Sök

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

9

Utskottsberedning

2013/14:FiU26 2013/14:FiU3 2013/14:KU23 2013/14:NU12 2013/14:UbU12

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

39

Utskottsberedning

2013/14:AU2 2013/14:AU9 2013/14:CU1 2013/14:CU10 2013/14:CU9 2013/14:FiU25 2013/14:FiU3 2013/14:FöU4 2013/14:JuU1 2013/14:KrU1 2013/14:NU12 2013/14:SfU1 2013/14:SkU16 2013/14:SoU1 2013/14:SoU10 2013/14:SoU18 2013/14:TU1 2013/14:TU13 2013/14:TU20 2013/14:UbU10 2013/14:UbU11 2013/14:UbU15

Riksdagsbeslut

(39 yrkanden): 38 avslag, 1 bifall,

Inlämnad

2013-10-02

Förslag

19

Utskottsberedning

2013/14:CU1 2013/14:CU11 2013/14:CU20 2013/14:FöU6 2013/14:JuU15 2013/14:UbU12

Riksdagsbeslut

(19 yrkanden): 19 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

40

Utskottsberedning

2013/14:FiU3 2013/14:SoU1 2013/14:SoU10 2013/14:SoU12 2013/14:SoU18 2013/14:SoU22 2013/14:SoU27 2013/14:UbU1

Riksdagsbeslut

(40 yrkanden): 39 avslag, 1 bifall,

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

3

Utskottsberedning

2013/14:UbU1

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2013/14:UbU2

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-10-04

Förslag

23

Utskottsberedning

2013/14:AU2 2013/14:AU6 2013/14:FiU1 2013/14:FiU3 2013/14:KrU1 2013/14:NU1 2013/14:NU12 2013/14:UbU1 2013/14:UbU11 2013/14:UbU12

Riksdagsbeslut

(23 yrkanden): 23 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om förskolan. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp, att arbete redan pågår inom området samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om förskolans syfte, erbjudande av förskola, fördelningen av lediga förskoleplatser, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng, maxtaxan i förskolan, barnomsorg på kvällar, nätter och helger, barngruppernas storlek, rätt till förskola på heltid och barnskötaryrket.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 72 minuter

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-19

Beslut

2014-02-20

Riksrevisionen har granskat hur staten styr den svenska rymdverksamheten. Detta för att kunna bedöma om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt att ta fram en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.

När det gäller regeringens återkoppling till riksdagen betonar utskottet att det är viktigt att riksdagen får insyn i och möjlighet att följa regeringens arbete. Rymdverksamheten blir allt viktigare för en rad olika samhällsfunktioner. Det är därför särskilt viktigt med en kontinuerlig återrapportering i rymdrelaterade frågor. Utskottet är positivt till att regeringen har förbättrat återkopplingen och tänker noga följa det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Riksdagen godkände ett avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, ett så kallat Eric-konsortium. Konsortiet ska bedriva den verksamhet som för närvarande bedrivs av European Spallation Source ESS AB. Avtalet ger konsortiet privilegier i Sverige som tar sikte på att konsortiet får befrielse från mervärdesskatt och punktskatter.

Europeiska spallationskällan, ESS, är ett sameuropeiskt forskningsprojekt där för närvarande 17 länder deltar. ESS kan jämföras med ett stort mikroskop där man studerar olika material med hjälp av neutroner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska få undervisa på fritids utan att ha legitimation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritids. Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan att ha lärarlegitimation.

Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning, och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.

Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-10-17

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Det ska införas nya regler om att kunna använda personuppgifter till forskning. Det gäller forskningsområdet vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Inom det här området ska statliga universitet och högskolor få skapa registerunderlag för forskningsprojekt. Personuppgifter till dessa register ska få samlas in enbart om personen i fråga har gett sitt aktiva samtycke och uppgifterna ska raderas på begäran. Personuppgifter som inte direkt kan kopplas till en enskild person ska sedan kunna lämnas ut till konkreta forskningsprojekt som har godkänts vid en etisk prövning.

Bakgrunden till de nya reglerna är att det finns en rättslig osäkerhet om statliga universitet och högskolor kan behandla personuppgifter för att skapa underlag för den här typen av forskning. Datainspektionen stoppade Karolinska institutets forskningsprojekt Lifegene eftersom man fann att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Regeringen har tillsatt en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning och den nya lagen ska vara tidsbegränsad i väntan på att utredningen blir klar.

Lagen gäller från den 1 december 2013 till och med den 31 december 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Nya regler ska skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. Den som studerar utomlands bör få samma lånebelopp som den som studerar i Sverige. Det bör införas ett nytt kompletterande merkostnadslån för utlandsstudier och en möjlighet till ett högre och mer flexibelt merkostnadslån för undervisningsavgifter. Detta för att inte begränsa de studerande i deras val av studieland. Merkostnadslånet kan täcka till exempel terminsavgifter, resor och försäkringar. Samtidigt är det viktigt att stärka kontrollerna av utbetalningar av studiemedel vid utlandsstudier.

Vidare bör rätten till studiemedel för gymnasiestudier, till det högre studiebidraget inom studiemedlen och till tilläggslån i princip vara densamma för studier i andra EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som för studier i Sverige.

Det är regeringen som kommer att besluta om de exakta reglerna.

Benämningen utlandsstudier införs i studiestödslagen för studier utanför Sverige, och i studiestödsförordningen bör det klargöras vad som avses med utlandsstudier. Vidare ersätter benämningen merkostnadslån benämningen tilläggslån för vissa merkostnader i studiestödslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-09-19

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan. Skolor som kan bli aktuella för detta är sådana som erbjuder utbildning med stark musikprofil och som tidigare, innan nuvarande skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-06-12

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Regeringen har redovisat för riksdagen sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionens bör Skolinspektionen utveckla sin tillsyn av skolundervisningen.

Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning, och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett.

Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis bör omfatta undervisningen i en högre grad.

I övrigt vill utskottet framhålla den växelverkan som finns - regelbunden tillsyn ger underlag för att välja var kvalitetsgranskningar ska göras, och brister vid en kvalitetsgranskning kan leda till tillsynsbeslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-06-12

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen bör samordna skollagen och diskrimineringslagen samt följa upp om elever som anmäler kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika. Regeringen bör också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets uppdrag. Regeringen håller med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter fram.

Utbildningsutskottet välkomnar de utredningar som har tillsatts om likabehandling, samordning av skollagen och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Utskottet håller också med regeringen om att det kan vara bra att ge stödinsatser till de kommuner och skolor som har störst behov och välkomnar att regeringen funderar på att ge Skolverket detta i uppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat.

Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om friskolor och tillsyn.

Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen ska kunna äga rum.

En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att allmänhetens behov av insyn uppfylls.

Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite, det vill säga dela ut ett straffbelopp.

Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 97 minuter

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-18