512 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2017/18, 2010/11, 2009/10, 2008/09, 2007/08, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.
Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning
Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.
EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl har riksdagen sagt ja till två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2011. Riksdagen har samtidigt sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.
Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
Bestämmelserna för utländsk näringsverksamhet i Sverige ändras. Syftet är att göra det tydligt att de svenska bestämmelserna stämmer överens med EU-rätten. Genom ändringarna görs det bland annat tydligare att vissa krav inte gäller företag och näringsidkare från EU- eller EES-länder. Regeringen har också redovisat sin bedömning när det gäller att införa krav på anmälningsskyldighet och på att utländska företag och näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige ska ha en representant i landet. Regeringen har påbörjat en utredning i frågan. Men riksdagen anser det är viktigt att det införs krav på att företag och näringsidkare som är etablerade utomlands och har utstationerade arbetstagare i Sverige har en representant i landet som har hand om kontakter med myndigheter och förhandlingar med arbetstagarorganisationerna. Det här är enligt riksdagen nödvändigt för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. Därför uppmanade man regeringen att så snart som möjligt återkomma med ett förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Riksdagen sa därmed ja till en motion från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till ytterligare tre motioner, två från Socialdemokraterna och en från Vänsterpartiet.
Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa brister. Övriga utskott har fått komma med synpunkter till KU. Slutbehandlingen av ett tillkännagivande kritiseras av näringsutskottet. Skatte-, socialförsäkrings- och trafikutskotten lämnar synpunkter på regeringens redovisning av ett antal tillkännagivanden. KU delar dessa utskotts bedömningar och förutsätter att regeringen vidtar lämpliga åtgärder. Det råder enligt KU även en del oklarheter gällande riksdagens tillkännagivande om bortförda barn. Ett av riksdagens tillkännagivanden till regeringen saknas också i regeringens redogörelse. KU konstaterar samtidigt bland annat att andelen icke slutbehandlade riksdagsskrivelser under de senaste tre riksmötena minskat påtaglig. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden under de senaste två riksmötena har också ökat väsentligt, vilket är bra. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
För att det ska gå att ta patent på en uppfinning måste den vara ny. Men det går också att ta patent på nya sätt att använda ett redan känt ämne eller blandningar av flera ämnen för medicinsk behandling eller diagnostisering. Patentlagen ändras så att det här framgår tydligare. Villkoren är desamma som i den europeiska patentkonventionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Produkter som behöver energi för att fungera ska märkas med uppgifter om produktens energianvändning. Märkningen ska göra det lättare för konsumenterna att välja de mest effektiva produkterna. Den nya lagen är ett resultat av ett EU-direktiv och ersätter lagen om märkning av hushållsapparater. Den nya lagen gäller från den 20 juli 2011. För vissa produkter finns dock redan bestämmelser om märkning med stöd i den gamla lagen om märkning av hushållsapparater. De här bestämmelserna fortsätter att gälla även när den gamla lagen upphävs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagsförvaltningens uppgifter blir tydligare och bestämmelserna anpassas till dagens förhållanden. Den nya instruktionen innehåller bland annat följande förtydliganden: Riksdagsförvaltningen är en myndighet som lyder under riksdagen. Förvaltningen ska tillhandahålla resurser och service inte bara till kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan utan även till talmannen, riksdagsledamöterna och partikanslierna i riksdagen. I förvaltningens uppgifter ingår att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. En rad ändringar gör ansvarsfördelning tydligare mellan riksdagsstyrelsen och riksdagsdirektören, riksdagsförvaltningens chef. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med några mindre ändringar.
Bestämmelserna om CE-märkning av produkter, bedömningen av om produkterna uppfyller EU-standard och beviljandet av tillstånd till olika organ att göra sådana bedömningar, så kallad ackreditering, samlas i en ny lag. Syftet är att anpassa den svenska lagstiftningen till en EU-förordning. EU:s säkerhetskrav för olika produkter fastställs i direktiv, medan tekniska detaljer regleras i de europeiska standarderna. En produkt som följer standarderna anses också uppfylla kraven i direktiven. Men i vissa fall måste tillverkaren av en produkt ha ett certifierat kvalitetssystem eller begära in en bedömning av ett oberoende organ. När vissa typer av produkter godkänts ska de CE-märkas. I Sverige är det Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, som utser de organ som bedömer produkter och som anmäler organen till EU. Nu får Swedac också i uppgift att återkalla eller begränsa anmälan för de organ som inte lägre uppfyller kraven. Swedac får dessutom besluta om sanktionsavgift mot organ som felaktigt uppger sig vara godkända eller anmälda. Den nya lagen innehåller även vissa förtydliganden som gäller CE-märkningen. Möjligheterna att straffa den som bryter mot bestämmelserna om CE-märkning blir också mer omfattande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Bestämmelserna om tjänstgöring i Lagrådet ändras. Lagrådet är en myndighet som har i uppgift att yttra sig över vissa lagförslag. I Lagrådet ingår domare, i första hand från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet utses i dag för en period på två år. Den förkortas till ett år, bland annat för att öka de högsta domstolarnas flexibilitet. Man tar också bort den begränsning som finns i dag i möjligheten att förordna ett justitieråd att tjänstgöra i Lagrådet i mer än en period i följd. Samtidigt stryks den regel som i dag finns om att personer som har fyllt 60 år inte kan utses till tjänstgöring i Lagrådet om de inte själva samtycker. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om vissa näringspolitiska frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna behandlar. Motionerna tar upp företagsfrämjande insatser, frågor om turism och vissa andra näringsgrenar.
För att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland beslutade riksdagen i december 2010 att inrätta riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB. Riksdagbeslutet var villkorat av att regeringen skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av inriktningen av det nya bolagets verksamhet, innan den praktiska verksamheten i bolaget sätts i gång. Regeringen har nu redogjort för inriktningen i en skrivelse. Riksdagen ställer sig positivt till den inriktning av verksamheten som regeringen redovisar. Riksdagen avslutar därför ärendet utan några tillägg. Samtidigt förutsätter riksdagen att Näringsdepartementet på lämpligt sätt återkommer med information om resultatet av verksamheten.
I vissa extrema situationer kan det bli nödvändigt att stoppa eller begränsa tillgången till el för att upprätthålla balansen i elnätet. Principerna för hur el ska fördelas i sådana situationer ändras. I dag finns ett system som bygger på så kallad roterande frånkoppling. Överföringen av el stängs av för ett område i taget under en begränsad period för att elen ska fördelas så rättvist som möjligt mellan olika områden. I den nya lagen stryks principen om rättvis fördelning. I stället ska den el som finns styras till samhällsviktiga elanvändare. Länsstyrelserna ska ta initiativ till, leda och samordna arbetet med att ta fram underlag för beslut om vilka elanvändare som ska prioriteras. Utifrån dessa underlag ska Svenska kraftnät besluta om frånkoppling. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur överföringen av el får begränsas eller avbrytas. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I samband med att en aktör får ensamrätt att leta efter vissa mineral, så kallad prospektering, ska informationen till kommuner och markägare bli bättre. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över delar av minerallagen. Syftet med översynen ska vara att ge markägare och kommuner tidigare information om varför man gör en prospektering och hur den ska genomföras. I minerallagen ligger fokus på sådana mineral som kräver särskild hantering, bland annat guld och uran. Även gasformiga kolväten som naturgas omfattas av minerallagen. Tillstånd för prospektering och för utvinning av mineral kan beviljas oberoende av vem som äger marken. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats under allmänna motionstiden 2010 om vissa mineralpolitiska frågor, bland annat motioner som gäller uranbrytning.
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 som rör tryck- och yttrandefrihet. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om meddelarskydd, offentlighetsprincipen, hets mot folkgrupp och rätt att välja tv-utbud. Andra motioner tar upp tv-reklam för alkohol, exponering av barn i medier och hot mot yttrandefriheten genom bokbål.
Regeringen har redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken mellan perioden den 1 juli 2008 och 30 juni 2010 i en skrivelse för riksdagen. Där redovisas politiken avseende frågor som till exempel arbetskraftsinvandring, visum och internationella samarbeten. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Regeringen och Miljöpartiet har gjort en överenskommelse om migrationspolitiken. Flera motionsyrkanden har därför till viss del redan blivit tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt och barn i asylprocessen. Andra motioner tar upp frågor som könsrelaterad förföljelse, anhöriginvandring och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialavgifter. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i några av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna lyfter frågor om lägre socialavgifter för mindre företag, ekonomiska frizoner, slopad ålderspensionsavgift för pensionärer som fortsätter att förvärvsarbeta och avgiftsskyldighet för andra ideella föreningar än idrottsföreningar.
