Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2007/08:KU1

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 december 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse(pdf, 627 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut

Anslag till regeringen, riksdagen, hovet och presstöd (KU1)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 10,9 miljarder kronor 2008.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 29
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-11-20
Justering: 2007-11-27
Trycklov till Gotab och webb: 2007-12-04
Trycklov: 2007-12-04
Reservationer: 4
Betänkande 2007/08:KU1

Alla beredningar i utskottet

2007-10-23, 2007-11-13, 2007-11-20

Anslag till regeringen, riksdagen, hovet och presstöd (KU1)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen föreslås uppgå till sammanlagt cirka 10,9 miljarder kronor 2008.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-12-12
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:KU1, Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Debatt om förslag 2007/08:KU1

Webb-tv: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Berit Andnor (S)
Anf. 194 Berit Andnor (S)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 2 och 4. Den budget som vi socialdemokrater presenterade i början av oktober var och är en helhet. Den är ett heltäckande förslag till statsbudget med andra ramar för utgifter och intäkter men framför allt med en helt annan inriktning på politiken. Eftersom vårt helhetsförslag redan fallit i och med behandlingen av ramarna i kammaren har vi inget annat yrkande i den delen utan hänvisar till det särskilda yttrande som finns i betänkandet. De reservationer vi har riktar in sig på de områden där vi ser att inriktningen är felaktig utan att det för den skull har en budgetpåverkan. Först och främst handlar det om regeringens förslag till demokratimål. Finns det någon viktigare uppgift för staten än att värna om vår demokrati? Knappast. Därför är det demokratimål som regeringen nu vill att riksdagen ska förändra värt lite uppmärksamhet. I regeringens förslag till nytt demokratimål saknas flera viktiga delar. Tidigare var målet både brett och detaljerat, och det var också inriktat på att föra ut demokratins ideal till alla. De mänskliga rättigheterna skulle försvaras. Deltagandet i de demokratiska processerna skulle öka. Kvaliteten i det demokratiska arbetet skulle förstärkas, och deltagandet i de allmänna valen öka. Konkret handlade det om många olika åtgärder. Det var särskilda demokratiprojekt i utsatta bostadsområden, skolval, försök med nya former av medborgarinflytande, insatser för att främja mänskliga rättigheter och politiskt deltagande, insatser för att fler med utländsk bakgrund skulle åta sig förtroendeuppdrag med mera, med mera. Det var tusen och en insatser i människors vardag, varje dag, året runt, för att hålla demokratin levande och bidra till att mota antidemokratiska krafter innan de vuxit sig starka. Den målsättning med demokratiarbetet som vi socialdemokrater tillsammans med samarbetspartierna hade ska nu bytas ut. Kvar blir en skrivning om mänskliga rättigheter, vilket i och för sig är bra, men kombinerat med en skrivning om individens möjligheter till inflytande. Den formuleringen kan inte beskrivas på annat sätt än som en kraftfull ambitionssänkning. Det som framför allt brister är att det saknas en analys av hur och var de viktigaste insatserna för att stärka demokratin behöver göras. Och utan analys, det vet vi allesammans, blir alla åtgärder gripna ur luften. Sammanhang och strategi saknas i dem. Därför löper insatserna mycket stor risk att vara rapsodiska och därmed utan den samlade styrka som behövs. För oss socialdemokrater är det uppenbart att det finns ett större behov av insatser i till exempel Rosengård och Alby för att stärka demokratin än det gör i Täby och Vellinge. Det är uppenbart därför att om insatserna görs i de områden och bland de individer som mest behöver dem stärks demokratin i hela landet. Frågan är hur de borgerliga i riksdagen nu ser på demokratiinsatserna. Ska de fördelas efter behov eller efter någon annan princip? Om det är efter behov, hur ska ni med ert demokratimål kunna identifiera var behoven är som störst? Eller är det ett sätt att, som statsministern brukar säga, brutalt förändra, även när det gäller demokratins ställning i landet? Herr talman! Frågan hur den svenska EU-debatten ska stimuleras är också något för dagens debatt. Regeringen lade förra året ned Kommittén för EU-debatt. Under de år vi hade kommittén genomfördes 1 700 aktiviteter. 450 projekt genomfördes. 10 600 elever berördes och många, många fler individer. Nu valde regeringen att ta bort den möjligheten och lovade ersätta den med en propagandaturné av den ansvariga ministern. Vad har då denna ansvariga minister hunnit med under 2007? Inte särskilt mycket om man hade ambitionen att stimulera debatt bland vanligt folk. Den senaste månaden, om vi bara tittar på den, har Cecilia Malmström invigt en kvalitetsmässa, talat inför ett näringslivsråd, deltagit i seminarium om lobbying, träffat en EG-domare, hållit föredrag för pressen tillsammans med Christer Fuglesang samt även varit i Bryssel och Strasbourg. Det enda som kan ses som folkligt anknutet i hennes verksamhet denna senaste månad är ett anförande inför lärare under en temadag om EU i skolarbetet. Även det löftet blev alltså ett brutalt svek. Sällan har ett statsråd med höga förväntningar på sig varit så osynlig. Våra värsta farhågor blir besannade. Agerandet är, som jag sagt tidigare, ett uttryck för ett elitistiskt och snävt synsätt med en mycket bristande verklighetsförankring. Vi är dock inte förvånade. För oss socialdemokrater var detta ända från början ett helt främmande sätt att se på hur en debatt ska stimuleras. Faktum är att det inte går att kommendera fram en debatt uppifrån. Det går bara att stimulera den underifrån. Vi socialdemokrater vill därför att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur en bred och folkligt förankrad EU-debatt bäst kan stimuleras. Herr talman! Också presstödet är en fråga som flera gånger diskuterats i kammaren. Här har moderata kulturministrar lyckats förvandla ett ärende som skulle förbättra villkoren för mångfald och valfrihet i svensk press till ett ärende som handlar om att ge EU rätt att ta bort vårt svenska presstöd. Vi tycker att regeringen med mycket stor bestämdhet och kraft ska stå upp för det presstöd som vi har beslutat om i den här kammaren. Det duger inte att lägga sig platt för EU. Det kan också vara på sin plats att säga något om vad det socialdemokratiska förslaget till ramar hade betytt för utgiftsområde 1 om det hade vunnit gehör här i kammaren. Vi hade flera förslag till hur utgifterna skulle fördelas som skilde sig från den borgerliga regeringens. Låt mig bara nämna ett. Det handlar om tillsynen av barn som riskerar att fara illa. Tidigare har den socialdemokratiska regeringen avsatt särskilda resurser till länsstyrelserna för tillsyn och uppföljning. Förra året valde den borgerliga regeringen att ta bort de här pengarna. Länsstyrelserna får följaktligen mycket svårare att sköta de tillsynsuppgifterna, där det kanske viktigaste just är att vi ser till att barn som far illa verkligen får rätt till stödinsatser. Det kan vara fråga om barn som utsätts för övergrepp i olika former. Det kan vara fråga om barn som själva håller på att fastna i missbruk och kriminalitet. Många av barnen som det här rör placeras på institutioner, privata eller offentliga. I det här sammanhanget är ju länsstyrelserna de verktyg som staten har för att övervaka både de kommunala och privata verksamheterna. De allra flesta barnen får ett bättre liv genom samhällets insatser. Men ibland fungerar det inte som det är tänkt. Då och då när saker och ting går snett flammar det upp bloss i debatten. Men det är undantag, för de här barnen är oftast inte i centrum av den politiska debatten. Det stora flertalet barn får inga rubriker. De har själva inga starka röster. Tiotusentals barn i dagens Sverige behöver därför en väl fungerande tillsyn. Även här ställdes det ut löften från den borgerliga regeringen innan valet. Nu ansvarig minister lovade i Visby innan valet att det skulle bli både en bättre social barn- och ungdomsvård och en bättre tillsyn. Men statsministerns egenbetecknade brutala politik gör alltså inte ens halt vid de tiotusentals barn som verkligen behöver samhällets stöd. Pengarna tas bort. Att den borgerliga regeringen för en brutal politik mot vuxna som är arbetslösa, som är sjuka eller funktionshindrade är illa nog, men att göra detta mot dessa barn är för mig ett ofattbart svek. De här barnen får ju vara med och betala borttagandet av förmögenhetsskatt och de jättelika skattesänkningar som de får som har stora och dyra hus. Så ser den brutala borgerliga politiken ut när den når längst ut i verkligheten, till dem som bäst behöver samhällets stöd. Så hade politiken inte sett ut med en socialdemokratisk regering. Herr talman! Med de socialdemokratiska förslagen till budgetramar hade samhällets möjligheter till tillsyn av barn som far illa varit betydligt bättre. Möjligheterna till mångfald och valfrihet i pressen hade ökat. EU-debatten hade kunnat blomstra på enskilda människors initiativ och villkor i stället för att ersättas av statlig propaganda. Vi kan nu konstatera att de här förslagen faller, tillsammans med en rad andra förslag. I stället håller ett budgetförslag som innebär en politik som ytterligare delar Sverige och ställer grupper mot varandra på att drivas fram i riksdagen. De som redan har mycket ska få mer, och de som har lite ska få mindre. På så sätt tror den borgerliga regeringen att Sverige och svenskarna får det bättre. Jag och andra socialdemokrater vet att så inte är fallet. Det här är en orättfärdig politik. Den är, precis som den moderate statsministern Reinfeldt själv säger, brutal, och därför är vi socialdemokrater motståndare till den.
Mikael Johansson (Mp)
Anf. 195 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 och i övrigt hänvisa till det särskilda yttrandet från Miljöpartiet de gröna som finns i betänkandet. Jag tänkte härefter kortfattat redovisa de avvikelser som vi gröna har jämfört med regeringens förslag angående budgeten för 2008. Miljöpartiet anser att länsstyrelserna bör få ett utökat uppdrag, däribland en samordnad roll vad gäller kartläggning och ökad tillsyn på området mäns våld mot kvinnor samt arbeta med bland annat fortbildning och kunskapsutveckling hos socialtjänsten angående våldsutsatta kvinnor. Satsningen kan beräknas motsvara ca 10 miljoner kronor. Vidare utövar länsstyrelserna tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och har som ett led i detta getts i uppdrag att se över befintliga tillstånd för att om möjligt skärpa kraven. Till detta arbete finns inte de resurser som krävs. Det bör därför tillföras resurser motsvarande minst 10 miljoner kronor. Länsstyrelserna fick för 2007 också ett samordningsansvar när det gällde att samla företag och universitet, landsting och kommuner för att ta fram regionala omställningsprogram i syfte att avskaffa oljeberoendet med en arbetsmodell liknande de regionala tillväxtprogrammet. Till detta vill vi gröna tillskjuta 10 miljoner. Sedan över till Justitiekanslern som utövar tillsyn över bland annat hur yttrandefriheten hanteras i grundlagsskyddade medier, till exempel att brott begås via Internet som till sin art är att anse som så kallade hatbrott. Det är viktigt att med kraft kunna bekämpa dessa. Därför har vi föreslagit en anslagsförstärkning. JK har även en viktig funktion som värnare av meddelarfrihet och yttrandefrihet i arbetslivet. För att kunna stärka skyddet för dessa rättigheter föreslås också en anslagsförstärkning. Sedan flyttar jag blicken från Riddarholmen, där JK är placerad, till Rosenbad och Regeringskansliet. Sverige har ju att förbereda ordförandeskapet i EU. Den stora ökningen av utgifterna avseende Sveriges ordförandeskap som regeringen vill göra kan inte motivera att hela den summan per automatik ska leda till en anslagsökning. Det borde rimligtvis, herr talman, leda till omprioriteringar inom Regeringskansliet och vissa neddragningar inom andra verksamheter som Regeringskansliet också hanterar. Regeringen vill också inrätta ett socialt råd. Det är tänkt att agera rådgivare till regeringen i sociala frågor och sprida kunskap om forsknings- och utredningsresultat med relevans för uppföljning av välfärdspolitiken. För detta vill man från regeringens sida minska anslaget till Försäkringskassan med 2 miljoner kronor per år. Vi menar, herr talman, att detta är helt överflödigt. Regeringen förbiser helt folkhälsoforskningens roll och den roll som Folkhälsoinstitutet redan har. Tar man bättre till vara denna har man en klar kompass för välfärdspolitiken. Sedan lite EU. Svenska institutet för europapolitiska studier, förkortat Sieps, initierar och bedriver forskning, utvärdering och analys av EU-politik inom områdena ekonomi, handel, statsvetenskap och juridik. De fungerar i huvudsak som en debattklubb som producerar skrifter, håller symposier med mera. Detta, herr talman, kan inte anses prioriterat eller ens behövligt. Därför föreslår vi från Miljöpartiet att Sieps helt avskaffas. Möjligtvis kan detta vara en slutsats som den särskilde utredaren, Peter Kleen, tidigare generaldirektör vid Kommerskollegium, kommer att redovisa nästa onsdag för statsrådet Cecilia Malmström. Nu, herr talman, över till något mycket aktuellt, nämligen riksdagens prestige- och lustfyllda innebandyturnering Julkärven. Den pågick alldeles nyligen i dag för fullt i en alldeles för varm och trång lokal, nämligen i riksdagens lilla, lilla motionshall. Om nu skattebetalarnas pengar har använts till att bekosta ombyggnaden av denna kammare i syfte att förbättra möjligheterna till en mer spänstig och nervig debatt med större närvarokänsla och till att göra förbättringar på läktaren och om skattebetalarnas pengar är tänkta att användas till att bygga en konferenslokal på den så kallade puckeln, det vill säga den lilla udden i Norrström strax utanför Riksdagshuset, som kommer att öka möjligheten för fler människor att närvara vid olika seminarier och andra större arrangemang - den byggnaden kommer att vara ungefär som plenisalen och läktaren, ca 1 700 kvadratmeter, och rymma tre salar - varför, herr talman, skulle det då inte vara rimligt att i framtiden få spela en sådan viktig folkhälsotävling som Julkärven i något större och bättre lokaler? Kanske till och med publik kan tillåtas att titta på när svetten lackar så här i lackandets tider. Det ska inte bara vara fråga om kammarens ledamöters motionerande i form av att hantera pappersprodukter som betänkanden och annat. Att slå vakt om personalens och ledamöternas möjligheter till hälsa genom olika sorters träning måste också höra till riksdagens uppgifter. Vi kommer kanske i framtiden att kunna välkomna en sådan satsning. För övrigt var det naturligtvis vår personal som vann denna turnering, och de var mycket duktiga. Det var dock inte de tidigare dominerande. Det var fortsatt föregående års vinnare som även vann finalen över ett partilag vars representant kommer efter mig på talarlistan.
Per Bill (M)
Anf. 196 Per Bill (M)
Herr talman! Låt mig börja med en komplimang till föregående talare för engagemanget för motion av annan sort än pappersvarianten. Det tycker jag är bra. Jag försöker faktiskt gå i trapporna så gott jag kan. Min rygg tillåter dock inte något innebandyspel. Jag vill också rikta ett tack till dig Mikael för att du till skillnad från det stora flertalet i kväll har hållit dig till talartiden. Det tycks vara någonting som helt har glömts bort av dem som har debatterat under kvällen. Jag tänkte försöka att hålla min talartid. Jag talar för hela alliansen när jag säger att jag yrkar bifall till alliansens budgetförslag och avslag på samtliga motionsyrkanden. Det är en sen kväll. Jag ska försöka att vara mycket snabb med mina kommentarer. Jag tänker fokusera på två frågor. Det är dels själva budgeten för utgiftsområde 1, dels det nya demokratimålet. Även jag, precis som ordföranden i konstitutionsutskottet, tycker att det är viktigt att vi diskuterar demokratimål. Det vi har framför oss i dag är fyra budgetförslag. Det är dels den samlade alliansens, dels Socialdemokraternas, dels Vänsterpartiets och dels Miljöpartiets budgetförslag. Något samlat alternativ finns inte. Inte ens på något av de 20 anslagsområdena finns det någon gemensam satsning eller gemensam besparing. Om man tittar mer på pengarna i budgeten kan man säga att det inte är några stora avvikelser mellan alliansens budget, Vänsterpartiets budget och Miljöpartiets budget. Det är en del tydliga satsningar på några tiotal miljoner på saker som ter sig väldigt logiska. Vad kan vara mer logiskt än att Miljöpartiet vill sätta av lite mer pengar för ökad kontroll av miljösatsningar och så vidare? Herr talman! Det finns dock en siffra som sticker ut ganska avsevärt. Det är så avsevärt att när vi började vårt arbete i konstitutionsutskottet stod det 6 miljoner. Sedan ändrades den siffran till 60 miljoner. Nu är besparingen varken 6 eller 60 miljoner, utan den visade sig till slut vara 600 miljoner kronor. Det är 600 miljoner kronor som ska sparas på anslagsposten 90:5 Regeringskansliet med mera. Det är ett stort anslag som i och för sig är nästan 6 miljarder kronor stort. Men en besparing på 600 miljoner kronor är väldigt mycket. Det skulle vara spännande att höra vilka ambassader som ska läggas ned eller hur man har tänkt genomföra en neddragning i Regeringskansliet och ändå klara av besparingen under året och samtidigt ta hänsyn till alla de lagar vi har om anställningsskydd. Det skulle vara mycket spännande. Så går jag över till frågan om demokratimålet. Det är väldigt roligt att vi nu har kunnat flytta fokus för demokratimålet från att demokratimålet handlar om att folkstyrelsen ska värnas och fördjupas. Nu handlar det mycket mer om en levande demokrati som ger möjlighet till inflytande och där man sätter respekten för de mänskliga rättigheterna i centrum. Det gör mig både stolt och glad att vi kan göra de förändringarna eftersom det är viktiga förändringar. Jag håller visserligen med Socialdemokraterna att det är viktigt med ett högt valdeltagande. Jag är både stolt och glad över att Sverige har ett så högt valdeltagande. Men riktig demokrati och riktiga demokratimål handlar om mer än valdeltagandet.
Berit Andnor (S)
Anf. 197 Berit Andnor (S)
Herr talman! Frågan är vad det beror på om man pratar lång eller kort tid. Det kan kanske vara så att man har mer eller mindre att säga. Det är upp till var och en att bedöma. Det är min uppfattning att den förändring av demokratimålet som vi i dag diskuterar har diskuterats alldeles för lite. Frågan är, Per Bill, vad förändringen egentligen innehåller. Egenmakten och individens inflytande ska stärkas. Vad innebär det i praktiken? Hur ser ni på demokratin, som jag frågade i mitt inledningsanförande? Vad är det för insatser ni egentligen vill göra nu när ni ska förändra allting? Faktum är att det saknas en analys av hur det ska utformas. Alla de olika typer av insatser som vi har gjort genom årens lopp har syftat till att öka valdeltagandet, se till att fördjupa folkstyrelsen och verkligen skapa förutsättningar för fler förtroendevalda att delta i debatten och att få fler att bli förtroendevalda. Allt detta är nu föremål för förändringar. Så till frågan om pengarna. Vad det handlar om är att regeringen har dragit på alldeles otroligt, 1,2 miljarder, för att genomföra ordförandeskapet. Det är därför som vi har kunnat hitta besparingen på 600 miljoner. Det är en självklarhet att ordförandeskapet i Europeiska unionen ska ha särskilda resurser. Någonting annat är inte att tänka på. Men 1,2 miljarder saknar rimliga proportioner. Det är vad ni har satsat pengar på, Per Bill, i en situation där det finns ett mycket stort anslagssparande i Regeringskansliet. Det är inte några tjänstemän som ska bli arbetslösa. Det handlar om att hantera de pengar vi har på ett vettigt sätt. Det är därför vi har föreslagit den här besparingen.
Per Bill (M)
Anf. 198 Per Bill (M)
Herr talman! Jag ska försöka att börja diskussionen om demokratimålet. Det är dock en lite för stor fråga för att ta i ett replikskifte. För oss handlar det väldigt mycket om att alla människor som vill ska kunna få ett jobb. Det handlar också väldigt mycket om: Vad är representativ demokrati för någonting? Handlar det om att man bara en gång vart fjärde år ska gå och lägga sin röst och sedan säga att man inte ska bry sig om politik över huvud taget? Egentligen handlar demokrati om så väldigt mycket mer och att vara aktivt involverad. Jag har diskuterat i våra grupper att vi borde engagera människor så att de någon gång under sitt liv ska vara en del av denna representativa demokrati och sitta med i någon styrelse eller nämnd på lokal eller central nivå. Det handlar inte om att bara lämna ifrån sig besluten till oss politiker. Detta är någonting där man faktiskt är med någon gång i sitt liv. Det finns dock mycket mer att fundera på kring detta. Jag ska gärna återkomma mer i nästa replikskifte. Jag har gått tillbaka i budgeten och tittat. Om jag tittar på anslagen ser det ut som att ni spar ungefär 300 miljoner kronor på den befintliga budgeten. Ni ligger 300 miljoner kronor under dagens budget. Det är möjligt att jag har tittat fel någonstans. Såsom jag kunde se det var anslagen för år 2007 på Regeringskansliet 5,6 miljarder. Nu föreslås det bli 5,9 miljarder. Av de 5,9 miljarderna vill ni dra ned med 600 miljoner. Det ter sig som en faktisk besparing på åtminstone 300 miljoner kronor.
Berit Andnor (S)
Anf. 199 Berit Andnor (S)
Herr talman! Situationen är den att i Regeringskansliet finns det i dag ett mycket stort anslagssparande, mellan 700 och 800 miljoner ungefär. Det regeringen har gjort är att den lagt till ganska ordentligt med pengar, drygt 1 miljard, för att kunna genomföra ordförandeskapet inom Europeiska unionen under hösten 2009. Vi har tittat på hur mycket pengar som gick åt förra gången vi hade ordförandeskapet och kan konstatera att det inte finns några rimliga proportioner när det gäller de pengar som regeringen nu föreslår. Dessutom kommer troligen inte de toppmöten som ska genomföras hösten 2009 att genomföras i Sverige utan i Bryssel. Vi tycker att det är rimligt att dra ned på den här satsningen. Vi satsar också resurser för att Regeringskansliet ska kunna göra bra saker under vårt ordförandeskap i Europeiska unionen. Det är viktigt och det är bra. Men, Per Bill, det måste finnas rimliga proportioner. De nivåer som regeringen har föreslagit är alldeles för höga. När det gäller demokratimålet kan jag bara konstatera att det mycket allmänt formulerade mål som regeringen nu föreslår saknar varje typ av underbyggt resonemang. Det finns ingen analys, det finns inga funderingar och inga resonemang kring hur detta mål ska uppfyllas och vad det egentligen innebär. Jag delar Per Bills uppfattning att det inte bara handlar om att lägga sin röst vart fjärde år. Som jag också sade i mitt inledningsanförande handlar det tvärtom om att på många nivåer, i olika sammanhang och med en rad olika åtgärder se till att stimulera de unga människornas deltagande så att vi får en aktiv demokrati. Det finns ingen motsatsställning mellan den representativa demokratin och att stimulera människors engagemang på andra kanter.
Per Bill (M)
Anf. 200 Per Bill (M)
Herr talman! Jag tittade också på siffrorna från det förra ordförandeskapet. Att kostnaderna ökar under ett ordförandeskapshalvår har jag stor förståelse för. Men jag tror att man sedan inte ska behöva stanna kvar på den högre nivån, utan att man visstidsanställer och projektanställer människor för att sköta om ordförandeskapshalvåret. Det som var, tycker jag, det lite mer tveksamma i samband med förra ordförandeskapshalvåret var att det blev en permanent ökning i Regeringskansliet. Vi kanske gemensamt kan försöka se till att så inte blir fallet nästa gång.
Carina Hägg (S)
Anf. 201 Carina Hägg (S)
Herr talman! Det är många spännande frågor i det här betänkandet. Det finns väldigt mycket som jag skulle kunna och vilja vara med och debattera, men jag ska avstå från det. Jag är här i talarstolen huvudsakligen utifrån mitt uppdrag i utrikesutskottet och ska försöka att begränsa mig till det och inte lockas i väg till alla de andra spännande frågor som ni har lyft upp här tidigare denna sena kväll. Jag vill yrka bifall till de ställningstaganden som Socialdemokraterna har gjort i betänkandet och också peka på det särskilda yttrande som utrikesutskottets s-grupp har gjort. Jag vill knyta an till den debatt som var här i går i kammaren. I går debatterade näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson företagens villkor. Ska företag ha möjlighet att växa kan vi inte ha det ökade regelkrångel som vi pratade om i går. Det handlade också om Exportrådets minskande anslag. Man måste också koppla frågan om utlandsrepresentation till näringslivet. Mycket av näringslivet behöver också stöd av en utlandsrepresentation. Många företag är globala och internationella och klarar sig mycket väl på egen hand, men alla gör det inte. Vi behöver en diplomatisk infrastruktur som är brett spridd över världen. Jag konstaterar att inte bara företagare utan också anställda inom UD är förvånade över att ambassader stängs och över de indragningar och besparingar som sker. Den häftiga kritik som framfördes från den dåvarande oppositionen när det fanns minsta tanke på förändringar i den diplomatiska strukturen har naturligtvis bidragit till att skapa förväntningar. Jag vill säga att till och med jag är förvånad. Inför valet såg jag framför mig ganska stora förändringar på många politikområden, men det här var ett område där jag trodde att vi inte skulle se så stora förändringar som vi nu ser är fallet. Jag kan också konstatera att utrikesministern ännu inte har varit i kammaren, vad jag har kunnat märka, för att debattera och ta ansvar för de förslag som läggs fram. Jag är därför förvånad och besviken. Jag tycker att man måste vara beredd att pröva förändringar. Förändringar kan uppstå av många olika skäl. Vi lever i en föränderlig värld där vi kan ha skiftande intressen. Ibland sker det positiva utvecklingar i vår omvärld som vi ska förhålla oss till. Jag är alltså inte negativ till att pröva förändringar. Men jag hade hoppats att de skulle genomföras i en annan process, i en inkluderande process, där inte minst näringslivet och organisationer hade kunnat vara delaktiga och där vi från oppositionen hade haft ett helt annat inflytande. Nu får man ofta dra fram informationen. Den har inte varit så självklar. Vi har fått information lite då och då och har inte fått en helhet presenterad. Vi måste också följa hur turistströmmarna förändras. Turismen tar nya vägar. Kan till exempel den som reser till Afrikas horn för att hälsa på släkten förvänta sig att tryggt få del av UD:s grunduppgift, ett konsulärt stöd? Eller får man Säpo, som skett vid något tillfälle, tillskickat sig? Vi måste följa turismens utveckling. Vi ser en globalisering. Det finns ett globaliseringsråd, men dess arbete är inte kopplat till de förändringar som vi ser inom UD. Här borde det finnas en koppling, och kanske borde man invänta Globaliseringsrådets slutsatser. Det finns också en översyn av det konsulära biståndet. Det har man inte heller fört in i det här sammanhanget. Det pågår parallella processer, och de hänger inte ihop. Man talar från UD:s sida om att frågan om våld mot kvinnor ska drivas i relevanta sammanhang. Vad är då relevanta sammanhang? Jag vill gärna göra en koppling till diskussionen som jag hörde här tidigare om vikten av mänskliga rättigheter. Utsattheten för kvinnor, våldet mot kvinnor och kvinnors brist på inflytande i många delar av världen handlar naturligtvis om brist på mänskliga rättigheter. Det gäller att ta vara på det som vi har byggt upp. När man stänger ambassaden i Namibia och talar om ett breddat samarbete utan att presentera vad det breddade samarbetet innebär, tycker jag att man slänger mycket av det som vi uppnått i sjön utan att skapa en god relation också framdeles. Elfenbenskustens ambassad har försvunnit. Angola vet jag att näringslivet är väldigt intresserat av. Man har framfört kritik därför att det är ett land där det ofta behövs ett diplomatiskt stöd för att man ska kunna konkurrera på lika villkor. Angola är ett utsatt land som ännu under många år kommer att behöva stöd från omvärlden på olika sätt. När vi lämnar biståndssamarbetet kan vi finnas kvar på så många andra olika sätt. Laos, Sri Lanka och konsulaten i Polen, Tyskland samt Thailand stängs, och i USA öppnas inte det konsulat som det finns beslut om. Blir det en ambassad i Minsk? Blir det ett konsulat i Arbil? Det är väldigt många förändringar som kommer slag i slag utan att vi, som jag sade tidigare, får helheten. Vad kommer härnäst? Vad står för dörren? Vad är det vi kan förvänta oss? Ambassaden i Nicaragua stängs. Där är till exempel frågan om SRHR och abortfrågan mycket aktuella. Sverige tillhör de länder som varit oerhört aktiva genom att visa på fakta för att i förlängningen se till att fler kvinnor överlever och inte behöver dö vid osäkra aborter. Det arbetet ska ske via EU, men vi vet att EU har ett vagare intresse för de här frågorna efter utvidgningen utan att man för den skull säger att på det här sättet ska man stötta upp EU-arbetet i de här frågorna. Det handlar inte bara om att man lämnar utan också hur man lämnar och på vilket sätt man tänker föra vidare olika frågor i andra organisationer. När det gäller Filippinerna har inte bara den filippinska ambassaden utan också många andra människor hört av sig och varit oroliga. Man vädjar om att ambassaden ska få finnas kvar. Botswana är en mycket god samtalspartner. I Botswana finns också den regionala organisationen Sadc, så när man lägger ned ambassaden i Botswana handlar det om den bilaterala dialogen men också om vilken roll Sverige vill spela i södra Afrika. I södra Afrika har vi fokuserat på Zimbabwe, inte minst under den sista tiden i samband med toppmötet mellan EU och Afrika. Zimbabwe är en fråga som finns inom Sadcs ram. Genom att stänga ambassaden i Botswana och inte ha samma möjlighet att följa processen och vara del i dialogen med Sadc så prioriterar vi också ned den viktiga frågan om Zimbabwes utveckling och vår relation till Zimbabwe. I Kaliningrad blir det kvar en skylt. Jag hoppas att det blir något mer. Där har till och med näringslivet velat gå in och ta över kostnaden, men då har man fått svaret att det av formella skäl inte är så lätt. Jag vet att det finns partiföreträdare, inte minst i södra Sverige, som har agerat och reagerat på flera av dessa förslag. Det man ska öppna är Kabul, Karthoum och Bagdad, men vi har inte sett någon kostnadsberäkning på detta. Jag tycker att Karthoum känns positivt. Bagdad skulle jag vilja veta mer om när vi talar om ett öppnande fullt ut i närtid. Kabul är också något som jag kan se att det finns ett intresse för. Men vi måste veta vad detta ställs emot och vilka säkerhetsinsatser man kommer att använda. Vi har i vår motion också pekat på Svenska kyrkan i Sankt Petersburg som en brobyggare mellan det svenska och det ryska i den delen av Ryssland. Jag har en reflexion innan jag avslutar. Afrika skulle prioriteras. Det kan man inte utläsa när man tittar på hur UD hanterar ambassaderna och vilka prioriteringar man gör. Menar man allvar med att prioritera Afrika då skulle vi inte ha sett denna förändring av ambassadstrukturen och man skulle inte ha lagt ned ambassaden i till exempel Botswana. Där har vi verkligen goda och konstruktiva samtalspartner. Vi måste värna de positiva krafter som är beredda att ta ansvar inte bara för sitt eget lands utveckling utan också för regionens och Afrikas. Det är ett strategiskt felgrepp av Sverige om man vill vara aktiv i södra Afrika. Kan detta också vara en förklaring till varför ett så stort antal tjänster är vakanta inom UD? Många tjänster som har utlysts har i dag inga sökande över huvud taget. Vi står inför en ny situation på UD. Det borde oroa den borgerliga majoriteten. Det oroar i alla fall mig. Vad är det som har hänt? Varför känner man sig inte beredd att söka dessa tjänster? Det finns människor som är både välutbildade och motiverade och har gått in i ett arbete och tänkt sig utlandstjänst, men det är något som gör att man hålls tillbaka. Andra får sitta med tomma skrivbord för att utrikesministern verkar ha en privat uppfattning om dem. Vad spelar det för roll för hur människor vågar engagera sig, vilka arbetsuppgifter de vågar ta och vad de privat vågar engagera sig i? När man talar om demokrati kan jag inte låta bli att lyfta upp detta. Det är oroväckande och bekymmersamt hur man hanterar och bemöter sin personal. Det finns tjänster som inte utlyses alls. Traffickingambassadörens förordnande går ut efter nyår. Det finns ingen tillsättning där, och ingen process mot det heller. Frågor om EU-kommissionens expertgrupp för trafficking kvarstår. Det finns inga svar där. Hur agerar Sverige här? Vad tänker man? EU:s jämställdhetsmyndighet har vi drivit fram, men hur tänker vi när det gäller tillsättningen av tjänsterna? Jag vet att det har funnits intresserade på UD som inte har varit aktuella. Å andra sidan vet jag inte om det finns någon annan tilltänkt, någon annan person som man vill ha. Det finns alltså flera tjänster, framför allt sådana som berör frågor inom jämställdhetsområdet, trafficking och sådant som ska vara prioriterat från både oppositionens och regeringens sida, som ligger i träda. Därmed tar man inte sitt ansvar om man inte driver på och inte är beredd att vara den goda ambassadör för jämställdhetsfrågor som så många förväntar sig att Sverige ska vara i dag. Vi har ett uppbyggt förtroende, och det har vi ett ansvar att förvalta. En europeisk företrädare som var på besök här tidigare i veckan sade till en tvärpolitisk grupp att Sverige alltid har varit så bra på dessa frågor. Han undrade varför vi i dag är så tysta när vi kommer utanför Sverige. Han sade att man behöver höra vår röst. Man hör Nederländernas röst, men man hör inte längre Sveriges röst.
Walburga Habsburg Dougla (M)
Anf. 202 Walburga Habsburg Dougla (M)
Herr talman! I dag debatterar vi konstitutionsutskottets betänkande för utgiftsområde 1, rikets styrelse, där utrikesutskottet fått möjlighet att inkomma med ett yttrande över utrikesförvaltningen. För vår del handlar det om Sveriges utrikesrepresentation och utrikesförvaltning. Detta har även varit ämnet för ett flertal motioner under den allmänna motionstiden. Sveriges utrikespolitik står inför stora utmaningar. I vår omvärld pågår ett flertal större konflikter och omvälvande händelser som får direkta återverkningar på Sveriges agerande i världen. Det som i dag sker på andra sidan jordklotet påverkar oss nästan omedelbart. Vi måste därför ha kunskap och skaffa oss de rätta resurserna för att komma till insikter som ger oss möjlighet att reagera och agera. Det finns även tecken på att det sker en positiv utveckling runt om i världen och på ställen där vi förr såg negativa tendenser. Flera utvecklingsländer har lyft sig ur fattigdom och nått en imponerande hög ekonomisk tillväxt. Det är en utveckling som gläder mig mycket. Med tanke på de omvärldsförändringar som pågår behöver Sverige anpassa sin politik för att hantera den nya verkligheten. Nya ekonomiskt starka regioner växer fram med Kina och Indien som främsta centrum. EU har fått en ökad betydelse på den internationella arenan, och vi samarbetar allt tätare i gemenskapen inom det utrikespolitiska området. Genom samarbetet inom EU och de andra internationella organisationerna har vi fått ett större verkningsområde. Globaliseringen har fått en accentuerad betydelse och gjort att små och medelstora länder kunnat få tillgång till större marknader. Samtidigt har konsumenterna fått större utbud av tjänster och produkter till en lägre kostnad än tidigare. Gränser som tidigare var stängda är nu öppna. Transporter har blivit billigare och mer lättillgängliga. Informationsteknologin och Internet har snabbat upp och öppnat informationsspridningen. Nya livsmönster skapas och breder ut sig. Vi reser mer och allt längre bort. Svenskar jobbar och bosätter sig på olika platser runt om i världen. Liknande mönster präglar rörelsen till Sverige. Migrationsfrågorna blir allt viktigare. Fler och fler människor söker sig till Sverige. Antalet ansökningar om uppehållstillstånd och visering till Sverige ökar. Vi behöver en större kapacitet för att klara denna ökning. Vi påverkas snabbare och mer påtagligt av företeelser som tidigare kunde undvikas eller mildras, exempelvis smittspridning, trafficking och terrorism. Vi har även ett behov av att på djupet tränga in i det problemkomplex som rör klimatutmaningen. Vi måste förbereda oss på nya faror och kriser. Därutöver deltar vi aktivt i flera fredsfrämjande insatser och får inom de närmaste åren en ledande funktion i många internationella organisationer. Nästa år innehar vi ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté. År 2009 kommer Sverige att ha ordförandeskapet inom Europeiska unionen. I bagaget har vi erfarenheterna från förra gången Sverige var ordförandeland. Skillnaden nu är att vi är 27 medlemmar och att vi sannolikt kommer att ha ett nytt reformerat EU-fördrag att ta hänsyn till. Sveriges kunskaper och internationella förtroende i konflikthantering är efterfrågat. Det är ingen slump att vi blir inbjudna till de mest vitt skilda fredskonferenser. Alla dessa omvärldsförändringar får konsekvenser för Sveriges utrikespolitiska agerande. Vi behöver därför börja se över den nuvarande inriktningen och organisationen. Vad gäller biståndspolitiken har vi påbörjat en process med landfokusering. Sveriges utvecklingssamarbete ska präglas av kvalitet och effektivitet. Regeringen genomför ett omfattande förändringsarbete för att effektivisera utvecklingssamarbetet. Den utrikespolitiska inriktningen får konsekvenser för vår utrikesrepresentation. Vi kommer att koncentrera oss på ett något färre antal länder. Ambassader har tidigare öppnats på grund av omfattande bistånd till detta land. När behovet inte längre kvarstår måste det ske en omprioritering, eventuellt en stängning. Detta innebär samtidigt att vi kommer att öppna nya ambassader runt om i världen. Resurser kommer även att flyttas över från ambassader på platser där vi förändrar vår roll och uppgift. Med hänsyn till dessa utmaningar som Sverige står inför ställer jag mig undrande över Socialdemokraternas kraftiga neddragningar på Regeringskansliets verksamhet. Dessa neddragningar kommer ju även att drabba utrikesförvaltningen. Hur ska vi kunna vara väl förberedda inför Sveriges ordförandeskap i EU 2009 om vi skulle genomföra dessa kraftiga nedskärningar? Herr talman! Slutligen vill jag passa på att yrka bifall till förslagen i konstitutionsutskottets betänkande KU1.
Carina Hägg (S)
Anf. 203 Carina Hägg (S)
Herr talman! Walburga Habsburg Douglas ställde en del frågor. Jag vill återknyta till det som jag sade i mitt anförande. Vi skulle vara väldigt positivt inställda till en djupare dialog och om vi tillsammans med UD och majoriteten i utrikesutskottet kunde gå igenom de här områdena och i god tid se till att vi förbereder oss inte minst för EU:s ordförandeskap och vilka prioriteringar och resurser man behöver ha. Hittills har inte den processen inkluderat oppositionen. Jag tycker att vi under många år har visat att vi är beredda att ta ett stort ansvar. När vi satt i regeringsställning hade vi en ganska ingående dialog med den dåvarande oppositionen. Jag hade förväntat mig att ni skulle se ett värde i den öppna dialogen och de ställningstagandena och att regeringen och oppositionen skulle ta det tillsammans. Man har valt att inte inkludera oss. Det gör det naturligtvis svårare att svara på en del av de frågor som ställdes. Vi är beredda och har tydligt visat att vi sträcker ut vår hand. Vi tycker att det är viktigt att vi har en dialog. Vi tycker att utrikespolitiken är av den digniteten och har den betydelsen att det ska finnas största möjliga samsyn. Vi har varit beredda att kompromissa för att nå gemensamma resultat. Jag har inte känt att den öppenheten har funnits från er sida. Den information som vi har fått har varit mer huggen i sten. När det gäller Kaliningrad känner vi från oppositionens sida att vi har haft möjlighet att påverka. Vi får hoppas att det blir mer än en skylt på dörren. Blir det mer dialog inför Europarådet när det gäller de här delarna och också inför Europarådets ordförandeskap och inför EU:s ordförandeskap? Jag har inte fått svar på hur regeringen ska prioritera Afrika, globalisering och om man ska ta initiativ till att se över det konsulära stödet. Hur hänger det ihop med den struktur vi ser? Menade Walburga Habsburg Douglas att Angola inte längre behöver omvärldens stöd? Ett stöd kan ju vara mer än i form av bistånd. Menade Walburga Habsburg Douglas verkligen det hon sade?
Walburga Habsburg Dougla (M)
Anf. 204 Walburga Habsburg Dougla (M)
Herr talman! Jag tycker att vi har haft en ganska bra dialog med UD. Vi har ju fått dragningar av Frank Belfrage om neddragningarna. Även inför EU-ordförandeskapet hade vi förra veckan samråd med Europaministern. Hon berättade tydligt hur prioriteringarna inom trojkan inom de närmaste 18 månaderna kommer att bli. Jag tyckte att vi också hade möjlighet att diskutera. Vi har fått vad jag tycker är ett samråd så att man ändå kan kolla igenom saker och ting. Vi har, som du säger, fått ett genomslag när det gäller Kaliningrad där både oppositionen och vi var av uppfattningen att konsulatet i Kaliningrad skulle vara kvar. Jag tror inte att vi i dag skulle se en ljusning för Kaliningrad om vi inte hade jobbat ihop och om inte utrikesutskottet med en röst hade bestämt att man skulle försöka behålla konsulatet i Kaliningrad så att vi åtminstone har något på den södra sidan av Östersjön. Det är naturligtvis väldigt viktigt med Afrikabiståndet. Man har gjort en översyn av vad ambassaderna särskilt sysslar med. Man kom då på att många ambassader bara sysslar med att hjälpa företag och att det därför kanske är bättre att man prioriterar att Exportrådet eller sektionskontoret är där. Det har man beslutat i de två fall där nedläggningarna redan är bestämda, nämligen i Botswana och Nicaragua.
Carina Hägg (S)
Anf. 205 Carina Hägg (S)
Herr talman! Jag förstår att jag och majoriteten genom företrädaren Walburga Habsburg Douglas inte delar synen på Afrika. Jag har en annan syn på Afrika. Jag tycker att Afrika är en partner. Det är väldigt spännande. Det finns stora möjligheter att utveckla relationerna i Afrika. Det handlar inte bara om att man ska ha bistånd och om att man inte längre ska finnas kvar om man inte har utvecklingsbistånd och en sådan samverkan. Jag ser mer långsiktigt på samverkan med den afrikanska kontinenten och beklagar att det inte finns en samsyn. När det gäller Europarådet har jag från regeringen fått svaret att jämställdhet inte finns med bland de områden som är prioriterade. Jag tror att det ändå kan komma en konferens som berör det området, inte minst när det gäller våld mot kvinnor. Men det är det svar som har lämnats officiellt till riksdagen. Jag hoppas att det inte blir samma svar och samma prioriteringar när det gäller ordförandeskapet i EU och att jämställdheten faller bort bland regeringens prioriteringar. Det var inte så jag uppfattade dialogen i utskottet. Det bör hänga ihop, vad jag förstår, och den dialog vi hade i utskottet skulle leda till resultat. Så här långt har jag inte sett det. När vi har frågat efter det har vi från UD fått något namn, något land, något konsulat. Det kommer lite då och då. Man får liksom dra fram det från UD. Har vi nu fått hela listan, eller är det så när vi går ned från den här debatten att det kommer nya namn, nya länder och nya konsulat - generalkonsulat och honorärkonsulat? Kommer det förändringar och sker det besparingar på de befintliga ambassaderna? Vi har hört att det till exempel i Pretoria är tal om att man ska banta. Har jag hela bilden när jag går ned från den här talarstolen?
Walburga Habsburg Dougla (M)
Anf. 206 Walburga Habsburg Dougla (M)
Herr talman! Ambassader och konsulat är något som regeringen beslutar om. Jag kan inte ställa mig här och säga att jag ger dig den slutgiltiga listan. Det jag har fått höra är det som du just har dragit. Jag hoppas att det inte blir något annat. Vi är lika olyckliga som ni när vi måste stänga ambassader och konsulat. Vi är inte nöjda med det. Problemet är att vi har fått ett sparbeting i Utrikesdepartementet på 70 miljoner. Hälften av det måste vara i utlandsbeskickningar. Det är inte så lätt när man ser att de två ambassader som man har beslutat att stänga redan den 15 november och de två konsulaten är en besparing på bara 12 miljoner. Man måste verkligen spara ännu mer. Vi väntar på vad som kommer. Jag tror inte att det blir mer än det som du har nämnt. Det är fullständigt klart att Afrika är en huvudsatsning. Det hörde vi från biståndsministern när vi talade om biståndspolitiken. Därför tror jag inte att Afrika blir glömt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-12-13
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 9, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag m.m. för 2008 inom utgiftsområde 1

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

    a) Finansiering av demokratiforskning
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 46:1 Allmänna val och demokrati besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kr under 2009, högst 5 000 000 kr under 2010 och högst 5 000 000 kr under 2011.

    b) Finansiering av stöd till politiska partier
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 90:6 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 200 000 kr under 2009.

    c) Ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen
    Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

    d) Anslagskredit för riksdagens ledamöter och partier m.m.
    Riksdagen beslutar att för ramanslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ska för 2008 finnas en anslagskredit på högst 5 % av anvisat anslag.

    e) Investeringsplan för riksdagsförvaltningen
    Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2008-2010.

    f) Låneram för riksdagsförvaltningen
    Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr samt för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 150 000 000 kr.

    g) Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 1
    Riksdagen anvisar anslagen för 2008 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med specifikationen i bilaga 2.
  2. Mål för politikområde Demokrati

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner det mål för politikområde Demokrati som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 Utgiftsområde 1 punkt 1 och avslår motionerna 2007/08:K404 yrkande 7 och 2007/08:Fi277 yrkande 23.
    • Reservation 1 (s, v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0108022
    m830014
    c24005
    fp180010
    kd18006
    v01804
    mp13006
    Totalt156126067
    Ledamöternas röster
  3. Dialog om presstödet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K324 och 2007/08:K404 yrkande 10.
    • Reservation 2 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0108022
    m830014
    c23006
    fp180010
    kd18006
    v01804
    mp01306
    Totalt142139068
    Ledamöternas röster
  4. Distributionsstöd för lördagsutdelning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K344 och 2007/08:K406.
  5. Översyn av presstödet och reklamskatten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:K295.
  6. Översyn av Sametingets anslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:K342.
  7. Granskning av Hovstaten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:K284.
  8. Inrättande av ett inrikesdepartement

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:K371.
  9. Utrikesförvaltningens organisation m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K219, 2007/08:K404 yrkande 6, 2007/08:Fi277 yrkande 24, 2007/08:Ju210 yrkande 1, 2007/08:Ju400 yrkande 1, 2007/08:U211, 2007/08:U239, 2007/08:U240, 2007/08:U253 yrkandena 1 och 2, 2007/08:U258, 2007/08:U275, 2007/08:U301, 2007/08:U305, 2007/08:U319 yrkande 2, 2007/08:U321, 2007/08:U347 yrkande 2 och 2007/08:U350 yrkande 24.
  10. Jämställdhetsarbetet på ambassader

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:U251 yrkande 1 och 2007/08:U267.
    • Reservation 3 (v)
  11. Debatt kring EU-frågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:K404 yrkande 8.
    • Reservation 4 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0108022
    m820015
    c23006
    fp180010
    kd17007
    v18004
    mp13006
    Totalt171108070
    Ledamöternas röster
  12. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2006/07:RS2 till handlingarna.