Sök

Inlämnad

2016-06-14

Förslag

11

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2016/17:KU3

Riksdagsbeslut

(11 förslag): , 11 bifall,

Inlämnad

2016-06-14

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:KU9

Riksdagsbeslut

(3 förslag): , 3 bifall,

Inlämnad

2016-06-14

Förslag

11

Utskottsberedning

2016/17:KU4

Riksdagsbeslut

(11 förslag): , 11 bifall,

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat Sveriges Fängelsemuseum, organiserad sysselsättning och upprustning av skollokaler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2016-06-07

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Befolkningens önskemål och synpunkter bör beaktas vid ändringar i landstingsindelningen. Det anser riksdagen, som tillkännagav att regeringen ska föreslå regler kring det här.

Enligt nuvarande lag ska medborgarperspektiv beaktas vid ändringar i indelningen av kommuner. Det gäller dock inte vid en ny indelning av landsting. Riksdagen anser att ett krav på att ta hänsyn till medborgarperspektivet även ska gälla vid ny landstingsindelning.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens förslag om övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Justering

2016-06-07

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

• filmpolitikens framtid
• Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
• hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
• finansieringen av filmpolitiken
• insatser mot olovlig hantering av film
• produktionsincitament för filminspelning
• hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

34, 147 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Regeringen har redogjort för hur riksdagens skrivelser till regeringen har tagits om hand under 2015. Dessutom har riksdagsstyrelsen redovisat hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under samma år. Konstitutionsutskottet, KU, har granskat de här redogörelserna.

Några utskott tar i sina yttranden till KU upp att det är viktigt att regeringen anstränger sig för att det inte ska gå onödigt lång tid att hantera tillkännagivanden. KU delar de bedömningarna. Om det trots allt blir en fördröjning är det angeläget att regeringen informerar om orsakerna till det. Regeringens redogörelse är viktig för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen har fattat. KU tar också upp vissa frågor om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen.

Riksdagen lade regeringens och riksdagsstyrelsens redogörelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 35 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för verksamhetsåret 2015 till riksdagen.

Konstitutionsutskottet, som har behandlat redogörelserna, konstaterar att alla verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om ledamöter och om hur verksamheten bedrivs.

I redogörelserna har nämnderna också lämnat uppgifter om sina arbetsuppgifter, med undantag för Valprövningsnämnden, som i likhet med förra året inte redogjort för arbetsuppgifterna.

Alla redogörelser innehåller uppgifter om beslut som fattades under verksamhetsåret 2015. Här noterar dock utskottet att det inte framgår av redogörelsen från Riksdagens överklagandenämnd hur många överklagandeärenden som nämnden prövade under 2015.

Utskottet konstaterar också att en majoritet av redogörelserna innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Det framgår dock inte av redogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015, och om så är fallet, storleken på dessa kostnader.

Enligt utskottet vore det önskvärt om berörda nämnder i fortsättningen redovisar de angivna uppgifterna. Detta för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.

Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.

KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.

Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.

Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.

Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.

I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.

Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Sveriges medlemskap i EU innebär att riksdagen överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Regeringen företräder Sverige i EU men måste informera och förankra sitt agerande i EU hos riksdagen. Tanken är att riksdagen ska ha inflytande i de ståndpunkter som Sverige ska ha i EU.

Konstitutionsutskottet, KU, anser att formerna för riksdagens arbete med EU-frågor kontinuerligt bör utvärderas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda riksdagens arbete med EU-frågor.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag som behandlades samtidigt. Bland annat på grund av pågående arbete och att en del frågor nyligen utretts. Motionsförslagen handlade bland annat om statsskicket, medborgarinitiativ och nationella folkomröstningar.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

23

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

17, 74 minuter

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

"Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val" står det i grundlagen. Ingen ska kunna ta reda på hur någon röstat i ett val. Men idag kan inte synskadade personrösta utan att be om hjälp med att sätta kryss på valsedeln. Det bör ändras menar riksdagen.

I ett så kallat tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta fram en lösning som innebär att synnedsatta ska kunna personrösta utan att behöva röja valhemligheten för någon. En sådan lösning bör vara klar så snart som möjligt och senast till valen 2022.

Riksdagen sa nej till ett antal andra motioner, som handlar om snabbare omval, valhemlighet, valsedlar, valkretsar, elektroniskt röstningsförfarande, utlandssvenskars deltagande i val och skilda valdagar. Det pågår utredningsarbete i vissa av de här frågorna och andra har riksdagen tagit ställning till tidigare.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

13

Reservationer

2 

Justering

2016-04-14

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag som rör massmedier. Förslagen handlade bland annat om regional nyhetsbevakning, evenemangslista, grundlagsskydd för public service och tv-sänd alkoholreklam.

Riksdagen sa nej till förslagen, delvis på grund av att arbete redan pågår inom flera av områdena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Anställda på privata skolor, sjukhus och äldreboenden borde ha samma meddelarskydd som offentligt anställd personal om verksamheten finansieras med skattemedel.
Det anser riksdagen.

En utredning som redan föreslagit detta är under arbete på Regeringskansliet och riksdagen tycker nu att regeringen bör snabba på det arbetet. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att så snart som möjligt återkomma med ett lagförslag om det här.

En anställd på exempelvis en kommunal skola eller ett äldreboende har rätt att berätta för media om missförhållanden på arbetsplatsen utan att straffas för det. Hon eller han har också rätt att vara anonym och chefen på arbetsplatsen får inte efterforska vem som har berättat om missförhållandet. Det är vad det så kallade meddelarskyddet innebär och det här skyddet regleras i våra grundlagar.

De som jobbar på privata företag har dock inte samma rätt, även om företaget finansieras genom skattemedel. Det är alltså det här som riksdagen tycker borde förändras skyndsamt.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Förslagen handlar bland annat om hets mot transpersoner, pressetik och skydd för journalister.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om bland annat rösträtt och personval.

Riksdagen sa nej till förslagen om personval med hänvisning till att personval nyligen har utretts av Grundlagsutredningen. Även förhållandet mellan rösträtt och medborgarskap har utretts och behandlats tidigare, och riksdagen har inte ändrat uppfattning. När det gäller ändrad rösträttsålder inväntar riksdagen det pågående arbetet med Demokratiutredningens förslag.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2016-04-12

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-21

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20