Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2021/22:SkU17

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 april 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Uppmaningar om folkräkning och säkring av biometriska data (SkU17)

Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring.

Enligt uppmaningarna ska regeringen

  • fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning
  • återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter, en särskild form av personuppgifter, kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttar till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer.

Förslagen om tillkännagivanden kom vid behandlingen av cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Detta med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, och att utredningar och beredningar redan pågår.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning och säkerställa genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Bifall till partimotion 2021/22:4033 yrkande 29, kommittémotion 2021/22:3635 yrkande 1, kommittémotion 2021/22:3954 yrkande 40, motion 2021/22:623 yrkande 2, kommittémotion 2021/22:4184 yrkande 17, kommittémotion 2021/22:4202 yrkande 5, kommittémotion 2021/22:3997 yrkande 65, motion 2021/22:52 yrkande 1 och motion 2021/22:2180, Delvis bifall till motion 2021/22:1005 yrkande 3 och motion 2021/22:3317. Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttar till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer. Bifall till kommittémotion 2021/22:3635 yrkande 5, kommittémotion 2021/22:4184 yrkande 15 och motion 2021/22:3128.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 122

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-04-07
Justering: 2022-04-21
Trycklov: 2022-04-22
Reservationer: 48
Betänkande 2021/22:SkU17

Alla beredningar i utskottet

2022-03-17, 2022-04-07

Uppmaningar om folkräkning och säkring av biometriska data (SkU17)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring.

Enligt uppmaningarna ska regeringen

  • fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning
  • återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter, en särskild form av personuppgifter, kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttar till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer.

Förslagen om tillkännagivanden kom vid behandlingen av cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Skatteutskottet fo¨resla°r att riksdagen säger nej till övriga motioner. Detta med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, och att utredningar och beredningar redan pågår.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-04-26
Debatt i kammaren: 2022-04-27
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SkU17, Skatteförfarande och folkbokföring

Debatt om förslag 2021/22:SkU17

Webb-tv: Skatteförfarande och folkbokföring

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 71 Anna Vikström (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 34 under punkt 16.

Det vi i diskuterar i dag är skatteförfarandelagen och folkbokföringslagen. Riksdagsledamöterna har skrivit många motioner om detta under allmänna motionstiden, och det är det vi diskuterar i dag.

Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för den svenska modellen, och de allra flesta gör rätt. Skatteflykt och skatteundandragande förekommer dock och innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder och drar undan resurser från den gemensamma välfärden.

I dag kunde vi läsa om Skatteverkets pilotgranskning av matbud och hemleveranser, och den visar att det begås omfattande och medvetna fel och att det förekommer komplicerade upplägg med plattformsbolag och annat, delvis utomlands.

Skatteförfarande och folkbokföring

Åtgärder som regeringen har drivit i EU och internationellt är till exempel skärpta krav för skatterådgivare och automatiskt informationsutbyte mellan länder som gör att det inte längre är möjligt att dölja tillgångar utomlands.

Regeringen har gett Skatteverket utökade möjligheter att arbeta brottsbekämpande, och verket har fått förstärkta resurser sedan 2016.

Regeringen såg också till att vi beslutade om en omvänd skattskyldighet vid omsättning av mobiltelefoner. Syftet är att förhindra omfattande mervärdesskattebedrägerier som leder till stora skattebortfall.

I december tillsattes också en ny utredning för att motverka att bolag används som brottsverktyg.

Vissa åtgärder följer internationella direktiv som Sverige har varit med om att ta fram. Andra är inhemska och har genomförts på eget initiativ från regeringen.

Fru talman! Det är vidare av stor vikt ur ett samhällsperspektiv att stärka kontrollen och kvaliteten i folkbokföringen. Det är en prioriterad fråga för regeringen att bryta segregationen, bekämpa brottsligheten och ta tillbaka kontrollen över välfärden.

Det är centralt att det är ordning och reda i våra register då fel där får spridningseffekter i hela samhället och kan användas för att utnyttja välfärdssamhället, till välfärdsbrottslighet och av organiserad brottslighet. Detta är helt oacceptabelt. Register ska inte användas för att upprätthålla ett skuggsamhälle.

Vi vet att det finns ett folkbokföringsfel på runt 2-3 procent. Regeringen har tidigare vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med detta. Bland annat har Skatteverket fått möjlighet att kontrollera bosättning, och det är också verkställt ett återinförande av folkbokföringsbrott 2018. Regeringen har också infört en sekretessbrytande bestämmelse mellan folkbokföringen och skatteenheten inom Skatteverket.

Vidare har regeringen gett Skatteverket i uppdrag att i samverkan med ett antal frivilliga kommuner jobba i två pilotprojekt om folkbokföring. Det ena bedrevs även med elva andra myndigheter och handlade om att komma åt felaktig folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet. Det andra handlar om att utveckla metoder och arbetssätt för att motarbeta felaktig folkbokföring och ska rapporteras före sommaren.

Regeringen skärper också ytterligare kraven på kvalitet i folkbokföringen genom en proposition som nyss lämnats till riksdagen. Däri ingår ett förslag om att använda biometriska metoder för att stärka kontrollen vid inflyttning till Sverige. Märkligt nog har även utskottet på initiativ av oppositionen lagt fram ett sådant förslag, alltså trots att regeringen som sagt redan har lämnat ett sådant förslag till riksdagen för beslut.

Frågan om biometriska kontroller för samordningsnummer bereds nu på Regeringskansliet.

I propositionen om folkbokföring ingår även andra kvalitetsförbättringar. Bland annat ingår ökade möjligheter för Skatteverket att göra kontrollbesök i bostaden och en åtgärd för att komma till rätta med problemet att en person felaktigt folkbokför sig på en adress - något som upplevs som mycket besvärande för den som bor på adressen. Det blir nu lättare att ta bort denna person från bostadsadressen.

Vi kommer i debatten att få höra Moderaterna och andra partier säga att en folkräkning är det som måste göras för att komma till rätta med problemen med felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Att hela Sveriges befolkning ska räknas bör vara betydelsen av denna term, och jag förmodar att det också är tänkt att bosättningen ska kontrolleras.

Men låt mig påminna om att 97 procent av Sveriges befolkning beräknas vara rätt folkbokförda. Varför Skatteverket skulle använda resurser för att räkna och kontrollera alla invånares bosättning i stället för att rikta resurser dit där problemen och riskerna är störst, vilka ingår i de pilotprojekt som jag tidigare nämnde, är svårt att förstå.

De metoder som är bäst och effektivast är de som ska användas, och det är svårt att se en folkräkning som en effektiv metod då det krävs resurser för att räkna hela befolkningen, oavsett om det delvis sker digitalt. Dessutom ger det bara en bild av situationen just när räkningen sker. Det är bättre att kontinuerligt rikta insatser dit där problemen är som störst och att arbeta förebyggande.

När det gäller samordningsnummer tog regeringen tidigare beslut om ett snabbspår av åtgärder i väntan på utredningen om folkbokföringen. Vid årsskiftet kunde Skatteverket genom denna lagändring vilandeförklara över 700 000 samordningsnummer. Det betyder att två tredjedelar av alla samordningsnummer stängts eller förklarats vilande. Den nya lagen innebär dessutom fler krav på den som begär tilldelning av samordningsnummer, tydligare identifieringskrav och krav på kontaktadress.

Dessutom kom en rejäl utvidgning av uppgiftsskyldigheten för i princip samtliga myndigheter att anmäla misstänkta fel i folkbokföringen till Skatteverket.

Fru talman! Ett annat område i betänkandet är personalliggare som finns i olika branscher som till exempel byggbranschen och för bilverkstäder. Syftet med personalliggare är att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och också att skapa sundare konkurrensförhållanden. Det behövs verkligen, för byggbranschen är en av de branscher som bidrar mest i absoluta tal till de svarta inkomsterna, och utvecklingen går inte alls i rätt riktning.

När Skatteverket var med Arbetsmiljöverket förra året på oanmälda inspektioner hos ett åttiotal bilverkstäder, biltvättar och andra bilvårdsföretag runt om i landet avslöjade kontrollerna farlig arbetsmiljö, illegal arbetskraft och misstänkt utnyttjande av människor. Så personalliggare behövs, och det gör att Skatteverket har möjlighet att göra fysiska besök hos olika verksamheter. Fysiska besök är ett viktigt inslag för Skatteverkets möjlighet att arbeta mot förekomsten av svartarbete. Det visar myndighetsgemensamma rapporter gång på gång.

Om kontroller går att automatisera mer är det naturligtvis välkommet. Det ska vara lätt att göra rätt, precis som det ska vara när vi betalar skatt.


Anf. 72 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Jag kan svara Anna Vikström direkt. Vi kommer att prata om en nationell folkräkning.

I dagens Sverige är det högst oklart hur många människor som de facto befinner sig i vårt land. Skatteverket uppskattar att omkring 200 000 personer är skrivna på felaktiga adresser i Sverige. Exakt hur omfattande problemen är vet ingen. En folkbokföring som staten inte har kontroll över blir till en stor kostnad för skattebetalarna och försvårar arbetet att hjälpa dem som verkligen behöver samhällets stöd som allra mest.

Folkbokföringsuppgifter kopplas i Sverige samman med ett antal skyldigheter men också ganska många rättigheter, såsom tillgång till stora delar av välfärds- och trygghetssystemen. Kriminella använder i dag falska adresser för att tillskansa sig bidrag och välfärdstjänster som de egentligen inte har rätt till.

En av de mer övergripande risker som statliga utredningar har identifierat är att uppgifter som registreras i folkbokföringsdatabasen inte speglar verkliga förhållanden och att dessa felaktiga uppgifter därefter ligger till grund för beslut om utbetalningar från våra välfärdssystem.

Som fru talmannen kanske minns så publicerade Göteborgs-Tidningen artiklar som visade på svenskar som anslutit sig till terrororganisationen IS och som dessutom på olika sätt finansierat sina resor och uppehälle på de svenska skattebetalarnas bekostnad.

En familj fortsatte att få olika bidrag på nära 170 000 kronor ett år efter att de lämnat landet. En annan familj fick drygt en kvarts miljon kronor i olika bidrag, efter att de lämnat landet. En känd svensk IS-terrorist fortsatte att få pengar från Försäkringskassan samt bostadsbidrag, efter att ha lämnat landet. Ja, så har vi den person som ni vet var försvarsminister i Irak samtidigt som försörjningsstöd skickades från Sverige, efter att han hade lämnat landet.

Fru talman! För mig är det uppenbart att Sverige behöver bättre kontroll på vilka som faktiskt bor i landet och inte bara folkbokförda. För vi har ju också det omvända problemet, med människor som faktiskt illegalt bor i Sverige utan att vara folkbokförda. Det är väl känt.

Att en efterlyst person utan uppehållstillstånd påträffas i anslutning till statsminister Magdalena Anderssons bostad blixtbelyser det skuggsamhälle som breder ut sig i Sverige. Ett tungt fall för Magdalena Andersson. Men det inträffade sätter fingret på ett allvarligare problem än Magdalena Anderssons dubbelmoral vad gäller det personliga ansvaret. Det är det faktum att regeringen helt enkelt har tappat kontrollen över det skuggsamhälle som tillåtits breda ut sig under senare år.

Fru talman! Sverige har tidigare haft en tradition av att genomföra folkräkningar, likt många andra länder. Sverige har däremot inte genomfört en riktig folkräkning sedan 1990. Det är en folkräkning som under 1900-talet skedde i princip vart tionde år. Det är en folkräkning skulle ge staten möjlighet att bättre bekämpa brott, verktyg för att stävja framväxten av utanförskap och ge viktig kunskap i arbetet att motverka trångboddhet.

Det skuggsamhälle som växer fram i Sverige möjliggör ett cyniskt utnyttjande av människor. Folkbokföringsfel bidrar också till ett utnyttjande av vår gemensamma välfärd, där pengar försvinner rätt ned i fickan på bedragare och kriminella. Hur stora summor det gäller vet vi inte, men det uppskattas röra sig om cirka 20 miljarder per år. Det motsvarar i runda slängar 40 000 medarbetare i äldreomsorgen.

Fru talman! Att vi hade en majoritet i skatteutskottet för att genomföra en nationell folkräkning var verkligen inte en dag för tidigt. Tyvärr ser det ut som att vi inte har det nu i kammaren. Dock har vi samlat en majoritet för att regeringen ska återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttat till Sverige och likadant för att få ett samordningsnummer. Det är båda viktiga verktyg för att ge staten möjlighet att bekämpa brott, verktyg för att stävja framväxten av utanförskap och ge viktig kunskap i arbetet med att motverka trångboddhet.

Fru talman! Vi har en regering som under alltför lång tid förnekat problemen med skuggsamhällen. Regeringen har snart haft åtta år vid makten, och ingenting har hänt. Återigen får vi, en majoritet i riksdagen, göra regeringens jobb.

Att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot både en nationell folkräkning och säkra biometriska uppgifter är minst sagt häpnadsväckande. Att Centerpartiet nu väljer att stödja regeringen i deras reservation beträffande nationell folkräkning är mer än förvånande.

Varför stoppa en folkräkning när bidragsfuskare och välfärdssvindlare utnyttjar felen för att ta välfärdens pengar? Varför ska människor kunna vistas i landet nästan helt utan risk för upptäckt? Helena Vilhelmsson, som jag vet är en klok person, mitt hopp står till dig i dag att trycka på den gröna knappen så att vi kan sätta stopp för välfärdssvindlare och bidragsfuskare.

Fru talman! Jag är övertygad om att alla i denna kammare i grund och botten vet vad som behöver göras och vilka åtgärder som är effektiva. Det handlar om vad som krävs för att bekämpa brottslighet och fusk, men också för att kunna hjälpa de mest utsatta.

Vad säger ni socialdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister och centerpartister till alla de människor som jobbar och sliter, betalar hög skatt och plågas av en växande otrygghet? Samtidigt betalar staten ut bidrag till människor som inte ens bor här eller som på annat sätt utnyttjar systemet på felaktiga grunder. Varför blunda för denna otrygghet och det mänskliga lidande som skuggsamhället medför?

För mig är det både moraliskt förkastligt och djupt orättvist för alla hederliga skattebetalare som blir bestulna på den trygghet och de skyddsnät de har rätt till. När regeringen säger sig lyfta på varenda sten för att stävja fusk och kriminalitet ekar det alltmer ihåligt. Man har snart haft åtta år på sig att lyfta stenar, hittills verkar det vara mer vara småsten som har lyfts.


Anf. 73 David Lång (SD)

Fru talman! Betänkande SkU17 handlar om skatteförfarande och folkbokföring. Jag tänkte börja med att tala lite om just folkbokföringsdelen.

Det är av yttersta vikt att folkbokföringsregistret i allt väsentligt återspeglar verkligheten och att de som omfattas av systemet har korrekta uppgifter. Det är en förutsättning bland annat för att välfärdssystemen ska fungera, och folkbokföringen ligger också till grund för var man har rätt att rösta och var man ska beskattas. Den ligger även till grund för samhällsplanering.

Men under de senaste decennierna har vi tyvärr tappat kontrollen över vilka som faktiskt finns inom Sveriges gränser. Skatteverket har tidigare nämnt siffran 200 000 personer som skulle vara felaktigt folkbokförda i Sverige, men de medger också att mörkertalet kan vara väldigt stort. De har även uppgett att det finns indikationer på att mellan 30 och 50 procent av nyanlända migranter har uppgett mer än en identitet eller åtminstone fel identitet.

Vi fick tidigare under ett antal år se att EU-migranter satt som tiggare i många svenska städer. Många av dessa var inte registrerade på något sätt enligt de regelverk som finns. Detsamma gäller de tusentals afghanska män som fick undantag från alla regler och tilläts stanna i Sverige, bland annat på grund av att de skaffade olagliga folkbokföringsadresser.

Problemen med ovetskap om vilka som finns i Sverige har uppenbarats på grund av den sedan länge helt urspårade migrationspolitiken. De kulminerade under migrationskrisen 2015 och den stora våg av migranter som har kommit till Sverige sedan dess.

Under flera decennier har Sverige haft en storskalig invandring där många människor som finns i landet tyvärr inte är registrerade eller folkbokförda, åtminstone inte på rätt sätt. Andra är skrivna i Sverige men befinner sig i ett annat land och uppbär där kanske sociala ersättningar trots att de har lämnat Sverige. Föregående talare räknade upp ett antal sådana exempel. Ett av de mest komiska var Iraks före detta försvarsminister, som fick bidrag trots att han hade flyttat från Sverige.

Detta är en både orimlig och farlig utveckling. Sverige har tappat kontrollen över situationen. Vi har på detta sätt åderlåtit både välfärdens resurser och rättsstatens kapacitet och bidragit till eskalerande brottslighet. Det har lett till att det har skapats parallellsamhällen, vilket vi fick se prov på bland annat i påskas.

Det som behöver göras är inte bara att skapa ordning i mottagandet och registreringen av nyanlända, som de flesta förslag nu är inriktade på, utan det behöver också skapas ordning i det folkbokföringskaos som redan råder. Vi behöver genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka som tagit sig hit, vilka som fortfarande är kvar, vilka de är och om de över huvud taget ska tillåtas stanna kvar i Sverige eller inte. Ett led i detta kan vara att genomföra en folkräkning i Sverige, och jag vill därför bifalla det förslag till tillkännagivande som läggs fram i betänkandet.

Jag yrkar även bifall till det andra förslaget till tillkännagivande, som innebär att regeringen ska återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter kontrolleras i samband med en identitetskontroll. Det huvudsakliga problemet med folkbokföringen är just att utlänningar vars identitet aldrig gått att säkerställa, där vissa har uppgivit felaktiga eller flera identiteter, kan missbruka välfärdssystemen. Det kostar det svenska samhället mångmiljardbelopp varje år. En siffra som kom för några år sedan var 18 miljarder kronor årligen. Vi hörde nyligen en kanske mer uppdaterad siffra: 20 miljarder. Men även här är mörkertalet förmodligen ganska stort.

Detta om folkbokföringsdelen i detta betänkande, som ju också handlar om skatteförfarande. Det tänkte jag komma in på nu, fru talman. Riksrevisionen konstaterade i sin rapport Sveriges skatteavtal med andra länder - effekterna av regeringens arbete att svenska regeringar under mer än ett decennium försummat sitt arbete med att hålla Sveriges bilaterala skatteavtal uppdaterade. Denna rapport kom år 2010. Fyra år senare konstaterade Svenskt Näringsliv att ingenting hade blivit bättre, utan snarare tvärtom.

De bilaterala skatteavtalen syftar till att lindra effekterna av internationell dubbelbeskattning för att skapa goda konkurrensförhållanden för exportindustrin, för att uppmuntra investeringar mellan stater och för att förhindra skatteflykt. Det är alltså av stor vikt, inte minst för exportindustrin, att Sveriges nät av bilaterala skatteavtal är väl uppdaterat och att vi inte fortsätter att halka efter på området. Det kan räcka med att ett annat land har gjort förändringar i sin egen skattelagstiftning för att ett redan existerande avtal med Sverige ska bli obsolet.

När Sverigedemokraterna har påtalat problemet har regeringen verkat ovillig att diskutera frågan, men jag skulle ändå vilja ta upp den. Vi ser det också som viktigt att återigen genomföra en översyn av de skatteavtal som Sverige har tecknat för att se vilka behov som finns av förnyelse. Sverige har länge arbetat med genomförandet av globala partnerskap i syfte att stärka utvecklingsländers skattekapacitet.

Sverige har lagt resurser på att bygga upp utvecklingsländers möjligheter att beskatta den egna ekonomin. När det nu har gått en tid kan det vara lämpligt att utvärdera hur arbetet med skattekapacitet har utvecklats. Vilka länder är i dag självständiga med en fungerande marknadsekonomi och en egen offentlig sektor som finansieras av skatter som landet självt klarar av att driva in?

Med utgångspunkt från detta behöver Sverige i framtiden lägga större vikt vid förhandlingar om internationella skatteavtal med utvecklingsländer i syfte att undvika dubbelbeskattning, där vi tydligare ställer krav på en viss standard på skattemyndighetens funktionsduglighet i fråga om indrivande av skatter för att ett avtal ska undertecknas. Sveriges politik för skatteavtal behövs för att stärka exportindustrins konkurrenskraft och för att ställa krav på att utvecklingsländer ökar sin självständighet i fråga om den egna beskattningskapaciteten.

Fru talman! Sverigedemokraterna har elva reservationer i betänkandet. Jag ber att få yrka bifall till reservation nummer 10.

I detta anförande instämde Eric Westroth (SD).


Anf. 74 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Detta motionsbetänkande innehåller många viktiga frågor - alltifrån något som kallas för företrädaransvar och rättssäkerhet i skattemål till lagen om kassaregister och personalliggare, folkbokföring, folkräkning och användande av biometriska data, och inte minst, skydd för folkbokföringsuppgifter för personer som lever med skyddad identitet.

Jag tänker börja med att prata om det sistnämnda: personer som lever med olika former av skyddad identitet.

Under coronapandemin har vi varit isolerade och känt oss begränsade i tillvaron. Det har till och med ifrågasatts i den här kammaren om de beslut som vi har fattat har varit i enlighet med grundlagen. Nu har restriktionerna lättat. Äntligen får vi resa nästan vart vi vill och träffa vem vi vill!

Men, fru talman, det här gäller inte alla medborgare i Sverige. Jag pratar om kvinnor som tvingas leva gömda för att deras liv och hälsa hotas av en man som de tidigare har haft en relation med. De lever med dessa restriktioner varje dag, varje timme och varje minut.

Kvinnors rättigheter åsidosätts när våldsamma mäns rörelsefrihet ofta väger tyngre än kvinnors och barns trygghet. Det är kvinnor som måste fly och gömma sig, medan män fortfarande har friheten att söka upp eller på annat sätt kontakta kvinnan och därmed fortsätta hoten och trakasserierna. Det finns exempel där kommuner har tvingats lämna information om huruvida en gömd kvinna arbetar inom kommunen eller inte, trots att hon har haft en form av skyddad identitet. Offentlighetsprincipen har alltså vägt tyngre än kvinnans rättssäkerhet.

Jämställdhetsmyndigheten har jobbat med frågan och i dagarna lämnat en rapport om hur det har kunnat ske att våra statliga myndigheter, inklusive Skatteverket, har kunnat röja skyddade identiteter och därmed utsatt kvinnor för livsfara. Till dess att det är löst kommer Centerpartiet att stå på de utsatta kvinnornas sida, och jag yrkar därför bifall till reservation 42.

Fru talman! När det kommer till en punkt i betänkandet som heter Folkbokföring av barn på två adresser är det en fråga som Centerpartiet har drivit länge.

Men det handlar inte nödvändigtvis om att barn ska ha dubbla folkbokföringsadresser. Poängen med vår motion är att myndighetspost per automatik ska skickas till barnets båda vårdnadshavare, som i sin tur kan vara folkbokförda på olika adresser. I dag skickas sådan post bara till barnets boendeförälder, även om båda föräldrarna är vårdnadshavare. Att myndighetspost och post från hälso- och sjukvård, förskola, skola med mera kommer båda vårdnadshavarna till del kan också främja en bättre dialog mellan föräldrarna kring barnet.

Fru talman! Sedan har vi den gamla godingen personalliggare. I vissa branscher finns det stora fördelar med systemet med personalliggare. Byggbranschen behöver stöd i form av regler och kontroller som gör att fusk och organiserad brottslighet kan upphöra. Det pågår människohandel - det vet vi - som måste stoppas. I det här fallet kan personalliggaren vara ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare att tillsammans med fackföreningar hålla reda på vilka som befinner sig på en byggarbetsplats och att de har rätt skyddsutrustning och får den lön de har rätt till.

Systemet med personalliggare har dock sedan det infördes utökats flera gånger, senast 2018 till att inkludera exempelvis alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet. Dessa ska registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten. Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggaren visar på en oförståelse, menar jag, för hur ett litet familjeföretag fungerar där man lever och verkar i företaget dygnet runt.

Systemet med personalliggare har utvärderats vid flera tillfällen, inte minst av oss i skatteutskottet. Nu anser Centerpartiet att det är dags för en reell förändring. Regeringen behöver återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras, för att förenkla för företagen och för att minska antalet företag som träffas av systemet.

I ett första steg behöver den nämnda utvidgningen från 2018 slopas. Regelkrånglet måste minska. Det är viktigt för små företag som vill utveckla och investera i sin verksamhet. De måste kunna be sin åttaåring att gå ut med kökssoporna utan att riskera ibland smått absurda böter.

Fru talman! Dagens regler för företrädaransvar är föremål för omfattande kritik. En utredning har lämnat förslag på förbättringar, men ännu ser vi inga initiativ från regeringen för att åtgärda problemen.

Reglerna har en konkursdrivande effekt. Ett företag som befinner sig i tillfällig likviditetskris blir automatiskt föremål för företrädaransvar. För att undgå personligt ansvar måste styrelsen begära bolaget i konkurs. Detta innebär att många företag som kanske tillfälligtvis inte har medel för att betala sina skulder begärs i konkurs för att styrelsen vill undvika personligt ansvar. I grunden livskraftiga företag kan då faktiskt tvingas att lägga ned.

Dessutom har reglerna en avskräckande effekt på benägenheten till företagande. Aktsamhetsnormen är väldigt skarp. Styrelsen ska känna till samtliga förfallodagar för skatteskulder och dessutom kontrollera att alla skatteskulder är korrekta. Detta gör det svårt att rekrytera externa styrelseledamöter till företag. Betalningsansvaret är också solidariskt för styrelse och vd, vilket innebär att talan kan riktas mot den som har bäst betalningsmöjligheter oavsett graden av personlig skuld.

Det är dags att regeringen tar initiativ för att åtgärda detta, bland annat utifrån de förslag som utredningen lade fram.

Fru talman! När det gäller folkräkning och biometriska data tycker Centerpartiet att det är bra att det nu kommer ett tillkännagivande gällande ökad användning av biometriska data. Utskottet kommer som sagt snart att behandla en proposition från regeringen som handlar om just detta, men tyvärr föreslås det i den propositionen enbart att biometriska data ska användas när det gäller folkbokföring i samband med tilldelning av personnummer, inte samordningsnummer. Det är synd. Centerpartiet menar att regeringen måste återkomma snabbt i denna fråga, och därför är det bra att riksdagen förtydligar detta i ett tillkännagivande redan i dag.

Däremot anser vi faktiskt inte att en nationell folkräkning så som den hittills har föreslagits är svaret på de problem med organiserad brottslighet som förekommer i samband med felaktig folkbokföring. Det är riktigt att det inte har gjorts någon traditionell folkräkning med enkäter, jämförelser och intervjuer sedan 1990. Men det har ju gjorts folkräkningar, registerbaserade sådana. Efter en lagändring har man också kunnat göra fördjupade registerslagningar och jämföra dem. För att komma undan integritetsskäl gjorde man en lagändring.

Registerbaserade folkräkningar genomförs i flera länder i Europa. Det är inget annorlunda eller ovanligt system. Skatteverket har också efter budgetförstärkningen under 2021, som bland annat Centerpartiet var med och förhandlade fram, i ett pilotprojekt utfört en fördjupad granskning i vissa utvalda områden för att åtgärda bedrägerier inom folkbokföring och för att komma åt organiserad brottslighet.

Jag vänder mig nu till Helena Bouveng, som jag också tycker är en mycket klok person, och andra i salen som också är kloka och förståndiga: Jag och Centerpartiet menar att det är att använda våra resurser på bästa sätt att, till exempel efter nästa veckas diskussion och idéutbyte med Skatteverket under vårt besök där, faktiskt se på hur vi använder våra resurser bäst. Hur det än är kan jag inte utläsa ur de förslag som finns i dag att det är klokt att be Skatteverket organisera enkätskrivning, intervjufrågor och utskick till samtliga Sveriges medborgare för att komma åt den här kriminaliteten.

Men låt oss återkomma till den diskussionen när vi faktiskt diskuterar detta i samband med propositionen nästa vecka och - det är jag helt övertygad om - kommande förslag från både oss och regeringen.


Anf. 75 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! I dag har riksdagen möjlighet att ta beslut om två viktiga förbättringar som kan rätta till några av de systemfel som kriminella använder sig av för att tillskansa sig pengar som de inte har rätt till. Dels kan vi ta beslut om att en folkräkning ska genomföras, dels kan vi ta beslut om att biometriska uppgifter ska kontrolleras när en person flyttar till Sverige eller tilldelas ett samordningsnummer. Biometriska uppgifter innebär till exempel fingeravtryck. Syftet med båda dessa förslag är att öka kontrollen av vilka som befinner sig i Sverige och var de befinner sig.

Skatteverket har tidigare uppskattat antalet fel i folkbokföringen till cirka 200 000. Men det är en uppskattning; hur många fel det faktiskt handlar om är det egentligen ingen som vet. Att komma till rätta med det här är dock helt nödvändigt eftersom kriminella använder sig av bristerna för att få del av bidrag och ersättningar som de egentligen inte har rätt till.

På samma sätt som ingen vet exakt hur många fel det finns i folkbokföringen finns det inte heller någon som riktigt vet hur stora belopp det handlar om. Siffran uppskattades dock för några år sedan till 18 miljarder kronor - 18 miljarder kronor varje år! Det handlar alltså om ett riktigt stort problem.

Vi kristdemokrater var tidigt ute och krävde en folkräkning för att börja rätta till de här problemen. Vi har också krävt att biometriska uppgifter ska användas för att säkerställa att en och samma person inte kan använda flera samordningsnummer.

Tyvärr verkar det som att det bara är förslaget om att använda biometriska uppgifter vid tilldelning av samordningsnummer som kommer att få stöd i riksdagen i dag. Vi kristdemokrater kommer dock förstås att fortsätta arbeta för att vi ska göra alla de åtgärder som krävs för att få ordning på de här problemen.

Fru talman! Det betänkande som vi behandlar i dag är brett och innehåller en rad olika frågor som är viktiga för våra företag.

En fråga som berörs är rättssäkerheten för företagaren som i dag i vissa fall är helt undermålig. Det är en grundläggande princip i vårt rättssystem att man är oskyldig till dess man är bevisat skyldig. Man har också rätt att överklaga en dom och få den prövad i åtminstone en högre instans, och domar verkställs inte förrän de vunnit laga kraft. Det här är viktiga principer i vårt rättssystem, men ändå gäller de inte alltid.

I skattemål är ordningen sådan att en företagare måste betala en utdömd skuld även när man väntar på ett avgörande från förvaltningsdomstolarna. En företagare kan alltså få huset utmätt och sedan frikännas i högre instans. Det finns anståndsregler, men de är begränsade och tillämpas väldigt restriktivt. Det behöver införas mer generösa anståndsregler för skatteskulder under den tid en juridisk process pågår. Och det måste finnas synnerliga skäl att inte bevilja anstånd. Därför anser vi kristdemokrater att anståndsreglerna måste ses över.

Fru talman! År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten av den dåvarande alliansregeringen. Genom det beslutet tog man bort en stor osäkerhetsfaktor i många människors liv. Fastighetsskatten var oförutsägbar och beskattade värden som inte motsvarades av några löpande inkomster. Det gjorde att många människor upplevde en växande oro för möjligheten att bo kvar i sitt hus. Om ett bostadsområde växte i popularitet steg priserna, och med det höjdes också skatten för alla boende i området oavsett om de planerade att sälja eller bo kvar och oavsett vilka inkomster de hade. Fastighetsskatten ökade den socioekonomiska segregationen genom att de som inte längre hade råd med skatten tvingades flytta.

Fastighetsskatten ersattes med en lägre kommunal fastighetsavgift, men trots det finns taxeringsvärdessystemet fortfarande kvar. Därmed finns också den struktur kvar som skulle kunna användas för att återinföra det gamla fastighetsskattesystemet. Då och då blossar diskussionen om ett återinförande av fastighetsskatten upp. Det är väldigt bekymrande och skapar osäkerhet för många människor.

Vi kristdemokrater säger blankt nej till en ny fastighetsskatt. Vi kommer aldrig att medverka till att en sådan återinförs. I stället vill vi helt slopa taxeringsvärdessystemet så att det blir mycket svårare att återinföra fastighetsskatten.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till vår reservation 3.


Anf. 76 Gulan Avci (L)

Fru talman! Dagens betänkande spänner över olika delar av skattepolitiken, men även jag kommer att rikta särskilt fokus på just folkräkningsfrågan. Jag gör det av många olika anledningar. Senast en folkräkning genomfördes i Sverige var för 30 år sedan. Samhället har genomgått stora förändringar under de 30 åren på både gott och ont.

För oss liberaler är det viktigt att staten utför sina åtaganden gentemot individer utifrån deras rättigheter. Men om dessa rättigheter ska kunna säkras och samhället ta sin del av ansvaret för vårt gemensamma samhällskontrakt måste det finnas fungerande samhällsfunktioner. Det förutsätter att vi vet vilka som bor i Sverige, vilka som har rätt att vistas här legalt och hur många med utvisningsbeslut som faktiskt har lämnat landet. Har vi inte den kunskapen kan varken polisen, säkerhetstjänsten, Försäkringskassan eller socialtjänsten utföra sina åtaganden.

Skatteverket uppskattar i dag att folkbokföringsfelet omfattar omkring 200 000 personer i Sverige. Det är ett allvarligt samhällsproblem att staten inte har kontroll över folkbokföringen.

Fru talman! Problemet är allvarligt av två olika anledningar.

För det första är det allvarligt för att vi har stora utanförskapsproblem i våra socialt utsatta områden i dag. Över en halv miljon människor lever i områden där rättsstaten har tryckts tillbaka. Det såg vi inte minst vid påskhelgens fasansfulla kravaller i städer runt om i landet. Det var någonting som vi aldrig sett maken till och som är helt oacceptabelt och måste bekämpas med kraft.

I dag är trångboddheten också väldigt utbredd, skolresultaten sviktar, arbetslösheten är hög och kriminaliteten utbredd och fångar väldigt många unga människor. Dessutom är svensk jämställdhet satt på undantag i många av utanförskapsområdena. Därför blev jag lite förvånad när jag hörde ledamoten Helena Vilhelmsson påpeka problemen med jämställdheten och samtidigt välja att ställa sig bakom regeringens förslag när det finns en unik möjlighet att faktiskt få till en ny folkräkning så att vi kan komma åt det här skuggsamhället som framför allt drabbar kvinnor och flickor, inte minst de med bakgrund som utrikes födda.

Jag noterade också att Socialdemokraternas ledamot ifrågasatte behovet av en nationell folkräkning. Detta visar att trots att man har haft makten i åtta år väljer man återigen att vända ryggen till och titta åt ett annat håll när skuggsamhället växer. Man stoppar huvudet i sanden. Det är en väldigt viktig anledning till att vi behöver få ett maktskifte i höst och få bukt med många av de problem som drabbar många av de människor som bor i de här områdena.

För det andra, fru talman, har vi ett utbrett problem med att våra trygghetssystem utnyttjas av kriminella. Resultatet blir otrygghet i hela samhället när miljarder varje år betalas ut på felaktiga grunder och efter felaktiga beslut.

Skatteförfarande och folkbokföring

Ska vi komma åt den organiserade brottsligheten krävs det ordning och reda i folkbokföringen. Våra trygghetssystem är till för att människor i utsatt situation ska få den hjälp de har rätt till, inte för att kriminella gäng ska gödas med pengar de inte har rätt till. Vi kan inte acceptera det skuggsamhälle som bara breder ut sig.

Människor jobbar, sliter och betalar höga skatter. Deras förtroende för staten och våra trygghetssystem sviktar när skattepengar inte går till rätt ändamål. Det bidrar till att urholka förtroendet.

Fru talman! Ytterligare en fråga som vi har att hantera i dag är frågan om att ge Skatteverket fler verktyg för att komma åt brottsligheten. Vi menar att biometriska uppgifter bör ingå vid utfärdandet av samordningsnummer och vid folkbokföring när någon flyttar till Sverige. Det var därför vi också ställde oss bakom det utskottsinitiativ som i dag har en majoritet.

Jag noterar som sagt att Centerpartiet inte står bakom frågan om en nationell folkräkning. En sådan är, menar jag, en förutsättning för att vi ska komma åt många av problemen. Det här adresserar inte alla de problem som finns i samhället, men att möjliggöra för biometriska uppgifter och ta initiativ till en ny folkräkning är två viktiga steg i rätt riktning.

Jag har inte hunnit beröra andra delar av det här betänkandet, och jag tänkte att jag skulle göra några yrkanden också. Självklart står jag bakom alla Liberalernas reservationer, men för att vinna tid i kammaren när vi voterar vill jag yrka bifall till Liberalernas reservation 30 som handlar om utvärdering av lagstiftningen om personalliggare.

Jag vill avsluta med att också yrka bifall till Moderaternas, Centerns, KD:s och Liberalernas gemensamma reservation 15 som handlar om företrädaransvaret. Om det inte var någon som yrkade bifall till detta så vill jag göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-04-27
Förslagspunkter: 24, Acklamationer: 18, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Synliga skatter och avgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:63 av Bo Broman (SD),

    2021/22:266 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-4,

    2021/22:1077 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:1095 av Jan Ericson och Sten Bergheden (båda M),

    2021/22:1098 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:1144 av Hans Eklind (KD),

    2021/22:1495 av Hans Eklind (KD),

    2021/22:1521 av Camilla Brodin (KD),

    2021/22:1978 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1-3,

    2021/22:2045 av Lars Jilmstad (M),

    2021/22:2208 av Jörgen Berglund (M),

    2021/22:2218 av Helena Storckenfeldt m.fl. (M),

    2021/22:2415 av Ida Drougge (M),

    2021/22:2417 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:2418 av Ida Drougge (M),

    2021/22:2424 av Ida Drougge (M) yrkandena 1-3,

    2021/22:2805 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

    2021/22:2839 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:3544 av Lars Beckman (M),

    2021/22:3551 av Lars Beckman (M),

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 34,

    2021/22:3819 av Louise Meijer (M),

    2021/22:3820 av Louise Meijer (M),

    2021/22:3913 av Kristina Yngwe (C),

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 36 och 37,

    2021/22:4200 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 3 och

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C)
    • Reservation 3 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S800020
    M530017
    SD00538
    C00274
    V21006
    KD01804
    L16004
    MP12004
    -1001
    Totalt183188068
    Ledamöternas röster
  2. Skatte- och avgiftskontroll

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:971 av Mats Wiking (S),

    2021/22:1015 av Leif Nysmed m.fl. (S),

    2021/22:1092 av Edward Riedl (M),

    2021/22:1638 av Per Åsling (C),

    2021/22:2250 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

    2021/22:2336 av Robert Hannah (L),

    2021/22:2441 av Ida Drougge (M) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:2453 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10,

    2021/22:3635 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 10,

    2021/22:3656 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 3-5, 13, 20 och 28,

    2021/22:3756 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 2, 4-6 och 9 samt

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 46-48.
    • Reservation 4 (M)
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (C)
  3. Skatteflykt m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1-7, 10-12 och 14,

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 2 och

    2021/22:4211 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 28 och 29.
    • Reservation 7 (V)
    • Reservation 8 (KD)
  4. Deklaration

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:326 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-3 och

    2021/22:2757 av Laila Naraghi (S).
  5. Skattekonto

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:2242 av Sten Bergheden (M).
  6. Förseningsavgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:340 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

    2021/22:484 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:2232 av Erik Ottoson (M),

    2021/22:3266 av Betty Malmberg (M) yrkande 1,

    2021/22:3310 av Jan Ericson (M) och

    2021/22:3757 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 21.
    • Reservation 9 (M)
  7. Skatteavtal

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:132 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2021/22:661 av David Lång (SD) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 51 och

    2021/22:3967 av Gulan Avci m.fl. (L).
    • Reservation 10 (SD)
    • Reservation 11 (V)
    • Reservation 12 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S800020
    M520018
    SD05308
    C26014
    V00216
    KD18004
    L10154
    MP12004
    -0101
    Totalt189543769
    Ledamöternas röster
  8. F-skatt och näringsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 4-6,

    2021/22:831 av Mattias Ottosson (S),

    2021/22:946 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),

    2021/22:955 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S),

    2021/22:2494 av Alexandra Anstrell och Sofia Westergren (båda M),

    2021/22:3086 av Daniel Andersson (S),

    2021/22:3525 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 5 och

    2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 33.
    • Reservation 13 (V)
    • Reservation 14 (L)
  9. Företrädaransvar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 7,

    2021/22:3707 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 6,

    2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 11 och

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 6.
    • Reservation 15 (M, C, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (M, C, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S800020
    M053017
    SD53008
    C02704
    V21006
    KD01804
    L01604
    MP12004
    -1001
    Totalt167114068
    Ledamöternas röster
  10. Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2021/22:3256 av John Widegren (M) yrkande 1,

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 9 och 18,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 42 och

    2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 8-10.
    • Reservation 16 (SD)
    • Reservation 17 (C)
    • Reservation 18 (L)
  11. Anstånd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3256 av John Widegren (M) yrkande 2,

    2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 36,

    2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 7 och

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 9.
    • Reservation 19 (KD)
    • Reservation 20 (L)
  12. Ersättning för kostnader i skattemål

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 21,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 44,

    2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 6 och

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 8.
    • Reservation 21 (SD)
    • Reservation 22 (C)
    • Reservation 23 (KD)
    • Reservation 24 (L)
  13. Personalliggare

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:947 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S),

    2021/22:1827 av Annicka Engblom (M),

    2021/22:1980 av Sten Bergheden (M),

    2021/22:2087 av Lars Püss (M),

    2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

    2021/22:2874 av Mattias Karlsson i Luleå (M),

    2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 31,

    2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 3,

    2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 8,

    2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 7,

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 8,

    2021/22:3687 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 21,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 38,

    2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 2,

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 7 och

    2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 15.
    • Reservation 25 (M)
    • Reservation 26 (SD)
    • Reservation 27 (C)
    • Reservation 28 (V)
    • Reservation 29 (KD)
    • Reservation 30 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 30 (L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S800020
    M105217
    SD00538
    C00274
    V00207
    KD00184
    L01604
    MP12004
    -0011
    Totalt931617169
    Ledamöternas röster
  14. Certifierade kassaregister

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:326 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 4 och 5,

    2021/22:1976 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:2108 av Lars Püss (M),

    2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,

    2021/22:2432 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 15,

    2021/22:2449 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 13 och

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 14.
    • Reservation 31 (SD)
    • Reservation 32 (C)
  15. Fastighetstaxering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:1096 av Jan Ericson (M),

    2021/22:2442 av Ida Drougge (M),

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 17 och

    2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 30.
    • Reservation 33 (KD)
  16. Folkräkning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att genomföra en folkräkning och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:52 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkande 1,

    2021/22:623 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,

    2021/22:2180 av Helena Storckenfeldt m.fl. (M),

    2021/22:3635 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 1,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 40,

    2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 65,

    2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 29,

    2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 17 och

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 5 och

    bifaller delvis motionerna

    2021/22:1005 av Robert Stenkvist (SD) yrkande 3 och

    2021/22:3317 av Jan Ericson (M).
    • Reservation 34 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 34 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S179020
    M530017
    SD53008
    C02704
    V02106
    KD18004
    L16004
    MP01204
    -0101
    Totalt141140068
    Ledamöternas röster
  17. Biometriska data

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om användandet av biometriska data vid inflyttning till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:3128 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:3635 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 5 och

    2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 15.
    • Reservation 35 (S, V, MP)
  18. Folkbokföring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:181 av Eric Westroth (SD),

    2021/22:222 av Tobias Andersson (SD),

    2021/22:490 av Lars Andersson och Markus Wiechel (båda SD) yrkande 1,

    2021/22:623 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,

    2021/22:768 av Kerstin Lundgren (C),

    2021/22:1369 av Lotta Olsson (M),

    2021/22:2914 av Eric Westroth (SD),

    2021/22:3240 av Anders Hansson (M),

    2021/22:3304 av Magdalena Schröder (M),

    2021/22:3635 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkande 2,

    2021/22:3834 av Louise Meijer (M),

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 39,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 33,

    2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkandena 63 och 64,

    2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 18 och 19 samt

    2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 37.
    • Reservation 36 (M)
    • Reservation 37 (SD)
    • Reservation 38 (KD)
    • Reservation 39 (L)
  19. Folkbokföring av barn på två adresser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3520 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 22 och

    2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 84.
    • Reservation 40 (C)
  20. Skydd för folkbokföringsuppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:199 av Mikael Larsson (C),

    2021/22:266 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 5,

    2021/22:2076 av Helena Vilhelmsson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1 och 4,

    2021/22:2147 av Johan Büser (S) yrkande 2,

    2021/22:2956 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 5,

    2021/22:3241 av Lotta Olsson (M),

    2021/22:3457 av Marléne Lund Kopparklint och Betty Malmberg (båda M),

    2021/22:3460 av Marléne Lund Kopparklint (M),

    2021/22:3463 av Marléne Lund Kopparklint (M),

    2021/22:3514 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 25,

    2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 66,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 43,

    2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 10 och

    2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 38.
    • Reservation 41 (SD)
    • Reservation 42 (C)
    • Reservation 43 (KD)
    • Reservation 44 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 42 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S800020
    M530017
    SD00538
    C02704
    V21006
    KD10174
    L00164
    MP12004
    -1001
    Totalt168278668
    Ledamöternas röster
  21. Personnummer m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:387 av Linda Lindberg (SD),

    2021/22:2877 av Mattias Karlsson i Luleå (M) och

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 45.
    • Reservation 45 (SD)
  22. Samordningsnummer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:623 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4,

    2021/22:3635 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 3 och 4,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 41,

    2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 14 och 16 samt

    2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 35.
    • Reservation 46 (M)
    • Reservation 47 (SD)
    • Reservation 48 (KD)
  23. Betalning av skatt vid delårsboende

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:1627 av Lars Thomsson m.fl. (C),

    2021/22:1674 av Johan Hultberg (M) yrkande 1 och

    2021/22:2314 av Lina Nordquist och Barbro Westerholm (båda L).
  24. Förverkande av egendom

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:1501 av Boriana Åberg (M) yrkande 3.