Sök

Avdelning
Hoppa till filter

10 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, 2015/16, Eliasson, Bengt (L), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Förutsättningar för svensk film

    Betänkande 2015/16:KrU11

    Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

    De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

    • filmpolitikens framtid
    • Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
    • hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
    • finansieringen av filmpolitiken
    • insatser mot olovlig hantering av film
    • produktionsincitament för filminspelning
    • hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

     

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    34, 147 minuter
    Justering
    2016-05-24
    Bordläggning
    2016-06-08
    Debatt
    2016-06-09
    Beslut
    2016-06-15
  • Dokument & lagar

    Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet

    Betänkande 2015/16:JuU16

    Det ska i större utsträckning bli möjligt att straffa någon för ett brott som inte blivit fullbordat. Det rör sig om försök att begå ett brott men också om att förbereda ett brott genom att till exempel skaffa hjälpmedel eller uppmana någon att begå brottet. Den nya kriminaliseringen gäller flera brott, exempelvis grovt olaga hot, grovt vapenbrott och grov utpressning. Det ska också bli möjligt att i fler fall döma till fängelse i mer än två år när någon utfört denna typ av brott.

    Med dagens regelverk är det svårt att straffa ledande personer som är inblandade i brott som begås i organiserade sammanhang. Riksdagen håller med regeringen om att lagen bör ändras så att ledande personer kan straffas om de inte försökt att förhindra att brott begås. Det får dock inte ha varit farligt för personen eller dennes närstående att förhindra brottet.

    Riksdagen sa ja till alla de förslag som regeringen lämnat om bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 50 minuter
    Justering
    2016-04-28
    Bordläggning
    2016-05-11
    Debatt
    2016-05-12
    Beslut
    2016-05-18
  • Dokument & lagar

    Kultur för alla

    Betänkande 2015/16:KrU10

    Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

    Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

    Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

    Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 47 minuter
    Justering
    2016-04-05
    Bordläggning
    2016-04-13
    Debatt
    2016-04-14
    Beslut
    2016-04-20
  • Dokument & lagar

    Folkbildning och spelfrågor

    Betänkande 2015/16:KrU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 51 minuter
    Justering
    2016-03-22
    Bordläggning
    2016-04-13
    Debatt
    2016-04-14
    Beslut
    2016-04-20
  • Dokument & lagar

    Kulturarvsfrågor

    Betänkande 2015/16:KrU9

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

    Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    12, 59 minuter
    Justering
    2016-03-15
    Bordläggning
    2016-03-22
    Debatt
    2016-03-23
    Beslut
    2016-04-06
  • Dokument & lagar

    Civila samhället

    Betänkande 2015/16:KrU6

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

    Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

    Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

    Behandlade dokument
    43
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    18, 77 minuter
    Justering
    2016-03-08
    Bordläggning
    2016-03-16
    Debatt
    2016-03-17
    Beslut
    2016-03-23
  • Dokument & lagar

    Kultur och fritid för barn och unga

    Betänkande 2015/16:KrU4

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    42, 121 minuter
    Justering
    2016-01-28
    Bordläggning
    2016-02-02
    Debatt
    2016-02-03
    Beslut
    2016-02-10
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om digitalradio

    Betänkande 2015/16:KU6

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om digitalradio. Riksrevisionen bedömer i sin rapport att övergången till marksänd digitalradio är förknippad med stora risker och att de underlag som finns inte är tillräckligt allsidiga och grundliga.

    Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 redovisat att den inte tänker gå vidare med Digitalradiosamordningens förslag om en övergång till digital marksänd radio. Regeringen kommer dock att fortsätta att följa utvecklingen internationellt. Riksrevisionens rapport innehåller inte några rekommendationer och regeringen anser att den är slutbehandlad.

    Riksdagen anser, som regeringen, att det är möjligt att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan bli aktuell igen i framtiden och att det är bra om regeringen följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    5, 20 minuter
    Justering
    2016-01-26
    Bordläggning
    2016-02-02
    Debatt
    2016-02-03
    Beslut
    2016-02-03
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

    Betänkande 2015/16:KrU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.

    Beslutet innebär bland annat att

    • anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
    • anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
    • 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
    • 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.
    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    59, 172 minuter
    Justering
    2015-11-26
    Bordläggning
    2015-12-04
    Debatt
    2015-12-07
    Beslut
    2015-12-09
  • Dokument & lagar

    Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015

    Betänkande 2015/16:NU6

    Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.

    Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 69 minuter
    Justering
    2015-10-13
    Bordläggning
    2015-10-20
    Debatt
    2015-10-21
    Beslut
    2015-10-21