Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra lagändringar för att kunna genomföra det så kallade Seveso III-direktivet. Syftet med Seveso III-direktivet är att förebygga allvarliga olyckshändelser inom industrier som hanterar kemikalier. Medlemsländer i EU ska genomföra direktivet i sin lagstiftning.

Lagändringarna innebär att endast länsstyrelsen ska kontrollera så kallade Sevesoverksamheter. Sevesoverksamheter är industriella verksamheter där farliga ämnen förekommer i viss omfattning. Det ska också vara möjligt att ta ut en avgift för denna kontroll. Förslaget innebär även ändringar i miljöbalken. Det ska då bli tydligare för allmänheten, organisationer och myndigheter när ett miljöprövningsärende handlar om en Sevesoverksamhet. I plan- och bygglagen föreslås bestämmelser om detaljplanläggning som rör Sevesoverksamhet och om byggnader i närheten.

Lagändringarna gäller den 1 juni 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en särskild utredning om alarmeringstjänsten i ett så kallat tillkännagivande. Syftet med utredningen är att se över hur en enhetlig myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras, vilka de huvudsakliga uppgifterna för myndigheten bör vara och hur arbetet mellan de olika aktörerna kan samordnas.

Försvarsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att alarmeringstjänsten är en central samhällsfunktion som ska garantera medborgarna en snabb, säker och effektiv larmbehandling. Dessutom tycker utskottet att en samordnad alarmeringstjänst är en viktig grund för samhällets skydd mot olyckor och krisberedskap och för samordningen av resurser vid större händelser och kriser i samhället.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som rör frågor om samhällets krisberedskap.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarets underrättelseverksamhet som har gjorts under 2013. Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, är den myndighet som kontrollerar och granskar verksamhet som bedrivs enligt den så kallade signalspaningslagen.

Under 2013 genomförde Siun 28 granskningar av försvarsunderrättelseverksamheten som helhet, vilket är 6 fler än under 2012. Av dessa granskningar rörde 14 Försvarets radioanstalt, FRA, varav 7 enligt signalspaningslagen. Enligt signalspaningslagen måste Siun även på en enskild persons begäran kontrollera om hans eller hennes meddelande har inhämtats i samband med signalspaning. Om så är fallet ska myndigheten kontrollera om inhämtningen och behandlingen av uppgifterna har skett lagenligt. Siun genomförde 62 kontroller på enskilda personers begäran under 2013, jämfört med 4 under 2012. Inget otillbörligt framkom vid kontrollerna, enligt regeringens skrivelse.

Granskningen har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till varken regeringen eller FRA, den myndighet som sköter signalspaningen.

Riksdagen finner att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning fungerar på det sätt som det är tänkt i lagstiftningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

31, 83 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Vissa bestämmelser som gäller disciplinansvar inom totalförsvaret ändras. Disciplinpåföljden extratjänst avskaffas. Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret avgränsas mot högskolans disciplinregler när det gäller officersaspiranter vid Försvarshögskolan. I stort blir dock det övergripande regelverket som gäller disciplinansvar för personalen inom Försvarsmakten och totalförsvaret oförändrat. Försvarsmakten ska som tidigare inte omfattas av kravet på att anmäla olycksfall och tillbud till Arbetsmiljöverket vid internationella militära insatser.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Regeringen tar i en skrivelse upp tre rapporter från Riksrevisionen om regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens försvarsbeslut 2010-2014. Riksrevisionen pekar bland annat på brister i tydlighet och transparens i förändringen av försvaret och rekommenderar att mål och krav förtydligas så att styrning och uppföljning kan bli bättre.

Riksdagen ser allvarligt på Riksrevisionens kritik och förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer i arbetet med den kommande propositionen om inriktningen för försvarspolitiken. Riksdagen anser bland annat att politiska prioriteringar och välgrundade riksdagsbeslut förutsätter kvalitetssäkrade ekonomiska beräkningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om anslagen i statsbudgeten till försvar och samhällets krisberedskap för 2015.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att regeringen bör ta fram ett förslag till system med ekonomisk kompensation eller andra typer av incitament för vissa personalkategorier inom Försvarsmakten.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 48,6 miljarder kronor. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (drygt 24,4 miljarder), anskaffning av materiel och anläggningar (drygt 9,8 miljarder) samt vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar (drygt 6,6 miljarder).

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

42, 119 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Företag som bedriver olje- och gasverksamhet till havs, så kallad offshore-verksamhet, ska vid allvarliga olyckor utanför EU rapportera till det EU-land där de är registrerade.

Regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet ska utarbeta regler för hur rapporteringen ska gå till. Ansvarig myndighet ska kontrollera att regelverket följs.

Riksdagen sa ja regeringens lagförslag. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som syftar till att fastställa minimikrav för att förebygga allvarliga olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs och att begränsa konsekvenserna av sådana olyckor. Sverige inför bara de regler som är nödvändiga för länder som inte har egen gas- och oljeutvinning till havs.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 75 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

• hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
• förebygga och hantera konflikter och krig
• skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
• skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 240 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Försvarsutskottet har, mot bakgrund av sitt ansvar för området skydd mot olyckor, gått igenom EU-kommissionens grönbok om säkerhet i logitjänster för turister. Syftet med grönboken är att lyfta frågor om säkerheten på anläggningar där turister övernattar, till exempel på hotell, i semesterbostäder och på campingplatser. Kommissionen vill bland annat granska hur säkerheten vid övernattningsanläggningar regleras i EU-länderna och hur övernattningstjänsterna i de olika medlemsländerna uppfyller krav på konsumentskydd. Grönboken fokuserar till stor del på brandsäkerhet.

Försvarsutskottet tycker det är bra att det görs en ordentlig granskning av hur säkerheten ser ut på övernattningsanläggningar för turister. När det gäller svenska förhållanden betonar utskottet att det är viktigt att det bedrivs ett övergripande arbete i samhället för att förebygga olyckor, inte minst på brandskyddsområdet. Utskottet tycker också att det är bra att medlemsländerna samarbetar på EU-nivå inom området skydd mot olyckor, men betonar att närhetsprincipen och det nationella ansvaret på området måste respekteras.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-04

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19