Sök

Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. Riksdagen sa ja till det förslaget från regeringen. Samtidigt riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar.

Kvotflyktingar är ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år och är något som FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår. Urvalet av dessa personer bör ske på samma sätt som idag.

Den nya lagen ska gälla i tre år och börjar att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna gäller inte asylansökningar från barn och barnfamiljer som registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

47, 183 minuter

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

• filmpolitikens framtid
• Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
• hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
• finansieringen av filmpolitiken
• insatser mot olovlig hantering av film
• produktionsincitament för filminspelning
• hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

34, 147 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.

En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.

Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Riksrevisionen har i en rapport kommit fram till att regeringen bör ge den så kallade rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avveckla den. Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som omfattar behandling av personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och personer med smärtproblem.

Riksrevisionen har bara tittat på insatserna för personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och kommit fram till att rehabiliteringsgarantin inte uppfyllt målet om arbetsåtergång för dessa personer. Riksrevisionen menar att det beror på flera faktorer; bland annat alltför stort fokus på behandlingsmetod, att patienterna inte alltid får behandling snabbt nog samt att det finns brister i systematisk uppföljning av patienterna. Därför vill Riksrevisionen att regeringen ger rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avvecklar den.

Regeringen har gjort en översyn av rehabiliteringsgarantin och beslutat att lägga ner den. Garantin gäller inte från och med den 1 januari 2016. Regeringen har vidtagit en rad andra åtgärder inom prioriterade områden för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.

Socialförsäkringsutskottet ser positivt på de här åtgärderna. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-19

Debatt

2016-04-20

Beslut

2016-04-20

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner om migration och asylpolitik.

Motionsförslagen handlade bland annat om mottagande av asylsökande, samarbetet inom EU och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Riksdagen sa nej till förslagen med hänvisning till bland annat gällande rätt och pågående arbete.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

16

Reservationer

41 

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om anhörig- och arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för anhöriga, försörjningskrav samt uppskjuten invandringsprövning. Andra motioner handlar om hur utländsk arbetskraft ska kunna attraheras, arbetsmarknadsprövning, bindande arbetserbjudanden och kontroller, EU-blåkort samt sanktioner och straff.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner inom området medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om:

• en förkortad tidsram för att ansöka om svenskt medborgarskap,
• språk- och samhällskunskapstest för att få medborgarskap,
• krav på att ha genomgått undervisning i samhällsorientering,
• att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln,
• en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Anledningen till ställningstagandet är i huvudsak att riksdagen inte ser någon anledning till att ändra i gällande regler. Regeringen och allianspartierna har också enats kring ett flertal steg för att förbättra mottagandet av nyanlända, som bland annat att ge svenskundervisning och obligatorisk samhällsorientering under asyltiden.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2016-03-15

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 inom området sociala avgifter. Motionerna handlar bland annat om att sänka de sociala avgifterna för unga, för äldre, för små företag och för företag i glesbygden. Några motioner föreslår att friluftsorganisationer inte ska behöva betala sociala avgifter. Anledningen till ställningstagandet är bland annat att riksdagen anser att den tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga som genomfördes inte fungerade som åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. När det gäller äldre har det nyligen beslutats om att de betalar en särskild löneskatt. För företag som är små eller placerade i glesbygd finns det redan andra stödåtgärder. Riksdagen vill heller inte att fler organisationer ska slippa betala arbetsgivaravgifter, utan hänvisar till principen om att alla ideella organisationer bör behandlas lika.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 38 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

En ny lag ska införas för Migrationsverkets, Polismyndighetens och utlandsmyndigheternas verksamhet på utlännings- och medborgarskapsområdet. Syftet är att göra hanteringen av personuppgifter mer effektiv och se till att den sker med hänsyn till enskildas integritet. Lagen är tänkt att vara teknikneutral och flexibel och innehåller regler som är viktiga för integritetsskyddet. Den nya lagen ska ersätta de nuvarande reglerna om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 12 februari 2016. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 121 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde radio och tv. Förslagen i motionerna handlade bland annat om finansieringen av public service-företagen, formuleringen av uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst samt simultantolkning av nyhetssändningar. Riksdagen sa nej till förslagen om finansiering eftersom riksdagen redan tidigare uppmanat regeringen att tillsätta en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod 2020.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt. Deras slutsats är att syftet med ersättningen, att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga, inte uppnås. Många unga med ersättning saknar insatser, och ersättningen är då inte kopplad till aktivering av något slag.

I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över samordningen mellan berörda aktörer när det gäller insatser, möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten, att ersättningen kan ges under längre tid samt att ersättningsnivåerna kan vara olika höga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats och redogör för ett antal åtgärder som den avser göra.

Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet menar att det är viktigt med incitament för att gå över till studier och arbete, och avser att följa den pågående utredningen om översyn av regelverket för aktivitetsersättningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Riksdagen sa till regeringens förslag om fördelning av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet för familjer och barn är 87,1 miljarder kronor. Pengarna går främst till föräldraförsäkring och barnbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja föräldrapenningens grundnivå från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag från och med den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 94 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 110 miljarder kronor i anslag till området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (50,3 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (43,5 miljarder) samt till Försäkringskassan (drygt 8 miljarder).

Beslutet innebär bland annat att:

• Försäkringskassan tillskjuts 250 miljoner kronor årligen från och med 2016. Syftet är att stärka tidiga prövningar och höja kvaliteten i handläggningen av sjukförsäkringsärenden.
• Med­len till samordningsförbund inom Finsam ökas med 59 miljoner kronor per år. Samordningsförbunden verkar för samordnade rehabiliteringsinsatser av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting för bland annat människor som är sjukskrivna.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den bortre gränsen i sjukförsäkringen, som i normalfallet infaller efter två och ett halvt år, tas bort. Syftet är att inga personer som är sjukskrivna ska bli utförsäkrade. Ändringarna börjar gälla den 1 februari 2016.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

65, 184 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.

Beslutet innebär bland annat att

• anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
• anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
• 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
• 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

59, 172 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09