134 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1894, 1892, Civilutskottet, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmänna bidrag till kommuner för 2008. Anslagen omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I anslagen ingår också bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen sade nej till motionsförslag om kommunalekonomisk utjämning, statsbidrag för jämställda löner i kommunsektorn och finansiering av kommunernas insatser för personer med funktionshinder. Riksrevisionens styrelse har dessutom lämnat en redogörelse för regeringens uppföljning av kommunernas ekonomi. Riksdagen avslutade ärendet utan några ytterligare tillägg.
Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar börjar gälla den 15 februari 2008. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Reglerna innebär att ett svenskt företag ska få delta i en gränsöverskridande fusion endast om de utländska företag som deltar i fusionen har en företagsform som motsvarar de svenska företagsformer som det svenska företaget kan ingå en icke gränsöverskridande fusion med. När det gäller fusioner mellan svenska ekonomiska föreningar innebär förslaget vissa anpassningar till de regler som gäller vid fusion mellan aktiebolag.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,8 miljarder i anslag till energiområdet. Riksdagen ställer sig också bakom regeringens förslag till investeringsplan och finansiella befogenheter för Svenska kraftnät samt till att Svenska kraftnäts ansvar för effektbalansen ska gälla i ytterligare tre år.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,8 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. Riksdagen stödjer också regeringens förslag om nytt mål för näringspolitiken. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på så sätt bryta utanförskapet. Regeringen ska under nästa år få fortsätta att använda sig av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret, till vilket extra utdelningar från statligt ägda bolag har kunnat föras. Dessa medel kan sedan användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen är dock emot den ordning som gäller och talar därför om för regeringen att denna ordning inte kan accepteras efter år 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,4 miljarder kronor i anslag till regional utveckling. Riksdagen tycker att regeringens förslag till ett nytt och mer tillväxtinriktat mål för regionalpolitiken är bra. Det nya målet är att det ska finnas utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.
Sekretessen för de så kallade tsunamibanden ska i fortsättningen kunna prövas. Från den 31 december 2007 kan uppgifter på banden lämnas ut om det står klart att det inte innebär fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas. Dessutom gäller inte sekretessen i förhållande till riksdagen. De nya reglerna gäller till och med juni 2011. Med tsunamibanden menas de säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om främst associationsrättsliga frågor. Skälet att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nya företagsformer och revisionspliktens omfattning, könsfördelningen i bolagsstyrelser med mera samt lagen om ekonomiska föreningar. Övriga motioner handlar om ytterligare lagstiftning om franchising.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,8 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Statliga kreditgarantier införs för att göra det lättare för ungdomar och andra förstagångsköpare att köpa bostad. Det ekonomiska stödet för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus tas bort.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området migration. Anslagen uppgår till drygt 6 miljarder kronor för 2008. Det största anslaget är det för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader.
Riksdagen har behandlat Riksrevisionen årliga rapport till riksdagen. Rapporten innehåller de viktigaste iakttagelserna från revisionens verksamhet det senaste året. Iakttagelserna gäller följande områden. (1) Förmågan att säkerställa det statliga åtagandet med hjälp av en fungerande statlig tillsyn, (2) Regeringens redovisning till riksdagen i de budgetpolitiska dokumenten, (3) Genomförandet av arbetsmarknadspolitiken samt (4) Hur myndigheterna säkerställer att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och förordningar. Riksdagen understryker att det är viktigt att regeringen noga överväger Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer på området statlig tillsyn. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 10,9 miljarder kronor 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innebär att anslagen inom utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp kommer att uppgå till ca 117 999 miljoner kronor 2008. Anslagen inom utgiftsområdena Ekonomisk trygghet vid ålderdom och Ekonomisk trygghet för familjer och barn kommer att uppgå till 42 948 miljoner kronor respektive cirka 66 697 miljoner kronor. Riksdagen sade också ja till förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med 0,97 vid beräkning av dagersättningar från den 1 januari 2008. Det kommer även att påverka föräldraförsäkringsförmånerna. När det gäller ålderspensionssystemet ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag om att vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst ska avdrag få göras för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete om de efter avdrag för kostnadsersättning överstiger 5 000 kr. Vidare flyttade riksdagen fram ikraftträdandet för reglerna för premiepensionssystemets efterlevandeskydd före pensionstid till den 1 januari 2010.
Riksdagen sade ja till en ändring i sekretesslagen som innebär att också uppgifter som behandlas inom riksdagsförvaltningen ska omfattas av reglerna om statistiksekretess. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2008.
Alla tillstånd för digital marksänd tv, utom för public service-företagen, ska meddelas av Radio- och TV-verket. I samband med att verket beslutar om sändningstillstånd ska programföretagen ha kommit överens om sådana former för teknisk samverkan att tillgänglighet och konkurrens främjas. Alla betal-tv-kanaler ska normalt kunna tas emot med ett programkort och programföretagen ska ha rätt att låta vem eller vilka de vill sälja abonnemang på deras tv-kanaler. De sändningar som Radio- och TV-verket ger tillstånd för ska innehålla tv-kanaler av olika slag så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det ska finnas utrymme för såväl nationella som lokala och regionala tv-kanaler och för flera av varandra oberoende programföretag. Tillstånd som meddelas av Radio- och TV-verket ska gälla i sex år. Sändningstillstånd enligt den nya modellen ska gälla från den 1 april 2008.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till motioner om synen på statligt ägande av företag och försäljningar av statliga bolag.
Nya lagar om upphandling börjar gälla den 1 januari 2008. Det gäller en ny lag om offentlig upphandling (den klassiska lagen) och en ny lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningslagen). De regler i försörjningslagen som handlar om upphandling av verksamheter som omfattar posttjänster ska inte tillämpas förrän den 1 januari 2009. Lagändringarna grundar sig på två EU-direktiv från 2004 och innebär bland annat följande. Den som upphandlar blir skyldig att utesluta leverantörer som gjort sig skyldiga till viss brottslighet. Det införs nya regler om förhandsannonsering. Den som upphandlar ska kunna offentliggöra information om upphandlingen på Internet. Nuvarande bestämmelser om tidsfrister för att komma in med ett anbud eller en ansökan om anbud kompletteras. Det införs en möjlighet att förkorta tidsfristerna om annons och förfrågningsunderlag tillhandahålls elektroniskt. Bestämmelser om möjligheten att ta sociala hänsyn och miljöhänsyn vid upphandlingar förs in i både försörjningslagen och den klassiska lagen.
Annonser i radio och tv ska från den 1 februari 2008 få sändas under högst 12 minuter under en timme mellan hela klockslag. Annonser i en tv-sändning ska få sändas under högst 15 % av sändningstiden per dygn. I dag finns en begränsning för sändningar av annonser i tv-sändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Denna begränsning avskaffas. I dag är det möjligt att i en tv-sändning under vissa förutsättningar överskrida den längsta tillåtna annonstiden per timme. Denna möjlighet tas bort. Det införs en ny regel för radiosändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Annonser ska få sändas under högst 15 % av den tiden.
Regeringen har redovisat för riksdagen en utvärdering av AP-fondernas förvaltning under perioden 2002-2006. Fondernas avkastning har de senaste fem åren legat på i genomsnitt 7,4 %, vilket motsvarar en real avkastning på 6 % per år. Fjärde AP-fonden visar ett betydligt svagare resultat än övriga buffertfonder. Regeringen är på flera punkter kritisk till hur fonden förvaltas. Riksdagen tycker att regeringen bör intensifiera uppföljningen av åtgärder som syftar till att förbättra fondens lönsamhet och fortsätta förnyelsen av styrelsen. Riksdagen vill att regeringen lämnar en återrapport i nästa års redovisning av AP-fondernas verksamhet. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.
