159 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, Konstitutionsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:36
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2005/06:36
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:36
Datum och tid: 08:30
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Jordbruksministern informerar om det kommande landsbygdsprogrammet
2. Övriga frågor
Bilagor
Återrapport från informellt jordbruksministermöte 28-30
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:35
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2005/06:35
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:35
Datum och tid: 08:00
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Justering av protokoll 2005/06:34
2. Justering av förslag till betänkande 2005/06:MJU14 Nationell klimatpolitik i global samverkan
föredragande
Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller Riksrevisionens styrelses redogörelse 2005/06:RRS23 om regeringens styrning av Naturvårdsverket, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS25 om den statliga kemikalietillsynen och några motioner. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utskottet under resten av riksmötet 2005/06.
Riksdagen gjorde ett antal uttalanden till regeringen om kommunernas roll i avfallshanteringen. Regeringen ska snabbt återkomma till riksdagen med förslag som skapar förutsättningar för en samlad bedömning av kommunernas roll på avfallsmarknaden. Materialåtervinningen bör prioriteras högre, källsorteringen bör öka och Naturvårdsverket bör få i uppdrag att analysera avfallsförbränningens konsekvenser för miljö och hälsa. Regeringen ska vidare utreda förutsättningarna för att ändra det förpackningsbaserade producentansvaret till ett system för återvinning som utgår ifrån materialströmmar. Regeringen ska också utreda förutsättningarna att ge kommunerna möjligheter att ålägga ägare till befintliga flerbostadshus att tillhandahålla platser för återvinningsbehållare.
Riksdagen beslutade att återremittera miljö- och jordbruksutskottets betänkande om skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning till miljö- och jordbruksutskottet.
Miljöbalkens sanktionssystem ändras den 1 januari 2007. Ändringarna berör både straffbestämmelserna och bestämmelserna om miljösanktionsavgifter. Syftet med ändringarna av straffbestämmelserna är att göra dem tydligare och effektivare. En annan strävan är att renodla sanktionssystemet och att undvika dubbla sanktioner i form av straff och miljösanktionsavgift. Ändringarna i bestämmelserna om miljösanktionsavgift innebär att även andra än näringsidkare ska kunna vara tvungna att betala en sådan avgift, att utrymmet att inte påföra avgift vidgas något samt att ett beslut om miljösanktionsavgift inte ska kunna verkställas förrän den som ska betala avgiften har informerats om beslutet om avgift. Vidare utvidgas miljöorganisationers rätt att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken när det gäller vilka typer av avgöranden som får överklagas. Riksdagen gjorde några lagtekniska justeringar i regeringens förslag.
Klimatmålet från 2002 ligger fast, vilket innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser för perioden 2008-2012 ska vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om den nationella klimatpolitiken. Riksdagen delar regeringens bedömning att utsläppen för år 2020 bör ha minskat med 25 % jämfört med 1990. Riksdagen tycker liksom regeringen att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör kompletteras med ett mål om en global temperaturhöjning på max två grader Celsius jämfört med nivån före industrialiseringen. I dag tar miljökvalitetsmålet fasta på halten växthusgaser i atmosfären. Regeringen avser att återkomma i frågan 2008. Regeringen fick också i uppdrag av riksdagen att arbeta för att ett förbud mot subventioner (statsstöd) av fossila bränslen införs inom EU. Bakom uppmaningen låg ett förslag från Kristdemokraterna. Förbränning av fossila bränslen, som till exempel kol, olja och naturgas, orsakar utsläpp av växthusgaser. Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att fastighetsskatten måste reformeras så att energibesparande investeringar inte leder till höjd fastighetsskatt. Tillkännagivandet grundade sig på en reservation från de borgerliga partierna.
Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.
Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.
Ersättningssystemen till riksdagens ledamöter effektiviseras och förenklas. Det gäller bland annat traktamente, ersättning för logi, bilersättning och inkomstgaranti. Den nuvarande kostnadsersättningen avskaffas. Riksdagens ledamöter får också större möjligheter att engagera sig i aktuella EU-frågor. Riksdagen gjorde några justeringar i riksdagsstyrelsens förslag.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:34
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2005/06:34
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:34
Datum och tid: 08:00
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Justering av protokollen 2005/06:32 och 2005/06:33
2. Justering av förslag till betänkande 2005/06:MJU14 Nationell klimatpolitik i global samverkan
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en vidareutveckling av den svenska strategin för hållbar utveckling som presenterades år 2004. Strategin omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling - den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Utmaningar och möjligheter synliggörs. Mål och åtgärder presenteras i ett 99-punktsprogram. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om resultatet av den reformering av EU:s gemensamma fiskeripolitik som genomfördes år 2002 och hur genomförandet och tillämpningen därefter har framskridit. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:33
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2005/06:33
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:33
Datum och tid: 10:00
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Justering av protokoll 2005/06:31
2. Justering av förslag till betänkande 2005/06:MJU15 Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan
föredragande
Svensk lagstiftning anpassas till åtta EU-förordningar om livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Dessutom ändras svensk lagstiftning med anledning av ett EU-direktiv om skydd mot växtskadegörare. Vissa av förslagen innebär att riksdagen överlåter beslutanderätt till EU.
Riksdagen beslutade om lagändringar som behövs inför nästa period av handel med utsläppsrätter inom EU 2008−2012. Perioden är den första åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet. Handeln med utsläppsrätter kommer under den perioden i stor utsträckning att följa de regler som gäller under perioden 2005−2007.
Det införs nya sekretessbestämmelser som ska gälla som ett minimiskydd för enskildas integritet hos alla myndigheter. De uppgifter som ska skyddas är dels mycket integritetskänsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, dels uppgifter om bland annat adress och telefonnummer för personer som är utsatta för personförföljelse och deras närstående. Vidare får hälso- och sjukvården och socialtjänsten ökade möjligheter att lämna annars sekretessbelagda uppgifter till främst polisen vid bland annat misstanke om brott. När det gäller brott mot underåriga ska uppgifter som gäller misstanke om könsstympningsbrott kunna lämnas till de brottsutredande myndigheterna oavsett brottets svårhetsgrad. Dessutom blir sekretesskyddet tydligare för uppgifter i det donationsregister som Socialstyrelsen för.
Regeringen har rapporterat till riksdagen vad regeringen har gjort efter riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.