Sök
30 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, Jakobsson, Stefan (SD), Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas
Betänkande 2017/18:UbU31
Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.
Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.
Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 45 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-18
- Debatt
- 2018-06-19
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Betänkande 2017/18:UbU30
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.
De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.
I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 53, 161 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-18
- Debatt
- 2018-06-19
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
En gymnasieutbildning för alla
Betänkande 2017/18:UbU23
Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.
Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:
- Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
- Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
- Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
- Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
- Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.
Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 11, 51 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-22
- Debatt
- 2018-05-23
- Beslut
- 2018-05-23
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2017/18:UbU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 26, 86 minuter
- Justering
- 2018-02-27
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2017/18:UbU14
Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 24, 73 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2017/18:UbU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 44, 125 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-27
- Debatt
- 2018-02-28
- Beslut
- 2018-03-01
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2017/18:UbU1
Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 84, 285 minuter
- Justering
- 2017-12-07
- Bordläggning
- 2017-12-13
- Debatt
- 2017-12-14
- Beslut
- 2017-12-15
- Dokument & lagar
Skolstart vid sex års ålder
Betänkande 2017/18:UbU7
Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatoriskt för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag är det cirka 98 procent av alla sexåringar som går i förskoleklass och syftet med klassen är bland annat att göra övergången mellan förskola och skola lättare. Förskoleklassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll som i dag. Men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla barnens kunskaper.
Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, men den första årskullen det gäller för är de som börjar höstterminen 2018.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 28, 85 minuter
- Justering
- 2017-11-09
- Bordläggning
- 2017-11-14
- Debatt
- 2017-11-15
- Beslut
- 2017-11-15
- Dokument & lagar
Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Betänkande 2017/18:UbU5
Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.
I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.
Riksdagen har inget att invända och sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 20, 70 minuter
- Justering
- 2017-11-09
- Bordläggning
- 2017-11-14
- Debatt
- 2017-11-15
- Beslut
- 2017-11-15
- Dokument & lagar
En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Betänkande 2016/17:UbU23
En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.
Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 18, 57 minuter
- Justering
- 2017-06-13
- Bordläggning
- 2017-06-16
- Debatt
- 2017-06-19
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
En skyldighet att erbjuda lovskola
Betänkande 2016/17:UbU22
Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.
En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 35 minuter
- Justering
- 2017-05-30
- Bordläggning
- 2017-06-02
- Debatt
- 2017-06-07
- Beslut
- 2017-06-07
- Dokument & lagar
Skolväsendet - lärare och elever
Betänkande 2016/17:UbU18
En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.
Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.
I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Vuxenutbildningen
Betänkande 2016/17:UbU16
Riksdagen konstaterar att universitet, högskola och yrkeshögskola i dagsläget inte erbjuder utbildningar som är anpassade efter de personer som har gått i gymnasiesärskolan utom i undantagsfall. Utbildningarna är i huvudsak utformade efter studenter som har gått den vanliga gymnasieskolan. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att särskilt se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området vuxenutbildningen. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 18, 74 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-04
- Dokument & lagar
Skolväsendet - övergripande skolfrågor
Betänkande 2016/17:UbU19
Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Skolväsendet - grundläggande om utbildningen
Betänkande 2016/17:UbU17
Riksdagen vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen sa nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 74
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2016/17:UbU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 15, 68 minuter
- Justering
- 2017-03-02
- Bordläggning
- 2017-03-15
- Debatt
- 2017-03-16
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2016/17:UbU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 121, 319 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2016/17:UbU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 34 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Fler elever i fler skolor
Betänkande 2016/17:UbU3
Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.
Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2016-09-20
- Bordläggning
- 2016-09-27
- Debatt
- 2016-09-28
- Beslut
- 2016-09-28
- Dokument & lagar
Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål
Betänkande 2015/16:UbU18
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.
Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.
Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 33 minuter
- Justering
- 2016-06-16
- Bordläggning
- 2016-06-20
- Debatt
- 2016-06-21
- Beslut
- 2016-06-21