Annonstid i radio och TV
Betänkande 2007/08:KU3
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 28 november 2007
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Nya regler för annonstid i radio och tv (KU3)
Annonser i radio och tv ska från den 1 februari 2008 få sändas under högst 12 minuter under en timme mellan hela klockslag. Annonser i en tv-sändning ska få sändas under högst 15 % av sändningstiden per dygn. I dag finns en begränsning för sändningar av annonser i tv-sändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Denna begränsning avskaffas. I dag är det möjligt att i en tv-sändning under vissa förutsättningar överskrida den längsta tillåtna annonstiden per timme. Denna möjlighet tas bort. Det införs en ny regel för radiosändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Annonser ska få sändas under högst 15 % av den tiden.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 4
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2007-10-23
Justering: 2007-10-30
Trycklov till Gotab och webb: 2007-11-07
Trycklov: 2007-11-07
Justering: 2007-10-30
Trycklov till Gotab och webb: 2007-11-07
Trycklov: 2007-11-07
Reservationer: 1
Betänkande 2007/08:KU3
Betänkande 2007/08:KU3
Alla beredningar i utskottet
2007-10-16, 2007-10-23
Nya regler för annonstid i radio och tv (KU3)
Annonser i radio och tv ska från den 1 februari 2008 få sändas under högst 12 minuter under en timme mellan hela klockslag. Annonser i en tv-sändning ska få sändas under högst 15 % av sändningstiden per dygn. I dag finns en begränsning för sändningar av annonser i tv-sändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Denna begränsning avskaffas. I dag är det möjligt att i en tv-sändning under vissa förutsättningar överskrida den längsta tillåtna annonstiden per timme. Denna möjlighet tas bort. Det införs en ny regel för radiosändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Annonser ska få sändas under högst 15 % av den tiden. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2007-11-28
Debatt om förslag 2007/08:KU3
Webb-tv: Annonstid i radio och TV
Dokument från debatten
- 2007-11-28Protokoll 2007/08:32
Protokoll från debatten
Anf. 136 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Många undersökningar visar att allmänheten inte vill ha reklamavbrott i radio och tv. Men vi vet också att det är en stor och kanske den enda finansieringskälla som finns för vissa radio- och tv-bolag.
Det europeiska tv-direktivet som vi har att följa sätter endast ett tak i de regler som ska gälla. Sedan står det varje stat fritt att anta sina egna regler så länge de inte överskrider taket. Tv-direktivet är också under arbete och inte slutgiltigt antaget. Med utgångspunkt från detta yrkar vi från Socialdemokraterna avslag på propositionen och bifall till reservationen.
Är reklam i tv och radio något som lyssnarna och tittarna efterfrågar? I stort sett inte. Men de flesta har nog en förståelse för att det är den möjlighet som står till buds om vi ska få ha fler kanaler än de som finansieras med licenspengar.
Behovet av konkurrensneutrala regler måste alltid vägas mot ett allmänintresse när det gäller hur långa och hur ofta reklamavbrotten får vara och om det ska få vara ett avbrott i programmet eller om reklamen ska ligga efter ett programs slut.
Vi har redan i dag en ganska generös lagstiftning vad gäller reklam och reklamavbrott, och vår mening är att den är fullt tillräcklig. EU:s tv-direktiv har satt taket vid tolv minuter i timmen för reklam, men det är just ett tak. Varje stat är oförhindrad att tillämpa stramare regler, vilket Sverige också har gjort. Det innebär åtta minuter reklam per timme med undantag för tiden mellan kl. 19 och 24 då det får vara högst tio minuter.
Vi måste lägga oss på takets nivå, säger regeringen och den borgerliga majoriteten, för att inte hindra konkurrensneutralitet mellan de bolag som sänder från Sverige och de som sänder från andra länder. En annan fråga som vi jobbar med från Sveriges sida är vilket lands regler som ska gälla, mottagarlandets eller sändarlandets. Tyvärr är det fortfarande sändarlandets regler som gäller. Men detta faktum tycker vi inte är skäl nog för att vi ska öppna upp för ytterligare reklamtid i radio och tv.
En undersökning gjordes för ett tag sedan bland 68 741 personer, en ganska stor undersökning. Den visade att 89,9 procent tyckte att det är för mycket reklam, 7,5 procent tyckte att det är bra som det är och 2,6 procent tyckte att det är för lite. Det är en ganska stor undersökning och ett väldigt talande resultat: Allmänheten vill inte ha reklamavbrott.
Har staten något ansvar för detta eller är det helt upp till marknaden att bestämma? Förespråkarna säger att bara för att det blir fritt fram att använda alla tolv minuter som EU tillåter innebär det inte att marknaden kommer att göra det. Branschen inser att tittarna inte vill ha så mycket reklam. Det kan så vara. Men många slåss om annonsörerna, och priserna för att annonsera i tv är i dag pressade, betydligt mycket mer än när reklammöjligheterna infördes. Det visar nog på att man i framtiden måste använda all tillgänglig tid för att annonsera, och detta till tittarnas nackdel.
I stället för två reklamavbrott per timme blir det nu tre. Det gäller också att få tv-tittarna att stanna kvar i kanalerna, vilket innebär en risk för att programmen blir mer populistiska i stället för att ha ett granskande och upplysande innehåll. Det blir också större risk för att annonsörerna kräver att få ha annonsen som ett avbrott i programmet i stället för mellan program eller att den produktplaceras inne i programmen. Det är egentligen en helt annan fråga, men också det är viktigt för konsumenterna att ha kännedom om. Jag tror att det kommer att bli just en annan debattfråga.
Herr talman! Konsumenterna känner av den stora mängden reklam redan i dag. Allt talar för att vi bör bibehålla det regelverk som finns i dag. Därmed yrkar jag avslag på propositionen och bifall till reservationen.
Anf. 137 Marianne Berg (V)
Herr talman! Som vänsterpartist och demokrat är jag för mångfald men har definitivt riktigt svårt för enfald. Därför blir det extra tråkigt att som i dag tvingas konstatera att riksdagens majoritet står i begrepp att rösta igenom ett sorgligt enfaldigt förslag.
Televisionen har förändrats på många sätt sedan jag var ung. Från att endast ha varit hänvisad till en kanal, tv som det kort och gott hette på den tiden, har det i dag skett en expansion till ett närapå oändligt antal tv-kanaler. Det kanske inte i precis alla avseenden är en mångfald när det gäller kvalitetsprogram, men det är ändå en mångfald som gör att många människor finner program efter sina egna smala eller breda intressen.
Televisionen har sannerligen förändrats och har många gånger gått till att bli en företagsidé, en inkomstkälla, för att ge sin ägare ett verktyg där målet endast är att maximera den ekonomiska vinsten. Den främsta inkomstkällan för många kanaler är just reklamen.
Reklamen har en skepnad, anser jag, av andefattiga och påträngande, ofta könscementerande, jinglar som riktar sig till såväl barn som vuxna. Det är reklam som vill få mig att konsumera mer, bli vackrare, lukta gott, raka mina ben, städa rätt, ta dyra lån och så vidare, och så vidare. Det är störande och för många också kränkande.
Det är många som välkomnar mångfalden av kanaler. Men samtidigt visar alla undersökningar att människor inte vill ha reklamavbrott vare sig i radio eller i tv, allra minst insprängda i respektive program.
Herr talman! Det beslut som regeringen önskar att riksdagen i dag ska bejaka innebär att vi måste tillåta ännu mer reklam, förlängda annonstider, tätare reklamavbrott, ännu mer enfald. Man vill göra gällande att det handlar om att anpassa sig till EU-direktivet, och det kanske är sant. Men frågan uppkommer då varför. En sak är klar, herr talman. Detta direktiv är på inget sätt tvingande utan som tidigare talare sade är det fråga om ett tak. Sverige måste alltså inte ge medieföretagen tillåtelse till utökad reklamtid. Vi kan välja att försämra för tittarna eller, som jag föredrar att säga, hindra en försämring för tittarna vad gäller reklamavbrott under tv-kvällen.
Om riksdagen godkänner regeringens proposition innebär det inte enbart att vi tittare drabbas av fler och längre reklamavbrott. Det innebär också att utvecklingen mot snuttifierings-tv fortsätter. Formatet, som det lär heta i tv-världen, blir anpassat till reklamen och lär då ännu mer komma att likna den amerikanska modellen, det vill säga där man snarare kan tala om programavbrott i reklamen än tvärtom.
Vänsterpartiet skulle önska en utveckling som gick åt andra hållet med minskade möjligheter att visa reklam i programmen och där möjligheter till fördjupning och verklig mångfald gavs. I dagsläget får vi nöja oss med att yrka att det inte blir någon försämring.
Herr talman! Jag vill därför att kammaren beslutar att avslå propositionen i dess helhet. Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 138 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationen i utskottsbetänkandet. Det är en reservation som vi har gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Jag fick nyligen ett brev från Radiotjänst i Kiruna. På baksidan stod det att tv-avgiften ger mig nyheter, nöje, sport, regionala och lokala sändningar, musik, debatt, dokumentär och kultur helt utan reklamavbrott i Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.
Inuti kuvertet hittade jag ett följebrev. Det innehöll en massa tack. Det var tack till Wansan, tack till Hans, tack till Per, tack till Lucas, tack till Caroline, tack till Anders, tack till Rutger och Lenore. De tackade till och med Mauricio Rojas. I nästa utskick kan de kanske lägga till: Tack, Tobias Billström!
Vi i Miljöpartiet de gröna anser att omsorgen om publikens möjligheter att följa tv- och radioprogram så ostört som möjligt fortfarande ska utgöra ledstjärnan i lagstiftningen. Inte heller att vissa tv-bolag sänder från andra länder där reklamavbrott är tillåtna anser vi är skäl nog för ändring. Det finns mycket som är tillåtet i andra länder som vi inte vill tillåta här.
Vi gröna vill vidga miljödebatten till att också handla om den mentala miljön som sätter gränser för våra möjligheter att skapa. Människor måste återfå rätten till sina tankar och sin integritet. För att komma till rätta med den mentala miljöförstöringen kan man använda politiska verktyg såsom att begränsa reklamutbudet, till exempel i det nu aktuella ärendet.
Herr talman! Jag finner det märkligt att utskottets majoritet av moderater, centerpartister, folkpartister och kristdemokrater väljer att argumentera för ett okej för regeringens förslag, det vill säga att öka reklamtiden i tv, med argumentet att en avvägning bör göras mellan behovet av konkurrensneutrala regler och allmänintresset att slippa störande annonsering. Regeringens förslag innebär enligt utskottet en rimlig avvägning mellan dessa motstående intressen.
De nämner alltså allmänintresset. Hur väl stämmer det med folkviljan? Vi fick i Helenes anförande höra att majoriteten tydligt och klart vill slippa reklam i tv. Men detta väljer de borgerliga att bortse från.
Åter till brevet från Radiotjänst i Kiruna där de skriver ett tack illustrerat med ett gulligt litet hjärta. Det står: "Tack vare dig och alla andra som betalar tv-avgift finns radio och tv som är fri från kommersiell och politisk påverkan."
Anf. 139 Anna Bergkvist (M)
Herr talman! Kära lyssnare och kära riksdagskolleger! Det förslag som vi debatterar i dag handlar som sagt om annonstid i radio och tv. Förändringarna som föreslås i propositionen innebär att svenska bolag från och med den 1 februari 2008 ska få rätt att sända reklam i lika stor utsträckning som konkurrerande bolag som har valt att lägga sin verksamhet i andra länder och sända därifrån.
Förslaget innebär rent konkret att bolagen får sända reklam i högst tolv minuter per timme och att reklam får utgöra högst 15 procent av sändningstiden under ett dygn. Förslaget innebär också att den kommersiella radion får rätt att sända reklam enligt samma regler. De föreslagna förändringarna i propositionen kommer nu att stå i överensstämmelse med EU:s tv-direktiv.
Det är dock viktigt att poängtera att förslaget inte har uppkommit på grund av det nya tv-direktivet eftersom de krav som finns uppställda där är av minimikaraktär och i sig inte förhindrar att Sverige har strängare regler, vilket också Helene Petersson tog upp i sitt anförande.
Oppositionen anser att vi ska vänta med att göra förändringarna och invänta eventuella regelförändringar i EU. Vi menar dock att vi inte kan låta bli att göra förändringen bara för att EU i framtiden eventuellt kan komma att ändra sina regler. Den argumentationen håller helt enkelt inte. Den närmast kommande regelförändringen på detta område inom EU behöver vi inte invänta eftersom det förslaget inte innebär några förändringar jämfört med den nu debatterade propositionen.
Det råder hård konkurrens mellan olika kanaler. Att vi i Sverige har andra och hårdare regler för de kanaler som sänder från Sverige snedvrider konkurrensen och skapar drivkraft för programföretag, som kanske i första hand vänder sig till svenska tittare, att etablera sig utomlands. Det är mycket beklagligt att vi kanske på så vis går miste om och riskerar svenska jobb. Vi vill ge företag som har valt att etablera sig i Sverige samma förutsättningar som de företag som har valt att förlägga sin verksamhet utomlands och sända från ett annat land.
Den nuvarande lagstiftningen gör det också svårare att upprätthålla de svenska reglerna för alkoholreklam och reklam som riktar sig till barn - något som vi i kammaren brukar sätta högt.
De svenska reglerna om tv-reklam kom till i en tid då medielandskapet såg annorlunda ut. Regelverket har förändrats många gånger sedan dess. Det är nu dags att förändra dessa regler igen när verkligheten i medielandskapet ännu en gång har sprungit ifrån den svenska riksdagen.
I dag når en oändlig mängd tv-kanaler från alla jordens hörn svenska tv-tittare. Det är en fantastisk utveckling som ger oss möjlighet att på ett helt annat sätt inhämta information och följa utvecklingen i andra länder med egna ögon och öron. Att vi har möjlighet att ta del av ett stort spektrum av tv- och radiokanaler och själva välja vad vi ska lyssna på ökar både valfriheten och mångfalden. Jag tror inte att detta hade varit möjligt i samma utsträckning utan reklamfinansierad radio och tv.
Herr talman! Med anledning av det som jag har anfört yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
Anf. 140 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Jag är inte förvånad över att Anna Bergkvist har den argumentationen. Om vi går tillbaka och tittar på de reservationer och motioner som har gällt annonstid i radio och tv vill ju Moderaterna inte ha några begränsningar alls. Ni vill till och med avskaffa EU-direktivet över huvud taget, enligt de tidigare motionerna.
Anna Bergkvist säger ett par saker som jag reagerade på och som inte riktigt är med sanningen överensstämmande.
Hon säger att man kommer att följa tv-direktivet. Men tv-direktivet har några inslag som vi inte har i det svenska regelverket. Jag läser här att villkoren blir mer lika för de olika kanalerna, men att det fortfarande finns skillnader. Sponsringsmeddelande räknas exempelvis inte in i reklamgränsen i EU på det sätt som man gör i Sverige. I det nya tv-direktivet, som Anna Bergkvist och majoriteten inte vill invänta, föreslås att reklambegränsningen per dygn ska avskaffas. Det gör att de utlandssända kanalerna fortfarande kommer att kunna visa mer reklam.
Det här är inte något som vi vill ha. Vi kommer inte att yrka bifall till det bara för att reglerna blir bättre och bättre. Faktum är att det händer saker på tv-direktivets område. Det är ett av skälen till att vi tycker att vi kan avvakta med detta.
Anf. 141 Anna Bergkvist (M)
Herr talman! Det är mycket möjligt att det kommer att ske många förändringar på EU-planet inom det här området. Med tanke på det kommande ärendet är det uppenbart att detta är en bransch i stor förändring. Det är mycket möjligt att vi kommer att få göra förändringar i framtiden. Det kommer vi med all säkerhet att få göra. Det är inget som hindrar att vi gör det. Det är inte ett argument för att inte göra de förändringar som vi står inför nu för att göra det bättre för de svenska företag som har valt att etablera sig i Sverige. Jag tycker att det visar att vi ändå är villiga att följa gängse regler i EU. På så sätt kan vi stärka vår position när det till exempel gäller reklam som direkt riktar sig till barn samt den omdebatterade alkoholreklamen. Det kan stärka vår position och föra fram vår åsikt i EU. Det kanske kan påverka dem i en riktning som går mer åt vårt håll där vi har restriktivare regler.
I sitt anförande talade Helene Petersson om de undersökningar som har gjorts och att svenskar i gemen inte tycker om reklamavbrotten och inte tycker om reklam. Har man också ställt frågan om man är för valfriheten och mångfalden av tv-kanaler? Jag har svårt att se alternativet.
Är ni till exempel villiga att i stället subventionera de här kanalernas verksamhet med skattemedel? Jag tror att gemene man vill ha kvar mångfalden av tv-kanaler. Alternativet skulle i så fall vara att vi hade en tv-licens för de kanalerna också, om man ska gå medborgarna till mötes.
Anf. 142 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Jag börjar med det sista. Undersökningar har visat att svenska folket är mer villigt att betala, och betala direkt, för sina tv-kanaler i dag. Det har också visat sig i annonskostnader kontra betalkanaler. Svenska folket ger ganska rejält med pengar för att få den här mångfalden. Jag tror nog att man är villig, men jag tror att man också är villig att betala själv i stället för via annonser.
Anna Bergkvist repeterade att vi kommer i ett bättre förhandlingsläge och i en bättre position när det gäller reklam riktad till barn eller alkoholreklam. Jag kan inte förstå varför vi skulle komma i en bättre position om vi närmar oss taket när det gäller detta. Det finns ju tvärtom större utrymme att använda mer tid till de reklaminslagen. TV 3 har ju, eftersom de sänder från England, möjlighet att ha alkoholreklam i sin tv-sändning. De utnyttjar det också.
Allmänintresset måste väga tungt, anser vi. Här är så tydliga signaler överallt. Man vill ha en begränsning av det. Vi har haft domstolsförfarande där upphovsrätten har kränkts. Vilgot Sjöman vann processen för att han blivit kränkt i sin upphovsrätt.
Jag ser det som en konkurrensfördel att man kan jobba på annat sätt och minska reklamutbudet i tv. Jag tror att man faktiskt lockar tv-tittare till de kanaler som inte har så mycket reklam.
Anf. 143 Anna Bergkvist (M)
Herr talman! Jag tror att det är det viktiga. Vi måste lägga makten hos dem som har förmåga att byta tv-kanal. Jag gillar att ha mångfald. Jag gillar att man kan betala via licens där man inte har någon reklam över huvud taget. TV 1000 och andra kanaler finansieras genom att man betalar en avgift varje månad. Vi har också reklamfinansierade kanaler.
Tittaren kan själv välja. Vilken kanal ska jag titta på? Ska jag köpa det här paketet, där jag får de kanaler där jag slipper se reklam över huvud taget eftersom de inte har några avbrott? Ska jag nöja mig med det paket som erbjuds från staten där jag betalar via tv-licensen? Ska jag välja att titta på de andra kanalerna där jag kanske får zappa med fjärrkontrollen när reklamen kommer mellan programmen? Jag kan också välja att inte titta över huvud taget.
Valfriheten och makten måste ligga hos tittarna. Det tycker jag är det viktigaste. Vi ska se till att det erbjuds en mångfald, inte en enfald.
Helene Petersson nämnde att jag sade att vi får en bättre position. Det som jag kanske är mest rädd för är att om vi inte har konkurrensneutrala regler i Sverige finns risken att ännu fler programföretag väljer att flytta utomlands. Då har vi reklamen i alla fall. Vi stannar inte vid det spektrum som vi har i dag. Det finns i en framtid kanske fler kanaler som kan starta. De kanske förlägger sin verksamhet utomlands i stället.
Det finns också en möjlighet att om vi har konkurrensneutral lagstiftning i Sverige kan de som har valt att sända från ett annat land kanske välja att flytta hem och sända från Sverige i stället.
När vi diskuterar EU är det viktigt att visa på en kompromissvilja. Man är villig att ge och ta men argumenterar ändå bra för sin sak.
Anf. 144 Marianne Berg (V)
Herr talman! Via Anna tog alliansen upp vad som är framställt i propositionen och vad vi har motionerat om från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Jag har en fråga till Anna: Varför inte invänta tv-direktivet? Varför snabba på hela processen så som man gör?
Med det vi har i dag kan vi arbeta åt andra hållet och försöka minska reklamtiden, inte utöka den. Varför arbetar man inte åt det hållet i stället, utan fortsätter att vilja utöka den?
Anf. 145 Anna Bergkvist (M)
Herr talman! Vad jag förstår har man gjort den bedömningen att med de förändringar i tv-direktivet som vi nu står inför sker det inga förändringar som påverkar detta. Därför kan vi besluta enligt den proposition som vi har i dag. Om det uppkommer fler förändringar i EU i framtiden finns det ju ingenting som hindrar att vi går tillbaka och tittar på detta.
Vår poäng är att vi genom att godta den här propositionen och anta de här förändringarna faktiskt ger de svenska företag som väljer att sända från Sverige en konkurrensneutral lagstiftning gentemot de programföretag som väljer att sända från andra länder men riktar sig till svenska tittare. Det tycker jag är en viktig poäng eftersom jag är för konkurrensneutralitet.
Anf. 146 Marianne Berg (V)
Herr talman! Jag har lyssnat på svaret. Det är bara att förlänga och fördubbla en process.
I sitt anförande sade Anna Bergkvist att hårdare regler snedvrider konkurrensen. Det är bara ekonomi och ekonomi. Måste man inte också värna om tv-tittarna? Tycker du, Anna, att den reklam som i dag avbryter programmen i tid och otid är något positivt för tv-tittaren?
Kan man på något vis ställa krav? Är det okej att man visar snedvridna bilder av människor, ideal och skönhet, alltså könscementerad reklam, som jag tidigare var inne på, i väldigt stor utsträckning? Tycker du att det är okej, eller har ni några andra tankar om att arbeta vidare med att försöka förbättra reklamen så att den verkligen får ett innehåll och inte bara är ett ytligt budskap och en mall som säger att om man är på ett visst sätt så är man inne, bra, vacker och fin? Har ni på något sätt tänkt arbeta åt det hållet, eller kommer vi att fortsätta att ha denna intetsägande typ av reklam?
Anf. 147 Anna Bergkvist (M)
Herr talman! Jag är den första att skriva under att jag gillar reklam ganska mycket. I går satt jag och kollade på tv. Jag har haft problem med vad jag ska ge min pojkvän i julklapp. Jag har inte haft en aning om det. Men det dök upp ett väldigt bra förslag på tv. Jag tänker inte nämna det och avslöja vad han får i julklapp. Men det tycker jag är ett tydligt och bra exempel på att reklam faktiskt kan vara bra och av godo. Det finns mycket reklam som inte på något vis är ytlig och så vidare.
Jag håller i och för sig med Marianne Berg om att vi har en jätteviktig uppgift att arbeta när det gäller viss normsättning i samhället. Men jag tror inte att vi löser detta i KU och med detta betänkande. I övrigt har vi en väldigt viktig roll att spela när det gäller förebilder och att tala om tolerans och så vidare. Det kanske inte är avgörande för huruvida man ska få sända reklam i tio eller tolv minuter. Jag tror inte att det spelar så jättestor roll. Men i övrigt har vi en väldigt viktig roll att spela just på det planet, det håller jag absolut med om. Men jag gillar reklam ganska mycket.
Anf. 148 Stefan Tornberg (C)
Herr talman! Anledningen till att det är konstitutionsutskottet som står bakom detta betänkande och att det i huvudsak är ledamöter från KU som för debatten här i dag är att detta ytterst handlar om yttrandefriheten i vid mening. Det är viktigt att det finns välgrundade skäl för att begränsa yttrandefriheten.
Detta handlar också om konkurrensneutralitet och om att vi ska ha samma villkor för de företag som har valt att ha Sverige som sändningsbas som för de företag som riktar sig till svenska konsumenter och svenska tv-tittare men som sänder från andra länder.
Självklart handlar det också ytterst om konsumenternas intressen och om allmänintresset av att kunna reglera och begränsa annonsinslaget.
När det gäller den sista frågan och den förändring som har skett av medielandskapet sker detta bäst genom att vi åstadkommer en mångfald i medierna, att vi har tillgänglighet och konkurrens, så att konsumenterna ges möjligheter att välja och välja bort. Det är på det sättet som allmänintresset bäst kommer fram, liksom möjligheten att påverka reklaminslag.
Herr talman! Det är snart 17 år sedan som vi fick den första regleringen av reklam i tv - 1991. Denna reglering tyckte jag var förståelig med tanke på den mycket begränsade konkurrens som fanns då. Det fanns inte många möjligheter för oss som tittare att välja mellan olika tv-kanaler. Sedan dess har det varit en otrolig utveckling när det gäller mångfalden. Vi kommer senare i dag att diskutera utbudet inom det digitala marknätet där det nu är 35 programföretag som har del i det utrymmet och kan erbjuda oss fri tv, betal-tv och reklam-tv. Detta ger oss som tittare den yttersta makten. Det är mångfalden som balanserar annonsutbudet, och det ger programföretagen tydliga incitament att inte sända för mycket reklam eftersom de då förlorar tittare. Detta samband finns.
Utifrån just den aspekten finns det också en poäng med att minimera regleringen eftersom det finns en risk för att programföretagen anpassar sig till en reglering som är alltför detaljerad i stället för att se mer till tittarnas behov.
Det sker nu även en anpassning till EU:s tv-direktiv som ger denna mångfald och som ger möjlighet till konkurrens på lika villkor. Dagens reglering har överlevt sig själv.
Jag tror inte att det är sista gången som vi diskuterar reglering av tv-reklam i den här kammaren, som har sagts tidigare i replikskiftena. Jag tror att det kommer att ske förändringar, och det finns all anledning för oss i Sverige att vara med på den båten. Men då handlar det inte om att man har inriktningen att reglera detta i tid utan mer om att reglera reklamens inriktning på olika kategorier. Framför allt är det viktigt att vi från Sverige driver frågan att man ska ha förbud mot reklam som riktar sig till barn.
Herr talman! Det har talats om mångfald kontra enfald här i dag. Jag tror att den största tjänsten som vi i Sveriges riksdag kan göra för att säkerställa allmänintresset och slippa reklamen är just att bevara mångfald, tillgänglighet och konkurrenskraft. Propositionen och KU:s betänkande är helt i denna linje. Jag yrkar därför bifall till förslaget i KU:s betänkande.
Anf. 149 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Förra gången som vi hade denna diskussion hade Centern inte någon annan åsikt än vad vi hade i denna fråga. Då delade ni från Centerpartiet regeringens bedömning att det var en lagom och balanserad nivå. Men något har väl hänt under den tid som har gått sedan vi fick alliansregeringen. Att ni har fått del av makten i Rosenbad har gjort att ni har ändrat er och gått mer åt det moderata hållet i detta sammanhang.
Jag vill ta upp en del av det som Stefan Tornberg sade om att marknaden reglerar detta själv och att man vet var gränsen går. Man vill inte ha för mycket reklam eftersom tv-tittarna då kommer att fly.
Jag har plockat fram en artikel som rör TV 4, som i dag berörs av dessa regler. Där säger man att man har planerat för denna förändring. Man kommer att lägga in ett två minuter långt reklamblock mellan programmen under varje sändningstimme. Det betyder tre reklamavbrott per timme i stället för två, så att man utnyttjar alla tolv minuter. Man säger också att det blir viktigt med ett ökat programutbud, vilket betyder att program som TV-shop och liknande byts ut mot serier som Dr Phil, Hem till gården och Jerry Springer som kan leverera en stadig publik till annonsörerna. Det finns också de annonsörer som om de inte får önskad effekt via tv-reklamen vill komma längre in i programmiljön med redaktionella samarbeten där man inte kan undvika reklam.
Jag blir lite skrämd av detta, får jag lov att säga. Jag tror inte att marknaden fullt och fast själv reglerar detta, utan man är tvingad att använda denna tid för att annonsörerna inte är villiga att betala så pass mycket om de inte får den absolut bästa platsen mitt inne i programmet.
Anf. 150 Stefan Tornberg (C)
Herr talman! Jag blir egentligen mer skrämd av tilltron till att vi som politiker ska kunna sitta och detaljreglera mediemarknaden. Självklart har TV 4 en större kompetens att väga intresset av att behålla tittare mot att få intäkter för att utveckla sin programverksamhet i tittarnas intresse. Med fler tittare ökar nämligen intäkterna för TV 4. Det är den enkla logiken. Det är därför som TV 4 måste få konkurrera på lika villkor med de tv-företag som sänder från andra länder men som riktar sig till svenska tittare.
Anf. 151 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Det är Stefan Tornbergs åsikt att den mediepolitik som vi ska föra från riksdag och regering inte ska innebära något skydd för tv-tittarna. Det har tidigare varit den moderata politiken. Man har inte velat ha några begränsningar. Man har inte velat ha ett EU-direktiv som begränsar och styr villkoren i de olika länderna. Är det Stefan Tornbergs åsikt i dag att vi helt och hållet ska plocka bort det, låta marknaden föra diskussionen och fatta besluten?
Jag anser att tittarna ska kunna kräva att det finns vissa saker som skyddar dem från att jämnt och ständigt bli utsatta för reklam.
Anf. 152 Stefan Tornberg (C)
Herr talman! Vi behöver en medielagstiftning. Vi behöver också reglering när det gäller reklam i medierna, det som når tittarna. Ett exempel är begränsningen av reklam riktat till barn.
Jag tror mer på den inriktningen än att vi som politiker ska detaljreglera antalet minuter. Jag tror att den regleringen överlevt sig själv och kommer att avvecklas. Det klarar mångfalden. Vi lever i ett helt annat medielandskap än tidigare. Det vi mötte 1991, när regleringen av reklam i tv infördes, var en helt annan verklighet än den vi har i dag. Det är en helt annan mediemiljö som möter tittarna hemma vid tv-apparaterna.
Vi måste också ha en tilltro till konsumenternas förmåga att själva välja och på det sättet ha makten över utbudet.
Anf. 153 Mauricio Rojas (Fp)
Herr talman! Jag håller med om det mesta som mina två kolleger från alliansen sagt, även om jag tror att jag gillar reklam lite mindre än Anna Bergkvist. Men det känns rätt att gilla mer reklam. Det är helt okej. Därför vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.
Jag vill passa på att göra några personliga reflexioner kring den typ av regleringar som vi diskuterar i dag. Egentligen gillar jag inte att vi i de kommersiella medierna reglerar saker som annonstid, reklamtid och sådant. Det är helt korrekt att förbjuda viss reklam. Det är helt rätt att reglera visst innehåll som vi tycker är skadligt. Men att vi i dag ska försöka bestämma hur många minuter man får sända reklam är egentligen något från en annan tid. Vi har public service. Den tittare eller lyssnare som inte gillar reklam får titta eller lyssna på de alternativ vi har. Det finns inga problem med det.
Om en tv-kanal har mycket reklam och konsumenten inte gillar det kommer den att förlora på det. Jag tror att vi måste lita mer på vad människorna själva bestämmer. Alla är inte människor för en marknad. Människor är människor, och de har fjärrkontrollen i sin hand och kan byta kanal. Vi i riksdagen ska inte hålla på med sådana saker.
Inte minst gäller det i denna globaliseringens tid med alla dessa kanaler som vi inte kan kontrollera. Våra grannar och vänner tittar på dem. Mina vänner tittar på tv från Chile och norra Irak. Bra! Vad ska vi göra åt det? Vill ni piska havet till underkastelse? Det kan ni inte. Globaliseringen är för stor. Tiden för sådana regleringar är passé. Visserligen får vi hålla ut lite till eftersom vi inom EU har sådana begränsningar, men kampen är redan förlorad. Den var dessutom inte värd någonting.
Jag förstår att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och delvis även Miljöpartiet, försöker kämpa till det yttersta för att minimera förändringen. Ni var emot allt från början till slut, men tekniken, globaliseringen och människors vilja till frihet har förpassat era monopol till historieböckerna och ingen annanstans. Det är mycket bra. Nu försöker ni med åtta minuter, fem minuter, tre minuter. När ska ni förstå att den tiden är passé? När ska ni modernisera den socialdemokratiska synen på människornas frihet? Lita mer på dem!
Sedan säger ni i oppositionen att det finns undersökningar som visar att 60 procent tycker si och så. Jaha, och eftersom 60 procent tycker si och så ska vi hindra de resterande 40 procenten från att titta på något annat. Vet ni inte vad minoritetens rätt är? De 60 procent som inte gillar reklam får väl byta kanal. Det är vad vi får göra i dag, och vi gör det mot er vilja.
Om ni hade kunnat bestämma hade vi fortfarande haft tv-monopol, kanske inte en kanal som det var från början, kanske inte heller två utan kanske tre, men dock monopol. Ni är nämligen ett parti som vill ha monopol men tvingas nu att släppa det. Ni kan inte behålla monopolet. Det är jag mycket glad över.
I framtiden kommer vi inte att ha ens dessa regleringar. De är onödiga, de kränker människors rätt att välja, och de är dessutom omöjliga att upprätthålla.
Anf. 154 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Jag kunde inte låta bli att begära replik. Det blir mycket prat om samma saker, men när jag går tillbaka och tittar på vilka ställningstaganden Folkpartiet gjort i dessa frågor visar det sig att Folkpartiet i det betänkande vi hade förra gången sade att de delar regeringens bedömning om undantagsregeln för att öka flexibiliteten. Däremot ansåg de att vi skulle upprätthålla avvägningen mellan programbolagens behov och tittarnas intresse. Den socialdemokratiska regeringen ökade faktiskt antalet minuter vad gällde möjligheten till reklam. Och framför allt ökade regeringen flexibiliteten. Det som tv-bolagen efterfrågade var nämligen möjligheten till flexibilitet när de sände sin reklam. Vi har alls inte varit emot från början till slut utan tillåtit detta.
Vi är inte emot mångfald. Vi tycker det är jättebra att det finns kanaler att välja på, att tittarna kan göra bedömningen. Och vi ska definitivt inte blanda oss i vad programbolagen har för innehåll i sina sändningar. Men när det gäller just reklam tycker vi att det ska finnas en begränsning. Från Socialdemokraternas sida har vi också gått med på och tycker det är bra att det finns ett tv-direktiv som det jobbas med på EU-nivå. Där förs diskussioner länder emellan om vilka samordnade tak man kan ha för detta.
Det tyckte emellertid inte Folkpartiet var bra. De reserverade sig inte mot flexibiliteten och den utökade tiden utan tyckte det var bra. Folkpartiet hade inte som Moderaterna en idé om att vi över huvud taget inte skulle ha några begränsningar. Däremot hade de en reservation om att EU:s tv-direktiv skulle tas bort.
Anf. 155 Mauricio Rojas (Fp)
Herr talman! Helene Petersson blickar tillbaka. Hon blickar bakåt. Jag vill blicka framåt. Det var därför jag sade att jag skulle göra en personlig reflexion om den framtid som egentligen är nutid och där vi alla måste börja tänka om, så även vi. Vi har inte alltid tänkt rätt i den här frågan. Också vi har hållit på den "skyddande" staten, den som ska skydda konsumenterna. Jag hör orden skydda, skydda, men det handlar ju om vuxna människor som har en fjärrkontroll i handen och kan byta till SVT 1. Vad håller ni på med? Vad vill ni skydda dem mot? Är de handikappade? Kan de inte göra någonting själva? Är de barn? Nej, det är de inte, men det är så ni ser på människorna.
Du måste, Helene Petersson, tillstå att ni varit emot det mesta inom radio och tv som gällt annat än det statliga monopolet. Du kan inte förneka den historia som finns, den kamp som funnits. När människor som i dag är mellan 50 och 60 kämpade för att få den fria radion - Radio Luxemburg och liknande - var det en historisk kamp mot socialdemokratiskt förmynderi. Det kan du inte förneka. Så har det varit. Nu är ni så illa tvungna att acceptera den frihet som finns. Så bra att ni är illa tvungna till det. Ni kan hänvisa till någon opinionsundersökning. Låt människorna använda händerna och byta kanal. Det räcker med det. Den makten har vi i dag. Den makten hade vi inte haft om ni haft makten att hindra oss.
Anf. 156 Helene Petersson i Stock (S)
Herr talman! Jag anser att vi också har ett ansvar för konsumentintresset. Vi har ett ansvar för att inte tittarna dränks i denna reklam. Det ska finnas en möjlighet för både dem som producerar program och dem som har upphovsrätt för program att de ska kunna sändas. Det visar sig också att tittarna tycker att det värsta som finns är reklamavbrott i deras söndagslångfilm.
Undersökningen visar att för att man ska få behålla sina annonsörer måste man också lägga väldigt populära och populistiska program runt om reklamen. En annonsör är inte intresserad av att lägga en annons inne i eller vid sidan om ett debattprogram. Man anar att tittarna zappar bort det eller inte har valt den kanalen över huvud taget.
På något sätt är det saker som vi kanske ändå måste ha ett statligt ansvar för. Det måste få finnas andra program i tv. Vi ska inte bestämma vad innehållet är. Men vi ska ge möjligheter för att det ska finnas ett bredare utbud. Det kallar jag också mångfald. Det är inte bara att det finns en mängd kanaler utan att vi också har en mångfald av innehåll i de olika kanalerna.
Anf. 157 Mauricio Rojas (Fp)
Herr talman! Jag förstår att ni vill ha statligt ansvar för väldigt mycket, men det vill inte jag.
Vi ska inte tillåta att konsumenterna kränks. Vi ska inte tillåta att människor kränks över huvud taget. Därför ska vi förbjuda kränkande reklam. Men att reglera hur många minuter reklam som kommersiell radio eller tv får sända har ingenting med detta att göra.
De enda kränkningar vi försöker reglera är sådana mot människorna och konsumenterna. Ni säger att de inte är kapabla att byta kanal. Det gäller inte ens under tre, fyra minuter om de vill slippa reklamen. Om de vill det byter de till TV 1 och TV 2 under fyra minuter och sedan tillbaka.
Tror ni inte att människor kan göra det? Tror ni verkligen inte att människor kan göra en så enkel sak som att byta kanal under dessa tre fyra minuter? I vilken värld lever vi?
Jag byter kanal varje fredag när jag tittar på något program, som jag inte ska nämna eftersom det kan vara reklam och detta är fel plats. Jag byter då eftersom jag inte gillar reklam, Helene Petersson och herr talman.
Men jag gillar ännu mindre socialdemokrater som vill använda den politiska makten till att behandla människor som om de inte vore vuxna.
Anf. 158 Ingvar Svensson (Kd)
Herr talman! Vem värnar allmänintresset? Ska vi använda Sifoundersökningar för att se hur vi ska värna allmänintresset? Hur värnar vi tv-tittarna? Är det tolv minuters eller åtta minuters reklam per timme som avgör om man värnar tv-tittarna? Det är en bra fråga.
Vad oppositionen i det här fallet gör är att omyndigförklara tv-tittarna. Om det blir för mycket reklam i tv-kanalerna flyr tittarna och då minskar också annonsintäkterna.
Det kan finnas ett problem med förändringen av tiderna som förhoppningsvis är övergående. Det har jag hört av konkurrenterna till TV 4. Det är att TV 4 får en marknadsfördel, i varje fall kortsiktigt.
När jag har frågat konkurrenterna om de inte anser att det ska vara en likabehandling när det gäller regelverket håller de med om att det måste det vara. Det är bara det att de skulle vilja ha det senare. Det argumentet håller inte heller. Oppositionen kunde möjligtvis anföra att TV 4 nu kommer att ha en marknadsfördel eftersom det är den stora kanalen. Men det tar man inte upp alls i reservationen.
Däremot blir jag väldigt konfunderad när jag läser reservationen. I recittexten står när det gäller direktivet: Enligt förslaget ska begränsningar av sändningstiden för annonser under ett dygn tas bort. Däremot föreslås inte någon ändring av sändningstiden per timme. Det kan noteras att både rådet och Europaparlamentet har kommit överens i den delen.
Det står i reservationen om detta att direktiven dessutom kan komma att ändras i de delar som här är aktuella. Men det är bara timtidsreklamen som här är aktuell. Hur vill ni förklara att det skulle kunna ändras när man redan är överens i rådet och Europaparlamentet? Det är en så kallad bra fråga.
Anf. 159 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag har begärt ordet för ett anförande, men nu har kulturministern strukit sig från talarlistan. Jag hade velat ställa de frågor jag tänkt på till just kulturministern som ansvarig i regeringen.
Det gäller om hon anser att det är nödvändigt att anpassa sig till de andra ländernas utveckling på området. Vilka för- och nackdelar innebär det? Anna Bergkvist nämnde i sitt anförande att det skulle kunna stärka Sveriges position i förhandlingar till exempel om barnreklam.
Jag skulle vilja höra direkt från ministern som är ansvarig och förhandlar om de här frågorna om det stämmer. Är det så att det stärker Sveriges position?
Är det som Stefan Tornberg sade i sitt anförande att ökade reklamintäkter kan ge mångfald? Det skulle leda till en mångfald vad gäller programutbud.
Är det den bilden kulturministern har av tv-marknaden, att ökade reklamintäkter ger större mångfald? Eller är det helt enkelt så att det ger samma program fast i fler kanaler?
Jag hörde lite när Mauricio Rojas talade om monopol kontra frihet. Är det så att ansvarig kulturminister och statsråd anser att det svenska monopolet för just SVT innebär att vi får mindre frihet vad gäller programutbud? Eller är det så att SVT:s uppgift leder till att vi får ett större programutbud, många fler nischprogram och så vidare, en mångfald för dem som tittar på tv i Sverige?
Det hade jag undrat och efterlyst av kulturministern. Nu får vi tyvärr inte höra det.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2007-11-28
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2007-11-28Protokoll 2007/08:32
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens förslag till ändring i radio- och TV-lagen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:4 och avslår motionerna 2007/08:K3, 2007/08:K4 och 2007/08:K5.- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 108 0 22 m 88 0 0 9 c 23 0 0 6 fp 20 0 0 8 kd 18 0 0 6 v 0 18 0 4 mp 0 14 0 5 Totalt 149 140 0 60 Beräkning av reklamtid
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:K230.