Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1988/89:96 om legitimation förvissa kiropraktorer, m.m.

Motion 1988/89:So19 av Sten Svensson m.fl (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1988/89:96
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1989-03-20
Bordläggning
1989-03-23
Hänvisning
1989-04-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Sten Svensson m.fl (m)

med anledning av prop. 1988/89:96 om legitimation
förvissa kiropraktorer, m.m.

Mot.

1988/89

Sol9-27

I flera år har olika grupper inom den manuella terapin arbetat intensivt för att
få någon form av officiellt erkännande. I december 1984 tillkallade regeringen
alternativmedicinkommittén med uppgift att se över bl.a. dessa frågor.

Kommittén avgav i februari 1987 delbetänkandet Legitimation för vissa
kiropraktorer (SOU 1987:12).

I detta betänkande föreslår alternativmedicinkommittén att vissa kiropraktorer
skall kunna få legitimation. Det gäller gruppen Doetors of
Chiropractic. Senare har kommittén för avsikt att i sitt slutbetänkande
återkomma till frågan om även naprapater och osteopater bör komma i fråga
för legitimation.

Frågan om legitimation för Doetors of Chiropractic har diskuterats under
flera decennier. Redan 1980 fick socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta en
projektplan och att genomföra en försöksverksamhet. Detta projekt har
ännu inte kommit till stånd.

Propositionens förslag om möjlighet till legitimation beror till mycket stor
del på det ökade förtroende som kiropraktik har mötts med, både från
enskilda människor och från personal inom hälso- och sjukvården.

Kiropraktorernas behandlingsmetod har länge betraktats med en viss
skepsis från medicinskt och vetenskapligt håll. Denna behandling brukar
kallas manipulation och består huvudsakligen av behandlarens handgrepp
och snabba tryck mot patientens leder. Den genomgång av den vetenskapliga
litteraturen om behandlingsmetoder som alternativmedicinkommittén har
gjort visar att det föreligger en terapeutisk effekt av en sådan behandling vid
länd- eller bröstryggsbesvär. Denna manipulation används i Sverige i viss
utsträckning också av en del ortopedmedicinskt inriktade läkare och
sjukgymnaster.

Utvecklingen under de senaste åren har sålunda medverkat till att
alternativmedicinkommittén dragit slutsatsen att Doetors of Chiropractic har
en utbildning och klinisk verksamhet som är så kvalificerad att det är
motiverat med ett officiellt erkännande. För att samtidigt ge patienterna en
ökad trygghet föreslår alternativmedicinkommittén att yrkesbeteckningen
legitimerad kiropraktor ges ett straffsanktionerat skydd.

Av propositionen och den föreslagna lagtexten framgår vilka krav som
skall ställas som villkor för legitimation. För sådan legitimationsbehörighet
krävs examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller
motsvarande utbildning. Dessutom skall den sökande ha fullgjort praktisk
tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsvarande ett års heltidstjänstgö- 1

1 Riksdagen 1988/89.3 sami. NrSol9-27

ring, ha från yrket behövliga kunskaper i svenska författningar, och också ha Mot. 1988/89

nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Sol9

Lagtexten ger också möjlighet till legitimation som kiropraktor om
yrkesutövaren kan visa att han på annat sätt har förvärvat motsvarande
kompetens.

Enligt vår uppfattning bör motsvarande svensk utbildning ges samma
ställning som utländsk och sålunda inkluderas i det ställningstagande som
riksdagen nu gör med anledning av propositionen.

Lagen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1989 och innehåller ett mindre
undantag: Den kiropraktor som före den 1 juli 1989 varit yrkesverksam i
Sverige under minst ett år, och som genomgått den nödvändiga utbildningen,
skall utan hinder av kravet på praktiktjänstgöring kunna få legitimation som
kiropraktor.

Det är positivt att välutbildade kiropraktorer nu ges det erkännande som
en legitimation innebär. Det är i det sammanhanget viktigt att även andra
lika kvalificerade behandlingsformer inom den manuella medicinen får ett
sådant erkännande.

Naprapatin är en väl etablerad vårdform i Sverige. Årligen söker 200 000
patienter vård hos naprapat. Totalt innebär det en miljon besök per år hos ca
400 naprapatmottagningar runt om i Sverige. Naprapatin utgör en viktig
medicinskt accepterad komplettering av den offentligt organiserade vården.

Den utbildade naprapaten är specialist på rörelseapparaten och dess
sjukdomar och samarbetar med läkare och sjukgymnaster. Till skillnad från
sjukgymnasterna sysslar naprapaterna inte med rehabilitering. Naprapatens
kompetensområde omfattar rygg, nacke, leder och muskler. Besvär orsakade
av skador och förändringar i bindväv, muskler, senor, ligament, diskar
och ledkapslar korrigeras genom manuell behandling såsom manipulation,
mobilisering, terapeutisk massage och stretching, eventuellt kompletterad
med elektromedicinsk terapi.

I allt större utsträckning utnyttjas naprapati inom den förebyggande
hälsovården, t.ex. inom företagshälsovården och hos allt fler idrottsföreningar.
Fackförbund inom LO och TCO har tecknat avtal om tillgång till naprapat
(TFF och AMF-försäkring). Allt fler företag etablerar samarbete med
naprapater för att förebygga och minska ryggbesvär och förslitningsskador
hos de anställda.

Möjlighet till utbildning till naprapat finns i Sverige. Sådan utbildning
bedriver Naprapathic School i Stockholm. Utbildningen är fyraårig och
motsvarar 160 poäng vid högskoleutbildning. Av kursplanen framgår att
eleverna under de cirka 6 150 skoltimmarna läser såväl grundmedicinska
ämnen - såsom anatomi, biokemi, farmakologi, idrottsfysiologi, näringslära,
patologi o.s.v. - som kliniska ämnen - barnsjukdomar, ergonomi, gynekologi,
idrottsmedicin, idrottspsykologi, livräddning och neurologi. Utbildningen
innebär också klinisk praktik, såsom manuell medicin, massage och
fysioterapi. Denna utbildning ges av anställda lärare, som i flertalet fall är
utbildade läkare.

Endast den som med godkänt resultat har genomgått denna kvalificerade
utbildning har rätt att kalla sig naprapat.

När behörighetslagen antogs (prop. 1983/84:179) framhölls bl.a. följande Mot. 1988/89
om legitimationsinstitutet: Sol9

Legitimationens huvudfunktion är att vara en garanti för en viss kunskapsnivå
och för sådana personliga egenskaper hos yrkesutövaren att denne är
förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende.

Vidare framhölls:

Att bestämmelser om legitimation fortsättningsvis bör förbehållas sådana
grupper av yrkesutövare, som har en självständig yrkesfunktion med
kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet
i vården. Det förhållandet att en yrkesgrupp i inte oväsentlig utsträckning
vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i egenskap av fria yrkesutövare, bör
tillmätas särskild betydelse.

Samtliga de kriterier som omnämndes i förarbetena till behörighetslagen
stämmer väl in på de naprapater som genomgått utbildning i Sverige. Dessa
yrkesutövare har en hög kunskapsnivå, en självständig yrkesfunktion med
kvalificerade arbetsuppgifter och vänder sig i stor utsträckning direkt till
allmänheten.

Det finns således många skäl att ge legitimation också till naprapater.
Naprapatutbildningen är etablerad i Sverige. Därigenom finns möjlighet för
socialstyrelsen och andra myndigheter att följa verksamheten och därmed
också att utöva kontroll. Det ligger också i allas intresse att den trygghet som
en legitimation innebär kommer de patienter till godo som utnyttjar en
naprapat.

Det är olyckligt att regeringens proposition enbart omfattar legitimation
för vissa kiropraktorer. Det naturliga hade varit att samtliga frågor rörande
den manuella medicinens ställning hade behandlats i ett sammanhang.
Naprapater och kiropraktorer bör få en likvärdig bedömning inte minst vad
gäller utbildningens kvalitet.

Det förslag till legitimation av vissa kiropraktorer, som riksdagen har att ta
ställning till bör kompletteras med ett likvärdigt ställningstagande för i
Sverige utbildade naprapater. Riksdagen bör därför fatta ett principbeslut
om att även naprapater ges rätt till legitimation.

Regeringen skriver i sin proposition att ersättning inte bör utges särskilt
från sjukförsäkringen för behandling av legitimerad kiropraktor.

Vi anser att kiropraktorer och naprapater med legitimation skall ersättas
via den allmänna försäkringen. Sådan ersättning bör kunna ges för behandling
efter det att en läkare ställt diagnos.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen bifaller regeringens proposition angående legitimation
av vissa kiropraktorer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att motsvarande svensk utbildning av kiropraktorer
skall ges samma ställning som utländsk sådan,

1* Riksdagen 1988189. 3sami. Nr So 19-2 7

Mot. 1988/89
Sol9

rer och naprapater.
Stockholm den 20 mars 1989
Sten Svensson (m)

Gullan Lindblad (m)

Hans Dau (m)

Karin Falkmer (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Bertil Persson (m)

Per Stenmarck (m)
Ingegerd Troedsson (m)
Elisabeth Fleetwood (m)

Charlotte Cederschiöld (m)
Ingvar Eriksson (m)

Margit Gennser (m)

Ingrid Hemmingsson (m)
Inger René (m)

Karl-Gösta Svenson (m)
Göran Astrand (m)

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag angående legitimation
av naprapater i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättning från sjukförsäkringen för kiroprakto

4

Yrkanden (8)

  • 1
    att riksdagen bifaller regeringens proposition angående legitimation av vissa kiropraktorer
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen bifaller regeringens proposition angående legitimation av vissa kiropraktorer
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motsvarande svensk utbildning av kiropraktorer skall ges samma ställning som utländsk sådan
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motsvarande svensk utbildning av kiropraktorer skall ges samma ställning som utländsk sådan
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen hos regeringen begär förslag angående legitimation av naprapater i enlighet med vad i motionen anförts
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen hos regeringen begär förslag angående legitimation av naprapater i enlighet med vad i motionen anförts
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning från sjukförsäkringen för kiropraktorer och naprapater.
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning från sjukförsäkringen för kiropraktorer och naprapater.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.