171 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 2004/05, 1894, 1892, Civilutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Utlänningsnämnden läggs ned den 31 mars 2006 och ersätts av migrationsdomstolar. Riksdagen sade nej till förslaget om att ge amnesti till personer som sökt asyl senast ett år innan domstolsreformen träder i kraft. Enligt riksdagens beslut ska länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö vara migrationsdomstolar och kammarrätten i Stockholm blir Migrationsöverdomstol. En ny utlänningslag, där skyddsgrunderna får en mer framträdande roll, ska ersätta den nuvarande utlänningslagen från 1989. Skyddsbestämmelserna ska i fortsättningen även omfatta personer som på goda grunder fruktar allvarliga övergrepp på grund av svåra motsättningar i hemlandet. Begreppet "humanitära skäl" tas bort och ersätts av begreppet "synnerligen ömmande omständigheter". En person kan få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter och om någon av de övriga grunderna för uppehållstillstånd inte går att använda. För barn behöver inte omständigheterna vara av samma allvar och tyngd som för vuxna när det gäller att få uppehållstillstånd. Riksdagens ställningstagande bygger på ett förslag från socialförsäkringsutskottet. Lagändringarna träder i kraft den 31 mars 2006.
Reglerna om koncessionsavgift på tv- och radioområdet ändras. Det innebär att skyldigheten att betala koncessionsavgift för det programföretag som har ensamrätten att med analog sändningsteknik sända tv-program med reklam gäller oavsett om tillståndet gäller hela landet eller inte. Bakgrunden är att konkurrenssituationen på tv-marknaden motiverar en fortsatt avgiftsskyldighet. Lagen om TV-avgift ändras så att avgiftsplikt ska gälla även för tv-mottagare som genom sin konstruktion inte kan ta emot markbundna sändningar.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på hur man ska komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor. Regeringen bör lämna sina förslag i tid för att riksdagen ska kunna behandla dem under riksmötet 2005/06. Regeringen bör också ta hänsyn till Konkurrensverkets förslag på området. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att genomföra EU:s transparensdirektiv i svensk lag. Direktivets syfte är att underlätta EG-kommissionens granskning av att företag inte får sådana stöd från det allmänna eller andra fördelar av ett medlemsland som strider mot EG:s konkurrensregler för företag och stater. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2005.
Det införs allmänna riktlinjer för myndigheters marknadskontroll av produkter i Sverige. Syftet med riktlinjerna är att åstadkomma en tydligare styrning av marknadskontrollen. Med marknadskontroll menas stickprovskontroll av produkter efter att dessa släppts på marknaden för att säkerställa att produkterna uppfyller ställda krav. Tullverket ska på begäran och utan föregående sekretessprövning tillhandahålla ett antal marknadskontrollmyndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor. Den nuvarande bestämmelsens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta ytterligare myndigheter. Lagen om teknisk kontroll ändras för att tydliggöra att Swedac har hand om ackreditering av certifieringsorgan för certifiering av alla typer av ledningssystem.
Riksdagen godkände följande mål för turistpolitiken: att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Riksdagen godkände också inriktningen av turistpolitiken. Två grundperspektiv, ett näringsfrämjande och ett Sverigefrämjande, är utgångspunkt för inriktningen. Riksdagen godkände vidare att Turistdelegationen avvecklas.
De som bor i en fastighet ansluten till kabel-tv ska ha gratis tillgång till samma programutbud som de skulle ha haft om de hade tagit emot marksänd tv. Riksdagen sade ja till regeringens och konstitutionsutskottets förslag om vidaresändningsplikt i kabelnät. Beslutet innebär att kabel-tv-tittare får utan extra kostnader tillgång till hela SVT:s och Utbildningsradions (UR) nuvarande utbud, det vill säga SVT1, SVT2, SVT24 och Barnkanalen/Kunskapskanalen. Fram till den 1 februari 2008 kommer, så länge vissa villkor gäller, också TV 4 att vidaresändas av kabel-tv-bolagen. I kabelnät där det förekommer tv-sändningar med såväl analog som digital teknik ska SVT1 och SVT2 samt TV4 sändas vidare med analog teknik. Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2005.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sade ja till regeringens och näringsutskottets förslag till ny naturgaslag och till ändringar i ellagen. Ändringarna krävs för att genomföra EU:s nya el- och gasmarknadsdirektiv. Beslutet innebär bland annat följande. Ett krav ställs på elleverantörerna att ange elens ursprung. En ny regel införs som innebär att i ett företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i en koncern vars elnät har minst 100 000 kunder får inte en styrelseledamot, vd eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, vd eller firmatecknare i ett företag som ägnar sig åt produktion av och handel med el. Här har riksdagen gjort en ändring i förhållande till regeringens förslag. En sänkt gräns för timvis mätning av elförbrukning och särredovisning av fjärrverksamhet införs. Den nya naturgaslagen innebär bland annat en öppning av marknaden och att bestämmelser om systemansvar införs. Riksdagen sade nej till motioner om leveranssäkerhet, som har lämnats in med anledning av stormen i januari 2005, och till motioner om reformerad elmarknad, elcertifikat, byte av leverantör, mellanstatlig samverkan, Euratom och kärnkraftsavvecklingen.
Riksdagen har godkänt FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling. Protokollet är ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Lagändringen börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Underhållsstödet höjs med 100 kronor till 1 273 kronor per månad och barn. Underhållstödet är det stöd staten betalar ut till barn vars föräldrar har separerat och där den ena föräldern inte kan betala underhållsbidrag. Föräldrar som måste betala tillbaka underhållsstöd som staten betalat ut får höjt grundavdrag - från 72 000 kronor till 100 000 kronor per år. Reglerna för umgängesavdrag ändras, vilket innebär bland annat att föräldrar får rätt att göra avdrag på underhållsstödet för två hela dygn i stället för ett om de har sina barn från fredag kväll till söndag kväll. En förälder kan få anstånd med återbetalningen av underhållsstöd om det till exempel finns särskilda personliga eller ekonomiska skäl. I fortsättningen kommer Försäkringskassan att ta hänsyn till om den återbetalningsskyldige har tillgångar som lätt kan säljas, till exempel aktier eller andra värdepapper, vid prövning av anstånd. Ändringarna i lagen om underhållsstöd börjar gälla den 1 november 2005 men ska tillämpas först efter den 31 januari 2006. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
Konsumenter som missgynnats när ett företag brutit mot konkurrensreglerna ska kunna få skadestånd i större utsträckning än tidigare. I dag är ett företag som överträder konkurrenslagen skyldigt att betala skadestånd endast till ett annat företag eller en avtalspart. För att öka möjligheterna för dem som drabbas att utnyttja sin rätt till skadestånd förlängs preskriptionstiden från fem till tio år. Konkurrensverket ska få rätt att göra undersökningar i bostäder och andra utrymmen som används av styrelseledamöter och anställda i det företag som myndigheten utreder. För detta krävs att den misstänkta överträdelsen är allvarlig och att Stockholms tingrätt har gett sitt godkännande. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2005.
Beräkningen av inkomstbasbeloppet ska justeras så att beloppet blir mer precist. Fördelningen av arvsvinster efter avlidna personer som inte har fyllt 17 år ska fördelas mellan samtliga kvarlevande under 17 år som har pensionsbehållning. Vissa ändringar ska göras i bestämmelserna för beräkningen av barnårsrätt för föräldrar som har utländsk ersättning och pensionsgrundande belopp för studier. Den 31 mars 2007 blir sista datum för adoptivföräldrar att ansöka om rätt till pensionsgrundande belopp för barnår för åren 1960-2004. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
En ny modell införs för beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för försäkrade utan anställning eller som har inkomst av annat förvärvsarbete. Enligt modellen ska SGI räknas om varje år och till grund för omräkningen ska ligga förändringen av konsumentprisindex (KPI). Personer som får ekonomiskt stöd enligt avtal mellan arbetsmarknadens parter ska omfattas av SGI under den tid de får sådan ersättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2005. För personer som får SGI som grundar sig på inkomst av annat förvärvsarbete ska SGI kunna räknas om första gången den 1 juli 2006, enligt de nya reglerna. Reglerna för beräkning av arbetsskadelivränta ändras den 1 januari 2006. Livräntan ska fastställas endast vid den tidpunkten från vilken livränta utbetalas för första gången. Livräntan ska bestämmas enbart på grundval av de inkomstförhållanden som gäller då. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
Riksdagen godkände en tilläggskonvention till konventionen mellan Sverige och Turkiet om social trygghet. Ändringarna beror främst på det reformerade svenska pensionssystemet som i sin helhet trädde i kraft den 1 januari 2003. Konventionen ska även gälla som lag i Sverige.
Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag till riksdagen om Vattenfall AB och statens ägarförvaltning av bolaget. Riksdagen sade nej till styrelsens förslag och en motion. När det gäller Vattenfalls uppdrag anser riksdagen att den i dagarna föreslagna ändringen av företagets bolagsordning tillgodoser de förslag som lagts fram. Även förslagen om formerna för ägarstyrning avslås eftersom regeringen ska redovisa vilka åtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. När det gäller frågan om insyn i och kontroll av utländska dotterbolag konstaterar riksdagen att det är ett mycket begränsat antal dotterbolag till statligt ägda bolag där sådana problem som Riksrevisionen beskrivit kan uppstå. I motionen föreslås också att riksdagen ska höras vid väsentliga förändringar av statliga bolags verksamhetsinriktning. Riksdagen tycker att det fungerar bra som det är.
Regeringen har rapporterat till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till två motioner. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning när det gäller kommittéernas sammansättning och tycker därför inte att riksdagen behöver göra något uttalande med anledning av motionerna.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om begravningsverksamheten, lagen om trossamfund, religionsombudsman och åtgärder mot islamofobi.
Det ska finnas ersättare för ledamöter i rådet för ledamotsnära frågor, och tjänstgörande ersättare ska omfattas av reglerna om sammanträdesarvode för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Riksdagen sade nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering. Skälet är att Riksrevisionens rapport kommer att ingå som underlag i en kommande utredning om en översyn av bland annat arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Riksrevisionens styrelse vill att regeringen dels klargör gränsdragningen mellan Försäkringskassans och arbetsgivarens ansvar för rehabilitering, dels vidtar åtgärder för att förbättra styrning, ledning och uppföljning av Försäkringskassans arbete inom rehabiliteringsområdet.
