Gymnasieskolan

Herr talman! Att klara grundskolan och fullfölja gymnasiet är i dag viktiga förutsättningar för att kunna få ett jobb och försörja sig. En bra utbildning är grunden för social rörlighet.

Vi moderater menar att det är viktigare vart en person är på väg än var personen kommer ifrån. Ingen ska hållas tillbaka, och utbildning är en av de viktigaste nycklarna för att kunna nå dit man vill.

I dag lämnar nästan var femte elev grundskolan utan att vara behörig att studera vidare på gymnasiet. Det är den högsta uppmätta siffran någonsin. Det är även alldeles för många elever som inte fullföljer sin gymnasieutbildning utan väljer att hoppa av. Många byter också program, och det innebär att gymnasietiden blir längre. Detta skulle kunna undvikas med bättre studie och yrkesvägledning, framför allt i grundskolan.

Gymnasieskolan

I Sverige i dag är söktrycket på yrkesprogrammen alldeles för lågt. Det innebär att gymnasieskolan inte klarar av att leverera yrkesskickliga ungdomar till arbetsmarknaden. Det råder brist på kompetens på många håll.

På grund av den debatt som uppstod när det inte längre var obligatoriskt med högskolebehörighet på yrkesprogrammen trodde många att programmen var någon form av återvändsgränd. När vi nu hamnat där är vi överens med regeringen om att det är rätt att återinföra högskolebehörigheten - men med möjlighet för eleven att välja bort den.

Gymnasieutredningen har konstaterat att antalet undervisningstimmar på gymnasiet är litet. Många elever vittnar om många håltimmar och lärarlösa lektioner. Lärarnas Riksförbund konstaterar att för deras lärare kan undervisningstiden variera med upp till 30 procent mellan skolor för samma kursinnehåll. Typvärdet är 86 timmar per 100-poängskurs, vilket motsvarar en undervisningstid på under 20 timmar undervisning per vecka.

Vi moderater vill därför att man ska göra en utredning för att säkerställa att alla gymnasieelever får den undervisningstid som de har rätt till.

Herr talman! Dagens kursutformade gymnasium har funnits sedan mitten av 90-talet. Kursgymnasiet innebär att eleverna läser kurser och får ett slutbetyg efter varje avslutad kurs. Efter en sådan lång tid anser vi att det finns skäl att utvärdera det kursbaserade gymnasiets styrkor och svagheter samt hur det har påverkat elevernas kunskapsresultat.

Herr talman! Det råder brist på kompetens på många håll, inte minst inom vård och omsorg. Vi behöver bättre samarbete inom regionerna när det gäller dimensioneringen av program inom gymnasieskolan. Alla kommuner behöver inte erbjuda alla program. Ett bättre samarbete kan ändå garantera ett större utbud av program i alla delar av Sverige. Dimensioneringen av platserna bör också samordnas efter behovet av kompetens i just den regionen.

Vi moderater vill se en ökad satsning på branschskolor för att bättre matcha elever mot smala yrkesområden där det råder brist på utbildad arbetskraft. Det ger företag möjlighet att i egen regi eller tillsammans med en befintlig skola utforma en yrkesutbildning som stämmer överens med det kompetensbehov som branschen har. Branschskolorna bör finnas på strategiskt utvalda platser i landet och fungera som kompetenscentrum, där man har de bästa yrkeslärarna och rätt utrustning för att kunna ge eleverna en tidsenlig utbildning.

Herr talman! I dag är 33 procent av alla gymnasieskolor i Sverige fristående. Det handlar om 428 skolor. I dessa skolor går nästan 90 000 elever. De allra flesta är välfungerande skolor, men det finns naturligtvis fristående gymnasieskolor som har förbättringsområden - liksom det finns kommunala gymnasieskolor som har problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Det är viktigt att vi har en väl fungerande uppföljning av våra skolor och att vi kan ställa krav på att man vidtar åtgärder när kvaliteten brister. Det gäller oavsett vem som är huvudman för gymnasieskolan.

Vad svensk gymnasieskola inte behöver är en regering som misstänkliggör fristående verksamhet, en regering som lägger fram ett förslag som Lagrådet totalt dömt ut. Jag vill läsa upp ett par citat från Lagrådets yttrande som jag anser vara särskilt graverande.

Det första lyder: "Både när det gäller konsekvensanalysen och utformningen av detaljerna kring vinstbegränsningen får, sammanfattningsvis, det nu framlagda förslaget anses ofullständigt som beslutsunderlag."

Det andra lyder: "Det kan inte uteslutas att ett stort antal . elever och föräldrar på olika sätt kommer att drabbas negativt av t.ex. nedläggningar, överlåtelser och organisationsförändringar."

Vi har stora utmaningar i svensk gymnasieskola som vi behöver ta tag i. Att riskera att ett stort antal fristående gymnasieskolor läggs ned kommer inte att göra det lättare för oss att komma till rätta med de utmaningar vi har. Jag hoppas verkligen att regeringen tar sitt förnuft till fånga, lyssnar på Lagrådet och förpassar förslaget om vinstbegränsningar i välfärden dit där det hör hemma, nämligen i papperskorgen.

Herr talman! Vi moderater står bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till vår reservation nr 1 samt Alliansens gemensamma reservationer nr 11 och 18.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar i omvänd ordning mot föregående talare och yrkar bifall till reservationerna 6 och 12 för Sverigedemokraternas del.

Att Sverigedemokraterna vill ha ett statligt huvudmannaskap är kanske ingen nyhet, herr talman. Men vad innebär det egentligen? Jo, framför allt innebär det statliga huvudmannaskapet att vi ser över de saker som finns runt omkring lärarna, rektorerna och de övriga pedagoger som ska finnas till för eleverna för att stärka och försäkra att lärare får vara lärare och ingenting annat.

Det finns någonting positivt att ta upp här i dag, herr talman. Det är Gymnasieutredningen, där alla partier har suttit ned och parlamentariskt diskuterat sig fram till bra lösningar. Detta är ett område där Finland anser att vi har varit ett föredöme under alla försök till reformer eller halva reformer som man gjort. Alla partier har suttit ned och diskuterat vad de är överens om och vad som kan gälla över tid. Är det någonting som är viktigt för lärarkollegiet, herr talman, är det nämligen att få långsiktighet och inte ryckas fram och tillbaka.

Herr talman! Jag ska inte gissa din ålder, men jag misstänker att vi tillhör ungefär samma ålderskategori - den som när vi läste på gymnasiet hade ämnesbetyg. Vad var fördelen med ämnesbetyg jämfört med dagens kursbetyg?

Kursbetyg innebär att du har ett tillfälle då du ska högprestera extremt mycket. Detta stressar eleverna något grymt av den enkla anledningen att du inte alltid har en bra dag. Vissa dagar är sämre; vissa dagar är bättre. Du kan ha varit sjuk, du kan ha gjort slut med pojkvännen, det kan ha hänt någonting i familjen, det kan vara vad som helst - allt det kan göra att du presterar sämre just den dagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Detta är extremt orättvist. Vi vill gå steget längre än Moderaterna. Vi anser inte att kursbetyg över huvud taget hör hemma i gymnasiet. Ska vi ha någonting ska vi ha ämnesbetyg så att vi går tillbaka till att du har chansen att förbättra dina resultat över tid.

Det finns till och med skolor som har 37 procents avhopp. Hur kommer det sig? Varför är det så extremt många avhopp från gymnasiet? En av orsakerna, herr talman, kanske är att när du läser kurser är det enda sättet att förbättra ditt betyg i ett ämne att kliva av din utbildning och börja om. När du kliver av din utbildning och börjar om har du chansen att läsa upp dina kursbetyg och förbättra ditt resultat.

Det är ju inte den signalen vi ska skicka till våra gymnasieelever.

Sverigedemokraterna har även föreslagit tvååriga gymnasielinjer, en återgång till hur det såg ut före reformen och ändringen till treåriga. Det finns för- och nackdelar med att läsa tre år. Fördelen är att man hinner med mer studier. Nackdelen, herr talman, är att elever som är skoltrötta är det av en anledning. De vill inte fortsätta läsa en teoretisk utbildning utan är praktiskt eller estetiskt lagda och vill komma ut i sin bransch så fort som möjligt. Därför har vi föreslagit en tvåårig utbildning. Är det sedan så, herr talman, att man som gymnasieelev vill läsa vidare går det bra. Man kan göra ett års förlängning och läsa in de teoretiska ämnen man saknar.

Sverige har faktiskt ett av de absolut bäst fungerande systemen för vuxenutbildning - det ska vi debattera senare. Vi har både komvux och folkhögskolor som kan fånga upp elever som vill ändra inriktning senare i livet. Jag tror inte att herr talmannen när han läste på gymnasiet hade ambitionen att sitta som talman i Sveriges riksdag. Måhända har jag fel, men det var i alla fall inte min ambition att hamna här som riksdagsledamot.

Förändringar sker och måste kunna göras senare i livet. Själv har jag bytt yrke fem eller sex gånger, tror jag. Det måste ges möjlighet att göra detta. I en värld som är så flexibel som dagens vet du inte när du läser på gymnasiet vad du faktiskt ska bli senare i livet.

Vi kan titta på ett land som Singapore. Jag har varit där, och jag har förespråkat deras metod i många debatter här. Det de gör som är lite unikt är att företagen går in i gymnasieutbildningarna och säkerställer att de innehåller de saker som eleverna behöver kunna för att komma ut i arbete. Varför är detta så viktigt? Jo, vi har en stor missmatchning i Sverige i dag mellan vad man läser på gymnasieutbildningarna och vad arbetsmarknaden kräver.

Detta är något som inte bara Singapore utan även Schweiz och många andra länder är väldigt duktiga på: att hjälpa och stötta med sponsring av verktyg och arbetsmaterial och även att erbjuda praktiska lärare. Man tar lärare från verkligheten - duktiga människor i sitt gebit - och stoppar in i gymnasieutbildningarna för att säkerställa att de innehåller det som är viktigt. För handen på hjärtat, vad är skolan egentligen? Skolan är en förberedelse för att komma ut i arbetslivet och lyckas bra där. Då ska vi också ge eleverna de verktyg de behöver.

Vi har bland annat förespråkat ett teknikgymnasium, där vi styr in elever på utbildningar för att säkerställa att vi fortfarande om 10-20 år är ett land som leder tekniken, inte bara köper den.

Det finns något som kallas alternativa drivmedel. Det är jättebra att vi har olika alternativa drivmedel. Tyvärr har branschen och utbildningsenheten inte hängt med. Tittar man på en fordonsteknikutbildning ser man att de saker som behövs för att vi ska kunna fortsätta att utveckla detta inte finns där. Här har vi något att göra: gå in och styra upp vad de nationella programmen ska innehålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Hur ser det ut med studie- och yrkesvägledning ute på skolorna, herr talman? Ja, tyvärr är den väldigt varierande. Är det något som är viktigt så är det att sitta ned med företag och studie- och yrkesvägledare och diskutera vad på arbetsmarknaden du lämpar dig för. Vad är dina styrkor och svagheter? Eleverna måste göras medvetna. Många gånger lever elever i något slags skyddad verkstad, och när de väl kommer ut i verkligheten är de inte redo för de krav som faktiskt ställs. Det är otroligt viktigt att vi får en väl fungerande studie- och yrkesvägledning på alla gymnasieskolor i Sverige, både kommunala skolor och friskolor.

Jag vill avsluta med att säga, herr talman, att det jag såg av gymnasiet när jag jobbade som lärare under en mindre del av min karriär gjorde mig extremt imponerad av de lärare som finns där ute. Marknaden är som sagt extremt flexibel. Vi som står här i riksdagen i dag har ingen aning om vad som kommer att krävas av eleverna om fem eller tio år.

Jag högaktar och vill lyfta fram de lärare som jobbar i gymnasiet, för de har inte en lätt situation. De ska ständigt försöka anpassa sig. Det är därför av ännu större vikt att vi faktiskt använder oss av de lokala och nationella företagen, som erbjuder hjälp och stöd på plats. Där tror jag att vi har lösningen.

Herr talman! Stefan Jakobsson inledde sitt anförande med att tala om Gymnasieutredningen och hur bra det är att alla partier jobbar tillsammans och tar ansvar för att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan. Detta är naturligtvis viktigt; det håller jag med om.

Sedan brakar det dock iväg åt ett helt annat håll när Stefan Jakobsson är beredd att byta betygssystem från en dag till en annan utan att göra en ordentlig utvärdering. Det motiv jag hörde i anförandet var att elever känner sig stressade över betygen. Det är inte bra att elever mår dåligt, men jag tror att betygssystemets utformning har väldigt lite att göra med den saken. Jag tror att det handlar mer om att betygen betyder så oerhört mycket vid intagningen till högre utbildning. Från moderat håll vill vi gärna att man ser på andra möjligheter att ta in elever till högre utbildning än bara betyg, som har fått väldigt mycket fokus i Sverige.

Det jag undrar är om Stefan Jakobsson tycker att det är rimligt att genomföra en så stor förändring som att byta betygssystem och gå tillbaka till ämnesbetyg utan att en ordentlig utvärdering görs.

Herr talman! Nej, en utvärdering är aldrig fel utan självklart bra att göra. Men jag tror faktiskt att kursbetygen har nått vägs ände. Vi kan titta på hur bra eleverna lyckas i dag. Vi har otroligt mycket fler avhopp i dag än tidigare. Vi har många elever som kommer ut och är dåligt anpassade till marknaden. Varför då? Jo, för att de kan välja kurser. Om man är 15, 16, 17 år, kommer man då att välja de kurser som är tuffast att läsa och ger störst möjligheter att få arbete, eller väljer man kanske de kurser som är lite lättare att läsa så att man får ett bra betyg?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

I dag när elever kommer ut har de inte alla grundläggande saker som behövs eftersom de själva har fått välja vilka kurser de velat läsa. Det kan bli oändligt många kombinationer bland de elever som kommer ut. Jag gick själv fyraårig teknisk. När jag kom ut på arbetsmarknaden visste man exakt vad jag hade läst. Man var trygg med den information man hade och visste vilka små resurser som behövde sättas in för att stärka mig på arbetsplatsen. Detta går inte att göra i systemet med kurser.

Vill Moderaterna göra en utvärdering så varsågod - vi välkomnar den. Vi ska också titta på hur det ser ut. Men jag anser att en tillbakagång till de ämnesbetyg vi hade inte kräver någon större utvärdering. Av den anledningen anser vi att vi redan i dag kan säga att kursbetygen inte fungerar.

Jag vill sluta stressa Sveriges elever. Jag vill att eleverna ska må bra och lära sig något på gymnasiet. De ska vara trygga i sig själva och komma ut med den ämneskunskap som behövs för att lyckas i arbetslivet.

Herr talman! Det känns märkligt att göra en så stor förändring för att man tror att ett betygssystem har nått vägs ände. Jag tar inte ställning för eller mot det ena eller det andra betygssystemet, men det fanns ett skäl till att man införde kursbetygen. Jag tycker att det kan finnas en motivationshöjande faktor i att ha möjlighet att påverka en viss del av innehållet i sin gymnasieutbildning. Vilka kurser man läser styrs till större delen av vilket program man går. Att det finns en viss möjlighet att välja kan motivera elever att plugga lite hårdare.

Att ändra betygssystemet får enorma konsekvenser. Det handlar om övergångsperioder och hur man ska hantera tidigare betygssystem och annat. Det vet jag av erfarenhet från när vi bytte senast. Det är inget man ska göra bara för att man tror att något har nått vägs ände.

Det finns för- och nackdelar med båda typerna av betygssystem. Jag tror att den stora stressen ligger i att man tror att hela ens framtid hänger på de betyg man får på gymnasiet. Naturligtvis är de viktiga, men vi behöver se till att det finns andra möjligheter att ta sig vidare i livet så att eleverna inte uppfattar betygen som en så enormt avgörande faktor för hela sin framtida karriär. Men jag tror inte att det är avhängigt av om vi har kurs- eller ämnesbetyg, utan det handlar om att gymnasiebetyget uppfattas som det allena saliggörande när det gäller att komma vidare till annan utbildning.

Jag tror att det behövs en ordentlig utvärdering där man väger för- och nackdelar. Att hitta bra övergångslösningar kan också vara väldigt svårt. Jag tycker att det är ansvarslöst att resonera som Sverigedemokraterna gör och säga att vi kan hålla på och byta betygssystem för att vi tror att betygssystemet har nått vägs ände.

Herr talman! Självklart tror vi inte. Vi har inom vår krets gjort en stor utvärdering av detta och har tagit fram all statistik och alla fakta som finns att tillgå. Vi ser att gymnasieeleverna misslyckas mer i dag än de gjorde tidigare och att de är sämre anpassade till marknaden än tidigare. Tidigare kom de mycket lättare ut i arbete.

Vilka var skälen till att vi gick över från ämnesbetyg till kursbetyg? Ja, om detta tvistar de lärde. Det finns lika många olika teorier som det finns professorer där ute. Jag litar inte på att vi ska fortsätta driva något bara för att vi har genomfört det. Vi måste vara pragmatiska och titta på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Har kursbetygen nått vägs ände? Enligt Sverigedemokraterna och den statistik och forskning som vi har tagit fram är det absolut så.

Herr talman! I det här fallet finns det redan ett färdigt betygssystem att gå tillbaka till. Ämnesbetygen fanns där. Vi vet hur det funkade. De fanns under många år.

Är det något som Moderaterna är duktiga på är det att kopiera. Detta borde inte vara något problem för dem.

Herr talman! Gymnasieskolan är en oerhört viktig del av det svenska utbildningssystemet. Därför är jag glad att vi ska få debattera detta ämne i dag. Vi kommer kanske också att återkomma till detta innan riksmötet är slut, med tanke på att regeringen har utlovat en proposition.

Vid varje arbetslivsbesök som vi gör som riksdagsledamöter kommer kompetensförsörjningsfrågan upp som den allra viktigaste frågan. Det är viktigt att också gymnasieskolan i alla dess delar håller en hög och jämn kvalitet, så att man kan lita på att man oberoende av vilket program man går får möjlighet till en riktigt bra utbildning.

Centerpartiets utbildningspolitiska program heter Utbildning till jobb. Jag skulle vilja koncentrera mig på ett par av punkterna i betänkandet, kopplat till de reservationer som vi har, också de gemensamma reservationerna från hela Alliansen.

Arbetslivet kommer att förändras. Det är en viktig faktor. På vilket sätt är då vi från den politiska sidan med och ger förutsättningar för det livslånga lärandet, som man behöver utveckla i Sverige? Jag lyssnade på arbetsmarknadsutskottets debatt här tidigare i dag. När man där räknar upp en lång rad olika åtgärder som ska vidtas låter det mer som en hagelsvärm eller ett fyrverkeri, som man hoppas ska träffa ett antal människor, snarare än som ett sammanhållet system med systematik och struktur. Det finns utredningar som visar på att kanske 50 procent av de jobb som finns i dag kommer att vara försvunna inom en 20-årsperiod. På ett sätt är detta allvarligt, men det ger också fantastiska utmaningar. Att då bygga in olika vägar framåt för elever ser jag som en av de mest grundläggande delarna i en modern och bra gymnasieskola.

Det behöver finnas fler vägar till arbete. Statsministern presenterade tillsammans med sin minister Anna Ekström på Midsommarkransens gymnasium för ett tag sedan en del av de förslag som skulle stärka gymnasieskolan, närmare bestämt det som gäller högskolebehörigheten. Sedan Gymnasium 11 infördes har det varit möjligt för alla att läsa in högskolebehörighet.

Från Alliansens och Centerpartiets sida har vi sett det som viktigt att stärka skolan, så att den håller en hög kvalitet oavsett vilken väg man vill gå. Det som gör mig bedrövad och ledsen är att ministern nu säger att de som vill välja bort de högskoleförberedande delarna erbjuds en håltimme. För mig skaver detta. Jag förstår inte tänket. Vi vill ju skapa goda förutsättningar för både yrkesämnena och de högskoleförberedande ämnena. Så har vi i Alliansen tänkt när det gäller den nuvarande gymnasieskolan. Det ska vara hög kvalitet oavsett inriktning. Att då utlova håltimmar ser jag som ett steg nedåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Man lyfte fram att det system som vi har i dag kan skapa problem för eleverna när man kanske måste prioritera bort yrkeskurser. Nu har man effektivt underlättat den möjligheten genom att utlova håltimmar i stället.

Vi talar om att skapa förutsättningar framåt. Då blir det fokus på hur vi skapar förutsättningar för yrkesprogrammen i gymnasieskolan. Men en minst lika stor utmaning är hur man från att ha gått ett teoretiskt gymnasieprogram ska kunna välja olika former av yrkesutbildningar. Branschskolor är igång, vilket är bra. Detta har vi i Centerpartiet lyft fram vid ett antal tillfällen. Men det är också viktigt med möjligheter att gå en yrkeshögskoleutbildning.

Redan i dag ser vi att det bland dem som går en yrkeshögskoleutbildning till och med finns de som har en akademisk examen. Det är så mycket som 16 procent. 35 procent av dem som går en yrkeshögskoleutbildning har också studerat på universitet och högskola. Att då enbart fokusera på yrkesprogrammen och göra dem mer högskoleförberedande i stället för att stärka kvaliteten rimmar illa, även om det har varit en del av Socialdemokraternas retorik ända sedan Gymnasium 11 infördes att tala om "återvändsgränder". Jag tycker att det är synd att talet om återvändsgränder har fått fäste i debatten, för det är inga återvändsgränder. Däremot måste vi stärka våra ungdomar, till exempel genom en bättre studie- och yrkesvägledning, så att de också utvecklar en valkompetens. Hela livet består av val. Gymnasievalet är viktigt, men det är samtidigt viktigt att man får bygga upp sin egen kompetens för att kunna göra ett välinformerat val.

Herr talman! Det finns många utmaningar när det gäller gymnasieskolan. Jag vill också nämna introduktionsprogrammen, som är viktiga för att stärka kvaliteten. Den föregående debatten handlade om integration. Introduktionsprogrammen i gymnasieskolan är viktiga för detta på olika sätt. Jag hinner inte gå in på de förslag som vi har i dag, men jag vill ändå nämna detta i debatten.

En annan viktig del handlar om ungdomars psykiska ohälsa. Nu är detta ett motionsbetänkande, så det tar bara upp sådant som behandlas i de motioner som riksdagsledamöter har skrivit. Men det är ändå viktigt att man stärker studie- och yrkesvägledningen och valkompetensen. Det kommer att öka den psykiska hälsan, liksom att man stärker elevhälsan och ger unga människor det stöd de känner att de behöver i en avgörande period av livet.

Det behöver finnas förutsättningar för lärande under hela arbetslivet. Jag ska avsluta med att citera Claes Åberg, marknadschef på TRR: Det är sämre att vara för länge på samma jobb än att vara lågt utbildad eller gammal. Det är ett ganska spännande uttalande med tanke på att vi vill skapa en större rörlighet och möjligheter att utvecklas i sitt jobb. Om 50 procent av jobben kommer att försvinna inom en viss period behöver det hela tiden finnas ett utvecklingstänk, så att man arbetar med de entreprenöriella förmågorna också i gymnasieskolan. I det här sammanhanget vill jag också nämna möjligheten att arbeta med UF-företag i hela gymnasieskolan för att skapa ytterligare förmågor att möta ett föränderligt arbetsliv.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 11 och 16, även om vi givetvis står bakom alla våra reservationer.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Jag skulle vilja börja mitt anförande med att rikta en hälsning till alla gymnasieelever som går på sina respektive skolor runt om i landet. Jag skulle vilja gratulera dem till den överenskommelse som Vänsterpartiet fick till med regeringen angående gratis kollektivtrafik för gymnasieelever under sommaren.

Jag skulle också vilja gratulera dem till den höjning av studiebidraget som Vänsterpartiet har kommit överens med regeringen om att införa.

Jag skulle också vilja gratulera de elever som inte kommer att få ta del av den i gymnasieskolan men som kommer att få ta del av den när de går till vidare studier efter gymnasieskolan.

Gymnasieskolan, som en gång var vägen för ett litet urval elever, är i dag en angelägenhet för nästan alla som slutfört grundskolan. Nästan alla ungdomar går vidare till gymnasieskolan, men endast hälften når samtliga mål och slutför sin utbildning med godkänt på alla kurser.

Gymnasieskolans uppdrag måste vara att se till att samtliga elever faktiskt når de mål som finns. Eftersom de kunskaper som gymnasieskolan ska förmedla måste betraktas som en rättighet för varje elev ska skolan inte kunna avhända sig sitt ansvar genom att hänvisa till att det är en frivillig skolform. Liksom avgiftsfrihet gäller för grundskolan ska den även gälla för gymnasieskolan. Dessutom anser Vänsterpartiet att studiebidraget ska ha samma omfattning som barnbidraget och betalas ut också under sommaren.

För individen såväl som för samhället är gymnasieutbildning en förutsättning för god yrkeskompetens och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Gymnasieskolans uppgift är dock dubbel. Den ska bana väg för individen till ett yrke och personligt förtroende och därmed stärka det samhälleliga livets materiella och sociala bas. Lika viktigt är det att den fortlöpande vidgar individernas kompetens och ställning som samhällsmedborgare.

Jag tänker inte ha en bred gymnasiedebatt eftersom vi kommer att ha en sådan när propositionen ska debatteras i maj månad. Däremot är det viktigt att nämna att det för oss i Vänsterpartiet är viktigt att driva frågan om ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola. Estetiska ämnen ska finnas som ordinarie ämnen på alla program på gymnasiet. Högskolebehörigheten ska gälla för alla gymnasieprogram. Vi ska satsa på bättre studie- och yrkesvägledning och bättre elevhälsa. Vi ska satsa mer på en bättre sex- och samlevnadsundervisning.

Men det jag tänker koncentrera mig på är den reservation som Vänsterpartiet har och som jag vill yrka bifall till - reservation 17. Det handlar om många av de elever som i dag befinner sig i introduktionsprogrammen. Det handlar om elever som är nyanlända och som går i gymnasieskolans introduktionsprogram. Vi vet att avsaknad av gymnasiekompetens i dag utgör ett stort hinder när det gäller möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Inte minst gäller det denna grupp av gymnasieelever.

Den aktuella gruppen har många år framför sig i arbetslivet. Att bana väg för att de ska hamna i dåligt betalda jobb och i osäkra anställningar vore skadligt för både dem och samhället i stort. Vänsterpartiet är övertygat om att vi måste bidra till att höja utbildningsnivån hos alla elever och inte minst hos de nyanlända eleverna - hos alla elever som saknar tillräckliga kunskaper för de jobb som finns på arbetsmarknaden. Detta måste vi göra snarare än att skapa jobb med lägre kvalifikationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

De stora problemen i dag handlar om att utbildningssystemet inte är anpassat för dem som sökt asyl i Sverige. För att kvalificera sig till ett nationellt gymnasieprogram behöver, som ni vet, en nyanländ eller asylsökande först gå igenom introduktionsprogrammet. Risken finns att man fastnar i introduktionsprogrammen i många år. Eleverna i introduktionsprogrammen är i de flesta fall också separerade från de elever som läser de nationella programmen. Många av de elever som läser introduktionsprogrammen känner att de står och stampar år efter år.

En möjlighet skulle kunna vara att vi utökar möjligheten att läsa enstaka kurser på nationella program samtidigt som man går i introduktionsprogrammet. Det skulle leda till att studietiden förkortas. Det skulle leda till förbättrad inkludering. Det skulle också stärka känslan av utveckling. Vi menar att det är ett förslag som Sveriges riksdag borde ställa sig bakom.

Med det sagt vill jag tacka för mig och säga grattis till eleverna, som har fått dessa satsningar på gymnasiet. Jag önskar att jag hade fått detta när jag gick på gymnasiet, under en annan regering.

Fru talman! Det finns många olika delar i Daniel Riazats anförande som man skulle kunna lyfta fram, men det är en sak som jag vill lyfta fram. Det gäller frågan om estetiska ämnen, som nu ska in i alla gymnasieprogram. Det är inte så att jag nedvärderar estetiska ämnen på något sätt. Det är viktigt att få komma i kontakt med olika former av konstnärliga uttryck och att få uttrycka sig estetiskt på olika sätt. Men så som förslaget ser ut kommer man att minska gymnasiearbetet med 50 procent. Enligt Skolverket finns det en ganska stor risk för att en halvering leder till att det blir svårt att uppfylla syftena med gymnasiearbetet.

Ett gymnasiearbete ska på något sätt knyta ihop elevens utbildning. Man ska få möjlighet att förbereda, genomföra och slutföra ett självständigt arbete. Det är den typ av kompetens som också arbetsgivare efterfrågar. Jag tycker att det är olyckligt att de två delarna hamnar i ett motsatsförhållande. Vad har Vänsterpartiet för åsikter om värdet av gymnasiearbetet? Hur ser Vänsterpartiet på att man i det förslag som föreligger faktiskt kommer att minska detta till hälften?

Fru talman! Jag har valt att inte debattera själva gymnasiepropositionen. Jag vill debattera de motioner och det andra som vi ska debattera här i dag. Däremot tyckte jag att det var viktigt att bara kort nämna var Vänsterpartiet står när det gäller frågan om bland annat estetiska ämnen i skolan.

Som ni vet har de funnits tidigare i gymnasieskolan, och det har inte lett till att kvaliteten på något sätt har sänkts eller till att eleverna har blivit mindre anställbara efter gymnasieskolan, snarare tvärtom. Vi kan se på de år då estetiska ämnen fanns i gymnasieskolan. De bidrog med positiva effekter, som också har hjälpt eleverna i andra ämnen.

Jag menar att detta är rätt väg att gå, men vi har ännu inte gått in helt och hållet i propositionen - det är en lagrådsremiss. Vi kommer att vänta med att uttala oss om det förslag som regeringen har lagt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Jag ifrågasätter inte estetiska ämnen och värdet av estetiska ämnen. Men frågan var: Hur ser Vänsterpartiet på gymnasiearbetet? Det kan man ju diskutera utan att ha propositionen på bordet.

Vill man ha in estetiska ämnen och inte utöka antalet undervisningstimmar måste någonting stryka på foten, och enligt förslaget är det nu gymnasiearbetet, vilket åtminstone vi moderater tycker är ganska olyckligt med tanke på att det är ett självständigt arbete och att det främjar den typ av kompetens som arbetsmarknaden faktiskt frågar efter.

Jag är ändå lite nyfiken. Ni måste ändå ha tänkt tanken. Vad är det man ska ta bort? Eller ska man utöka antalet undervisningstimmar? Hur ser Vänsterpartiet egentligen på gymnasiearbetet och värdet av det?

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt spännande att Moderaterna inte har någonting emot estetiska ämnen men ändå har valt, som den viktigaste frågan i dag, att fråga: Varför ska vi ha estetiska ämnen?

Moderaterna vill satsa på skolan men brukar oftast ifrågasätta de partier som vill satsa mer på skolan. Moderaterna tycker att vi ska ha en likvärdig skola men har inte ett enda förslag på hur vi ska uppnå den skolan.

Jag tycker att det är intressant att man alltid påbörjar en frågeställning defensivt. Man säger att man inte vill någonting illa med detta, men sedan kommer man ändå till det som är det negativa med frågan.

Vänsterpartiet ställer sig positivt till gymnasiearbete och till estetiska ämnen. Vänsterpartiet kommer att återkomma när propositionen läggs fram och när vi ska ha den debatten i Sveriges riksdag. Jag ser fram emot att debattera den frågan, förmodligen mot Maria Stockhaus, i denna kammare.

Fru talman! Han gick tvåårig ekonomisk linje, sedan en AMU-utbildning, fick jobb som svetsare, blev metallarbetare och sitter nu i Vita huset och diskuterar handelspolitik och andra viktiga internationella frågor med USA:s president.

En dag när utbildningsutskottet diskuterar gymnasiepolitik, arbetsmarknadspolitik och yrkesutbildningar tycker jag att det är rätt viktigt att man zoomar ut och ser den bilden: att Sverige har haft en fantastisk förmåga att skapa social rörlighet, där en människa som växer upp under knappa förhållanden och i svåra uppväxtmiljöer har chans att bli statsminister och sitta och diskutera med USA:s president.

Det vi nu måste fråga oss är om det svenska systemet fortfarande har en förmåga att skapa den typen av social rörlighet. Eftersom jag är liberal och tycker att det är väldigt centralt att varje individ ska få chans att utvecklas utifrån sina möjligheter är jag rätt intresserad av hur skolan fungerar i dag, hur integrationen fungerar i dag och hur arbetsmarknadsutbildningen fungerar i dag. Jag ser att det är svårare att skapa social rörlighet. Det som är huvudproblemet är att vi har för lite kunskap i svensk skola.

Fru talman! När vi under alliansregeringens tid gjorde förändringar i gymnasieskolan hände det ganska mycket, men vi behöver göra mer.

När vi diskuterar gymnasiet i detta betänkande måste vi också zooma ut. Faktum är att tusentals människor - jag tror att det var 19 000, eller 17,5 procent - av dem som gick ut grundskolan inte var behöriga till gymnasiet. Om man inte ser denna problematik är det väldigt svårt att sedan hantera gymnasieskolan. De som inte har lyckats i grundskolan ska ju också få en väg vidare till arbete eller studier. Hur man hanterar denna grupp - dem som inte ens har grundskola - på gymnasienivån blir avgörande för vilka chanser de får att göra en resa in i samhället och försörja sig själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Det har skett en försämring under de senaste åren, och det är väldigt allvarligt. Detta är kanske en av de svåraste utmaningar som vi står inför i Sverige just nu.

Jag hör i debatten att många har höga ambitioner för gymnasiet. Vi ska in med fler saker i gymnasiet. Alla ska vara högskolebehöriga. Man ska ha mer estetiska program. Man ska ha mer av det ena och mer av det andra.

Till sist måste man ändå ställa sig frågan: Hur ska de som inte lyckas med gymnasiet i dag, som inte ens klarade grundskolan, kunna hantera att vi vill lägga till ännu mer och skapa ännu mer likriktning i gymnasiet?

Jag tror att man måste våga göra tvärtom, fru talman, och ha ökad flexibilitet på den gymnasiala nivån. Gymnasiet ska ju förbereda antingen för ett yrke eller för vidare studier. Jag tror att vi måste inse att all gymnasieutbildning då inte kan se nästan likadan ut. Vi måste ha ökad flexibilitet på den gymnasiala nivån. Det måste finnas fler vägar till arbete.

Att många i dag fastnar i introduktionsprogrammen eller i språkintroduktionen och sedan inte kommer vidare är ett våra största integrationspolitiska problem och ett av våra största utbildningspolitiska problem. Svaret från politiken måste vara ökad flexibilitet. Det är viktigare att man kommer vidare än att man har höga ambitioner som man sedan inte kan leva upp till.

Vi behöver fler lärlingsutbildningar. Vi behöver tätare koppling mellan å ena sidan lärlingsutbildningarna och yrkesutbildningarna och å andra sidan arbetsmarknaden och branschen. Vi behöver jobba mycket mer med det som Alliansen gjorde under sina åtta år vid makten - att höja statusen för lärlingsutbildningar. Vi vet att dessa utbildningar är väldigt bra, både för den enskilde, som får en chans att ta sig ut på arbetsmarknaden, och för branschen, som på det sättet kan se till att klara sin försörjning av anställda.

Vi måste våga säga att de som i dag går högskoleförberedande program också måste vara förberedda för högskolan när de har gått dessa program. Vi kan inte fortsätta att ha det så att vi skjuter problemen uppåt i utbildningssystemet. Varje del av gymnasiet måste leverera sin del. Varje del av utbildningssystemet måste leverera sin del. Att grundskolan inte ser till så att alla lyckas får effekter för gymnasieskolan, och när gymnasieskolan anpassar sig efter detta får det konsekvenser för högskoleutbildningarna.

Fru talman! Fler måste lyckas. Längre fram ska vi diskutera hur de som valde att inte bli högskolebehöriga eller som valde ett yrke som de sedan vill flytta vidare från får större chans i form av arbetsmarknadsutbildning eller yrkesutbildning. Vi måste dock även fundera på hur fler faktiskt kan lyckas. Vi kan inte bara ha höga ambitioner och säga att allting ska vara ungefär likadant, utan vi måste fundera på hur flexibiliteten kan kopplas till nya chanser senare i livet.

Fru talman! Liberalerna vill att den svenska gymnasieskolan ska utvecklas mot ett ämnesgymnasium med ämnesbetyg. Vi vill att den undervisningstid som man utlovas på gymnasiet också ska levereras på gymnasiet - det är för många lektioner som ställs in. Detta är ett viktigt kontrakt mellan skola och elev. När eleven kommer till lektionerna ska skolan visa att den tar det hela på stort allvar och genomför lektionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi måste se till att det finns kvalitet i alla skolor, oavsett vem som driver dem. Oavsett om det rör sig om en offentlig eller fristående skola måste vi ha kvalitet.

Vi måste också se till att vi har lärare på plats och att läraryrkets status fortsätter att höjas. Vi kan inte leverera en bra gymnasieutbildning om vi inte har de allra skickligaste lärarna på plats.

Vi måste dessutom bli bättre på ordning och reda i svensk skola. Oavsett nivå är det centralt att det finns studiero i klassrummen och att rektorn till exempel snabbt kan avskilja en elev som är farlig för andra elever eller för personalen och lärarna.

Fru talman! Det svenska utbildningssystemet har haft en fantastisk förmåga att skapa social rörlighet. När vi underminerar kunskapskraven och nedvärderar kunskap förlorar vi också den kraft som har gjort att människor som kommer från alla möjliga bakgrunder kan bli Sveriges statsminister. Det är därför som det är så viktigt att uppvärdera gymnasiet och att se till att vi har mer kunskap i svensk skola.

Jag yrkar med detta bifall till reservation 11.

(Applåder)

Fru talman! Nästan alla ungdomar börjar gymnasieskolan direkt efter nian, men det är bara två tredjedelar som avslutar gymnasiet inom de tre år som är utbildningens längd. Detta är problematiskt och något som vi tillsammans måste hjälpas åt att komma till rätta med.

Den gymnasieutredning som vi har hört talas om här, som flera av oss ledamöter i utbildningsutskottet deltog i, hade som syfte att öka genomströmningen i gymnasieskolan. Det kan inte fortsätta som nu, när endast 69 procent av eleverna klarar gymnasiet på tre år.

Att det ser ut så här kan ha många olika orsaker. Vissa väljer fel från början. Andra klarar inte av den linje de valt. Många gånger saknas tillräckligt stöd för att man ska kunna komma vidare i sina studier.

En betydande orsak till avhoppen skulle också kunna vara de så kallade kursbetygen, som vi redan har hört mycket om i debatten och som nästan alla partier tar upp. I dag får man ett kursbetyg i årskurs 1. Klarar man inte betyget eller får ett dåligt betyg är man i princip redan utslagen. Betyget kommer att finnas med i avgångsbetyget. Kursbetygen som de ser ut i dag spär också på stressen och betygshetsen inom skolan.

Vi kristdemokrater vill därför utreda möjligheten till en återgång till ämnesbetyg i gymnasieskolan. Men detta är en stor systemförändring, som i sådana fall måste få ta tid, vilket min moderata kollega tog upp i sitt inlägg.

Fru talman! En förutsättning för att eleverna ska klara av sina studier är att de får den undervisningstid som de har rätt till. Poäng på olika kurser har i dag ersatt den tidigare timplanen, men det finns i dag inga krav på hur många lektioner en gymnasieelev ska ha. Den mer flexibla poängplanen har på flera skolor blivit ett sätt att dra ned på lektioner för att spara pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Två tredjedelar av huvudmännen saknar riktlinjer för hur de följer upp undervisningstiden, och varje år kritiseras många skolor av Skolinspektionen för att eleverna får för lite undervisningstid. I en internationell jämförelse ligger vi lågt i antal undervisningstimmar. Att vi dessutom inte ger våra elever de timmar som de enligt lag har rätt till är förödande. Vi måste kunna garantera att våra elever får den undervisning som de har rätt till. Detta gäller både grund- och gymnasieskola.

Fru talman! Sedan 2014 finns en lag om lärlingsanställningar. Den som går en gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram kan numera bli anställd i en ny anställningsform. Fördelen med lärlingsprogram är att man under sin utbildning får erfarenheter och kontakter i arbetslivet, vilket kan göra det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden.

Som lärling får man lära sig att ta ansvar och lära sig vad som gäller på en arbetsplats, samtidigt som man har skolan som stöttar vid behov. En rapport från Skolverket visar att nio av tio som gått en lärlingsutbildning får jobb. Det kan jämföras med SCB:s studie från 2015, som visade att 71 procent av eleverna som avslutat en yrkesutbildning våren 2014 hade ett arbete tio månader efter utbildningen.

Kristdemokraterna menar, tillsammans med övriga allianspartier, att detta talar sitt tydliga språk. Vi menar att arbetsgivarnas möjlighet att bedriva lärlingsutbildning bör utökas.

Fru talman! Yrkeskunnandet måste uppvärderas och få ökad status bland våra ungdomar. Budskapet om att det enda som räknas är att vara behörig till akademiska studier har varit förödande. Samtidigt som vi har ungdomsarbetslöshet skriker företagen efter yrkeskunnigt folk. Här behövs matchning och bättre information om vilka utbildningar som leder till jobb och som har framtiden för sig. Här spelar studie- och yrkesvägledningen en central roll. Det är också viktigt att det finns möjlighet till en andra chans eller till att komplettera sin utbildning om så skulle behövas i framtiden.

Fru talman! Jag ska säga några ord om de nationella proven. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Det hjälper till att konkretisera kursplaner och ämnesplaner, vilket i sin tur ska leda till ökad måluppfyllelse för eleverna.

Trots att vi enats här i kammaren om att nationella prov fyller en viktig funktion har regeringen nu beslutat att halvera antalet prov på gymnasiet med motiveringen att lärarna har en mycket pressad arbetssituation och att många elever är väldigt stressade. Nu kan vi ju inte eliminera allt som är jobbigt i tillvaron. Jag håller med om att de nationella proven ökar arbetsbelastningen. Men varför inte se över hur man kan förenkla genomförandet, till exempel genom central rättning, i stället för att ta bort hälften av proven, som är ett så viktigt verktyg för likvärdigheten? Regeringen har beslutat att ta bort de inledande proven men behålla de avslutande proven. Jag får inte detta att gå ihop med syftet om chansen till ökad måluppfyllelse.

Fru talman! De som av olika anledningar inte orkar med eller klarar av skolan behöver stöd mycket tidigare inom utbildningssystemet. Det gäller att sätta in stöd och resurser i grundskolan så fort man upptäcker att elever halkar efter eller mår dåligt. Här blir tillräckliga resurser till elevhälsan centralt och även tillgång till specialpedagogisk kompetens. På dessa områden har Kristdemokraterna väl genomarbetade och finansierade förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 11 och 18. Vi står givetvis också bakom andra reservationer.

(Applåder)

Fru talman! Den här debatten har sin utgångspunkt i 51 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Det har ju hänt en del sedan dess.

Efter Yrkesprogramsutredningen och Gymnasieutredningen har regeringen nu i två lagrådsremisser redovisat hur man vill gå vidare för att förbättra gymnasieskolan. Vi förväntar oss en proposition till riksdagen senast i april, och vi kommer att få anledning att både debattera och besluta om gymnasieskolan som helhet i maj.

Det är det främsta motivet till att jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner, även om många av dem är både bra och intressanta.

Jag vill ändå föregripa den kommande debatten och säga några ord om hur jag ser på gymnasieskolan.

Gymnasieskolan är grunden för industrins och välfärdens kompetensförsörjning. Den är också en bas för rekrytering till högre utbildning och har ett uppdrag att bilda för livet.

Vi har ju en del utmaningar med detta, som har lyfts fram tidigare i debatten. Trots många bra saker som kom med gymnasiereformen Gy 2011 var kommunikationen och debatten om reformen inte bra. Faktum var att man ville fördjupa och utveckla yrkesutbildningarna och återinföra ett lärlingsspår. Bra så, men vilka signaler sände man ut till lärare och elever? Detta har tidigare tagits upp av andra talare från vår sida. Därför tänkte jag passa på att ta chansen att lyfta fram Alliansens ståndpunkter i det hela.

Förre utbildningsministern trummade in frasen att alla inte kan bli akademiker i människors öron och huvuden. Jag tycker att han hade fel. Vi måste ha höga förväntningar. Höga förväntningar ger bra resultat enligt forskning. Jag tror faktiskt att alla kan, men alla vill inte. Och vi har ju ett jättestort behov av gymnasialt utbildade yrkesarbetare i det här landet.

Jag tycker att det var en väldigt dålig signal att skicka ut när man samtidigt införde lägre intagningskrav till yrkesprogrammen och tog bort normen att högskolebehörighet skulle ges på yrkesprogrammen - man kunde välja till ämnen. Dessutom beskrev ministern lärlingsutbildningen som ett spår för skoltrötta. Lärlingsutbildning är ett väldigt bra spår för många, men det är inte ett spår för skoltrötta.

Verkligheten har visat att detta har fått konsekvenser. Yrkesprogrammens attraktivitet har sjunkit, och vi har nu ett alldeles för lågt söktryck till yrkesutbildningarna. Därför har regeringen valt att satsa på att utveckla yrkescollege, satsat pengar tillsammans med Svenskt Näringsliv och LO på att marknadsföra och informera om yrkesutbildningar och yrkestävlingar. Man satsar på en försöksverksamhet med branschskolor och avsätter 30 miljoner för att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet. Man har också tillsatt en SYV-utredning och infört obligatorisk prao i åttan och nian. Regeringen har också tagit fram 51 olika yrkespaket för framför allt yrkesvuxutbildningen men också för gymnasieskolans introduktionsprogram. Påbyggbara sådana, på tal om flexibilitet, är viktigt för det livslånga lärandet, så att man kan gå vidare i sin utveckling och ta många olika vägar framåt till arbete. Ett statsbidrag införs för gymnasielärlingar även på introduktionsprogrammen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

I nästa debatt kommer vi att diskutera rätten till komvux, så att man senare i livet kan få en chans att ta sig in på högre utbildning.

Det gläder mig förstås att regeringen nu går vidare med lagrådsremissen om grundläggande behörighet ska ingå i alla yrkesutbildningar som norm. Man ska ha möjlighet att välja bort ämnen, men man är garanterad att kunna läsa dem om man vill.

Det gläder mig också att de flesta politiker och näringslivsföreträdare insett att det som Jan Björklund införde inte var så lyckligt. Moderaterna har exempelvis i betänkandet en motion om att stärka elevers möjligheter att läsa in grundläggande behörighet. Det hedrar dem, tycker jag.

Fru talman! En annan utmaning vi har är att för många inte fullföljer sin gymnasieutbildning. En gymnasieutbildning är en vattendelare på arbetsmarknaden, och all kraft vi har bör gå till att alla ska få och kunna genomföra en sådan på olika sätt och i olika steg i vissa fall.

Regeringen aviserar en annan lagrådsremiss om några viktiga åtgärder, bland annat att alla ska ha en mentor, att rektor på ett tydligare sätt ska utreda frånvaro och att det ska bli en bättre övergång mellan grundskola och gymnasium.

Introduktionsprogrammen är, som många har sagt, en utmaning. De rekryterar i dag fler ungdomar än yrkesprogrammen. En del åtgärder för att förbättra kvaliteten har redan vidtagits genom att 300 miljoner kronor tillförs årligen från och med i år.

Nu går vi vidare med att förbättra övergången mellan de introduktionsprogrammen och de nationella programmen. Förslaget är att även de ungdomarna ska få en garanterad undervisningstid.

Ett estetiskt ämne föreslås bli obligatoriskt i den lagrådsremiss som ligger ute nu. Det ger faktiskt gymnasieskolans program en bred gemensam kunskapsbas och stärker lärandet i såväl praktiska som teoretiska ämnen.

Det är så mycket som har framförts här i talarstolen, och jag antar att jag kommer att få någon replik så att vi kan fortsätta debattera det. Men jag vill nu kommentera en del.

Alla har tagit upp ämnesbetygen, och där är vi helt överens. Statsrådet Ekström har nu aviserat att en utredning ska tillsättas. Jag tror verkligen att frågan behöver utredas, inte minst eftersom vuxenutbildningen också är kursbaserad. Där finns nog mycket att fundera över, men vi är överens.

Moderaterna lyfter fram en ökad satsning på branschskolor, och det tror jag behövs. Det är ju ett enormt söktryck till den försöksverksamhet som ska starta i år. Detta kommer vi nog att behöva satsa på ännu mer.

Frågan om lärlingarna har jag redan berört, och även Christer Nylander tog upp den. Den borgerliga regeringen tillsatte en utredning, men branschen var inte så pigg på att ta ett större ansvar utan tyckte att branschskolor skulle vara en bättre väg att gå. Men naturligtvis ska vi fortsätta att diskutera lärlingsfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Enligt mig är ett av de mest intressanta yrkandena i betänkandet Moderaternas om förbättrad dimensionering av platserna. Att de vill stärka styrningen är jätteintressant, och jag håller med. Skolkommissionen sa inte mycket om gymnasieskolan, men man sa att det är en nödvändighet med ett starkare nationellt ansvar för gymnasieskolans finansiering, dimensionering och lokalisering.

Min talartid är slut, men kanske vill Maria Stockhaus diskutera denna fråga med mig i ett replikskifte.

(Applåder)

Fru talman! Dimensioneringen får vi tala om en annan gång, för jag ska ta upp en annan sak i min replik, nämligen lagrådsutlåtandet om vinster i välfärden.

Det är ingen hemlighet att vi moderater inte tyckte att det var något bra förslag från början, men nu tycker även andra att det är rejält dåligt.

Jag ska upprepa de två citat jag hade i mitt inledningsanförande: "Det kan inte uteslutas att ett stort antal . elever och föräldrar på olika sätt kommer att drabbas negativt av t.ex. nedläggningar, överlåtelser och organisationsförändringar." Vidare: "Både när det gäller konsekvensanalysen och utformningen av detaljerna kring vinstbegränsningen får, sammanfattningsvis, det nu framlagda förslaget anses ofullständigt som beslutsunderlag."

Det är ord och inga visor. En totalsågning, säger många i medierna, och jag är beredd att hålla med.

Vi talar om 90 000 elever inom gymnasieskolan som riskerar att drabbas av detta - plus alla lärare och givetvis oroliga föräldrar till alla dessa elever.

Tycker Caroline Helmersson Olsson att det är ansvarsfullt att spela rysk roulett, som ni gör, med deras utbildning och lärarnas arbeten?

Fru talman! Rysk roulett - det var ett dramatiskt ordval. Jag tycker att det finns ett enkelt svar på denna fråga. Maria Stockhaus har en ovana att ta upp vinstfrågan i varenda debatt oavsett vad vi har för frågor på bordet. Från Socialdemokraterna finns det bara ett svar: Vi vill att skattepengarna ska gå till elevers utbildning.

Förslaget är kanske inte perfekt utformat, och regeringen kommer givetvis att ta hänsyn till Lagrådets synpunkter innan man lägger fram en proposition. Men vi måste se till att pengarna vi avsätter för utbildning går till utbildning.

Vad är Maria Stockhaus lösning på detta? Hur kan vi tillåta ett sådant här system i Sverige? Hur gör man över huvud taget vinster i en skola? Jag har inte hört Maria Stockhaus lösning på problemet att pengarna faktiskt inte går till utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Jag tror inte att Caroline har lyssnat uppmärksamt. Även när vi debatterade förskolan tog jag upp våra förslag för att öka kvalitetskrav, uppföljning och utvärdering.

Vi vill inte ha oseriösa aktörer som håller låg kvalitet och försöker plocka ut pengar den vägen. Det har funnits några oseriösa aktörer som nu är borta, och det är vi lika tacksamma för som alla andra.

Vi tycker att det är lika viktigt att man är tuff mot kommunala huvudmän som inte levererar den kvalitet som eleverna kan förvänta sig. Vi tycker att fokus ska läggas på att komma åt alla skolor, oavsett huvudman, som inte levererar den förväntade kvaliteten. Kvalitetskrav och tuffare uppföljning är vårt svar.

Lagrådet tror dessutom inte att det förslag regeringen har lagt fram får den önskade effekten. Vill man begränsa vinstuttaget i välfärden är detta inte vägen att gå. Inte ens här ger Lagrådet regeringen rätt.

Tycker Caroline att det är rimligt och ansvarsfullt av regeringen att lägga en proposition på riksdagens bord i vår när det enligt Lagrådet är mycket kvar att utreda innan man får ett vettigt förslag som lever upp till de krav som ställs vad gäller beredningsunderlag och annat?

I dag är det 90 000 elever som går i fristående gymnasier, och de flesta är nöjda. Nu äventyrar ni deras skolgång och lärarnas arbete. Är det ansvarsfullt att lägga fram ett förslag som fått så mycket kritik?

Fru talman! Det är intressant att vi hamnar i en vinstdebatt när vi diskuterar motioner om gymnasieskolan, men jag förstår såklart kopplingen.

Jo, jag har lyssnat uppmärksamt på Maria Stockhaus, och jag har hört ordet kvalitetskrav. Men vad är det för kvalitetskrav Maria Stockhaus menar? Är det hur många lärare det finns? Är det hur många behöriga lärare det finns? Handlar det om lärarlönerna eller om betygen? Jag såg nyligen i en rapport från Skolverket att man i friskolorna hade fått högre betyg trots sämre kunskaper för att klara av högre utbildning.

Vad är det för kvalitetskrav? Frågan är retorisk, men jag kommer att fortsätta följa Maria Stockhaus och försöka klura ut vad dessa kvalitetskrav är.

Jag tror inte att det är den katastrof eller ryska roulett som Maria Stockhaus säger. Vi ska självklart lyssna på Lagrådet, och vi ska självklart behålla de fina gymnasieskolor som finns där ute.

Pengarna ska gå till verksamheten, till undervisning och lärarlöner, och vi måste hitta ett sätt för det.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 13.

Vi har en fantastisk teknisk utveckling som ger fantastiska nya möjligheter i Sverige. Något som har dykt upp de senaste åren är den otroliga utvecklingen på e-sportarenan. Det handlar om professionellt dator- och tv-spelande. Det är människor med ett seriöst yrke som också är professionella atleter. Många gånger tjänar de mer pengar än vad många andra idrottare som gått idrottsgymnasium gör.

Samtidigt sätter vår lagstiftning stopp för vilka idrottsutbildningar som kan startas. Det är Riksidrottsförbundet som bestämmer vilka utbildningar med sportinriktning som får starta. Det krävs medlemskap i förbundet - något som vi politiskt inte kan påverka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Detta är såklart ett problem. Vi behöver likställa e-sporten med andra sporter så att vi kan ha e-sportgymnasier på samma sätt som vi har orienteringsgymnasier, fotbollsgymnasier och annat. Det är inte mer än rättvist.

Man har lika stor chans att bli professionell e-sportare som professionell i andra idrotter, om inte större. I min hemstad Eksjö har vi ett orienteringsgymnasium, men det finns fler professionella e-sportare i Sverige än vad det finns professionella orienterare. Då är det självklart att man ska kunna utbilda sig till det.

Det handlar inte om att spela datorspel i skolan hela dagarna utan om ett professionellt utövande med coachning, fysiologi, kostlära med mera. Det handlar helt enkelt om professionella atleter.

Vi måste likställa lagstiftningen på många områden, och gymnasieskolan är kanske det allra tydligaste området. Det finns e-sportgymnasier i dag som lokalt tillägg, men de har inte samma möjligheter som andra utbildningar. För Centerpartiet är det en självklarhet att de ska ha det. Det handlar också om visumregler, skatteregler och annat, men just gymnasieutbildningarna är en av de stora stötestenarna.

Det finns företag som gärna vill in på denna marknad och starta dessa utbildningar, men de får inte samma chans som andra sportgymnasier.

Att en fristående organisation utan politiskt inflytande, Riksidrottsförbundet, bestämmer vilka utbildningar som får startas i Sverige är ett problem.

Det blev ett väldigt tydligt problem när e-sporten ville vara med och Riksidrottsförbundet sa: Nej tack, ni får vänta. Vi sätter er på väntelistan i två år, och under tiden ska vi revidera våra stadgar.

För mig är detta en tydlig signal om att man är rädd för denna utvidgning och för e-sporten. Då är det inte mer än rätt att politiken säger: Okej, om ni inte är intresserade av att ta in alla medlemmar som uppfyller era krav får vi ändra vår lagstiftning. Det är detta vi säger i Centerpartiets reservation nr 13: Man ska ha samma förutsättningar för att kunna ha likvärdiga utbildningar.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en kort fråga om detta, eftersom jag tror att vi skulle kunna ha ett riktigt bra utbyte.

Att Rickard Nordin brinner för denna fråga finns det ingen tvekan om - det syns tydligt. Vi har också tittat mycket på dessa delar. Jag har gått på ett idrottsgymnasium för gymnastik och har den bakgrunden. Jag har tränat där och vet vad det innebär. Det vi såg som det största problemet var att få tillgång till kompetensen för att kunna driva olika gymnasier.

Jag börjar med att fråga: Hur ser Centerpartiet på denna fråga? Kan vi få tillgång till kompetensen? Det är där någonstans vi har fastnat i utredningen. Hur säkerställer vi att vi kan få tillgång till rätt personer som har en bra koppling till marknaden så att man får denna utbildning? Detta är något som gäller de flesta idrottsgymnasier. Vi har precis haft OS och lyckats extremt bra inom de olika sporterna. Det har att göra just med att vi har haft rätt tränare och rätt personer på rätt plats - fysiologer och allt som finns kring detta.

Rickard Nordin nämnde i sitt anförande bland annat vikten av att ha hela det kompletta setet. Finns några tankar hos Centerpartiet där?

Fru talman! För mig är det självklart att de som rekryterar, det vill säga rektorerna, också ska se till att det blir rätt kompetens. Det är inte vi här, från det statliga hållet, som rekryterar människor till gymnasieskolan.

Självfallet behövs bra undervisningsmaterial och rätt personer på rätt plats och så vidare, men exakt vilka personer som ska rekryteras är inte något som vi sitter i riksdagen och bestämmer. Det finns otroligt många spännande människor där ute - och företag, som sagt - som har specialiserat sig just på att hitta rätt människor, öva upp den typen av lärare, coacher, tränare, fysiologer och allt vad det kan tänkas vara.

Detta finns där ute om man bara får chansen. Men det är inte vi i riksdagen som ska bestämma vem som ska rekryteras, utan det är den enskilda rektorn.

Fru talman! Jag är ödmjuk nog att kunna ge Rickard Nordin helt rätt i den frågan - självklart.

Däremot måste vi kanske fortfarande tillsätta en utredning. Om vi ska få igenom en sådan tankegång här uppifrån måste vi som partier parlamentariskt komma överens om vissa kriterier. I det här fallet tror jag att det kan vara klokt att göra en utredning.

Gymnasieskolan

Jag är den förste att sätta mig vid ett runt bord och diskutera denna fråga, för den är viktig. Det är en fråga för framtiden. Vi får inte hamna på efterkälken här i Sverige, utan vi måste snarare ligga i framkant.

Jag sträcker ut handen till Rickard Nordin och hoppas att Rickard tar emot den. Jag kan sätta mig och ta en kopp kaffe vilken dag som helst.

Fru talman! Det är kul att höra Sverigedemokraternas nyväckta intresse för e-sportfrågorna. Jag ser fram emot att man kommer att driva dem ytterligare och också rösta för Centerpartiets reservation i riksdagen. Vi får se hur mycket den utsträckta handen i kammaren är värd när det väl kommer till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)