Sök

EU-kommissionen vill ersätta den nuvarande förordningen om konsumentskyddssamarbete med en ny förordning, som är mer anpassad till den digitala ekonomin och den ökande handeln över gränserna inom EU.

Riksdagen håller med EU-kommissionen om att samarbetet mellan de nationella myndigheter som har ansvar för konsumentskyddet behöver bli bättre och bör regleras på EU-nivå. Däremot anser riksdagen att delar av förslaget går längre än vad som behövs för att nå målen och därmed strider mot subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. Riksdagen tänker därför lämna ett motiverat yttrande om detta till EU:s beslutande institutioner. Det innebär att riksdagen lämnar in ett yttrande där den förklarar varför Sverige anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Om en tredjedel av de nationella parlamenten i EU-länderna anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lagt förslaget, oftast EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-21

Debatt

2016-06-22

Beslut

2016-06-22

En ny lag om kvarstad på bankmedel inom EU införs i Sverige. Den nya lagen kompletterar EU:s så kallade kvarstadsförordning med nationella regler kring förfarande och att Kronofogdemyndigheten ska vara behörig myndighet. Vidare görs följdändringar som gäller personuppgifter och uppgiftsskydd i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt domstolsdatalagen. Syftet är att göra det lättare att driva in privata skulder över gränserna mellan EU:s medlemsländer.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 18 januari 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ändras. Ändringarna innebär bland annat att de förbud och ålägganden som Konsumentombudsmannen (KO) får besluta om enligt dessa lagar inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande och att KO får möjlighet att bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Tanken är att KO ska ha möjlighet att använda effektiva och avskräckande sanktioner, vilket är en förutsättning för ett starkt konsumentskydd.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett motionsförslag om att den övre beloppsgränsen för marknadsstörningsavgiften bör tas bort.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

• filmpolitikens framtid
• Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
• hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
• finansieringen av filmpolitiken
• insatser mot olovlig hantering av film
• produktionsincitament för filminspelning
• hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

34, 147 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Riksdagen anser att delar av ett förslag från EU-kommissionen strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen kommer därför skicka in ett motiverat yttrande till EU där den motiverar varför förslaget är oförenligt med subsidiaritetsprincipen.  

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt.

Kommissionens förslag handlar om offentlig insyn i multinationella företag och syftet är bland annat att öka medborgarnas tilltro till att skattesystemen är rättvisa. Förslaget är en del i kommissionens arbete för att minska skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

EU-kommissionen föreslår bland annat att multinationella företag som är verksamma i EU ska bli tvungna att offentliggöra vissa skatteuppgifter för varje land där de är verksamma. Dessa så kallade land-för-landrapporter ska finnas tillgängliga för allmänheten på företagens webbplatser i minst fem år. Kommissionen vill också få rätt att besluta om en gemensam EU-lista över områden som inte respekterar standarder för god förvaltning i skattefrågor. Sådana här områden kallas ofta i dagligt tal för skatteparadis.

Men riksdagen tycker alltså att den här typen av beslut ska tas närmare medlemsländerna, då skattepolitiken främst är en nationell fråga. Därför har riksdagen bestämt att ett motiverat yttrande ska lämnas in till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-09

Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.

De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.

Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.

Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.

De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Företag som lånar ut pengar till konsumenter ska göra ordentliga kreditprövningar. Det här är viktigt för att skydda konsumenterna och för att motverka att personer tar på sig för stora skulder.

Konsumentverket kan i dag förbjuda ett företag att lämna krediter till konsumenter, om företaget inte gör tillräckliga kreditprövningar. Förbudet gäller dock först från och med att beslutet har fått laga kraft. Det här innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas.

Regeringen föreslår att Konsumentverkets beslut om förbud för ett företag att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-04-26

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om fastighetsrätt. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, andelstal i vägsamfälligheter, expropriationsersättning och förköpsrätt av mark.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-07

Reglerna för att få tillstånd till vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas. Regelverket för nya tillståndsprövningar ska vara flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Det behövs även mer fokus på miljönytta.

Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande till regeringen. Det betyder att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett förslag om det här.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt som de aktuella motionerna. Förslagen handlade till exempel om skydd av brukningsvärd jordbruksmark, skydd av vattenområden och stranderosion.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

13, 70 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-07

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2016-03-15

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Det kan göra att mångfalden av boendeformer ökar och leda till minskad boendesegregation. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Tillkännagivandet omfattar även ett hyrköpsystem för bostäder. Hyrköp innebär att hyresgästen efter en viss tid har rätt att köpa lägenheten.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner med hänvisning till att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning till bostadsrätt.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Det ska bli lättare för konsumenter att säga upp avtal om boenderabatter, så kallade långfristiga semesterprodukter. Långfristiga semesterprodukter innebär att konsumenten betalar en avgift för att få rabatter eller förmåner vid senare avtal om boende, ofta i samband med semesterresor.

Med de nya reglerna ska konsumenter kunna säga upp avtalet när de har tagit emot ett betalningskrav som gäller den andra årliga delbetalningen. Idag måste hela den andra årliga delbetalningen ha betalats innan avtalet går att säga upp.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016. Lagändringen ska göra att svensk rätt överensstämmer med ett EU:s regler. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen beslutade om ändringar i plan- och bygglagen. Beslut som fattats av en kommun om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse ska inte längre överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta. Regeringen tänker vidta åtgärder utifrån Riksrevisionens granskning. Bland annat kommer regeringen att föreslå ändrade regler så att fler skuldsatta genomgår skuldsanering, förtydliga vad budget- och skuldrådgivning innebär samt ge ett uppdrag till de ansvariga myndigheterna att ta fram rekommendationer när det gäller budget- och skuldrådgivning i kommunerna.

Riksdagen såg positivt på det arbete som regeringen har påbörjat och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa ja till civilutskottets initiativ till en mindre ändring i utsökningsbalken. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig styckeindelning rättas till.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02