Sök
251 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Propositioner och skrivelser, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2017/18, 2005/06, Jordbruksutskottet, Konstitutionsutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Nya skatteregler för företagssektorn
Betänkande 2017/18:SkU25
Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.
Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 9, 53 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden
Proposition 2017/18:296
Regeringens proposition 2017/18:296 Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv Prop. mot skatteundandraganden 2017/18:296 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 augusti 2018 Margot Wallström Magdalena Andersson Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen- Inlämnad
- 2018-09-04
- Förslag
- 2
- Följdmotioner
- 1
- Utskottsberedning
- 2018/19:SkU4
- Riksdagsbeslut
- (2 förslag): , 2 bifall,
- Dokument & lagar
Ändrade mervärdesskatteregler för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster
Proposition 2017/18:295
Regeringens proposition 2017/18:295 Ändrade mervärdesskatteregler för Prop. telekommunikationstjänster, radio- och tv- 2017/18:295 sändningar och elektroniska tjänster Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 augusti 2018 Margot Wallström Magdalena Andersson Finansdepartementet Propositionens- Inlämnad
- 2018-09-04
- Förslag
- 2
- Utskottsberedning
- 2018/19:SkU3
- Riksdagsbeslut
- (2 förslag): , 2 bifall,
- Dokument & lagar
Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet
Proposition 2017/18:294
Regeringens proposition 2017/18:294 Vissa kontrollfrågor och andra frågor på Prop. punktskatteområdet 2017/18:294 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 augusti 2018 Margot Wallström Magdalena Andersson Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas- Inlämnad
- 2018-09-04
- Förslag
- 8
- Utskottsberedning
- 2018/19:SkU2
- Riksdagsbeslut
- (8 förslag): , 8 bifall,
- Dokument & lagar
Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet
Proposition 2017/18:287
Regeringens proposition 2017/18:287 Ändringar i regleringen för Sametinget och Prop. sametingsvalet 2017/18:287 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 augusti 2018 Stefan Löfven Alice Bah Kuhnke Kulturdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen- Inlämnad
- 2018-08-28
- Förslag
- 3
- Följdmotioner
- 2
- Utskottsberedning
- 2018/19:KU9
- Riksdagsbeslut
- (3 förslag): , 3 bifall,
- Dokument & lagar
Stärkt skydd för valhemligheten
Proposition 2017/18:286
Regeringens proposition 2017/18:286 Stärkt skydd för valhemligheten Prop. 2017/18:286 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 augusti 2018 Stefan Löfven Morgan Johansson Justitiedepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll För valsystemets legitimitet är det av största vikt att- Inlämnad
- 2018-08-28
- Förslag
- 1
- Följdmotioner
- 2
- Utskottsberedning
- 2018/19:KU12
- Riksdagsbeslut
- (1 förslag): 1 bifall,
- Dokument & lagar
Några frågor om tillämpning av offentlighetsprincipen
Proposition 2017/18:281
Regeringens proposition 2017/18:281 Några frågor om tillämpning av Prop. offentlighetsprincipen 2017/18:281 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Visby den 5 juli 2018 Stefan Löfven Helene Hellmark Knutsson Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition föreslås- Inlämnad
- 2018-07-10
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2018/19:KU8
- Riksdagsbeslut
- (1 förslag): 1 bifall,
- Dokument & lagar
Nystart för en stärkt minoritetspolitik
Skrivelse 2017/18:282
Regeringens skrivelse 2017/18:282 Nystart för en stärkt minoritetspolitik Skr. 2017/18:282 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 juni 2018 Margot Wallström Alice Bah Kuhnke Kulturdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen översiktligt för nuläget- Inlämnad
- 2018-07-03
- Utskottsberedning
- 2018/19:KU13
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten
Utlåtande 2017/18:KU48
EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.
Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.
Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 15 minuter
- Justering
- 2018-06-14
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Granskningsbetänkande
Betänkande 2017/18:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.
Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Anföranden och repliker
- 53, 77 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Dokument & lagar
Mervärdesskatteregler för vouchrar
Betänkande 2017/18:SkU26
Det införs nya momsregler för värdebevis, så kallade vouchers. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som grundar sig på tvingande EU-regler.
Idag saknas det gemensamma regler i EU om hur vouchrar ska hanteras momsmässigt. Det har inneburit att olika EU-länderna gjort på olika sätt vilket kan innebära att företag kan drabbas av dubbelbeskattning eller inte betala moms alls. Detta om företagen arbetar över EU:s gränser. Därför införs nu mer enhetliga regler inom EU om när och hur moms ska tas ut. Om momsen ska betalas när vouchern köps eller när den faktiskt används beror på voucherns funktion. Bedömningarna av voucherns funktion ska nu alltså bli likadana i hela EU.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande 2017/18:KU47
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-05-31
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar
Betänkande 2017/18:KU46
Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess
Betänkande 2017/18:KU40
Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.
Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
En stärkt minoritetspolitik
Betänkande 2017/18:KU44
En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 7, 49 minuter
- Justering
- 2018-05-31
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Skriftväxling till skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz
Betänkande 2017/18:SkU23
En ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz godkänns. Sedan 1965 finns det ett skatteavtal mellan de två länderna med syftet att undvika dubbelbeskattning när det gäller inkomst och förmögenhet. Nu godkänns en mindre avtalsändring och lagändring angående de pensionsfonder som omfattas av avtalet. Ändringen går ut på att en behörig myndighet i respektive land ensidigt kan intyga att en pensionsfond omfattas av avtalets definition av en pensionsfond.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-06-05
- Debatt
- 2018-06-07
- Beslut
- 2018-06-07
- Dokument & lagar
Journalistik i hela landet
Betänkande 2017/18:KU43
Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2018-05-31
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2018
Betänkande 2017/18:SkU24
Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.
I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 59 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-30
- Debatt
- 2018-05-31
- Beslut
- 2018-05-31
- Dokument & lagar
Allmänna helgdagar m.m.
Betänkande 2017/18:KU28
Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
- Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
- Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
- Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.
Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 48 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Ändrade mediegrundlagar
Betänkande 2017/18:KU16
Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.
Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.
Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.
Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 71 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30