Sök

Taxeringen av lantbruksenheter förenklas inför 2017 års fastighetstaxering. Bland annat tas den så kallade värdefaktorn kostnad bort i modellen för att värdera skogsmark och storlekskorrektion ska inte användas på småhus eller mark för småhus. Det görs även andra förenklingar av taxeringen av lantbruksenheter. Syftet med förslagen är att förenkla både för enskilda, företag och Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Ett företag som har utfört arbeten inom ramen för husskatteavdragen RUT och ROT ska på fakturan tydligt lista antal arbetade timmar, debiterade kostnader för material och debiterade kostnader för annat än hushållsarbete och material. Det ska också framgå tydligt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en tydligare bild av det utförda hushållsarbetet och genom detta bättre verktyg för kontroller.

Skatteutskottet tycker det är bra att företag som utfört arbeten inom ramen för RUT och ROT måste lämna tydliga uppgifter om arbetet och kostnader. Utskottet anser vidare att det behövs en bred samhällsekonomisk studie om husskatteavdraget och förutsätter att frågan tas upp av regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Personalliggare införs på byggarbetsplatser i Sverige. Syftet är att motverka svartarbete och förbättra konkurrensen. De som bedriver byggverksamhet ska anmäla till Skatteverket när de påbörjar byggverksamhet och de ska föra elektroniska personalliggare. Byggherrarna ska dokumentera personuppgifter för de personer som arbetar i verksamheten. Skatteverket ska kunna göra oannonserade besök på byggarbetsplatser för att kontrollera personalliggaren.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2015. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 10,5 miljarder kronor. Skatteverket får drygt 7 miljarder, Kronofogdemyndigheten knappt 2 miljarder och Tullverket drygt 1,5 miljarder.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 74 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

En sparform, som kallas investeringssparkonto, infördes den 1 januari 2012. På ett investeringssparkonto får man ha tillgångar i form av exempelvis pengar, fondandelar eller vissa aktier. Kontot innebär att tillgångarna där schablonbeskattas årligen, istället för att det sker en traditionell kapitalbeskattning.

Regeringen föreslår vissa ändringar i reglerna. Bland annat ska investeringssparkontot inte upphöra att gälla endast av den anledningen att tillgångar som kontoformen inte tillåter överförs till eller förvaras på kontot.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska gälla från den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-01-20

Bordläggning

2015-01-27

Debatt

2015-01-28

Beslut

2015-01-28

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att biståndet för 2015 ska vara 29,5 miljarder kronor. Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att det sammanlagda biståndet ska motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten 2015. Mest pengar går till biståndsverksamhet och till Sida.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

41, 128 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Regeringen redogör i sin årliga skrivelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser följdes under 2013. Redogörelsen visar enligt regeringen att reglerna följs och att postförsändelser inte öppnas i onödan. Den personliga integriteten kränks inte i onödan. Regeringen föreslår därför att den årliga redovisningen till riksdagen i en särskild skrivelse kan upphöra. Skatteutskottet håller med om att den årliga redovisningen kan upphöra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-12-02

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till motionsförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till internationell samverkan för 2015. Riksdagen sa även delvis ja till regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för internationell samverkan är drygt 1,9 miljarder kronor. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,3 miljarder kronor. Andra områden som tilldelas pengar är bland annat samarbete inom Östersjöregionen (knappt 189 miljoner) och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (drygt 158 miljoner).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 108 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-10

Debatt

2014-12-11

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om anslagen i statsbudgeten till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2015. Det innebär att riksdagen även sa nej till regeringens förslag om att inrätta två nya bidrag till energieffektivisering av vissa bostäder och till upprustning av skollokaler.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 1,2 miljarder. Mest pengar går till Lantmäteriet (503 miljoner kronor), Boverket (225 miljoner kronor) och Konsumentverket (135 miljoner kronor).

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

54, 156 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-10

Debatt

2014-12-11

Beslut

2014-12-11

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Macao SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Skatteverket blir ansvarig myndighet för ärenden som gäller att inrätta exportbutiker på flygplatser. Förändringen syftar till att minska antalet förvaltningsärenden som regeringen hanterar. Det innebär inga förändringar i sak.

Definitionen av så kallade tredje territorier i mervärdesskattelagen ändras i enlighet med ett EU-direktiv. Huvudmannen för en mervärdesskattegrupp som använder en särskild ordning för moms för tv- och radiosändningar samt telekommunikationstjänster ska redovisa och betala skatten till Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att genomföra det så kallade Fatca-avtalet. Det är ett avtal mellan Sveriges regering och USA:s regering om ömsesidigt utbyte av information inom skatteområdet.

För Sveriges del innebär avtalet bland annat att svenska banker och andra finansiella institut måste lämna information till Skatteverket om konton som tillhör amerikanska medborgare. Skatteverket ska sedan lämna informationen till den amerikanska skattemyndigheten, IRS. Vidare innebär avtalet att IRS lämnar motsvarande information om svenska medborgares kontouppgifter i USA till Skatteverket.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen antog hösten 2013 regler som handlar om att bensinbolagen ska se till att det finns en viss andel biodrivmedel i den bensin och diesel som de levererar. Samtidigt ändrades vissa energi- och koldioxidskatteregler. Reglerna skulle ha börjat gälla den 1 maj 2014.

Sommaren 2013 kontaktade svenska regeringen EU-kommissionen för att få godkänt att de föreslagna svenska lagändringarna inte stred mot EU:s regler om statsstöd. Men diskussionerna med kommissionen har inte lett fram till ett beslut. Därför föreslår regeringen nu att reglerna om biodrivmedel och ändrade energiskatter tas bort och aldrig börjar gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Grenada om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Riksdagen godkände ett associeringsavtal mellan EU, EU:s medlemsstater och Ukraina. Avtalet är inriktat på att ge Ukraina stöd till centrala reformer som bland annat syftar till att främja en god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt genom politisk associering och ekonomisk integration med EU. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU och Ukraina stärks och ett frihandelsområde upprättas mellan parterna.

Utrikesutskottet konstaterar att avtalet leder till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Ukraina och EU fördjupas. Utskottet välkomnar att samarbetet som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar om demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen. Utrikesutskottet konstaterar att regionen kring Ukraina står inför stora utmaningar och ser avtalet som en bekräftelse för EU:s och Sveriges stöd till en demokratisk, fredlig och hållbar utveckling i Ukraina. Avtalet utgör en politisk signal om den stora vikt EU och Sverige fäster vid en positiv utveckling i Ukraina.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

EU har regler för att bestämma vilket lands lagar som ska gälla vid olika gränsöverskridande tvister, så kallade lagvalsregler. Rom I-förordningen gäller tvister kring avtal och Rom II-förordningen gäller tvister som inte har sin grund i avtal, till exempel om skadestånd. Båda förordningarna gäller privaträtt.

Nu ska vissa lagändringar göras för att anpassa svenska regler till de båda förordningarna. Det gäller bland annat regler om lagval för försäkringsavtal och avtal om sjötransporter.

Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

En ny lag ska stärka skyddet för konsumenter som ingått avtal som förlängs automatiskt. Det är vanligt att ett tidsbestämt avtal mellan ett företag och en konsument förlängs om konsumenten inte säger upp avtalet till avtalstidens slut. Om konsumenten glömmer bort att säga upp avtalet blir konsekvensen ofta att han eller hon under en längre tid blir fortsatt bunden av det.

Nu måste företaget, inför förlängningen av avtalet, påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad före den tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp. Om företaget inte påminner konsumenten ska konsumenten ha rätt att säga upp avtalet.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal som ska gälla mellan EU och Moldavien samt mellan EU:s medlemsstater och Moldavien. Avtalet är inriktat på att ge stöd till centrala reformer i Moldavien, som bl.a. syftar till att främja god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU, EU:s medlemsstater, och Moldavien ska stärkas genom avtalet och ett frihandelsområde upprättas. Vidare omfattar avtalet bestämmelser för hur Moldavien ska anpassa sina lagar till EU:s normer och standarder.

Utrikesutskottet konstaterar att avtalet leder till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Moldavien och EU fördjupas. Utskottet välkomnar att det politiska och ekonomiska samarbete som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal som ska gälla mellan EU och Georgien samt mellan EU:s medlemsstater och Georgien. Avtalet är inriktat på ge stöd till att främja god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU, EU:s medlemsstater, och Georgien stärks genom avtalet och ett frihandelsområde upprättas. Enligt avtalet kommer Georgien få stöd för att landet ska anpassa sina lagar till EU:s normer och standarder.

Utskottet välkomnar att det politiska och ekonomiska samarbete som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen. Utskottet anser att avtalet är en viktig politisk signal om betydelsen av en demokratisk och hållbar utveckling i Georgien.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen har godkänt ett avtal mellan Sverige och Hongkong SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-11

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19