Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Anf. 36 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Detta är min premiärdebatt i det här forumet. Det känns bra. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

För cirka ett år sedan fick vi ta del av fackens larm från batterifabriken i Skellefteå. Drygt 2 000 arbetare från 50 olika länder arbetade med att bygga upp fabriken, och drygt 250 olika företag var verksamma på området. Facken berättade att mellan 600 och 750 arbetade för avtalslösa företag. Huruvida de var försäkrade var väldigt ovisst. De vittnade om oseriösa, fuskande företag, lönedumpning och arbetskraft som utnyttjades. Många arbetade 90 timmar per vecka och plankade in på området utan att registrera sig vid grinden. Polisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket gjorde inspektioner som påvisade stora brister.

Fru talman! Den nya regeringen har nu lagt fram ett förslag som den tidigare S-ledda regeringen arbetat fram. I propositionen lämnas förslag om att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Syftet är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens och låga löner.

Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

För att ett arbetstillstånd ska kunna beviljas en arbetskraftsinvandrare måste försörjningskravet och övriga villkor vara uppfyllda i enlighet med utlänningslagen. Försörjningskravet innebär att inkomsten måste vara av sådan storlek att personen inte behöver försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för att täcka sina kostnader för bland annat boende och uppehälle. Enligt praxis innebär försörjningskravet också att inkomster som huvudregel ska uppgå till ett schablonmässigt bestämt belopp. Migrationsverket har beräknat att lönen oavsett sysselsättningsgrad som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad.

Av utredningens kartläggning framgår att missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring bland annat består i att människor arbetar till en alltför låg lön, långa dagar och ibland utan ledighet. Utredningens bedömning är att problemet är betydande och mycket allvarligt.

När systemet för arbetskraftsinvandring från tredjeland infördes år 2008 ansåg den dåvarande regeringen att omständigheten att en utlänning måste försörja sig inte var ett tillräckligt krav för lönesättningen. Därför infördes även ett lagstadgat krav på att svenska kollektivavtal eller praxis för yrket eller branschen ska tjäna som vägledning för de anställningsvillkor som ska gälla för att kunna få ett arbetstillstånd.

Det nuvarande regelverket har dock, vilket bland annat utredningens kartläggning visar, kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Ekobrottsmyndigheten anger också att missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring är ett av de enskilt största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet.

Fru talman! Förutom lidande för den enskilde innebär missbruk av möjligheten till arbetskraftsinvandring stora kostnader för samhället. Dessa kostnader för det offentliga och för samhället kan vara svåra att mäta, men på sikt kommer de att orsaka stor skada. I förlängningen kan det också undergräva tilltron till arbetskraftsinvandringssystemet. För oss socialdemokrater är det också en viktig utgångspunkt att Sverige inte ska konkurrera med låga löner.

Brottsoffermyndighetens uppfattning är att ett höjt försörjningskrav ändå medför förbättringar för arbetstagaren, till exempel genom att göra det lättare att konstatera om någon arbetar under uppenbart orimliga villkor. Den svenska modellen ska värnas, och krav på kollektivavtal är en bra garant för att alla arbetare ska få en skälig lön oavsett varifrån de kommer. Men det gör inte så att problemen försvinner avseende personer som exempelvis kommer hit på deltidstjänster och av den anledningen får låga löner.

Ett försörjningskrav finns redan i dag. Ett höjt försörjningskrav kan därför inte sägas inverka på den fria förhandlingsrätten mellan parterna på arbetsmarknaden. Det handlar i stället om att reglera under vilka förutsättningar det är rimligt och försvarbart att en arbetskraftsinvandrare från tredjeland ska kunna komma till Sverige och arbeta. Det är, som utredningen är inne på, inte tillräckligt att en person som kommer hit från tredjeland för att arbeta inte behöver nyttja välfärdssystemen eller de sociala trygghetssystemen. En höjning av försörjningskravet kan därmed bidra till att bevara legitimiteten i systemet för arbetskraftsinvandring och kan inte sägas förändra den svenska modellen i grunden.

Fru talman! I vårt starka samhälle är arbetskraftsinvandring ett tillskott, inte ett sätt att utnyttja människor. Arbetskraftsinvandrare är utsatta på arbetsmarknaden. Flera av dem kan inte språket, har dålig kunskap om sina rättigheter och är beroende av sin arbetsgivare på ett sådant sätt att de riskerar att bli av med jobbet om de uttrycker sig kritiskt eller försöker få någon förändring till stånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Arbetskraftsinvandring behövs vid behov. Jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft ska gå till arbetslösa personer i Sverige. Vi socialdemokrater står upp för sjysta löner och trygga arbetsvillkor, oavsett bransch, yrke eller vem det är som arbetar. Utmaningen de kommande åren är att fortsätta pressa tillbaka arbetslösheten, särskilt bland nyanlända. Då ska inte jobb i yrken där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige gå till andra än de som lever och bor i Sverige. Vi ska inte konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på arbetsmarknaden.

(Applåder)

Anf. 37 Tony Haddou (V)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Min första fråga till Socialdemokraterna gäller att ni har haft åtta år på er att fixa ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen. Vad var det som hände? Varför gjorde ni inget före våren eller sommaren 2022?

Den andra frågan gäller att Socialdemokraterna hade en unik möjlighet att återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, alltså att man utgår från behov och brist på arbetskraft, som ledamoten precis talade om. För det första hade förslaget stöd av en majoritet här i riksdagen. För det andra fanns ett färdigt remissbehandlat förslag från Jämlikhetskommissionen om att återgå till den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen.

Socialdemokraterna valde dock att inte lägga fram något förslag till riksdagen. I stället tillsattes ännu en utredning. Varför lade Socialdemokraterna inte fram ett förslag om att återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen när man hade chansen och en majoritet här i riksdagen var för det?

Anf. 38 Zara Leghissa (S)

Fru talman! För oss finns det ett värde i att man inte ska bli utnyttjad på arbetsmarknaden. Vi kan se att antalet beviljade arbetstillstånd hittills i år, då det bara är två månader kvar av året, har nått rekordnivåer. Och nästa år beräknas en stor ökning ligga kvar, över 9 000 ärenden, jämfört med den tidigare prognosen.

Vi har alltid pratat om att man ska ha sjysta villkor på arbetsmarknaden. Men under de åtta år som vi har suttit i regeringen har vi inte kunnat styra på vår egen budget.

Jag stannar där. Jag känner att jag inte riktigt kan bemöta ledamotens fråga. Jag är som sagt ganska ny här. Jag ber om ursäkt.

Anf. 39 Tony Haddou (V)

Fru talman! Anledningen till att jag ställde frågan är att en majoritet i riksdagen var för att återgå till den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Jag talar till alla socialdemokrater som sitter här i kammaren. Det är synd att ni inte tog den chansen. Det fanns en majoritet här i riksdagen för att få detta tillbaka. En stor del av det som Socialdemokraterna talade om här, i fråga om att se till att människor inte utnyttjas på arbetsmarknaden, hade kunnat lösas. Men ni tog inte den chansen.

Jag förstår att ni i det här läget vill gadda ihop er med slottspartierna om att höja inkomstkraven och alla de bitarna och kalla det en god försörjning. Men det här innebär också att människor som bygger Sverige kommer att utvisas. Vi delar inte åsikten att man bara ska göra fler människor utvisbara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Ni hade kunnat se till att vi hade fått ett mer rättvist system. Det är jättetråkigt att ni inte tog den chansen. Det är också jättetråkigt att ni inte röstar för att vi ska återgå till att göra heltid som krav för arbetskraftsinvandrare.

Anf. 40 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Det är mer som behöver göras i fråga om migration och arbetskraftsinvandring. Vi behöver hålla de goda exemplen högt och vara förebilder för det fortsatta arbetet. Det är även viktigt att arbetsmarknadens parter görs delaktiga.

Vi socialdemokrater anser att en höjning av försörjningskravet är ett bra steg på vägen. Det är också någonting som vi kan införa här och nu, eftersom det redan i dag finns ett försörjningskrav. Det torde alltså inte bli några större administrativa omkostnader.

Vi kommer alltid att stå upp för sjysta villkor på arbetsmarknaden. Man ska inte konkurrera med dåliga arbetsvillkor och låga löner.

Anf. 41 Tony Haddou (V)

Fru talman! Arbetskraftsinvandringen har historiskt varit positiv för Sverige och bidragit till vårt lands utveckling. Människor från andra delar av världen fyller luckor på svensk arbetsmarknad och utvecklar vår ekonomi och kunskap. Råder det arbetskraftsbrist inom branscher och yrken vet vi i Sverige att de kan hanteras. Men för att arbetskraftsinvandringen ska bidra positivt för arbetstagaren, arbetsgivaren och hela samhället måste det finnas garantier för att utländska arbetstagare inte utnyttjas på arbetsmarknaden och inte heller används för att dumpa lönerna och arbetsvillkoren på den svenska arbetsmarknaden.

Det regelverk och system vi har i dag är totalt snedvridet och sätter arbetstagaren i underläge gentemot arbetsgivaren. Det har lett till en situation där städare tvingas jobba långa dagar och nätter utan vila, byggnadsarbetare tvingas arbeta i usla arbetsmiljöer med risk för liv och hälsa, diskare tvingas betala en del av lönen till arbetsgivaren för att kunna behålla jobbet och restaurangpersonal tvingas sova på madrasser på lagret och ibland till och med utnyttjas sexuellt och tystas.

Vi har länge känt till det här cyniska utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare på svensk arbetsmarknad. Och det värsta av allt: När myndigheter väl kommer på vad som sker blir det ofta så att enskilda arbetstagare sätts i Migrationsverkets förvar medan arbetsgivaren kan fortsätta utnyttjandet av utländsk arbetskraft.

Fru talman! Denna situation har inte vuxit fram ur ett vakuum utan är ett resultat av politiska beslut i den här kammaren - precis som skuggsamhället, som många politiker i den här kammaren brukar referera till och som de själva har skapat. Det nuvarande system för arbetskraftsinvandring som infördes av alliansregeringen och Miljöpartiet 2008 är riggat för att arbetsgivare ska kunna ta hit lågbetald arbetskraft utan något starkare skydd för arbetstagaren. Det har inneburit grovt utnyttjande av arbetare, exploatering, lönedumpning, osund konkurrens och brottslighet. Arbetsgivarnas efterfrågan på billig arbetskraft styr. Det har lett till att människor luras hit från andra länder, utnyttjas under slavliknande arbetsförhållanden och riskerar att straffas om de anmäler arbetsgivaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Vänsterpartiet och fackföreningsrörelsen förutsåg det här redan när systemet infördes. Vi konstaterade då att det förstärker den ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden och försämrar villkoren för landets löntagare och dem som utnyttjas. Vi har också sedan dess krävt - och länge drivit på för - ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen.

För det första måste vi återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Frågan om brist och behov ska prövas av Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter. För det andra ska heltidsanställning vara krav för arbetstillstånd. För det tredje ska en vandelsprövning göras av arbetsgivare som söker arbetstillstånd för utländska arbetstagare. För det fjärde måste arbetare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren få stanna i Sverige tillståndstiden ut och ges möjlighet att söka ny anställning samt få rättslig hjälp. För det femte ska arbetsgivare som utnyttjar anställda inte komma undan. Här behövs straff för arbetsgivaren och skadestånd till arbetstagaren som drabbas.

För att man ska komma åt de verkliga problemen med arbetskraftsinvandringen behöver dessa förslag genomföras. Den förra regeringen gick oss till mötes gällande kraven om anställningsavtal och om att arbetsgivare ska vara skyldiga att rapportera om anställningsvillkoren försämras. Det är naturligtvis bra och viktigt för att stävja utnyttjande och fusk. Men det är inte tillräckligt, framför allt inte när man haft åtta år på sig att ordna så att vi får ett rättvist system.

Fru talman! Det som föreslås här och nu och som bygger på en proposition från den förra regeringen är att man ska ha en anställning som möjliggör en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Vad "god försörjning" betyder ska regleras i förordning, vilket gör förslaget otydligt och svårbedömt.

Jag konstaterar att LO, TCO och Saco har invändningar mot förslaget och framhåller att lön i första hand ska ges i enlighet med kollektivavtal och i enlighet med den svenska modellen. TCO och Saco framför också att förslaget inte har förutsättningar att motverka det missbruk som finns och som jag tidigare refererade till. Enligt LO bör i första hand heltid göras till norm för arbetskraftsinvandrare. Inte ens det ville den förra regeringen fixa.

Vänsterpartiet delar de fackliga centralorganisationernas uppfattning. Vi anser exempelvis att ett krav på heltid för arbetstillstånd är en bättre väg att gå än en höjning av försörjningskravet. Ni löser inte problemen med försörjningskravet och tillgodoser inte de behov som finns. Så ser verkligheten inte ut på arbetsmarknaden. Behovet bör styra vem som får uppehållstillstånd för arbete.

Därför ställer jag mig också kritisk till att införa ett nytt skarpt inkomstkrav för arbetskraftsinvandringen. Att lösa problemet genom en inkomstgräns signalerar att det alltid är högre löner för viktiga arbeten och för arbeten där det råder arbetskraftsbrist. Det är en verklighetsbeskrivning som vi i Vänsterpartiet inte ställer upp på. Men att vi är där nu visar på vilket misstag det var av Socialdemokraterna att inte återinföra arbetsmarknadsprövningen när de hade möjlighet utan i stället förlita sig på en högre inkomstgräns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Högernationalisternas stöd till en högre inkomstgräns handlar i grund och botten om att de till varje pris vill minska invandringen till Sverige. Tyvärr köper även Socialdemokraterna den historien. Men det är också en av de bärande principerna i den här regeringens politiska projekt. Att det dessutom i första hand handlar om att stänga dörren för människor med relativt låga löner passar väl in i strategin att konsekvent rikta udden mot arbetarklassen i Sverige.

Vänsterpartiets politik avseende arbetskraftsinvandring handlar om att minska utnyttjandet på arbetsmarknaden, om sammanhållning och om att ta till vara den kompetens som vill söka sig till Sverige och som behövs här. Vi kommer aldrig att gå med på att man gör fler människor utvisbara och att de förlorar arbetstillståndet för de arbeten de uppbär.

Föreställningen att en högre inkomstgräns skulle resultera i minskat utnyttjande av arbetskraftsinvandring får helt enkelt ses som naiv. Och handen på hjärtat, ni som sitter här - tror ni själva på det? Det enda ni vill är ju att göra fler arbetare utvisbara. Det är inte så att det här löser problemen vi har på arbetsmarknaden med arbetskraftsinvandringen. Så länge kontrollerna är otillräckliga och maktbalansen mellan parterna så ojämn som den är med nuvarande regelverk kommer utnyttjandet att fortsätta.

Vi anser att fokus ska ligga på att motverka utnyttjandet och exploateringen med de krav vi föreslår, inte på att begränsa invandringen till Sverige och göra det svårare för dem som har sökt sig till vårt land. Vi avser att återkomma när högernationalisterna lägger fram sina konkreta förslag i riksdagen. Till dess vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 2 i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 42 Ola Möller (S)

Fru talman! Det är intressant att höra Vänsterpartiet. De är alltid på arbetarklassens sida. Arbetarklassen står bakom Vänsterpartiet. Men då är det ju märkligt att man gick tillbaka i valet och att socialdemokratin, denna onda kraft som inte något annat vill än att göra arbetarklassen illa, gick fram i valet, trots det förfärliga januariavtalet. Det vi hör här nu är toner om hur hemskt det var med socialdemokrati - ojojoj! Vänsterpartiet skulle få ett tvåsiffrigt resultat i valet. Lika stora som Socialdemokraterna skulle man bli. Men det gick så där.

Någonstans är det vad väljarna ser. Det är stora ord och lite leverans. Det är inte sanningsenliga beskrivningar av historien. Tony Haddou står här och säger att vi inte vill och inte ska.

Ledamoten Haddou satt i riksdagen i våras och är medveten om att det hände en hel del grejor. Det var ett olagligt krig från Putin mot Ukraina. Dessutom hade vi fortfarande åtgärder från pandemin att hantera. Vi socialdemokrater hade precis tillträtt i regeringen ensamma. Det fanns inte enighet i den gamla regeringen om detta, men vi agerade när vi kunde.

Det var också något annat, och det vill jag gärna att ledamoten Haddou berättar. När uppstod majoriteten i riksdagen för detta? När svängde Moderaterna? Det var Moderaterna som stod och kallade det vi föreslog för förmynderi. Var snäll och beskriv exakt när Moderaterna vände och när utredningarna tillsattes!

Anf. 43 Tony Haddou (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! Om jag hade vetat att mitt anförande skulle få Socialdemokraterna att bli så kränkta på åtta minuter så hade jag talat i 16 minuter, det kan jag lova. Det ska jag tänka på nästa gång.

I ärligheten namn, som svar på frågan som ställdes, fanns det en majoritet i våras. Jag är ganska ointresserad av Moderaterna. De hade redan bestämt sig om vad de ville med arbetskraftsinvandringen.

Vad jag kan få ihop, och så som det fungerar i en regering, är att regeringen lägger fram sitt förslag om den politik man vill genomföra på riksdagens bord. Om man gjort det hade man haft en majoritet för den myndighetsbaserade arbetskraftprövningen. Det hade funnits 189 mandat i Sveriges riksdag.

Ledamoten vill här gömma sig bakom att man var oenig i regeringen. Det är lite märkligt. Det var en S-regering. Ni var ensamma i regeringen. Ändå ville inte Socialdemokraterna lägga fram förslaget.

Att det fanns ett krig vill man såklart gömma sig bakom. Riksdagen stannar inte för att det finns ett krig. Det är ett lite märkligt uttalande. Det har gjorts väldigt mycket politik trots pandemi och krig. Det har funnits ett riksdagsarbete. Det är inte så att det tar stopp på departementen, helt enkelt.

Ni valde trots det att inte lägga fram förslaget och att göra det ännu mer rättvist för arbetskraftsinvandringen. Det är inget som jag kan göra någonting åt. Jag förstår att Socialdemokraterna blir kränkta av det. De har haft åtta år på sig och har även haft majoritet under våren, och de har ändå inte gjort det.

Anf. 44 Ola Möller (S)

Fru talman! Det är inte ofta jag citerar Ulf Kristersson. Men var det någonting han tjatade om förra mandatperioden så var det att riksdagen bestämmer. Det använde Vänsterpartiet sig av frikostigt under föregående mandatperiod tillsammans med och i samarbete med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Då var det inte några problem att gå fram. Varför krävde inte Vänsterpartiet det i våras? Varför tog de inte ett utskottsinitiativ, lade fram förslaget på riksdagens bord och klubbade igenom det?

Arbetsmarknadens parter var inte riktigt med på detta. Då kommer vi till varför Vänsterpartiet inte klarar av att hantera arbetarklassen. Det är för att Vänsterpartiet vill bedriva politisk facklig verksamhet.

Det vill att arbetsmarknadens parter ska göra som Vänsterpartiet vill. Vi socialdemokrater driver facklig-politisk samverkan. I facklig-politisk samverkan går man hand i hand med facket. Då måste facket vara med på banan.

Det handlar också om hela den svenska modellen med parterna. Då måste man göra ett grundligt arbete. Men Vänsterpartiet har aldrig suttit i en regering, och det märks. Det är bara att fixa, och det är bara att göra.

Det är precis som med Sverigedemokraterna. Det talades om 6,50 kronor mindre för bensinen före valet, och det blev 14 öre efter valet. Det är imponerande hur lätt det är att sitta och säga det, och det är imponerande hur snabbt allt kan gå. Sedan kommer verkligheten med ett pang.

Det är lätt att säga att det bara är att lägga fram några förslag. Det är bara för departementet att skriva fram en promemoria. Men det är samma tjänstemän som skriver propositionerna och hanterar de här frågorna som hanterar kriget. Då kan man inte här i Sveriges riksdag tycka att man ska göra hastverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Om Tony Haddou i stället tar det lite lugnt och krokar arm med Socialdemokraterna för arbetarklassens bästa kan vi nog göra storverk. Men gör inte oss till er värsta fiende!

(Applåder)

Anf. 45 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det är väldigt mycket att bemöta här. Det är lite absurt att M och KD ville ge tilläggsdirektiv till utredningen om arbetskraftsinvandringen under förra mandatperioden. Moderaterna och Kristdemokraterna ville göra mer än Socialdemokraterna. Det är fakta. Det är lite absurt att säga det nu i efterhand. Men ni haft åtta år på er, och ni har inte velat göra detta.

Att kroka arm med Socialdemokraterna är väldigt svårt. Socialdemokraterna har sitt politiska projekt att på alla möjliga sätt, precis som Sverigedemokraterna och regeringen vi har, minska invandringen till Sverige, och de människor som finns här ska få ett helvete.

Det är det politiska projekt som också Socialdemokraterna driver. Jag har svårt att ens hitta någonting i slottsavtalet om migration och asyl som Socialdemokraterna skulle gå emot. Jag tror att ni ska vara väldigt försiktiga med det.

Socialdemokraterna talar om facklig samverkan och så vidare. Det är bara att konstatera vad LO har sagt om förslaget och gett uttryck för i remiss, vad Saco har sagt och gett uttryck för och vad TCO har sagt och gett uttryck för. De har haft invändningar mot förslaget. Framför allt är deras politiska förslag i samklang med Vänsterpartiets politiska förslag. Det är inte Socialdemokraternas. Ni hade en egen majoritet i Sveriges riksdag med 189 mandat för att fixa arbetsmarknadsprövningen. Sedan vände några partier här i riksdagen i väntan på detta.

Ni gjorde ingenting under åtta år i regeringen. Det kan ni inte vara så glada över.

(Applåder)

Anf. 46 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Föreliggande proposition lämnar förslag om att arbetskraftsinvandrare genom anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Syftet med förslaget är att motverka konkurrens med låga löner men också att avskräcka oseriösa arbetsgivare samt migranter som missbrukar systemet.

Nuvarande regelverk förutsätter att en arbetskraftsinvandrare kan tjäna så lite som 13 000 kronor per månad för att arbetstillstånd ska beviljas. Detta har resulterat i ett missbruk av systemet där många arbetskraftsinvandrare arbetar för en låg lön med långa dagar och utan ledighet.

Det innebär också att de arbetsgivare som har sjysta villkor för arbetarna inte riktigt kan konkurrera med dessa oseriösa arbetsgivare som exploaterar arbetskraftsinvandrarna.

Enligt Ekobrottsmyndigheten är missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring ett av de enskilt största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet. Att flera arbetskraftsinvandrare inte kan det svenska språket och har dålig kunskap om sina rättigheter stärker det kulturella utanförskap som alltför många invandrare redan i dag befinner sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Det är uppenbart att nuvarande regelverk inte är hållbart. Det drabbar både näringslivet, tryggheten och sammanhållningen i landet samt enskilda migranter som hamnar i den utsatta situation som dagens arbetskraftsinvandrare hamnar i.

Propositionens förslag och det som socialförsäkringsutskottet ställer sig bakom är att försörjningskravet ska höjas från dagens 13 000 kronor till en god försörjning som regleras av regeringen i en förordning. Detta förslag har positiva konsekvenser för samhället. Bland annat innebär det att de lågavlönade ingångsjobben nu förhoppningsvis går till ungdomar och nyanlända här i Sverige i stället för att man ska ta hit utomeuropeiska invandrare för att arbeta i en kiosk eller ett grillkök. Återigen kommer dessa enkla ingångsjobb att stärka lokalsamhället. De som i dag går på bidrag kommer att ha fler möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden eftersom de enkla jobb som tidigare gick till arbetskraftsinvandrare nu måste bemannas av den svenska arbetskraften.

Dessutom kommer det att bli en stor vinst för näringslivet när den osunda konkurrensen minskar där vissa arbetsgivare kunde konkurrera ut andra med hjälp av billig arbetskraft från utlandet. Jag har själv ätit på något grillkök någon gång där jag hört ägaren klaga över att det inte går att driva företag som man gjorde förr nu när konkurrenterna kan anlita billig arbetskraft från utlandet som arbetar fler timmar till lägre lön. Den osunda konkurrensen kommer inte att upphöra eftersom även illegala migranter fungerar som billig arbetskraft. Däremot är detta förslag ett steg i rätt riktning.

Arbetskraftsinvandringen måste verka i Sveriges intressen. En arbetskraftsinvandring som stärker oseriösa arbetsgivare är inte en arbetskraftsinvandring som verkar i Sveriges intresse. En arbetskraftsinvandring som kan missbrukas och bli en väg in i Sverige för ekonomiska migranter är inte en arbetskraftsinvandring som verkar i Sveriges intresse.

Detta förslag innebär även att arbetskraftsinvandrare kommer att ha en lön som inte gör att de blir en del av det utanförskap som många invandrare hamnat i. Detta leder i sin tur till att Sverige blir ett mer attraktivt land för kvalificerade arbetskraftsinvandrare.

Under beredningens gång har Sverigedemokraterna lämnat in ett särskilt yttrande. Vi ser detta förslag som ett steg i rätt riktning. Dock kommer förslagen i Tidöavtalet att gå längre än detta. Med tanke på att det finns en reformagenda i Tidöavtalet gällande arbetskraftsinvandringen har Sverigedemokraterna inte lämnat in några följdmotioner gällande denna proposition.

Viktigt att betona är att det finns mycket mer att göra när det gäller regleringen av arbetskraftsinvandringen. I dag finns det till exempel inget krav på att en utlänning som ansöker om arbetstillstånd ska ha en bostad ordnad före inresan. Med tanke på bostadsbristen i Sverige är detta orimligt. Därför menar Sverigedemokraterna att ett villkor för arbetstillstånd ska vara att arbetskraftsinvandrare ordnar en bostad före inresan. Att så inte är fallet i dag är anmärkningsvärt.

Sverigedemokraterna yrkar bifall till socialförsäkringsutskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

(Applåder)

Anf. 47 Tony Haddou (V)

Fru talman! I våras skrev Sverigedemokraterna en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken "Med riksdagen bakom sig, vad väntar S på?". I artikeln argumenterar Sverigedemokraternas riksdagsledamöter för att återinföra arbetsmarknadsprövningen och ifrågasätter varför Socialdemokraterna aldrig levererar på sina löften om att återinföra denna kontroll. De beskriver arbetsmarknadsprövningen som "den viktigaste pusselbiten i framtidens regler för arbetskraftsinvandring".

I augusti, strax före valet, meddelade Jimmie Åkesson att partiet var berett att släppa kravet om arbetsmarknadsprövningen. I stället var partiet helt plötsligt berett att tänka sig ett lönegolv, vilket Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog.

I förhandlingarna mellan M, KD, L och SD släppte SD sitt krav om att återinföra arbetsmarknadsprövningen trots att man tidigare alltså sagt att arbetsmarknadsprövningen är den viktigaste pusselbiten i framtidens regler för arbetskraftsinvandring.

Vad var det som fick er att ändra uppfattning om arbetsmarknadsprövningen? Vad fick ni i stället som gjorde att ni valde att släppa det som ni tidigare beskrivit som den viktigaste pusselbiten? Varför vill ni behålla ett system där arbetsgivarna och inte arbetsmarknadens behov avgör vem som kommer till Sverige och jobbar?

Och varför vill ni behålla ett system som sannolikt saknar stöd hos en stor del av er väljarbas, nämligen LO-medlemmar? LO vill att arbetsmarknadsprövningen ska återinföras och att arbetskraftsinvandringen ska begränsas till bristyrken. Sannolikt delas denna uppfattning av de LO-medlemmar som valt att lägga sin röst på Sverigedemokraterna i hopp om att ni ska återinföra arbetsmarknadsprövningen. Vad har ni att säga till alla de LO-medlemmar som röstade på er men blev blåsta?

Anf. 48 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Det vi har att säga till LO-medlemmarna och dig, Tony Haddou, är att vi i förhandlingar med Moderaterna har arbetat fram en bred reformagenda när det gäller arbetskraftsinvandringen. Detta ska utredas, och så får vi se var vi landar.

Men vi kommer att göra mer, fru talman, än vad Vänsterpartiet har gjort i sina samarbeten med Socialdemokraterna. Här har vi faktiskt en regering med Tidöavtalet som grund som har flera förslag när det gäller hur man ska strama åt arbetskraftsinvandringen. Det tycker jag att även Tony Haddou borde uppskatta med tanke på att vi har haft regeringar som knappt gjort någonting i denna fråga.

Anf. 49 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag upplever inte att det riktigt var ett svar på min fråga.

Mitt syfte är inte att strama åt invandringen eller arbetskraftsinvandringen utan att ha ett rättvist system för det. Men att SD inte har någon ryggrad och är berett att ändra sig i frågor som stärker löntagarnas position på arbetsmarknaden är inget nytt. SD har ändrat uppfattning i en mängd frågor för att anpassa sig till övriga högerpartier och till näringslivet.

SD röstade nej till krav på villkor i nivå med kollektivavtalet vid offentliga upphandlingar och ville efter några bjudmiddagar på Svenskt Näringsliv inte längre se några begränsningar av vinster i välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

SD:s svängning om arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandrare är bara ett av många exempel där partiet kastat löntagarna under bussen för att anpassa sig till övriga högerpartier och näringslivet.

Samtidigt hävdar SD att man tagit rollen som Sveriges mest löntagarvänliga parti. Det går inte ihop. Det är lågt och oseriöst att blåsa en så stor del av befolkningen och arbetarna i Sverige.

Anf. 50 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Problemet är att Vänsterpartiet inte vill strama åt arbetskraftsinvandringen.

Saken är den att vi har ungdomar här i Sverige som behöver ett första ingångsjobb. Vi har nyanlända som behöver ett första ingångsjobb. Vad vi gör då är att ta hit okvalificerade människor från andra länder som tar dessa jobb.

På något sätt, fru talman, räknar Tony Haddou ut att man hjälper löntagarna i Sverige när man tar bort de enkla jobben och ger dem till människor som kommer från andra länder och som inte kan svenska. Det är bra arbetskraftsinvandring, enligt Tony Haddou.

Vi håller inte med. Vi tycker att vi ska ha en arbetskraftsinvandring som verkar i Sveriges intresse. Man ska ta hit kvalificerad arbetskraft när det finns behov av det. Vi ska inte ta hit personliga assistenter eller folk som kan jobba i en falafelaffär eller ett grillkök när vi inte behöver det. Vi har ju ungdomar här som inte har jobb i dag och som behöver få ett jobb för att kunna flytta och få en egen bostad. Vi har nyanlända som går på bidrag. Vi har många människor i Malmö, där jag kommer ifrån, som går på bidrag. De behöver ett första ingångsjobb, och då behöver vi en arbetskraftsinvandring där de här enkla ingångsjobben inte upptas av människor som kommer från andra länder som arbetskraftsinvandrare. Det är det viktigaste vi kan göra.

Som jag sa tidigare, fru talman, har vi en bred reformagenda när det gäller arbetskraftsinvandringen som man inte sett på länge. Vi har inte haft så många reformer när det gäller arbetskraftsinvandring för att strama åt den.

Anf. 51 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag måste säga att jag blev något förvånad när jag lyssnade på anförandet och hörde "stor vinst för näringslivet".

Då undrar jag: Har man verkligen kollat på den debatt som pågår där ute just nu? Har man lyssnat på företagen? Har man pratat med Svenskt Näringsliv? Har man pratat med Almega? Har man pratat med techföretagen? Har man pratat med de gröna näringarna? De är nu jätteoroliga för var de ska hitta sin kompetens.

Nu pratas det i talarstolen om att vi inte ska ha lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige, men den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen är bra. Enligt Tidöavtalet vill man införa en gräns på 33 200 kronor i lön. Vi kan titta på vilka som är här som arbetskraftsinvandrare med en lön under 33 200 kronor, som inte längre skulle få lov att stanna utan skulle utvisas. Det är en av sju systemutvecklare, en av sju ingenjörer och en av sju it-arkitekter. Det är högkvalificerad arbetskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Min fråga till ledamoten blir därför: Hur ska företagen nu få tag på den kompetens de behöver här i dag, och inte om fem år?

Anf. 52 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag vill gärna berätta för Jonny Cato att ett tryggare samhälle är en vinst även för näringslivet. Detta är viktigt att veta.

Jag utgår från att Jonny Cato har läst underlaget, fru talman. Där står det att den oreglerade arbetskraftsinvandring vi har i dag gynnar den organiserade kriminaliteten. Det innebär att de som ligger bakom de skjutningar och sprängningar vi ser i dag får sina intäkter från den arbetskraftsinvandring vi har, på grund av att den är så oreglerad.

Jag tror, med tanke på att jag också har pratat med företagare, att de vill ha trygghet, speciellt i storstäderna. Då kan vi inte ha en organiserad kriminalitet som får sina intäkter från arbetskraftsinvandringen för att den är så oreglerad.

Vi måste självklart göra något åt detta. Jag menar, som jag sa, att även näringslivet vinner på att vi får ett tryggare samhälle. Jag hoppas, fru talman, att Jonny Cato också kan inse detta.

Anf. 53 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag fick frågan om jag läst underlaget. Låt mig därför citera ur underlaget: "Höjt inkomstkrav eller en begränsning av anställningsgraden för att beviljas arbetstillstånd behöver inte införas eftersom det inte är ändamålsenligt för att motverka det missbruk som utredningen har kartlagt." Det innebär alltså att utredaren själv säger att detta inte kommer att motverka fusk, organiserad brottslighet eller oegentligheter inom arbetskraftsinvandringen.

Det finns stora problem inom svensk arbetskraftsinvandring, som vi behöver åtgärda med lösningar som riktar in sig på just de problemen. Givetvis vill företagen ha trygghet. Men de vill också ha rätt kompetens. Jag förstår ärligt talat inte hur det kan vara skadligt och dåligt för Sverige att någon är här och arbetar som systemutvecklare eller it-arkitekt och tjänar 32 000 kronor i månaden.

Min fråga blir därför återigen: Hur ska företagen få den kompetens de behöver här i dag?

Anf. 54 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Förslagen i Tidöavtalet kommer att beredas, och under utredningarnas gång kommer man självklart att se till att den kompetensbrist som finns i landet i dag, som jag också är medveten om, inte på något sätt kommer att förvärras. Det är en självklarhet. Vi vet detta eftersom vi träffar företagarna hela tiden och de talar om kompetensbristen. Det är inget som någon vill förvärra just nu.

Men jag vill också återge något ur underlaget, fru talman. Så här står det: Enligt Ekobrottsmyndigheten är missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring ett av de enskilt största brottsområdena inom grov ekonomisk brottslighet.

Så ser det ut i dag, fru talman. Det är beklagligt att arbetskraftsinvandringen har varit så oreglerad att den har blivit ett sätt för kriminella att försörja sig och expandera sin verksamhet. Då är det för mig självklart att man måste göra något åt detta. Vi kan inte ha en arbetskraftsinvandring som gynnar de kriminella. Självklart måste man reglera det ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Om man tycker att vi ska låta de kriminella gynnas och få sina medel från arbetskraftsinvandringen står man för helt andra värderingar än jag står för, fru talman. Jag vill ha ett tryggare samhälle, och jag vill inte att arbetskraftsinvandringen i Sverige ska gynna de kriminella.

Anf. 55 Jonny Cato (C)

Fru talman! Djurskötare, traktorförare, kockar, undersköterskor, djursjukvårdare, ingenjörer, systemutvecklare och it-arkitekter - vad har de gemensamt? Jo, de är bristyrken. Vad har de mer gemensamt? Jo, de är några av de yrkesgrupper som kommer att drabbas hårt av ett kraftigt höjt lönegolv. Människor som i dag går till jobbet, som just nu är på arbetsplatser runt om i hela landet och arbetar, skulle inte längre klara de lönekrav som både den gamla och den nya regeringen vill införa.

Förslaget från den förra regeringen är dåligt för svenska företag, vår arbetsmarknad och vår konkurrenskraft, och inte minst för svensk bnp. Arbetskraftsinvandring bidrar med 33 miljarder till bnp och med 12 miljarder i skatteintäkter varje år. Förslaget innebär att regeringen genom en förordningsförändring får slå fast exakt hur högt ett lönegolv ska vara. Men Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har nu tillsammans med Sverigedemokraterna i Tidöavtalet kommit överens om ett lönegolv på 33 200 kronor.

Låt oss titta lite närmare på vad det faktiskt skulle innebära. Inom vård och omsorg skulle tre av fyra arbetskraftsinvandrare förlora sina arbetstillstånd. Det är undersköterskor som den svenska sjukvården behöver. Inom hantverk och bygg skulle nästan två av tre arbetskraftsinvandrare förlora sina arbetstillstånd. Det är arbetskraft som Sverige behöver.

Regeringen påstår sig vilja värna och attrahera högkvalificerad arbetskraft. Med ett lönegolv på 33 200 kommer det att bli göra precis tvärtom. Även om genomsnittslönerna bland exempelvis ingenjörer och experter inom it är relativt höga är ingångslönerna för framför allt yngre personer lägre. Mer än var sjunde arbetskraftsinvandrare inom dessa yrken når inte upp till det tilltänkta lönegolvet på 33 200 kronor. Över 450 ingenjörer och över 700 it-arkitekter och systemutvecklare skulle inte längre få arbetstillstånd i landet.

Tittar man på statistiken från 2019 ser man att mer än hälften av alla som hade arbetstillstånd skulle utvisas. Det handlar om över 12 700 personer, som gick till arbetet i Sverige och bidrog varje dag. Kravet skulle slå hårt mot många branscher, inte minst inom tjänstesektorn, och inte bara mot yrken som kräver kort utbildning utan även mot mer kvalificerade yrken.

Att anställa utländsk arbetskraft är många gånger en tidskrävande process som kräver mycket av företagen. Man gör det inte för att det är enkelt eller billigt. Anledningen till att man väljer att anställa utländsk arbetskraft är att det råder kompetensbrist. En överväldigande majoritet av alla de arbetskraftsinvandrare som arbetar i Sverige gör det just inom bristyrken.

Det finns redan i dag krav på att den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som är kollektivavtalsenlig eller enligt branschpraxis och således i nivå med lönen för andra personer inom samma bransch. Kollektivavtalen är det primära instrument som används för lönereglering på arbetsmarknaden. Att införa en politiskt bestämd lön på den svenska arbetsmarknaden enligt förslagen i propositionen riskerar därför att påverka den svenska lönebildningsmodellen. Ett lönegolv skulle kunna verka både lönedrivande inom yrken där det allmänna löneläget ligger under nivån och lönepressande inom yrken där det allmänna löneläget ligger över nivån. Detta riskerar, utöver att påverka den svenska lönebildningsmodellen, att leda till försämrad konkurrensförmåga hos företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Ett huvudsakligt skäl till att regeringen, både den förra och den nuvarande, vill införa ett betydligt högre försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare är att det skulle stävja det fusk och missbruk som finns inom arbetskraftsinvandringen. Jag är den första att instämma i att det finns stora problem med missbruk av arbetstillstånd, vilket har uppmärksammats av flera myndigheter de senaste åren. Fusk, brottslighet och oegentligheter hör inte hemma i någon del av det svenska samhället, inte heller inom arbetskraftsinvandringen.

Ett antal reformer för att förhindra problematiken har genomförts av regeringen, och mer behöver göras. Det är dock viktigt att de reformer som genomförs är ändamålsenliga och faktiskt leder till att fusket minskar och inte slår sönder hela systemet. Och det skulle ett höjt försörjningskrav faktiskt göra.

I den utredning som detta förslag bygger på sägs att detta inte är ett förslag som minskar fusk eller motverkar brottslighet. Nu har vi alltså konstaterat att detta inte motverkar fusk. Det leder till att bristen på arbetskraft inom bristyrken kommer att öka och att det blir svårare för företagen att hitta rätt kompetens.

Om Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna på riktigt vill vara den borgerliga, liberala och företagsvänliga regering som man påstår sig vilja vara är detta ett gyllene tillfälle att visa det i handling - att knyckla ihop förslaget, slänga det i papperskorgen, göra om och göra rätt, för företagens skull, för ekonomins skull och för välfärdens skull.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 1.

Anf. 56 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen berikar Sverige på många sätt och är viktig för att många företag ska kunna hitta rätt kompetens och för att stärka Sverige som kunskapsnation. Men lika sant är att det förekommer fusk och missbruk i stor omfattning, särskilt när det gäller den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det är ett problem som politiken måste hantera.

Sverige har därtill ett omfattande problem med bristande integration och ett utanförskap med alldeles för många människor, inte minst utrikesfödda, som inte går till jobbet och som behöver bli självförsörjande. Då är det orimligt att människor ska åka från andra sidan jorden för att städa eller diska här i Sverige. Det finns människor i vårt land som kan utföra dessa arbeten och som behöver gå från bidrag till egen försörjning.

Dessutom kan vi konstatera att missbruket av systemet är ett av de största brottsområdena inom den grova ekonomiska brottsligheten. Det är därför fullt rimligt att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjs från dagens 13 000 kronor. Det är inte hela lösningen, vilket flera har varit inne på, men det är ett viktigt steg på vägen, och det är en del i en palett av åtgärder som måste till för att hejda missbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! Om människor kommer hit för att arbeta är det också fullt rimligt att de ska ha en lön som gör att de kan försörja sig. Det här förslaget handlar också om att faktiskt stärka den som arbetskraftsinvandrar till Sverige. Det handlar om att stärka rättigheterna för individen att inte utnyttjas genom sämre villkor eller lägre lön.

Vi vet att dagens regelverk har underlättat för oseriösa arbetsgivare att använda billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har också på många sätt pekats ut som unikt. Till skillnad från många andra länder i Europa som specifikt riktar in sig på högutbildade accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke. Vi har också till antalet en väldigt omfattande arbetskraftsinvandring som gäller just lågkvalificerade yrken.

Vi ser att antalet arbetskraftsinvandrare ökar kraftigt. Hittills i år har över 50 000 ansökningar inkommit, och närmare 38 000 har beviljats. Det gör arbetskraftsinvandringen till den absolut största delen av invandringen till Sverige i dag. Och som jag var inne på handlar det i många fall om yrken och jobb som redan kan utföras av personer som bor här. Därför vill också den nya regeringen skärpa regelverket för arbetskraftsinvandring genom ett höjt försörjningskrav för människor från tredjeland. Det är ett sätt att motverka missbruket. Det handlar om att arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå vad som kallas en god försörjning.

Regeringens utgångspunkt är därtill att arbetstillstånd endast ska beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen. Som propositionen säger kommer den exakta nivån att bli en fråga för regeringen att ta ställning till. Propositionen blir ett steg i rätt riktning. Det finns dock inte i den här propositionen någon möjlighet att göra undantag från försörjningskravet för vissa yrkesgrupper, vilket är någonting som den nya regeringen vill titta på.

Regeringen ser också ett behov av att helt kunna exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten till arbetskraftsinvandring, till exempel personlig assistans. Inte heller detta täcks av propositionen.

Detta kommer alltså att bli ett första steg, men det behöver göras mer framöver. Regeringen kommer snarast möjligt att ta fram de förordningsändringar som krävs för att i ett första steg tillämpa ett högre försörjningskrav än vad som gäller i dag. Sedan kommer utredningar att få återkomma med kompletteringar i linje med det jag just sa.

Utöver särskilda undantag eller att man helt exkluderar vissa yrkesgrupper ingår i Tidöavtalet förslag om att det ska införas krav på heltäckande sjukvårdsförsäkring och att vi ska undanröja sekretesshinder mellan myndigheter som kan motverka arbetskraftsexploatering. Dessutom vill vi titta på en stor bidragsreform med bidragstak som också gör att det lönar sig för fler som redan finns i Sverige att ta de jobb som finns på den svenska arbetsmarknaden och gå från bidrag till egen försörjning. Ett slopat spårbyte för asylsökande är ännu ett verktyg i den palett av åtgärder som kommer att krävas.

Därutöver kommer vi att arbeta för att underlätta för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Kortare och smidigare ansökningsprocesser är till exempel helt grundläggande. Handläggningstiderna även på detta område är i dag alldeles för långa.

Fru talman! Det var partierna i den nuvarande regeringen med Moderaterna i spetsen som drev på den tidigare S-regeringen att införa många av de åtstramningar av reglerna för arbetskraftsinvandring som genomfördes tidigare i år liksom det beslut som vi tar i dag. Jag kanske inte håller med Vänsterpartiet om allt i debatten, men jag kan konstatera att det har hänt för lite på åtta år. Där den tidigare regeringen och Socialdemokraterna har dragit benen efter sig kommer den nya regeringen att intensifiera arbetet för att förhindra missbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Men, fru talman, låt mig konstatera att lika viktigt som det är att begränsa arbetskraftsinvandringen till lågkvalificerade yrken där fusk och missbruk förekommer är det att stärka Sverige som kunskapsnation. Därför kommer vi att göra allt vi kan för att stärka möjligheterna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och korta handläggningstiderna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionerna.

Anf. 57 Jonny Cato (C)

Fru talman! Moderaterna och Centerpartiet har gjort mycket bra ihop tillsammans för Sverige. Det är klart att man saknar Alliansen ibland. Det tror jag att vi är många som gör.

Arbetskraftsinvandring är en sådan sak som jag på riktigt tycker har varit bra för Sverige på många sätt. Men jag håller med Jessica Rosencrantz om att det finns avarter som man behöver motverka.

Jag blev förvånad när Moderaterna gjorde sin kraftiga omsvängning i arbetskraftsinvandringspolitiken, men jag har hela tiden varit glad över att Moderaterna har stått fast vid att högkvalificerad arbetskraft är viktigt och bra för Sverige. Jag tror att det är en genuin vilja från Moderaternas sida att fortsatt stödja högkvalificerad arbetskraft i landet.

Men med ett lönegolv på 33 200 kronor är det yrkesgrupper som systemutvecklare, ingenjörer och it-arkitekter som kommer att drabbas. Därför undrar jag lite om det undantag som både ministern och ledamoten har talat om. Kan Jessica Rosencrantz ge några exempel på vilka yrkesgrupper som skulle kunna omfattas av ett sådant undantag? Är kockar, systemutvecklare, it-arkitekter och it-experter sådana exempel? Detta skulle jag gärna vilja ha svar på.

Anf. 58 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, Jonny Cato, för frågorna! Jag vill börja med att kvittera att vi har gjort mycket bra ihop genom historien. Jag tycker också att det finns en stor anledning att vara stolt över delar av regelverket kring arbetskraftsinvandring, det som har fungerat, och inte minst att fortsatt stå upp för invandringen av den högkvalificerade arbetskraften.

Med det sagt noterar jag att Jonny Cato i sitt anförande förvisso säger att det finns problem, men man har inte väldigt många lösningar från Centerpartiets sida på hur vi ska stävja missbruket. Jag är den första att säga att detta kanske inte är en perfekt lösning. Och det är definitivt inte den enda lösningen, men som en del i en palett av åtgärder tror jag att detta är rätt och riktigt. Men från Centerpartiets sida efterlyser jag mer än ett konstaterande om att det finns problem. Man borde snarare också presentera egna lösningar och inte bara klaga på andras.

Det är min fasta övertygelse, när det gäller en stor del av de bristyrken som vi har och där vi behöver arbetskraftsinvandring, att vi kommer att kunna ha arbetskraftsinvandring. Det gäller till exempel ingenjörer, itarkitekter och nätverkstekniker. Unionen har till exempel beskrivit att marknadslönen för en nätverkstekniker ligger på någonstans mellan 36 000 och 47 000, så jag tror att vi fortsatt kommer att kunna ha arbetskraftsinvandring när det gäller många av dessa yrken. Det krävs i fråga om de högkvalificerade yrkena. Jag kan väl göra Jonny Cato trygg genom att säga jag upplever att det kommer att vara så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Jag skulle kunna stå och resonera om de specifika undantagen, men jag kanske inte ska göra det. Det får vara föremål för en kommande utredning att närmare precisera vad det kan handla om för undantag. Det är viktigt, som sagt, att göra undantag för vissa som inte ska omfattas av kravet. Jag tror också att det finns andra yrken där man inte alls ska ha arbetskraftsinvandring. Båda dessa delar får vi återkomma till.

Anf. 59 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag tycker nog ändå att man är svaret skyldig om man ska göra en så stor förändring som det innebär att införa ett lönegolv på 33 200 kronor. Vilka undantag tänker sig regeringen?

Det är jättemånga företag och branscher just nu som är oroliga för vad detta kommer att innebära för deras möjlighet att hitta rätt kompetens. Almega, exempelvis, har skrivit ett antal artiklar på området. Man är orolig över systemutvecklare, it-arkitekter och ingenjörer. Därför skulle jag uppskatta om man kan resonera om det. Är detta en grupp som skulle kunna omfattas av ett undantag? Även om genomsnittslönen är högre finns det många inom dessa yrkeskategorier som har en lägre lön. Och vi vet att en av sju som i dag är här och arbetar inom dessa yrken inte når upp till 33 200 kronor. Det är, som jag sa tidigare, 450 ingenjörer och 700 it-arkitekter. Det är arbetskraft som Sverige behöver. Därför vill jag ha svar: Kommer de att undantas eller inte?

Anf. 60 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman och Jonny Cato! Jag kommer inte att ge några exakta svar i dag. Jag tror att det vore olämpligt av mig att föregripa utredningen. Ska man resonera i några linjer kan man möjligen konstatera att det som har diskuterats till exempel är säsongsarbetare och gröna näringar. Där vet vi att invandringen ser väldigt annorlunda ut jämfört med många av de andra yrkena. Men jag tänker inte närmare låsa mig vid några exakta yrkesgrupper i dag, utan detta får vi titta närmare på.

Men jag vill återkomma till det som jag sa tidigare. Jag noterar att Centerpartiet har ett väldigt högt tonläge och väldigt mycket kritik mot det förslag som läggs fram men i princip inga egna förslag. Då menar jag att man inte tar denna fråga på det allvar som den förtjänar. Man kan alltså inte bara se till systemets positiva delar och prata sig varm om invandringen av den högkvalificerade arbetskraften och sedan inte ha några egna förslag på åtgärder för att komma till rätta med fusket och missbruket.

Där hoppas jag att det sker en tillnyktring hos Centerpartiet, och jag hoppas att man välkomnar en diskussion och ett samarbete kring hur vi faktiskt kan komma till rätta med fusket. Fusket är inget som gynnar Sverige. Det är definitivt inget som Sverige behöver i ett läge där vi redan har omfattande problem med bristande integration och ett gigantiskt utanförskap för människor som skulle behöva gå till arbetet varje dag.

Så länge det finns människor som kan ta de lågkvalificerade jobben är jag inte orolig för att dessa begränsningar kommer att ställa till med skada. Jag ser att vi i fråga om många bristyrken fortsatt kommer att kunna ha invandring av högkvalificerad arbetskraft. Men vi får titta på vissa undantag.

Anf. 61 Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! Jag hade inte tänkt delta i denna diskussion, men det blev lite väl magstarkt, även om jag tidigare hört Tony Haddous lögner, när Jessica Rosencrantz i sitt inlägg sa att den socialdemokratiska regeringen har dragit benen efter sig. Vi har infört bindande anställningsavtal, sanktioner och snabbspår för nyanlända. Var är det då som vi har dragit benen efter oss? Jo, vi har dragit benen efter oss i fråga om att avskaffa den moderata lagstiftningen. Det var den moderatledda regeringen som införde världens mest liberala arbetskraftsinvandring - världens mest liberala arbetskraftsinvandring.

Det må vara möjligt att man kan ha den här retoriken i den första debatten efter regeringsskiftet - det är bara några månader med en moderatledd regering. Men det blir lite märkligt när vi har en proposition på riksdagens bord om att skärpa detta. Nu har vi en moderatledd regering. Riksdagen kommer i dag, klockan 16.21, att fatta beslut som möjliggör ett lönegolv i enlighet med Tidöavtalet. I morgon har regeringen sammanträde.

Min enkla fråga till Jessica Rosencrantz, efter att hon klagat på att Socialdemokraterna har dragit benen efter sig, är: Kommer man vid morgondagens regeringssammanträde att dra nytta av den socialdemokratiska lagstiftningen och sätta ett lönegolv i enlighet med det man själv har förhandlat fram i slottsavtalet?

Anf. 62 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, Anders Ygeman, för frågorna! Jag välkomnar den tredje socialdemokraten till denna debatt. Det är roligt med ett stort engagemang.

Vi kan gå tillbaka i tiden. Jag är stolt över stora delar av den reform som genomfördes, för jag ser att Sverige har ett behov av invandring av den högkvalificerade arbetskraften. Låt oss inte slänga ut barnet med badvattnet, som man brukar säga. Det finns många delar i det som genomfördes av den tidigare alliansregeringen som var positiva. Det handlar om att stärka Sverige som kunskapsnation genom att göra det enklare att attrahera utländsk kompetens och om att gå mot ett system där faktiskt också arbetsgivarens behov av arbetskraft är styrande, så att det inte bara är myndigheter och fack som pekar ut vilka yrken som bör vara föremål för arbetskraftsinvandring. Det finns delar som var bra och delar som var mindre bra.

Jag tycker att detta är ett välkommet steg. Regeringen kommer snarast möjligt att ta beslut om den lönenivå som Anders Ygeman frågar om. Men jag vill konstatera att vi nog inte kommer att kunna gå hela vägen så som det beskrivs i Tidöavtalet i det första skedet. Vi vill i grund och botten höja detta krav ganska rejält, motsvarande medianlönen för dessa yrkesgrupper, vilket förmodligen handlar om strax över 30 000 kronor. Men man kan inte göra det i ett första skede och gå hela den vägen om det inte samtidigt finns undantag för vissa grupper, vilket vi också vill ha.

Ja, detta ska ske snarast möjligt. Men det ska också vara en utredning som tittar på hur man till exempel kan göra undantag för vissa grupper men också helt utesluta andra grupper, till exempel personliga assistenter.

Anf. 63 Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! Nu kryper det fram. Man kommer inte att göra detta. När man har möjligheten och sitter i regeringsställning kommer man inte att höja lönegolvet. Man kommer i stället att utreda frågan vidare. På torsdag, fru talman, har regeringen möjlighet att höja lönegolvet till 90 eller 100 procent av medianlönen. Nu säger Jessica Rosencrantz att en sådan höjning inte kommer. Den behöver nämligen utredas vidare.

Först gnäller man på att Socialdemokraterna dragit benen efter sig när de ville begränsa den moderata reformen. Sedan sitter man i regeringsställning. Vi har en socialdemokratisk proposition på riksdagens bord, som vi klockan 16.21 kommer att besluta om. Trots det kommer man inte att ta vara på möjligheten att fatta de beslut som krävs för att undanröja de 60 procent av arbetskraftsinvandringen som har utgjorts av lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare eller av arbetskraftsinvandrare där vi inte har kompetensbrist.

I stället kommer man att utreda. Och vad ska man utreda, fru talman? Jo, man ska utreda ytterligare undantag. I stället för en arbetsmarknadsprövning och i stället för ett riktigt lönegolv kommer vi att få en schweizerost av undantag. Det är en hög lön på papperet, men i verkligheten är det en fortsatt lönedumpning och ett fortsatt utnyttjande på svensk arbetsmarknad. Det är Moderaterna och Sverigedemokraterna som står där med flaggan i topp. De skyller på Socialdemokraterna, men de har själva makten. Då är det alltså schweizerosten, lönedumpningen och en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige som kommer att vara gällande?

(Applåder)

Anf. 64 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Jag är ständigt imponerad av Socialdemokraternas retorik. Men man kommer inte hela vägen med tom retorik, även om det låter väldigt fint här i talarstolen när man är bombastisk.

Det jag sa var att vi kommer att ta beslut om ett lönegolv, men vi kommer inte i ett första steg att kunna gå hela vägen. På sikt vill vi förmodligen höja lönegolvet ännu mer, men det bygger också på att det samtidigt görs andra förändringar i systemet. Det handlar till exempel om att titta på några undantag men också att helt exkludera vissa yrken från att över huvud taget komma i fråga för arbetskraftsinvandring, oavsett hur hög lön man påstår att man har på papperet. En sådan grupp kan till exempel vara personliga assistenter, där vi ser att det har varit ett omfattande missbruk.

Propositionen innehåller ingen exakt siffra vad gäller lönenivån. Den kommer vi snarast möjligt att ta beslut om. Därtill kommer vi att utreda steg för att gå längre. För den som vill fördjupa sig i detta finns bland annat i Tidöavtalet en lång punktlista med åtgärder som den nya regeringen kommer att vidta för att stävja missbruket och fusket med det här systemet - åtgärder som den tidigare regeringen har haft åtta år på sig att lägga fram, något som man inte gjort.

(Applåder)

Anf. 65 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! I dag debatterar vi ett lagförslag som sägs leda till minskat utnyttjande, trots att de som skrivit förslaget själva har sagt att så inte kommer att vara fallet.

Vi i Miljöpartiet vill vidta åtgärder för att minska utnyttjandet av människor som kommer till Sverige för att arbeta. Det här förslaget leder inte till det. Därför avslår vi förslaget i vår reservation 1, som jag yrkar bifall till.

Fru talman! Förra mandatperioden jobbade jag i utbildningsutskottet. Jag blev kontaktad av bransch efter bransch som sa: Vi behöver fler som kan ta jobb hos oss!

Det var betongindustrin, byggindustrin, sjöfarten, stålindustrin, välfärden. Jag pratade med Svenskt Näringsliv. Det är brist på arbetskraft i nästan alla branscher, och de som är arbetslösa i Sverige i dag är det ofta för att de inte har någon gymnasieutbildning.

Fru talman! Vi måste göra mycket för att satsa på utbildning så att fler av dem som är arbetslösa i Sverige kan ta de jobb där företagen och offentlig sektor skriker efter arbetskraft.

Här och nu vore det dock helt förödande att utvisa mer än 10 000 människor som i dag arbetar inom alla dessa bristyrkesbranscher. Det skulle drabba både välfärden och svenskt företagande. Det vore dessutom totalt oansvarigt mot dessa människor, som byggt sina liv här och bidrar till att bygga vårt land. Gör inte Sverige fattigare!

Fru talman! Det vi har läst i Tidöavtalet handlar om att alla de som har en lägre lön än medianlönen inte ska få vara kvar och jobba i Sverige. Det är alltså alla som har lägre lön än 33 000 kronor i månaden som skulle bli av med jobbet och utvisas ur Sverige om de kommer från länder som inte är medlemmar i EU, från Ukraina eller andra europeiska länder. Ukrainarna skulle visserligen ha rätt att stanna just nu när det är krig, men ni förstår poängen.

Det vore förödande, och det är inte bara vi i Miljöpartiet som säger det utan också Svenskt Näringsliv. I Företagarnas enkät till medlemmarna säger mer än vart tredje företag att det är just bristen på lämplig arbetskraft som är deras största hinder för att växa.

Det förslag som vi nu ska rösta om skulle ge möjlighet att genomföra det förslaget i Tidöavtalet som skulle slå undan benen för många företagare. En del kanske skulle se sig tvingade att höja lönen väldigt mycket mer för dem som är arbetskraftsinvandrare än för andra, vilket också skulle kunna leda till en ganska skev orättvisa.

Fru talman! I stället för att straffa de människor som jobbar ärligt och bidrar till Sveriges välfärd i dag vill vi i Miljöpartiet gå på dem som missbrukar reglerna och utnyttjar människor. I dagens system är det ofta den som blir utnyttjad som straffas, vilket gör att många inte vågar polisanmäla eller säga ifrån. Ett viktigt steg vore att säkerställa att arbetstagare som inte fått rätt ersättning har rätt till skadestånd och att ge arbetstagarna stöd att också driva in det.

Fru talman! Utredningen som ligger bakom det här förslaget har tydligt också avstyrkt att ställa krav på heltid. Jag vill berätta för riksdagens kammare om ett mejl som jag fick i veckan. Det var en man som skrev om en bekant som arbetar på 80 procent och på 20 procent studerar på sfi, svenska för invandrare. Jag är glad att det fortsatt kommer att vara möjligt och att man inte har gått vidare med krav på heltid. Det viktiga är ju att personer kan försörja sig på sin lön även om det skulle vara en deltidslön. Och så ser faktiskt regelverket ut i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! I debatten har det sagts en hel del saker som är mycket märkliga och som tyder på att debattörerna inte riktigt har koll på hur verkligheten ser ut i dag. Sverigedemokraternas ledamot talade bland annat om personlig assistans och assistansarbetet som ett enkelt ingångsjobb.

Jag vill bara säga en sak: Det är möjligt att det finns några brukare som det är otroligt enkelt att arbeta med. Men det ska absolut inte betraktas som och kallas för ett enkelt ingångsjobb att vara den människa som ansvarar för att en annan människa kan hålla sig vid liv. Det här är ett avancerat arbete som tyvärr har alldeles för dåliga villkor.

Det är svårt att hitta personliga assistenter i Sverige i dag. Jag har själv människor i min närhet som drabbas av detta på ett förödande sätt. En vän till mig var tvungen att avbryta sina studier på juristprogrammet eftersom det inte gick att hitta personliga assistenter som var tillräckligt duktiga och ville ta det här jobbet med de dåliga villkoren. Han var helt enkelt för rädd för att bli skadad.

Förslaget om att totalt förbjuda möjligheten att anställa personliga assistenter som inte bor i EU skulle göra det ännu svårare för dem som har rätt till assistans att få den rätten tillgodosedd i praktiken. Man går fel väg. Förbättra i stället villkoren, och utbilda människor som bor i Sverige och som är arbetslösa. Se till att lösa de problemen, och gå inte den andra vägen. Sätt inte stopp för alla dem som nu faktiskt är med och bidrar och bygger vårt land starkt och som ser till att Sverige fungerar.

Fru talman! Det här förslaget löser inte de problem man vill lösa. Vi i Miljöpartiet yrkar därför avslag på förslaget.

Anf. 66 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft.

Sverige behöver arbetskraftsinvandrare. Det har vi debatterat här, och det råder inga tvivel om den saken. Det vi egentligen diskuterar är under vilka former och med vilka regler som detta ska ske.

Vi kristdemokrater vill främja invandring av kvalificerad arbetskraft. Vi vill också stoppa kompetensutvisningarna men samtidigt skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. Detta görs bland annat genom ett lönekrav för arbetskraftsinvandring. I våra ögon är det naturligt att kraven kommer att kompletteras med undantag för bristyrken, till exempel säsongsarbeten samt vissa vårdyrken.

Fru talman! Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, accepterar Sverige alla oavsett utbildning och yrke.

Det är helt klart att arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjligheten att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här för en period. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är arbetskraftsinvandringen nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna anser att arbetskraftsinvandring är viktig för en dynamisk svensk ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Arbetskraftsinvandringen har länge varit hårt reglerad i Sverige. Det fanns fackliga krav på skydd mot lönekonkurrens i kombination med ett snävt och svårbemästrat regelverk som skapade betydande problem för företagens kompetensförsörjning. Alliansen, med stöd av Miljöpartiet, genomdrev 2008 det system som råder i dag. Systemet har gett många människor chansen att pröva lyckan i Sverige och gett viktiga bidrag till vårt land.

Samtidigt kan man konstatera att antalet arbetskraftsinvandrare som har kommit till Sverige har ökat kraftigt. Systemet innebar i inledningen, när det hade stabiliserat sig, att antalet låg på ca 14 000 ansökningar per år omkring 2012. Före pandemin steg tillståndsnivån till 20 000. Detta skifte har ägt rum samtidigt som Sverige har tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare, varav många har haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Hittills i år har över 50 000 ansökningar kommit in, varav närmare 38 000 beviljats. Arbetskraftsinvandring utgör därför för tillfället den största delen av invandringen till Sverige.

Fru talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring behöver reformeras. Det behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Sverige skiljer ut sig i västvärlden genom att erbjuda relativt stora möjligheter för personer att arbetskraftsinvandra också för att utföra relativt okvalificerade arbetsuppgifter.

Det nuvarande regelverket behöver också reformeras för att komma bort från brister som har lett till fusk, utnyttjande av människor och kriminalitet på arbetsmarknaden. Framför allt gäller det inom yrken med lägre löner.

De osunda företag som missbrukar systemet och utnyttjar arbetstagare från tredjeländer, men även EU-medborgare, skapar ojämlika konkurrensförhållanden på svensk arbetsmarknad.

Företag som inte betalar ut tillräckliga löner, som tillhandahåller sämre arbetsvillkor och som inte lever upp till arbetsmiljölagstiftningen kan på sikt, om inte dessa stoppas, i vissa branscher konkurrera ut hederliga företag som följer reglerna. För många av dessa hederliga företag är det därför nödvändigt att vi säkerställer att osunda företag inte kan utnyttja systemet med arbetskraftsinvandring.

Det missbruk av systemet, fru talman, för arbetskraftsinvandring som förekommer är betydande och allvarligt. Det drabbar inte bara den enskilde utan är även ett hot mot en sund konkurrens.

Kristdemokraterna instämmer därför i det resonemang som förs i propositionen och det vi diskuterar nu om att införa ett högre försörjningskrav för arbetskraftsinvandring.

Även om det går att konstatera, och vi delar den åsikten, att försörjningskravet inte ensamt kan stoppa missbruket av systemet kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Till exempel kan ett höjt försörjningskrav verka avskräckande på mindre seriösa arbetsgivare och även få effekt i de fall då arbetskraftsinvandrare anställs till lägre lön än en svensk arbetstagare skulle få. Vi tror också att detta öppnar nya möjligheter för arbete för dem som är arbetslösa i vårt land i dag.

Fru talman! Det föreslås i propositionen att det ska krävas att en arbetskraftsinvandrare genom anställningen ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Den närmare omfattningen av begreppet god försörjning definieras inte i propositionen utan ska framgå av en kommande förordning. Som det har sagts tidigare har regeringspartierna i Tidöavtalet givit ett antal ingångsvärden i diskussionen. Vi får se vad beslutet hamnar i. Men propositionen är ett viktigt steg för att komma till rätta med problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Kristdemokraterna anser också att det med hänsyn till behovet av kompetensförsörjning kan finnas fördelar med att behålla möjligheten till deltidsanställningar.

Fru talman! Kristdemokraterna yrkar utifrån mitt resonemang bifall till propositionens förslag, som innebär att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att beviljas ett arbetstillstånd. Förslaget i propositionen syftar till att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

Denna proposition och detta beslut är en av pusselbitarna för att främja och skapa större möjligheter till arbetstillfällen i Sverige, men beslutet behöver också kombineras med till exempel ett reformerat bidragssystem.

Anf. 67 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Ingemar Kihlström säger att han vill stärka arbetskraftsinvandrares ställning i Sverige. Samtidigt föreslår hans parti i Tidöavtalet att arbetskraftsinvandrare som jobbar i Sverige ska bli av med sina jobb och tvingas flytta härifrån.

Ingemar Kihlström talar också om att förbättra konkurrenskraften för hederliga företag. Samtidigt vill Kristdemokraterna utvisa dem som jobbar för de hederliga företagen.

På vilket sätt stärker det arbetskraftsinvandrares ställning att bli utvisade och bli av med jobbet? På vilket sätt stärker det hederliga företag att deras medarbetare tvingas sluta jobba för dem och flytta från Sverige?

Anf. 68 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågorna, Annika Hirvonen.

Jag kan konstatera att situationen i Sverige är sådan att det råder en osund konkurrens. Företagen utnyttjar systemet så som det är uppbyggt i dag.

Vi kan också konstatera att Sverige, som jag sa i mitt anförande, sticker ut i hela Västeuropa. Sverige accepterar mycket låga lönenivåer för arbetskraftsinvandring, vilket skiljer ut Sverige. Företag som utnyttjar situationen driver bort hederliga företag som får sluta eller gå i konkurs.

Vi kan se att det just nu finns ett brett stöd i kammaren för att gå i propositionens riktning, det vill säga ta steg för att skapa en seriös arbetskraftsinvandring och arbetsmarknad i Sverige. Det främjar hederliga företag och är ett steg framåt i att kontrollera hur arbetstillfällen skapas för dem som befinner sig i vårt land i dag och inte har arbete. Det är till alla invånares och företags bästa.

Anf. 69 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Vore det inte bäst att straffa dem som utnyttjar - dem som fuskar - i stället för att straffa dem som blir utnyttjade och de hederliga företagen? Dessa hederliga företag har personal som Kristdemokraterna vill tvinga ut ur Sverige så att de inte kan fortsätta att göra det jobb de i dag gör. Man talar om oron för att tvinga företag i konkurs, och jag har svårt att föreställa mig någonting farligare för ett företag än att helt plötsligt bli av med den personal det behöver. Det riskerar att tvinga företag i konkurs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Jag vill därför fråga Ingemar Kihlström om han är beredd att åtminstone säkerställa att man inte utvisar människor som har jobbat i hederliga företag i Sverige under många års tid. Det skulle nämligen göra Sverige fattigare.

Anf. 70 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Jag tackar Annika Hirvonen för följdfrågan.

Jag kan konstatera att man i det uppdrag som vi har kommit överens om i Tidöavtalet ska se över såväl nivåer - det som Jessica Rosencrantz nämnde - som undantag och speciella lönekrav för enskilda yrkesgrupper. Jag tror att vi behöver komma till rätta med detta. Det är en i grunden bra reform från 2008 som har gett oss mycket i Sverige, men den behöver kompletteras med kravnivåer. Det ska ske på ett sådant sätt att man tar vara på både arbetstagare och företag och skapar regler som är förutsägbara för alla.

Jag tror att detta är en av pusselbitarna för att skapa en bra situation. Jag får återkomma med det exakta innehållet när vi ser vad utredningen som ska komplettera den här propositionen ger.

Anf. 71 Mauricio Rojas (L)

Fru talman! Det är Liberalernas mening att förslaget i propositionen Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare bör antas av riksdagen. Däremot bör riksdagen avslå yrkandena i motionerna av Tony Haddou med flera, av Jonny Cato och Martina Johansson och av Annika Hirvonen med flera.

Fru talman! Det nya system för arbetskraftsinvandring från tredjeland som infördes 2008 har gjort det möjligt för Sverige att få ett betydande och välbehövligt tillskott av arbetskraft. Mellan 2009 och 2021 har drygt 200 000 personer från tredjeland fått arbetsrelaterade tillstånd i Sverige. Om vi utgår från siffrorna för 2021 kan vi konstatera att omkring 40 procent av dessa personer jobbade i yrken med krav på antingen högskolekompetens eller - i merparten av fallen - fördjupad högskolekompetens.

Detta betyder inte, fru talman, att det var enbart dessa personer som gjorde en viktig insats för vårt lands välstånd. Behovet av arbetskraft är mångfasetterat, och det system som trädde i kraft år 2008 möjliggjorde att många arbeten som med all sannolikhet inte skulle ha utförts blev utförda. Med andra ord hade Sverige blivit fattigare utan det bidrag av arbete och kreativitet som tiotusentals arbetskraftsinvandrare har inneburit.

Därför, fru talman, kan vi sammanfattningsvis säga att det reformerade system för arbetskraftsinvandring som infördes 2008 i det stora hela har varit en mycket lyckad åtgärd. Samtidigt är vi tvungna att i detta sammanhang uppmärksamma två besvärande omständigheter.

Den första är att vi har en betydande outnyttjad reserv av arbetskraft i landet - inte minst bland många invandrade personer med relativt låg formell utbildningsnivå, som ofta hamnar i ett för alla mycket skadligt och kostsamt bidragsberoende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Den svenska arbetsmarknaden har under långa perioder präglats av en märklig paradox: Vi har haft en rekordhög långtidsarbetslöshet kombinerat med en rekordhög brist på arbetskraft. Att importera arbetskraft till jobb som borde kunna utföras av personer som i dag lever i ett arbetsmarknadsmässigt utanförskap är av princip ett mycket tveksamt sätt att lösa behovet av tillgängliga arbetare. Det handlar om ett allvarligt systemfel som skyndsamt måste åtgärdas.

Sverige skulle i alla avseenden må mycket bättre om utanförskapet vad gäller arbetsmarknaden, men också utanförskapet socialt och kulturellt, minskade. Därför anser vi liberaler att det är vår gemensamma plikt och en av den nya regeringens främsta uppgifter att bryta det utanförskap som i dag drabbar så många personer i vårt land och som i slutändan även kan hota den sociala sammanhållningen.

Fru talman! Den andra besvärande omständigheten i detta sammanhang är att det i en hel del fall har konstaterats att de gällande reglerna för arbetskraftsinvandring har missbrukats och alltjämt missbrukas på olika sätt. Slutbetänkandet av utredningen om arbetskraftsinvandring är tämligen utförligt i detta avseende.

Konsekvenserna av ett sådant missbruk är allvarliga för de personer som kommer hit och blir utsatta för exploatering, vilket inte får tolereras, men också för andra arbetare - liksom arbetsgivare - som blir utsatta för illojal konkurrens och lönedumpning. Om missbruket inte åtgärdas kan, som det står i propositionen, tilltron till hela arbetskraftsinvandringssystemet undergrävas.

Fru talman! Det är av dessa anledningar som vi ställer oss bakom propositionens förslag att den anställning som motiverar arbetstillståndet ska ge en god försörjning. Som det är nu krävs bara att personen i fråga ska kunna försörja sig. Kravet på en god försörjning ligger dessutom i linje med det som står i Tidöavtalet om behovet av att se över regelverket för arbetskraftsinvandringen i syfte att höja inkomstgränsen för att bevilja arbetstillstånd.

Givetvis kommer andra aspekter som berör arbetskraftsinvandringens villkor och reglering att utredas enligt Tidöavtalet, i syfte att fortsätta stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Det rör exempelvis regeringens möjlighet att föreskriva att ett lägre lönekrav ska gälla för enskilda yrkesgrupper, liksom möjligheten att föreskriva att vissa yrkesgrupper undantas från att över huvud taget kunna beviljas arbetstillstånd.

Samtidigt ska det utredas hur Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation kan stärkas genom införandet av särskilda bestämmelser gällande möjligheten för doktorander och forskare att stanna i Sverige efter en viss tids sammanhängande anställning.

Sammanfattningsvis, fru talman, ser vi liberaler ser det förslag om en god försörjning som framläggs i den proposition vi diskuterar i dag som ett första steg i arbetet med att reformera regelverket om arbetskraftsinvandringen. Huvudinriktningen i detta arbete ska vara att tillvarata och stärka de många positiva aspekterna av den reform som infördes 2008 och samtidigt rätta till de aspekter som kan betraktas som problematiska.

Anf. 72 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Fru talman! I sitt anförande lyfte Mauricio Rojas fram hur viktig arbetskraftsinvandringen faktiskt varit för Sverige. Det gläder mig. Men på vilket sätt menar Mauricio Rojas att Sverige - eller någon - gynnas av att människor som jobbar här i dag förbjuds att gå till jobbet?

Det finns en idé om att om man utvisar de arbetskraftsinvandrare som i dag jobbar i Sverige får de arbetslösa de jobben. Man har inte förstått att anledningen till att vi har den arbetslöshet vi har i dag i Sverige är en alltför låg utbildningsnivå. Det löser man inte snabbt genom att ändra kraven för arbetskraftsinvandring.

Vi tar ett exempel: sjuksköterskor. Ingångslönen för sjuksköterskor ligger på 25 000-28 000 kronor. Det är flera tusen kronor lägre än medianlönen som det står i Tidöavtalet att man måste ha för att få vara arbetskraftsinvandrare i Sverige.

Sjukhusen rekryterar desperat sjuksköterskor runt om i världen för att operationsköerna ska bli kortare och för att väntetiderna på akuten inte ska bli för långa. De personerna skulle inte få vara med och inte få komma och jobba i Sverige med Tidöavtalets förslag.

Att avskeda de sjuksköterskor som jobbar på sjukhusen i dag och som är arbetskraftsinvandrare går inte. Man kan inte plocka någon från Arbetsförmedlingen som inte har gymnasieutbildning eller sjuksköterskeutbildning till det jobbet. Det är inte så det kommer att fungera. Förslaget i Tidöavtalet kommer ju bara att leda till att färre får gå till de jobb som de har i dag.

Anf. 73 Mauricio Rojas (L)

Fru talman! Tack för att talmannen uttalade mitt efternamn rätt!

På inget sätt, Annika Hirvonen, skulle Sverige må bättre av att människor som jobbar utvisas. Det är jag helt övertygad om. Därför måste vi skynda varsamt med de här reformerna. Vi måste reformera arbetskraftsinvandringen så att vi gör den bättre och ta hänsyn till det missbruk som kan finnas.

Vi måste också - och där är ledamoten och jag helt överens - få in de tiotusentals människor som i dag står utanför den på arbetsmarknaden. Det är inte lätt gjort. Det kommer att krävas mycket jobb. Vi kommer att kunna samarbeta om hur dessa människor integreras på ett bättre sätt. Det är jätteviktigt. Det är avgörande för Sveriges framtid.

Utredningen som ska göras kommer med all sannolikhet att titta på alla branscher och situationer där man måste ta hänsyn till att det inte passar med en generell regel. Det är väldigt viktigt, och därför har vi skrivit att man ska kunna göra undantag - någonting som inte finns med i den nuvarande propositionen. Det är ett problem för oss, och därför ska regeringen inte kunna höja lönegränsen direkt.

Det finns inga möjligheter till undantag, men de är mycket viktiga för att undvika situationer av den typ som Annika Hirvonen är bekymrad över - och jag också. Vi delar det bekymret. Vi ska se till att det inte blir på det viset.

Anf. 74 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag är glad för att Mauricio Rojas svarade på den frågan och att man åtminstone från Liberalernas sida inte vill kasta ut alla de arbetskraftsinvandrare som i dag arbetar och behövs i svenska företag och för svensk välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett höjt försörjnings-krav för arbetskrafts-invandrare

Jag vill också fråga om regeringen, som Liberalerna sitter i, kommer att titta på regelverket kring vem det är man straffar när någonting går fel. När en arbetsgivare utnyttjar en arbetskraftsinvandrare eller betalar ut för lite i lön är det i dag den som blir utnyttjad som straffas med utvisning ur Sverige. Vi i Miljöpartiet tycker att det borde vara tvärtom; det är den arbetsgivare som missbrukar systemet och utnyttjar människor som borde straffas.

Arbetsgivare borde ha skyldighet att betala skadestånd samtidigt som arbetstagare borde få chans att söka ett annat jobb och lämna arbetsgivare som utnyttjat dem. Arbetstagare borde också få hjälp att driva in skadestånd för till exempel utlovad lön som de inte har fått eller om de blivit utnyttjade på andra sätt.

Anf. 75 Mauricio Rojas (L)

Fru talman! Återigen: Jag sympatiserar väldigt mycket med vad ledamoten Annika Hirvonen säger. Det är klart att vi ska bestraffa dem som begår brott, och varför inte kräva skadestånd? Jag hoppas att den kommande utredningen också tittar på dessa aspekter. De är mycket viktiga, för oavsett vilka regler vi har kommer det att finnas företag och människor som utnyttjar systemen på ett sätt som inte är avsett. Då måste vi ha möjlighet att bestraffa dessa beteenden, som underminerar trovärdigheten i ett system som är väldigt viktigt för vårt lands välstånd.

Fru talman! Jag säger ännu en gång till ledamoten: Allt som på ett orättvist sätt kan drabba människor som i dag ger ett bidrag till Sveriges välstånd ska om möjligt undvikas. Jag kan givetvis inte säga vad utredningen ska komma fram till, men vår avsikt och mening är att så ska vara fallet. Därför är det viktigt att det finns en utredning och att man tittar på de här aspekterna, går ut med remisser och får alla möjliga förslag och kommentarer till vad man föreslår.

Detta måste göras bra. Det gäller människors liv här i Sverige. Det gäller människors gemensamma välstånd. Vi är lika angelägna som ledamoten om att det här görs varsamt och på ett bra sätt.

Jag tackar ledamoten för frågorna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)