Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlagsförslag m.m.)

Anf. 108 Peter Hedberg (S)

Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.)

Fru talman! Vi behandlar i dag det vilande grundlagsförslaget Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

När riksdagen i maj 2022 behandlade ärendet för första gången lämnade mitt parti Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet en gemensam reservation. Den gällde värnandet av den personliga integriteten i förhållande till sökdatabasers möjligheter att tillhandahålla känsliga uppgifter till en bred allmänhet. Det kan handla om tidigare domar men också, som nyligen omskrivits, om psykisk tvångsvård och missbruksproblem.

Fru talman! I denna kammare fördes då en saklig debatt. Varje parti redogjorde för hur man resonerat gällande den dåvarande regeringens förslag.

Det framhölls från dem som inte ville bifalla regeringens förslag i detta avseende att de föreslagna bestämmelserna skulle vara vaga och svårtolkade. Det hänvisades även till remissinstanser som avstyrkt förslaget på just dessa grunder. Det är förvisso en fullt acceptabel invändning, men som vår socialdemokratiske representant i vårens debatt, Per-Arne Håkansson, framhöll har utvecklingen på detta område visat sig gå i precis den oroväckande riktning som KU varnade för redan 2003.

I dag tillhandahålls känsliga personuppgifter online på ett sätt som de flesta av oss ser som djupt problematiskt. Regeringens förslag i våras var ett försök att adressera problemet efter åratal av utredningar och diskussioner. Till en början fanns det faktiskt en enighet över partigränserna, åtminstone som den kom till uttryck i 2018 års parlamentariska tryck- och yttrandefrihetskommitté.

Fru talman! Nu är läget som det är, och vi har ett vilande grundlagsförslag att ta ställning till. Vi socialdemokrater har i utskottet lämnat ett särskilt yttrande, där vi framhåller vår grundläggande inställning att den förra regeringens proposition borde ha bifallits i sin helhet. Vi är däremot inte beredda att förkasta hela grundlagsförslaget baserat på detta.

Det finns dock ett stort orosmoln framöver. Grundproblemet gällande den personliga integriteten kvarstår. En prövning i EU-domstolen om det svenska grundlagsundantaget och förenligheten med GDPR kan komma att få oanade konsekvenser för svensk tryck- och yttrandefrihet.

Det här är komplex materia, och jag kan konstatera, fru talman, att den nytillträdda regeringen med stor sannolikhet kommer att behöva hantera den här frågan under innevarande mandatperiod. Vi socialdemokrater hoppas att justitieministern återkommer med ett förslag som adresserar frågan.

(Applåder)

Anf. 109 Susanne Nordström (M)

Fru talman! Jag ska belysa en annan sak i det här förslaget.

Ibland kollar jag på tv, och en sak som har slagit mig är att sedan millennieskiftet har program av mer förnedrande karaktär blomstrat. Även kränkningar har kanske inte varit bärande men ändå haft ett starkt inslag. Som tur är hittar jag lätt till stänga-av-knappen, men de som är med i de här programmen har liksom ingen stänga-av-knapp.

Låt säga att någon som deltar i ett svenskt tv-program skulle bli grovt förtalad. Vad kan vederbörande göra då? Jo, om programmet sänds från Sverige finns det goda möjligheter att få sin sak rättsligt prövad. Men - och det är detta som förslaget handlar om, fru talman - om programmet sänds i ett svenskt medium via satellit och med stark svensk anknytning, och där endast vissa bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen är tillämpliga, kan det vara svårt, ja nästan omöjligt, att ställa någon till svars i Sverige för ett brottsligt uttalande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.)

I fallet Arlewin stämdes programledaren för TV3:s program Insider i enskilt åtal för grovt förtal. Efter ett ganska långt tröskande genom svenska rättsinstanser togs målet till slut upp i Europadomstolen, som konstaterade att programmet, bortsett från det faktum att det sändes från England, var helt svenskt till sin natur, det vill säga att språket, innehållet, produktionen, innebörden och de svenska annonserna var avsedda för den svenska marknaden.

Det är inte på något sätt bra att i ett sådant fall behöva vända sig till en utländsk domstol, eller för den delen Europadomstolen, för att få sin sak prövad. Därför behövs en grundlagsändring för att säkerställa en prövning i Sverige.

I förslaget utvidgas yttrandefrihetsgrundlagens territoriella tillämpningsområde till att omfatta vissa satellitsändningar av program som i dag anses utgå från utlandet men som har en mycket stark svensk anknytning.

Med dessa ord, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 110 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Tidigare ledamöter har redogjort för detta ärende i denna debatt. Det är ett vilande grundlagsärende. Det är sådant som vi hanterar i dag, helt enkelt.

Precis som tidigare ledamöter har redogjort för baserar sig förslagen på en parlamentarisk utredning, 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté, som var näst intill enig om samtliga förslag.

Det är så vi brukar bereda ändringar i våra grundlagar. Vi utreder grundligt, gärna i en utredning där samtliga partier har representanter. Regeringen tar emot utredningen, och sedan sker en så kallad remissrunda där vem som helst, men särskilt de relevanta remissinstanserna, bjuds in att lämna sina synpunkter. Därefter brukar regeringen bearbeta och analysera alla synpunkter inför att man lägger fram sitt lagförslag, alltså propositionen, till riksdagen.

I detta ärende sa utskottet nej till att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster. Det var ett tillkännagivande och låg inte i utredningens förslag. Vänsterpartiet delade inte utskottsmajoritetens förslag i denna del, utan vi hade en gemensam reservation med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.

I ett sådant här fall måste man andra gången antingen förkasta hela ärendet eller bifalla det. Vi har därför landat i ett särskilt yttrande, precis som övriga partier som hade en reservation förra gången, för vi är inte beredda att förkasta hela detta ärende, även om vi är kritiska till just denna del. Vi anser att man borde ha antagit den eniga utredningens förslag.

Fru talman! Att spara information är en viktig del i vårt informationssamhälle, särskilt när vi lever i en alltmer digital värld. Informationen behövs på en massa olika områden, men det finns också bestämmelser om hur uppgifter får lagras, hur de ska sparas och hur man får använda dem. Bland annat behandlar GDPR detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.)

EU-domstolen kom för ungefär åtta år sedan fram till att enskilda har rätt att bli bortglömda av sökmotorer. Enskilda ska ha möjlighet att få återta kontrollen över vilka uppgifter som cirkulerar i digitala kanaler och på webbplatser. Söktjänster med utgivningsbevis kan publicera personuppgifter om exempelvis lagöverträdelser. Många medborgare kan uppleva att denna typ av söktjänster är ett integritetsintrång, och man brukar också framhålla frågan om rätten för enskilda att bli bortglömda. Denna rätt gäller dock inte söktjänster med utgivningsbevis.

Detta är en av de saker som vi var kritiska till i vår reservation. Vi anser att man behöver förändra detta för att kunna skydda människors integritet bättre än i dag.

Som så ofta när det gäller grundlagen handlar det om en balans. Våra fri- och rättigheter att ta del av offentliga uppgifter står mot att värna den personliga integriteten.

Denna fråga har utretts flera gånger utan att förslag har lagts fram i kammaren som har vunnit gehör och bifall. Precis som Socialdemokraternas ledamot konstaterar vi att frågan kommer att återkomma och att det inte är "optional". Annars kommer EU tyvärr att gå in och reglera detta åt oss. Vi anser därför att man bör göra en viss begränsning i grundlagsskyddet men att den aldrig får vara mer omfattande än nödvändigt. Just i detta fall behövs det dock en begränsning som är förenlig med den försiktighetsprincip som brukar tillämpas. Men vi värnar också folks integritet och rätten att bli bortglömd.

(Applåder)

Anf. 111 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Mina kollegor har redogjort väl för ärendet och framtagandet av det, så jag kommer att fokusera på Liberalernas syn på frågan om just söktjänster.

För liberaler är det fria ordet viktigt. Det är viktigt att värna och att fortsätta värna genom det särskilda skydd som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen säkerställer i de situationer där starka yttrandefrihetsrättsliga intressen gör sig gällande.

Samtidigt är personuppgiftsregleringens grundläggande syfte att värna enskilda individers personliga integritet när deras personuppgifter behandlas. När det gäller offentliggörande av vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter, bland annat uppgifter om politisk eller religiös åskådning samt hälsa och sexualliv, innehåller mediegrundlagarna bestämmelser om undantag från det grundlagsskyddade området som medför att personuppgiftsregleringen i viss utsträckning ändå kan tillämpas. Men något motsvarande undantag finns inte för uppgifter om lagöverträdelse.

EU:s dataskyddsförordning innehåller bestämmelser som syftar till att skydda den personliga integriteten med avseende på behandling av personuppgifter om lagöverträdelser. Sådana personuppgifter får endast behandlas under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får alltså endast föras under kontroll av en myndighet.

Liberalerna hade gärna sett att skyddet för den personliga integriteten stärktes genom att begränsningar införs i grundlagsskyddet för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser. Vi ser dock inte att detta gör att vi kommer att förkasta grundlagsförslaget i sin helhet, och därmed kommer vi att bifalla det. Vi har också lämnat ett särskilt yttrande med våra synpunkter.

Anf. 112 Erik Ottoson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.)

Fru talman! Det var inte min avsikt att uppta kammarens tid i denna debatt, men jag känner att vissa förtydliganden kan behöva göras, framför allt efter den gestaltning av vår hållning under vårens behandling av detta ärende som tidigare talare gav.

Vi konstaterade efter att ha sett remissinstansernas synpunkter på den del av grundlagsförändringarna som handlade om söktjänster med skydd av utgivningsbevis att kritiken var tung. Den handlade om att den öppning man ville skapa i våra grundlagar för att i vanlig lag kunna reglera och begränsa detta riskerade att bli för stor. En för stor öppning i våra grundlagar lämnar spelrum för tillfälliga opinionsyttringar i detta parlament att gå för långt, reglera för mycket och ta för stor andel av våra demokratiska fri- och rättigheter i anspråk. Det är tung remisskritik från tunga remissinstanser.

Mot bakgrund av detta sa vi att man måste titta på detta igen, och vi skickade en tydlig signal om det till den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Men under den tid frågan bereddes i Regeringskansliet återkom man inte med några konkreta förändringar för att omhänderta kritiken från remissinstanserna. Det var många samtal och diskussioner som alla syftade till att vi skulle förstå vitsen med att strunta i remisskritiken och gå fram med det framlagda förslaget. Vi valde dock att lyssna till kritiken, för till syvende och sist måste syftet vara att värna våra grundläggande demokratiska fri- och rättigheter, inte att öppna dem för större risker.

Fru talman! Det var bakgrunden, och det var därför vi inte valde att gå vidare med detta och fick en utskottsmajoritet i ryggen i det avseendet.

Men följetongen slutar inte här. Vi kommer att behöva fortsätta bereda denna fråga, för precis som tidigare talare har sagt är detta inte valbart. Vi behöver tillgodose behoven av konformitet med GDPR, alltså det EU-direktiv som finns gällande personlig integritet och personuppgifter.

Detta beklagar vi inte på något sätt utan ser fram emot, och vi vill se fortsatta ansträngningar för att bemöta detta. Men just den juridiska modell som valdes i detta fall och de formuleringar i den delegationsbestämmelse som skulle ha inneburit bifall i detta avseende kunde vi inte ställa oss bakom för att de skulle riskera att bli för omfattande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)