverka och att de själva ska jobba för att sänka lönekostnaderna. Stödet får inte användas av bolag som två månader dessförinnan haft utdelning eller bonusutbetalning, och bolagen får inte ha detta förrän sex månader efter att de uppburit stöd. Detta var ett initiativ som Vänsterpartiet tog i utskottet, och alla partier ställde sig bakom att införa restriktioner gällande utdelningar och bonusar.

Volvo har i och för sig följt dessa tidsgränser, men de har betalat ut 118 miljoner i bonusar till ledningen samtidigt som de har permitterat tusentals anställda och fått över 1 miljard kronor i krisstöd från staten. Volvos vd fick genom detta beslut 21 miljoner förra året. Mer än var tionde krona som skattebetalarna har betalat till det här företaget har alltså gått till ledningens miljonbonusar. Det är 21 miljoner som sjukpensionären, busschauffören, undersköterskan och den fattiga pensionären har fått vara med och betala.

Bonusutbetalningarna motiveras av styrelsens ordförande med att de var nödvändiga för att rädda företaget inför framtiden och för att ha ett incitamentsystem som ger kraft. Volvos styrelseordförande medger att de inte gjorde några moraliska överväganden vid beslutet om ändrade bonusvillkor.

Det var ju faktiskt så att styrelsen i Volvo mitt under pandemin, i maj 2020, bestämde sig för att ändra bonusreglerna så att de blev mer generösa och så att man kunde få en väldigt stor bonusutbetalning trots att det var pandemi. Det var till och med så att Volvo Cars vd efter att bonusriktlinjerna ändrats fick 14 miljoner mer i lön och bonus än vad vd:n hade 2019. Helt plötsligt skulle bonusregelverket gälla för halvåret. Snacka om att på olika sätt försöka att kringgå regelverk och, skulle jag vilja säga, visa upp en minst sagt bristande respekt för skattebetalarna!

Jag skulle vilja säga att styrelsens och ledningens agerande indirekt är en form av förakt mot skattebetalarna. Man ställer sig utanför samhället. Här ställer skattebetalarna - hårt arbetande människor, sjukpensionärer och pensionärer - upp och säger: Vi ska rädda jobb och företag i krisen. Sedan tycker ledningen i dessa bolag att man kan kalasa på som om ingenting har hänt och att man till och med kan ta ut mer pengar än tidigare. Inte nog med att man har ändrat bonusreglerna - man har dessutom svenskt rekord i aktieutdelning.

Även Sandvik, som nyligen har mottagit skattebetalarnas stöd, har beslutat om extra stor aktieutdelning - större än vad som planerats före pandemin och skattebetalarnas stöd. Utöver den ordinarie utdelningen ska man ha extrautdelning; det handlar om 8 miljarder. Volvos utdelning var på 30 miljarder. Sandvik frångår till och med sin policy att dela ut hälften av den justerade vinsten och delar i stället ut 75 procent.

Det här borde, tycker jag och Vänsterpartiet, föranleda att regelverken för de olika företagsstöden - korttidspermitteringsstödet och omställningsstödet - ändras. Reglerna för och kontrollen av korttidspermitteringarna och omställningsstödet bör stramas upp, och regeringen bör se till att de här bolagen kontrolleras i särskild ordning i efterhand så att pengar kan betalas tillbaka ifall bolagen inte skulle ha fått stöden. Det var vårt förslag i utskottet.

Vi menar att detta framför allt gäller stora företag som beslutat om stora utdelningar - extrautdelningar inklusive bonusutbetalningar - till ledningen kort efter att de lagstadgade sex månaderna passerat. Har man inte haft rätt till stödet ska det betalas tillbaka. Men, tänk, det vill inget annat parti gå med på.

Det pratas ofta om att värna skattebetalarnas pengar. Vi hörde tidigare i dag Åsa Westlund, och även andra partiers representanter, prata om att ta ansvar. Andra partier pratar ofta om att vi måste skärpa bidragslinjer och sätta tak för bidrag, men när det gäller det privata näringslivet ska tydligen varken kontroller eller skärpta regelverk gälla även om det ser ut som att systemen utnyttjas.

Vi menar också att regelverket för vinstutdelning bör kompletteras med en bestämmelse om anmälningsplikt avseende vinstutdelning. Det är vad myndigheten som har ansvar för permitteringsstödet har efterfrågat för att kunna skärpa kontrollerna och se vad företagen gör, men även detta har utskottets majoritet avslagit.

Vi har också föreslagit att utdelningsförbudet och bonusstoppet ska förlängas till ett år efter stödmånaderna. Vi tror att det skulle innebära att bolag, som till exempel Volvo, kanske skulle fundera en gång till på om de ska söka stöd. År 2020 borde ju inte vara ett år som utgör grund för bonusar om man har uppburit stöd från skattebetalarna.

Men inget annat parti tycker som Vänsterpartiet. Man vill inte att det ska kontrolleras extra noggrant i efterhand hur bolagen har hanterat de stöd de har fått utifrån gällande regelverk. Kanske är jag extra förvånad över att Socialdemokraterna inte går med på det här. Det kan väl inte vara så att Socialdemokraterna numera tycker att skattebetalarna för att rädda jobb ska stötta bolag samtidigt som bonusar höjs och det delas ut rekordstora utdelningar till aktieägarna? Att Sverigedemokraterna skulle springa med gräddan i samhället förväntade vi oss, men kanske inte att Socialdemokraterna skulle göra det i det här skedet.

Herr talman! Till sist vill jag ta upp att garantistödet, som också är med i den här delen av ändringsbudgeten, är mycket bra. Det är ett initiativ som har tagits av Moderaterna. Framför allt Edward Riedl har lagt ned ett enormt arbete för att få till det. Vi och Kristdemokraterna har fått vara med och påverka utformningen. Det är ett både efterlängtat och behövligt stöd. Dessa evenemang är, som Edward Riedl tidigare sa, en viktig del av vårt samhälle. Alla de stora loppen och ungdomscuperna, men också teater och kulturliv, är en del av människors liv. Därför är det viktigt att de här stöden har kommit på plats. Till slut, efter visst motstånd, ställde sig även januaripartierna bakom det här. Det finns alltså numera en bred enighet bakom detta.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill också säga att det behövs en hel del ytterligare åtgärder för vanligt folk i den här krisen. De har hamnat på efterkälken.

(Applåder)


Anf. 14 Gulan Avci (L)

Herr talman! Jag vill betona att Liberalerna inte är ett särintresseparti. Vi har dessutom inte någon partikassa som tillåter helsidesannonser när det gäller att hantera den här krisen. För oss handlar det om att agera för att faktiskt både motverka smittspridning och se till att stöd kommer ut till de företag som just nu blöder.

Jag blir väldigt glad när jag hör att Ulla Andersson har fått möjlighet att ge en person som står henne väldigt nära den första kramen på länge. Varje person jag får höra om som får krama om sina nära och kära värmer verkligen djupt i hjärtat. Det visar på det ljus som vi alla har sett fram emot det senaste året i det mycket dystra mörker som vi har befunnit oss i.

Herr talman! Jag vill också lyfta fram de heroiska insatser som har gjorts under krisen. Jag tänker närmast på alla människor som jobbar inom samhällskritiska verksamheter och som under hela krisen har gjort fantastiska insatser för att bära upp samhällets funktionalitet. Jag tänker på alla företag som har gått igenom det värsta stålbadet och som har det riktigt tufft just nu men som fortsätter att orka. De gör imponerande insatser genom att ställa om sina verksamheter så gott det går och möta kunderna på andra sätt än i sina egna butiker.

Av just den anledningen, för att fortsätta att säkra stödet till företag och skydda jobben, står vi här igen i samma kammare och med samma syfte med ännu en extra ändringsbudget.

Herr talman! Som kollegor före mig har påpekat handlar detta om att förlänga tiden för det förstärkta stödet vid korttidsarbete till den 30 juni. Det handlar också om att tillföra mer medel för att utöka omställningsstödet och för att höja Folkhälsomyndighetens låneram med 11 miljarder, så att man kan teckna fler vaccinavtal med andra aktörer än dem man nu har avtal med.

Dessa åtgärder är nödvändiga, inte minst för att den senaste tidens restriktioner har slagit ännu hårdare mot de branscher som redan blöder. Det ska nämnas att vissa delar av ekonomin faktiskt har återhämtat sig snabbare än vi hade kunnat ana, inte minst inom tillverkningsindustrin. Det är vi förstås alla glada över. Men tyvärr går det inte att säga samma sak om de branscher som drabbades värst redan i mars månad förra året. Restriktionerna har förvärrat deras situation.

Herr talman! I svåra stunder är politikens uppgift att göra allt för att dämpa en kris. Med förslaget i detta betänkande kommer vi att ha fattat beslut om totalt 17 propositioner med förslag till ändringar i budgeten. Då har jag inte räknat in vare sig vår- eller höstbudgeten. Jag blir mer och mer ödmjuk för varje ändringsbudget vi fattar beslut om. Och vi kommer sannolikt att behöva fatta beslut om fler åtgärder innan krisen är över.

Det vi gör är på allvar, och det är på riktigt. Vi har ingen kompass som vi kan orientera efter. Ingen vet heller när krisen kommer att vara över eller om nya restriktioner kommer att behövas den närmaste tiden. Vi är helt styrda av pandemins utveckling. Det gör mig ödmjuk inför den verklighet vi lever i.

Jag står här i kammaren i dag och ersätter min partikollega Mats Persson, som i detta nu förhandlar fram vårändringsbudgeten med regeringen. Jag är stolt över att mitt parti har varit med och tagit ansvar för Sverige. Vi har, tillsammans med vår samarbetspartner Centerpartiet, gjort stor skillnad under krisen. Vi har säkrat stöd till näringslivet, företagen, skolan, sjukvården, rättsväsendet, välfärden med mera. I höstbudgeten förra året drev vi också igenom viktiga skattesänkningar motsvarande 30 miljarder.

Herr talman! Några kan tycka att Liberalerna är överflödiga i svensk politik. Men det är inte alltid storleken som spelar roll för vad man får igenom. För oss handlar det om att driva igenom liberal och verklighetsförankrad politik som behövs här och nu. Sanningen är att utan oss liberaler och utan Centerpartiet hade de krispaket som har tagits fram varit fattigare på innehåll, och satsningarna hade varit mycket magrare. För oss har det varit självklart att ta ansvar under krisen och lösa problem i människors vardag. Men vi har framför allt tagit ansvar för att lösa de problem som just nu är kopplade till coronapandemin.

Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

Vaccineringen av befolkningen har tyvärr inte fått den rivstart som vi alla hade hoppats på. Jag hoppas verkligen att leveranskedjorna snart kan börja rulla igen, så att vi återigen kan trycka på startknappen och snabbt återuppta vaccineringen av befolkningen. Om vi ska kunna öppna upp samhället igen förutsätter det snabb vaccinering av alla våra invånare.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga något om garantistödet till kultur- och idrottsverksamheterna. Liberalerna instämmer i att det finns behov av att fortsätta ta fram stöd. Vi har också anslutit oss till att stödja det här garantistödet. Riksdagen har vid flera tillfällen enats om insatser för att mildra konsekvenserna för de sektorerna.

Vi kommer att fortsätta ta ansvar, men exakt hur det ska ske får vi återkomma till. Därför bör regeringen agera skyndsamt, så att vi med bred uppslutning kan enas om ett nytt stöd.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Godkännande av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel för perioden 2021 och framåt

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-03-24
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Ändringar i statens budget för 2021Riksdagen
    a) bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11 000 000 000 kronor,
    b) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:121 punkt 2 och bifaller delvis proposition 2020/21:121 punkt 3.Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budgetRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall med den ändringen att 9-11 §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2020/21:121 punkt 1.Utvärderingar av regeringens förslagRiksdagen avslår motionerna

    2020/21:3878 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkandena 1-3 och

    2020/21:3879 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).
    • Reservation 1 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD100052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt5330293
    Ledamöternas röster
  2. Garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott och tillkännager detta för regeringen.