Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Anf. 91 Allan Widman (FP)

Herr talman! Den försvars- och säkerhetspolitiska maratondebatten i dag har utvecklats till något av ett soldatprov, i verbal mening. Jag ska därför försöka hålla det så kort som det går.

Den försvarsuppgörelse som ligger bakom försvarspropositionen handlar i ekonomiska termer om en förstärkning med 10,2 miljarder kronor brutto de kommande fem åren. Men när man gör avräkning för slopade rabatter på ungdomsarbetsgivaravgifter, avdrag för hyreshöjningar och försvarsprisindex återstår en handfull miljarder som ska finansiera det nya innehåll som vår försvarsproposition har.

Det innehållet består av många olika delar. Bland annat tillförs nu ytterligare en manöverbataljon, utöver de åtta som redan finns. Därtill kommer två brigadstabskompanier och, som bekant för de flesta, ett mekaniserat, stående kompani på Gotland. Det innebär att vi utökar det som kallas för insatsorganisation 2014 med åtminstone 20 procent.

Parallellt med arbetet med att bygga ut insatsorganisationen kommer Försvarsmakten och de stödjande myndigheterna under de kommande åren även att vara involverade i mycket tunga och mycket kostsamma utvecklingsprojekt. Det gäller till exempel nästa generation av JAS 39 Gripen, det gäller nya ubåtar och det gäller nytt medelräckviddigt luftvärn. Som försvarsministern var inne på i sitt tidigare inlägg kan man nog inte utesluta att det också blir fråga om anskaffning av såväl skolflygplan som nya medeltunga transportflygplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Även om försäljningar av försvarsmateriel på det internationella planet inte blir av måste motköpen alltid bli av ändå. Detta tror jag kommer att ställa en del krav, bland annat på den här kammarens betalningsvilja under de kommande åren. Därtill ska vi ha några hundra fler heltidsanställda soldater. Och vi ska skaffa oss en offensiv cyberförsvarsförmåga.

Herr talman! Jag har efter 13 år i försvarspolitiken kommit till insikt om att inga idéer är så bra att de inte kan förstöras under implementering. Tillåt mig att betvivla möjligheten att nu här, 2015, åstadkomma mer för mindre pengar. Jag tror inte att det kommer att gå. Jag ser många orosmoln på himlen. Och jag kan konstatera att bara en liten hiccup i våra stora utvecklingsprojekt har förutsättningar att konsumera den handfull miljarder som nu betecknas som ett trendbrott.

När det saknas pengar, och när det saknas politisk enighet tar politiken alltid till en väl beprövad metod, nämligen offensiva utredningar. Den här försvarspropositionen radar upp utredningar på försvarssektorns vitt skilda områden. Det handlar om materiel. Det handlar om infrastruktur. Det handlar om logistik. Det handlar om personalförsörjning och mycket annat.

När det gäller personalförsörjningen vill jag göra ett medskick till försvarsministern. Som försvarsministern minns ville Folkpartiet i försvarsdiskussionerna att plikten skulle återinföras med omedelbar verkan. Detta är ingenting som kräver något riksdagsbeslut. Det räcker att fem statsråd möts i Rosenbad eller på något annat ställe. Sedan kan vi vara i full gång igen. Nu väljer regeringen och den så kallade restalliansen att begrava pliktfrågan i en personalutredning.

Jag bävar lite för det tillvägagångssättet. Det som jag ser framför mig är en utredning som kommer att jobba i ett till ett och ett halvt år och sedan kommer fram till att vi på prov ska kalla in 1 000 män och kvinnor för att utbilda dem till skyttesoldater i Boden. Om man gör på det sättet kommer man att förstöra det goda rykte som plikten har i folkförankringstermer.

Jag tror att man ska börja i det lilla. Jag tror att man ska välja mycket noga vilka befattningar som bör bli föremål för personalförsörjning med plikt. Jag ser framför mig till exempel tolkar, värnpliktiga sådana. De har alltid utbildats med anställbarhet som mål. Och de värnpliktiga tolkar som Sverige har haft genom åren har bidragit till det som jag brukar kalla för elitförankring. De har gått ut i samhället och berättat om vikten av ett starkt militärt försvar och därmed varit en av de fundamentala förutsättningarna för folkförankringen.

Herr talman! Jag minns när jag som ung kadett, sommaren 1985, kallades upp av överste Björn Swärdenhem till hörsalen på I 11, Kronobergs regemente i Växjö. Han samlade oss 120 kadetter och sa: Ni förstår inte det i dag, men om 20 år från nu kommer ni att vara chefer i näringslivet. En del av er kommer att vara generaldirektörer. Andra kommer till och med att vara riksdagsledamöter. När ni kommer ut där är det viktigt att ni minns värdet av ett starkt svenskt, nationellt försvar.

Jag tror att vi har tappat bort en del viktiga ingredienser i folkförankringen och därmed ytterst i den svenska försvarsviljan.

Herr talman! Gotland är en av de så kallade stora puckarna i inriktningsbeslutet. Precis som försvarsministern kan jag konstatera att Nato nu väljer att utgångsgruppera tung materiel och tunga plattformar i Baltikum. Man inser att sådana saker inte hinns med och blir väsentligt svårare i ett skymningsläge. Därför var det kanske förutseende av Folkpartiet när vi 2009 sa att det var lämpligt att placera stridsvagnar på Gotland. Jag tror att våra möjligheter att i ett skymningsläge föra tung materiel till Gotland motsvaras ganska väl av de svårigheter som Nato ser framför sig när det gäller att förstärka Baltikum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Nu går man vidare med ytterligare förband på Gotland, stående sådana. Det är bra att vi får ett mekaniserat kompani på ön. Men detta mekaniserade kompani borde naturligtvis användas för att skydda mer avancerade vapen, för att skydda fjärrstridsmedel på ön. Med tung kustrobot och med långräckviddigt luftvärn utnyttjar Sverige den strategiska potential som Gotland besitter, mitt i Östersjön.

Jag kan bara beklaga att pengarna och den politiska enigheten inte räckte för detta.

En annan central punkt handlar om ubåtsjakt - detta trots att propositionen egentligen inte innehåller någonting annat än att försvarsministern tillsammans med sina nyfunna vänner lovar mer innerligt att helikopter 14 någon gång ska levereras till det svenska försvaret. Men tveksamheten torde vara stor, eftersom man samtidigt stryker den ubåtsjaktstorped som helikoptern ska ha. Hur, försvarsministern, ska vi bedriva ubåtsjakt utan ubåtsjaktsvapen?

Herr talman! Robot 70 nämns i Folkpartiets försvarsmotion. Märkligt nog ska detta vapen avvecklas i den svenska insatsorganisationen - detta trots att vi har exporterat det till totalt 19 länder.

Det är Folkpartiets bestämda uppfattning att moderna, väl fungerande och väl beprövade vapen som har den potential både mot luftmål och mot sjömål som Robot 70 har naturligtvis inte ska skrotas utan bör behållas så länge som möjligt ytterst inom hemvärnet.

Jag tror att det var ledamoten Hans Wallmark som nämnde landstigningsövningen på Ravlunda, Österlen, under helgen. Det är riktigt, det var en del i den stora övningen. Men en annan del handlade om att B-52:or - strategiska, amerikanska bombflygplan - simulerade fällning av sjöminor i Hanöbukten och senare också i vattnen utanför Bornholm.

Detta är också en sak som Folkpartiet lyfter fram i sin försvarsmotion. Vi tror att det är rationellt och mycket kostnadseffektivt med utsjömineringar. Det är ett fullgott skydd mot eventuella hot mot vår mycket långa kust.

Herr talman! Tillåt mig också att beklaga att för första gången sedan 1990-talet släpper nu riksdagen makten över att fastställa kraven på operativ förmåga. Jag kan förstå att regeringspartier är intresserade av detta, men jag kan inte förstå hur de som ändå betecknar sig som en politisk opposition är beredda att ge bort makten över någonting som vi i den här kammaren har i uppgift att granska.

År 1999, år 2004 och år 2009 fastställde riksdagen kraven, men det är nu en uppgift som vi själva har avhänt oss, och det vill jag djupt beklaga.

Vi har haft en lång säkerhetspolitisk diskussion. Låt mig avsluta med att säga att innebörden av militär alliansfrihet - oavsett om man är ett litet eller stort land - är att man tar på sig uppgiften att klara allting inom den militära förmågebredden helt själv utan stöd, utan hjälp från andra. Det är innebörden av militär alliansfrihet. Var och en som hör denna definition förstår att det ställs mycket stora ekonomiska krav på den som proklamerar militär alliansfrihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Den här försvarsuppgörelsen innehåller ett mycket marginellt påslag från en historiskt extremt låg nivå. Samtidigt innehåller den inga som helst ansatser till att alliera sig i krigstid med Norden, med Finland, med EU och FN, med OSSE, med Nato eller någonting annat.

Det här är en politik som inte hänger ihop. Jag kan konstatera att Folkpartiet har en rakt motsatt politik. Vi vill ingå i en militär allians med andra demokratier och få bindande försvarsförpliktelser som gäller både i fred och i krig. Vi vill också substantiellt stärka det militära försvaret och infria de ambitioner som uppställdes i Försvarsberedningen.

Med detta och med en ursäkt för att jag har dragit över min talartid vill jag yrka bifall till reservationerna 2, 10 och 12.

Mikael Jansson (SD)

Anf. 92 Mikael Jansson (SD)

Herr talman! Precis som vid debatten om det förra betänkandet vill vi justera upp talartiderna. Jag kommer att sikta på tolv minuter och de andra kollegorna på tio minuter.

Herr talman! Jag yrkar bifall till samtliga våra reservationer.

Vi håller på att återta militär förmåga från en mycket låg nivå. När den var som lägst hade vi ingen försvarsplanering, och vår militära förmåga hade statusen strategisk timeout. Det var då som den ryska upprustningen började visa resultat och få sina följder.

Det saknades inte varningstecken långt innan, men den svenska säkerhetspolitiken var blind. Det var innan Sverigedemokraterna gjorde entré i riksdagen.

Många svenskar ropar i dag efter ett starkare försvar. Det är en stark opinion. Hur starkt försvar vi ska bygga är alltid en öppen fråga. När andra världskriget bröt ut hade Sverige nedrustat, och vi var dåligt förberedda. Efter andra världskriget hade vi å andra sidan ett starkt försvar.

Det var en stark fokusering på såväl det militära som det civila försvaret. Man kan säga att det svenska försvaret på 50-talet befann sig på en mycket hög nivå. Efter 1958, säger man, började en successiv minskning av vårt försvar, men det var först i och med Sovjetunionens sammanbrott som nedrustningen av försvaret accelererade.

Sverigedemokraterna vill att det svenska försvaret återgår till den nivå som vi hade 1999, alltså både till den militära förmåga och den finansiering som vi då hade. Det skulle innebära att vi kunde vidmakthålla både ett starkt skalförsvar och ett djupförsvar. Vi anser att 1999 års nivå ska vara en grundnivå som inte bör understigas.

Om världsläget allvarligt skulle försämras och vi skulle tvingas till kraftiga upprustningar sker det mycket lättare från en hög grundnivå än från en låg. Varför är det lättare att rusta från en högre nivå?

För det första krävs det en officerskader med stor kvantitet för att kunna utbilda och öva tillräckligt antal nyrekryterade.

För det andra krävs det en kritisk massa av materielsystemen för att de ska kunna underhållas till vettiga kostnader.

För det tredje är det av stor vikt att vi har en kvalificerad egen produktion av försvarsmateriel, vilket förutsätter statliga satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

FOI bedömer i dag att det svenska försvarsanslaget har sjunkit till 1,0 procent av bnp. Efter den föreslagna upprustningen under försvarsperioden 2016-2020 kommer anslaget fortfarande att vara 1,0 procent av bnp.

Det betyder att försvarsgruppen, det vill säga regeringen med Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna, satsar så lite på upprustning att det inte ens gör utslag på mätarna.

Hur tänker denna försvarsgrupp? Varför anser man att det är tillräckligt med en nivå på försvarsanslaget som är så låg att vår militära förmåga fortsätter att minska och att våra förband blir färre? Det kan jag inte svara på. Varför denna inriktningsproposition är så tunn får den så kallade försvarsgruppen själv svara på.

Om det skulle krävas av oss att vi faktiskt ska försvara vårt land, om det värsta händer och Sverige står under angrepp, då är det Försvarsmakten som i första hand ska lösa uppgiften. Därför är det klart att Försvarsmakten själv måste få välja taktik och utrustning.

Försvaret bör målstyras av regering och riksdag. Det är också viktigt att målen är rimliga jämfört med anslaget. Det är politikernas ansvar att se till att så är fallet, och det är Försvarsmaktens ansvar att säga till om så inte är fallet.

Målen för Försvarsmakten måste vara konkret ställda, annars är det ingen funktionell styrning. Det övergripande mål som föreslås i inriktningspropositionen är att "försvara Sverige och främja vår säkerhet". Det är inget konkret mål. Hur ska man kunna mäta måluppfyllnad av det målet?

Den övergripande uppgiften är att "kunna hantera konflikter och strid" och att "försvara Sverige mot incidenter och väpnade angrepp". Här kan man i alla fall läsa ut att det svenska försvaret inte har som uppgift att motstå en gränsinvasion. Eftersom jag har frågat vet jag vilken storlek på väpnat uppror det svenska försvaret har som uppgift att kunna röra sig mot och bekämpa. Det är en förstärkt bataljon. Det svenska försvaret har som uppgift att kunna bekämpa ett väpnat uppror med storleken av en förstärkt bataljon.

Men varför ha detta som mål? Tror vi att det försämrade säkerhetsläget innebär att vi står inför att i värsta fall bekämpa en förstärkt bataljon? Tror vi att en fientlig makt skulle landsätta en förstärkt bataljon och nöja sig med det? Det låter otroligt. Som jag läser de föreslagna målen så är det konkreta att luftförsvaret ska kunna upprätthålla incidentberedskap och att försvaret ska kunna bekämpa en förstärkt bataljon som uppträder någonstans i Sverige.

Sverigedemokraterna har lämnat in en rad reservationer mot denna proposition. Vi anser att målen måste sättas betydligt högre och vara relevanta. Målen måste dessutom vara tydliga. Våra förslag till mål och uppgifter för Försvarsmakten som helhet samt för de enskilda försvarsgrenarna framgår av vår följdmotion. Jag ska inte beröra varje punkt utan endast lyfta fram ett urval.

Herr talman! Vi föreslår bland annat att försvaret ska ha uppgifterna att

avvisa vid kränkningar och möta alla angrepp

genom ett skalförsvar kunna tillfoga en angripare svåra och kostsamma förluster

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

genom ett djupförsvar kunna slå ett angrepp av mekaniserade förband av brigads storlek i en riktning och samtidigt möta angrepp i två andra riktningar

skydda rikets ledning och krigsbaserna genom skydd och spridning

vidmakthålla aktuell försvarsplanering mot alla relevanta hotbilder.

Vårt förslag till uppgifter för försvaret är konkretare, och uppgifterna är större än regeringens. För att kunna klara uppgifterna skulle det krävas högre anslag än i dag. Men det är också vår poäng att en upprustning aldrig är gratis.

Värt att lägga märke till är att även i vår budget för försvaret är det långsiktiga målet endast åtta brigader i armén och fem reducerade amfibiebrigader i marinen. Det innebär att hemvärnet måste vara med och lösa svårare uppgifter. Sverige är stort, och ska vi kunna utnyttja planerade och övade försvarslinjer räcker inte brigaderna. Då måste samverkan med hemvärnet utnyttjas. Hemvärnet vill vi uppgradera till att bli en territorialarmé jämte den ordinarie fältarmén. Det kan bli territorialarméns uppgift att hejda en fientlig framryckning som fältarmén sedan kan slå. Det är därför som vi redan i det här läget vill utrusta hemvärnet med pansarvärnsrobotar och granatkastare.

Alla talar om att det är viktigt med en tröskeleffekt som gör att eventuella angripare bedömer att det inte är värt att angripa. Skillnaden är att vi sverigedemokrater så konkret talar om krigets realiteter och hur det skulle se ut om vi verkligen angreps. Varför gör vi det? Ja, det är inte så att vi mer än andra tror att Sverige ska bli attackerat de närmaste åren. Däremot tror vi att tröskeleffekten måste vara uppbyggd av ett systematiserat försvar som övats för att klara olika realiserade hot. Vi måste diskutera detta. Tröskeln måste vara massiv, annars blir den en kuliss som kan genomskådas.

Det är viktigt att också de enskilda försvarsgrenarna har egna mål och uppgifter. Vi föreslår att armén

ska kunna skydda Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn och flygbasen Kallax

ska kunna försvara Arlanda samt riksledningen och högsta försvarsledningen

ska kunna försvara Göteborg, Göteborgs hamn och Landvetter

ska kunna försvara Malmö och Sturup

ska kunna försvara Gotland

ska ha strategisk reserv till särskilda uppgifter

med långräckviddigt luftvärn ska kunna bidra till luftförsvaret av krigsbaserna, Stockholm och Gotland

tillsammans med territorialarmén, specialstyrkorna och svenska folket, om nödvändigt, ska kunna övergå i det fria kriget.

Genom dessa konkreta uppgifter kan cheferna inom armén söka skapa den taktik som kan lösa uppgifterna. Kan dessa uppgifter lösas, då har vi ett markförsvar som ger oss möjlighet till uthållig försvarsstrid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Vad gäller flottans konkreta uppgifter föreslår vi att flottan

ska kunna hålla två patrullfartyg ständigt till sjöss i Östersjön och ett i Västerhavet

ska kunna sätta in minst tre operativa ubåtar i Östersjön och en i Västerhavet under lång tid

ska kunna sätta in en komplett ytstridsflottilj i Östersjön 24 timmar efter order och en division i Västerhavet

ska kunna hålla två handelshamnar öppna på västkusten, två i Östersjön och en i Bottenhavet

ska kunna upprätta två marina operationsbaser i Östersjön och en i Västerhavet

ska kunna lägga ut ett bestämt antal sjömineringar och minera ett bestämt antal hamnar

ska kunna hålla utpekade handelshamnar och marina operationsbaser minröjda

ska kunna sätta in en tillfälligt sammansatt ubåtsjaktstyrka i Östersjön 24 timmar efter order

ska kunna skydda våra sjötransporter i Östersjön, inklusive till och från Gotland samt i Västerhavet.

Vår viktiga import och export går mestadels sjövägen. En fiendes större förstärkningar skulle troligen komma sjövägen. Om vi inte minskar antalet kölar i vår flotta har vi bra förutsättningar att hävda oss i en konflikt. En eventuell angripare skulle aldrig kunna bortse från att vi förfogar över ubåtar av Gotlandsklass.

Beträffande flygvapnets konkreta uppgifter föreslår vi att flygvapnet

ska kunna föra fram och avfyra kryssningsrobot i två riktningar

ska kunna föra fram och avfyra sjömålsrobot i en riktning samt inneha beredskap för detta i nordlig riktning, Norska havet

ska kunna luftförsvara Sverige i två riktningar samtidigt

ska kunna understödja egen stridskraft och övriga stridskrafter samt vid behov det civila samhället med flygtransporter

ska kunna skapa luftlägesbild över Sverige och aktuellt operationsområde

ska kunna genomföra incidentberedskap dygnet runt med markbundna och flygande sensorer och jaktflyg

ska kunna uppträda kontinuerligt med minst två rotar i spärrbana över Östersjön

ska kunna uppträda kontinuerligt med minst en rote i spärrbana över Västerhavet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

ska kunna uppträda kontinuerligt med två rotar i spärrbana i riktning norr, Finland, Norra ishavet.

Herr talman! Vi föreslår kraftigt höjda försvarsanslag och mer konkreta uppgifter för alla försvarsgrenar.

Anf. 93 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Jag såg på text-tv i helgen - jag tillhör väl de sista som ser på sådana nyhetsmedier. Inför den här debatten blev jag lite chockerad av följande rubrik: "Armén i Sverige lägger ned". Nu syftade det lyckligtvis på Frälsningsarmén, som efter 110 år kastar in handduken. Fast det är klart, när jag hörde föregående talare undrade jag nästan om man inte kunde ha pratat om även Sveriges armé i de tongångarna.

Men, herr talman, åter till det mer seriösa! Vänsterpartiet ser att en förutsättning för att försvaret ska ha möjlighet att möta olika hot och utmaningar är att det svenska försvaret har en stark folklig förankring. Därför är återinförandet av någon form av värnplikt Vänsterpartiets enskilt viktigaste försvarspolitiska fråga. Vi välkomnar det steg som tas i propositionen när det gäller att åtminstone studera Danmarks och Norges blandmodeller. Men vi skulle kanske hellre se en bred utredning om en modern, allmän och könsneutral värnpliktsmodell.

Personalläget är nämligen mycket oroande. Vi har en ganska liten insatsorganisation på 50 000 personer. Delmängden hemvärnet med sina 22 000 är såvitt jag begriper i princip fullbemannad. Nidbilden av hemvärnsmannen som en man i min ålder med ett rostigt mausergevär på axeln är lyckligtvis helt felaktig. Det är generellt låg medelålder och modern beväpning.

Men så återstår det jag envisas med att kalla yrkesarméns 28 000. Där har vi ett problem. Jag citerar ur Ingemar Wahlbergs utredning: "Vid utgången av 2014 omfattade insatsorganisationer ca 50 000 befattningar, varav ca 6 000 ännu inte är bemannade. Antalet krigsplacerade med värnplikt uppgår för närvarande till ca 7 000." Personalläget inom Försvarsmakten är problematiskt även på ett annat sätt. Det finns för många styrmän och för få roddare, om jag förstår det rätt, det vill säga för många överstar och generaler och för få soldater.

Nåväl! Förutom studien av Danmarks och Norges personalförsörjning finner vi även andra bra saker i propositionen. Vi välkomnar att inriktningen av svenskt försvar förändras från ett ensidigt insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas också mot den nationella försvarsdimensionen. Det är bra, rimligt och välkommet att Sverige återigen planerar för ett totalförsvar och att förbandsverksamheten tillgodoses. Det ligger i linje med vår politik.

Vi noterar och välkomnar verkligen förslaget att se över möjligheterna att införa ett slags karenssystem för personal som lämnar statsförvaltningen till förmån för försvars- och säkerhetsindustrin. Sverige behöver ett slags lex Tolgfors, skulle jag vilja säga. Vi välkomnar även regeringens bedömning att de frivilliga försvarsorganisationerna har en bred kunskap, ett brett engagemang och en stor förmåga att bidra till att förstärka det svenska säkerhetsarbetet. Vi beklagar att steget till handling inte riktigt tas, med tanke på avslagsförslaget på vårt yrkande om att successivt höja anslagen till frivilligorganisationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Vi tycker rent generellt att det är olyckligt att fattade beslut inte går att verkställa. Oavsett vad vi anser om besluten tycker jag alltid att fattade beslut ska verkställas. När man hamnar i det läget att de spikade målsättningarna inte står i proportion till anslagna medel är det dåligt på flera sätt. Det är dåligt för respekten inför riksdagen som beslutsforum men också för moralen i en organisation om det blir en för stor diskrepans mellan mål och medel. Om jag förstått ÖB:s bedömning rätt saknas det i denna proposition minst 1 ½ miljard över de här fem åren för verkställande av beslutet från 2009. Politiken vill satsa på det gamla som behöver åtgärdas, men också satsa på nya saker. Hus byggs dock från grunden, och jag beklagar att den så kallade bottenplattan - en lämplig metafor här - inte är det som prioriteras i första hand.

Vi konstaterar också i likhet med Riksrevisionen att försvaret är för detaljstyrt och att det förekommer för lite strategisk styrning. Regeringen har instämt i mycket av den kritiken och lovat att det mesta skulle åtgärdas med hjälp av denna proposition. Må vara att jag är lite ovan att läsa de här dokumenten, men jag måste erkänna att jag har svårt att se särskilt många spår av den ambitionen i propositionen. Jag menar, herr talman, att regeringen borde återkomma under mandatperioden med konkreta förslag på hur detaljstyrningen ska minska och hur Försvarsmakten ska få ett, som det heter, tydligt inflytande över de resurser och processer som påverkar den operativa förmågan i krigsförbanden.

Det är en ganska allvarlig kritik som Riksrevisionen lämnar i sin rapport. Rapporten heter, för den intresserade, Försvaret - en utmaning för staten och handlar om mål, resultat och styrning av försvaret. Riksrevisionen konstaterar att försvaret är Sveriges mest detaljstyrda myndighet. Debatten här i dag har väl då och då visat prov på det. Riksrevisionen konstaterar vidare att det saknas strategisk styrning och att Försvarsmakten i alla fall å sin sida upplever informell styrning.

Som sagt vidgår regeringen de flesta bristerna i skrivelsen, men jag kan alltså inte se att det skulle ha blivit så mycket bättre. Propositionen styr resurser ända ned på kompaninivå - läs Gotland. Inom materielanskaffningen borde det ekonomiskt sett ligga på ansvariga myndigheter att göra prioriteringar. Det kan vara intressant att göra en beloppsjämförelse och titta på vilka belopp Försvarets materielverk har att hantera på egen hand och vilka belopp som Trafikverket som myndighet har att hantera innanför sin ram. Det är en aktuell jämförelse med tanke på generaldirektörsflytten.

Vi kan hamna i detaljerade diskussioner om allt från förhållandena på Tofta skjutfält till hur de olika försvarsgrenarna ska arbeta. Men nog behöver materielanskaffningen redas ut. Sverige är rejält övertungt på den här sidan. Enligt European Defence Agency, EDA, utgör materiel och logistik drygt 30 procent av budgeten i Sverige, medan snittet i Europa är 19 procent. Det är inte säkert att de har rätt och vi har fel, men det kanske föranleder en noggrann analys. Jag kan tänka mig olika förklaringar till denna övertyngd, men det lämnar jag därhän.

Med den här detaljstyrningen följer som sagt - inte logiskt, men praktiskt - att den strategiska styrningen ofta försummas och att risken ökar för informell styrning. Men det allra allvarligaste menar jag är effekterna på en professionell organisation. Då talar jag utifrån den begränsade men dock erfarenhet jag har av olika organisationer, vare sig det gäller att leda en kommun, leda ett parti eller leda ett företag. Det är få saker som är så hämmande för kreativitet och moral som att inte fullt ut få använda sina professionella kunskaper för att innanför de givna reglerna, riktlinjerna och ramarna lösa de uppgifter man fått sig förelagda. Målet måste vara att politiken pekar ut vilken organisationens uppgift är och har en förtroendefull dialog med verksamheten, så att man får en budget som är i rimlig nivå med uppgifterna. Därefter bör man lämna över uppdraget till professionen att lösa uppgiften innanför de givna ramarna. Detta saknar jag fortfarande, och jag tror att det är viktigt att gå vidare i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Det säkerhetspolitiska läget har vi diskuterat här under en stor del av dagen. Det är självklart så att det har försämrats. Men vi behöver bredda hotbilden rejält. Cyberhotet är fortfarande ett väldigt eftersatt område. Det är lätt att instämma i regeringens bedömning att grunden i en robust cyberförsvarsförmåga bör vara att kunna skydda samhällsviktiga funktioner och sådana system som är viktiga för totalförsvaret mot antagonistiska it-angrepp från kvalificerade statliga, statsstödda eller för den delen privata aktörer.

Men när man läser Riksrevisionens rapport om informationssäkerheten i den civila statsförvaltningen inser man att det är bråttom. Takten behöver höjas rejält i det arbetet för att skydda samhällsviktiga funktioner och sådana funktioner som är viktiga för totalförsvaret. Den svidande kritik Riksrevisionen gav den förra regeringen är bokstavligen skrämmande. Jag tror inte att jag överdriver när jag säger att regeringen i princip inte hade gjort någonting sedan rapporten från 2007, som pekade på väldigt allvarliga brister.

Den förra granskningen från 2007 pekade alltså på allvarliga säkerhetsbrister hos civila myndigheter. Samtidigt har hotbilden inte minskat under dessa år. Den har ökat dramatiskt, närmast exponentiellt. Det är inte så att vårt it-beroende har minskat under dessa år, utan även det har ökat närmast exponentiellt.

Klimatförändringar är ett annat exempel på en hotbild som borde uppta en större plats i Sveriges planering för krisberedskap. Klimatförändringarna är redan här, och Sverige kommer att påverkas kraftigt av dem i framtiden. Det var den tidigare Försvarsberedningen som pekade ut att just klimatförändringar var det allvarligaste hotet mot Sveriges och omvärldens säkerhet. Sedan dess har för all del en del hänt, som många har varit uppe och talat om.

Det finns stora behov att klimatanpassa Sverige. Det är ett viktigt område. Jag behöver bara erinra om den stora branden i Västmanland. Det är naturligtvis inte enbart någon form av klimatpåverkan. Men det bidrar, precis som de samtida översvämningarna i Halland. Jag saknade lite grann svar under förmiddagen här om det fanns någon förbättringspotential på det här området, för att uttrycka det så milt och artigt som möjligt.

Herr talman! Jag avslutar med att yrka bifall och nöjer mig med våra reservationer under punkterna 8 och 10, det vill säga reservationerna 13 och 15.

Anf. 94 Allan Widman (FP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Stig Henriksson har varit ett bra tillskott till försvarsdebatten i vårt utskott. Jag känner stor respekt för många av hans ståndpunkter. Jag noterar att han i likhet med mig känner en viss oro för balansen mellan de mål som ställs upp i försvarspropositionen och de medel som nu ställs till framför allt myndigheten Försvarsmaktens förfogande. Det leder mig fram till den rätt självklara frågeställningen: Hur mycket mer kommer Vänsterpartiet nu vara berett att bidra med de kommande åren för att stärka inte minst den nationella dimensionen som Stig Henriksson talar sig varm för?

Sedan kan man nog instämma i att styrningen på försvarsområdet ibland blir nog så detaljerad. När man kommer utifrån in på politikområdet förstår jag att man höjer på ögonbrynen en smula. Samtidigt pekar Stig Henriksson själv på en del skevheter. Det gäller balansen mellan antalet soldater å ena sidan och antalet officerare å andra sidan och obalanser som finns när vi jämför den andel av försvarsanslaget som går till förbandsverksamhet med den som går till materielanskaffning och så vidare.

Jag håller med om att det finns ett behov av en mer stringent politisk styrning. Jag vill egentligen bara betona det förhållandet. Jag tror inte att några verksamheter - de må vara statliga, kommunala eller regionala - på egen hand klarar av att reparera sig och leverera resultat. Jag ser fram emot att Stig Henriksson och jag ska kunna bidra till en bättre politisk styrning.

Anf. 95 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Jag får tacka för de vänliga orden. När det gäller mer pengar har Alliansen ställt som krav att budgeten i praktiken ska förhandlas med Vänsterpartiet. De budgetförhandlingarna kommer att äga rum i höst. Pengar talar vi inte om här. Det vore närmast ofint.

Det är egentligen inte min poäng. Min poäng är att om denna riksdag har fattat ett beslut 2009 som inte är finansierat är det, oavsett vad vi tyckte om beslutet, då vårt gemensamma ansvar att se till att det verkställs eller att man river upp det och säger: Det här gäller inte längre, nu har vi gjort andra prioriteringar. Det är milt sagt olyckligt när man inte gör på det sättet.

Nu kan man fundera: Är det en korrekt bedömning? Såvitt jag förstår är det en bedömning som både ÖB och till exempel Officersförbundet har gjort att man fortsätter en underfinansiering av redan fattade beslut. Det är väldigt olyckligt av flera skäl, dels av respekt för riksdagen, dels av respekt för den organisations moral som ska verkställa besluten.

Det är min enda sak. Men budgetförhandlar gör jag inte här och nu med Allan Widman, utan det får våra förhandlare göra i höst med regeringens företrädare, hoppas jag.

Anf. 96 Allan Widman (FP)

Herr talman! Det var tråkigt att Stig Henriksson inte ville inlåta sig på en sådan diskussion. Jag är naturligtvis helt övertygad om att Vänsterpartiet nu kommer att driva på i budgetförhandlingarna så att de 10,2 miljarderna blir väsentligt mer framöver. Jag litar på Stig Henriksson där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

När det gäller den samlade insatsorganisationen är det viktigt att framhålla, precis som Stig Henriksson sa, att bristerna inte i första hand vilar på hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna som är totalt 22 000 befattningar. Bristerna finns i den ordinarie insatsorganisationen.

Av hela insatsorganisationen om 28 200 personer utvisar försvarsutskottets granskning att enbart hälften har kunnat rekryteras på frivillig väg sedan 2009. Vad beträffar 6 000 befattningar har vi inte ens lyckats att bemanna dem med tidigare med plikt utbildad personal. Det finns stora hål och också mycket stora förbättringspotentialer.

Anf. 97 Stig Henriksson (V)

Herr talman! En sak som bekymrar mig och som varit lite svårt att få reda på är följande. Om man har så stora personalvakanser säger min erfarenhet från alla andra organisationer att det enda lyckliga med det är att man möjligen får pengar över i slutet på året. Vad händer när man lyckas rekrytera alla? Det är en ganska väsentlig punkt att fundera lite grann mer på.

Jag vill återigen säga något från mitt kommunala perspektiv. En sak har jag lärt mig efter att ha varit med och vänt en kommun i fullständigt fritt fall ekonomiskt till att ha Sveriges bästa kommunekonomi enligt SEB och Dagens Samhälle. Man måste börja att titta hur man använder de pengar man faktiskt har.

Det är självklart att man gör det dagligen och stundligen. Men den analys man kan göra på en grov nivå på egen hand över insats och utfall ekonomiskt och förmågemässigt mellan Sverige och Finland föranleder mig att säga: Inte en krona till förrän vi kan peka på att vi använder dem så klokt som möjligt.

Jag har som hypotes tills motsatsen är bevisad att det är just detaljstyrningen som är en av de stora orsakerna till problemen vi har att få pengarna att räcka till och få ut så mycket förmåga som möjligt tillsammans med att en yrkesarmé är dyr och ineffektiv.

Åsa Lindestam (S)

Anf. 98 Åsa Lindestam (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna, nu när vi i dag äntligen ska debattera vårt framtida försvar.

I en liten grupp har vi debatterat detta under väldigt lång tid. Försvarsberedningen startade sitt arbete under 2012 för att lägga fram rapporterna 2013 och 2014. Alla partier deltog i detta gedigna arbete. När vi hade kommit till slutet visade det sig att två partier reserverade sig. Det var Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Sverigedemokraterna reserverade sig mot allt och Vänsterpartiet mot de samarbeten som vi andra ansåg vara helt nödvändiga.

För att komma framåt i arbetet tillsatte vår försvarsminister Peter Hultqvist en försvarsgrupp bestående av sex partier under hösten 2014. Vi träffades intensivt hela vintern, och efter påsk i år fanns det en överenskommelse. Då fanns fem partier kvar: regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet och även Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern.

Vi har tillsammans kommit fram till en mängd saker. Vi föreslog regeringen att öka försvarsanslaget, att inköpa materiel, att utreda en förändring av personalförsörjningen, att starta en ny utbildning men också att utreda våra samarbeten med organisationer och länder. Men vi ska inte utreda militär alliansfrihet. Vi fem ska fortsätta träffas för att vårda överenskommelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Det allra viktigaste i vår överenskommelse är att Försvarsmakten höjer sin operativa förmåga. Det gör vi genom att öka övningsverksamheten för försvaret, anskaffa mer materiel och personalbesätta de poster som finns. Vi vill att totalförsvaret, bestående av militärt och civilt försvar, ska utgöra en tröskeleffekt, en försäkring för att vårt land ska fortsätta vara självständigt och politiskt oberoende. Vi vill ha en politisk handlingsfrihet att själva besluta om vad vi bidrar med till andra länder och organisationer. Men vi måste också kunna verka tillsammans med andra, och kunna ge och ta emot stöd, både civilt och militärt.

Herr talman! Det vi ytterst har prioriterat är basplattan, Gotland, ubåtsjaktsförmåga och övning. Vi har dessutom redan tidigare beslutat att införskaffa 60 JAS Gripen E och att påbörja byggnationen av två ubåtar under perioden. Jag ska gå lite närmare in på detta.

När det gäller personal behöver vi rekrytera fler, både kontinuerligt och tillfälligt anställda. Hemvärnet är fullbemannat med de 22 000 som Stig Henriksson nämnde i sitt anförande. Men vi behöver bli fler för att kunna öva i större operationer. Men vi ser också att numerären måste öka, och då gör vi det genom en form av plikt.

I dag finns det pliktig personal. De som gjorde värnplikt från 2005 och framåt finns i dag i det vi kallar magasinet. Men varje år trillar de äldsta ut från detta magasin, och vi behöver fylla på där. Just nu har våra ungdomar som gjorde värnplikten 2005 förvarnats om en eventuell inställelse under senhösten. Men det är fler delar vi behöver arbeta med. Plikt ska alltså utredas och mycket troligt införas igen - plikt för kvinnor och män.

De som tar anställning som tillfälliga soldater, det vill säga tillfällig tjänstgöring, måste ha en arbetsgivare som uppskattar att de tar ledigt ibland. Det är inte det lättaste för arbetsgivare att avstå dessa personer med jämna mellanrum. Kan vi underlätta för soldaterna att få ledigt och få arbetsgivarna att känna att det är till nytta att de får tillbaka vältränade och motiverade arbetare så skulle det vara en fördel.

Våra kontinuerligt anställda stannar hos oss för en kort tid. Vi bekostar utbildning och hoppas att de ska stanna i Försvarsmakten så länge vi behöver dem. Men de vill inte stå utan utbildning på högskole- och universitetsnivå när de lämnar försvaret. Vad kan vi göra åt detta? Det måste utredas.

I dagsläget är antagningsprövningen, de kontor som finns för våra ungdomar när de vill testa sin fysiska och psykiska kompetens, placerade endast i södra Sverige. Det betyder många timmar på tåg för alla dugliga ungdomar i norra delen av vårt land. Här måste en förbättring ske norrut.

Utbildningen för soldater måste göras längre. Den ska utvecklas till att vara nio till tolv månader för försvaret och sju till nio månader för hemvärnet. Det gör att även kvinnor får en större chans att klara utbildningskraven. Detta kommer vi att utveckla senare.

Alla soldater ska ha subarktisk förmåga, en vinterförmåga. Det har visat sig att kompetensen även går att använda i andra klimat, även där det är oerhört hett, till exempel i Mali. Men jag kommer också ihåg ett möte i Kosovo på vår camp där. Svenskarna var de enda som kunde arbeta när det snöade. Alla andra stängde dörren och var inomhus. Kylan var för svår att agera i, men våra soldater stod sig väl även i kalla klimat därför att de var tränade. Norrbotten och speciellt Arvidsjaur kan lära ut subarktisk förmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Soldaterna måste få öva. Det är en av de nycklar som leder till framgång. Övade och vältränade soldater vet vad som måste göras. Vi i utskottet har nyligen besökt ACE, vår stora övning i norr, där Sverige, Norge och Finland bjuder in även andra länder. Totalt var det nio länder och 115 flygplan som deltog. 70 flygplan var i luften samtidigt, och man övade ett scenario av krishantering med FN-mandat. Vi var mycket imponerade. Baltops - övningen som vi har hört om tidigare - består av 17 länder, och där övar man både i luften och till havs.

Herr talman! Vi har många samarbeten just nu, och de ökar hela tiden i antal. Vi jobbar väldigt nära Finland, där vi har drygt 150 olika samarbeten. Danmark vill också arbeta med oss, och i trion av Norge, Sverige och Finland fortsätter vi med Cross Border Training. Det betyder att vi på veckobasis samflyger mellan våra tre länder i norr.

Säkerhet byggs med andra. Under lång tid har vi deltagit i och tagit ansvar för en stridsgrupp i EU:s regi. EU är viktigt. Stridsgruppen har inte använts än, men när den väpnade konflikten rasade i Libyen kunde vi ta ut våra JAS Gripen ur stridsgruppen och delta för att lämna rapporter som förhindrade folkmord. JAS Gripen var då med i den stridsgrupp som stod beredd.

Vi har talat mycket om Nato i den här debatten, och om Partnerskap för fred, där vi deltar sedan länge, med samarbete för interoperabilitet och så vidare. Vi deltar i övningar men också väldigt mycket i planerings- och översynsprocesser. Det är lätt att göra när man kan arbeta nära andra länder.

Vi samövar alltså med Nato inom många områden, men vi har också ett civilt försvar som har varit frånvarande i många år nu. Men den myndighet eller organisation som är ansvarig i fredstid är även ansvarig för sin verksamhet i höjd beredskap eller i krig. Och då ska även dessa vara samövade. Länsstyrelser, kommuner och privat näringsliv har mycket arbete framför sig. Och så har vi våra frivilligorganisationer som drar sitt strå till stacken med ett engagemang bland frivilliga som är beundransvärt. Dessa frivilligorganisationer gör ett jättearbete med liten ekonomisk insats, och vi borde använda dem mer. Det handlar om flygvapenfrivilliga vid exempelvis skogsbrand, bilkårister som kan köra lastbilar och annat, Lottakåren som kan sköta sambandscentraler, Sjövärnskåren som förser marinen med duktiga sökande till våra fartyg, Blå stjärnan som tar hand om utbrott av fågelinfluensa - ja, listan kan göras oändligt lång. Och de behövs, var och en med sina specialiteter. Det behövs folkförankring.

Civilt försvar syftar till att vår uthållighet blir så mycket längre. I dag är våra vägar fyllda av bilar som transporterar mat till affärer. Men hur ska vi få tag på mat om läget förändras till det sämre?

Vi behöver också ett psykologiskt försvar. Hotbilden förändras. Vi måste vara beredda på att det sker saker som vi inte trodde var möjliga, alltifrån påverkanskampanjer till informationskrigföring. Det händer även i våra grannländer, och när det börjar undermineras där så påverkar det även oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Visst kostar allt pengar. Men av den anledningen höjer vi anslaget till försvaret, så att man under den här perioden får 233 miljarder kronor. Det är svårt att förstå denna enorma summa.

Materielmässigt ska vi öka krigsdugligheten i krigsförbanden genom att alla förband ska genomföra krigsförbandsövning under perioden. Arméstridskrafterna ska utökas med en motoriserad skyttebataljon samtidigt som den lätta skyttebataljonen bibehålls men omorganiseras för att vara lufttransportabel.

De mekaniserade bataljonerna tillförs ett nytt stridsfordonsburet granatkastarsystem. Ytterligare brobandvagnar tillförs. De motoriserade skyttebataljonerna tillförs utökad pansarvärnsförmåga.

Gotland har vi hört mycket talas om här i talarstolen i dag. En stridsgrupp på Gotland organiseras med ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani som ska vara på plats 2018. Utbildningsgruppen på Gotland förstärks med ökad utbildnings- och övningsverksamhet

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna tillförs granatkastare och bataljonsledningförmåga. Ytterligare personlig utrustning och ammunition anskaffas.

Två korvetter av Gävleklass modifieras så att de är relevanta till mitten av 2020. Ytterligare två bevakningsbåtar modifieras, och fyra bevakningsbåtar behålls som bojbåtar.

Nya undervattenssensorer anskaffas. Tillgängligheten på det taktiska transportflyget ska ökas. Spridning av flygstridskrafterna inom och mellan baser ökar. Underrättelseförmågan ökas.

Visst kommer allt detta att kosta pengar. Men det kräver också personal som är samövad, inte bara samövad i Sverige utan också med andra länder. Vi har därför samarbeten med många olika länder och organisationer, för det gynnar Sverige. Därför är det oerhört viktigt att personal och materiel är samövad även med andra.

(Applåder)

Anf. 99 Allan Widman (FP)

Herr talman! När jag lyssnar till Åsa Lindestam förstår jag att det är mycket som de beskedliga anslagstillskotten ska räcka till. Åsa Lindestam ingick i försvarsgruppen och deltog aktivt i diskussionerna. I slutet av processen räckte inte pengarna till utan ett stort antal projekt fick skjutas på framtiden. En del var mer betydande, till exempel infrastrukturinvesteringar, förmågan att sprida flygplan på fler baser, extra livstidsförlängningar av korvetter, men det fanns även smått och gott, till exempel radiosystem till hemvärnet.

Nu är det så kallade materielberget föremål för en utredning. Den utredningen ska då kartlägga hur stort investeringsbehov som nu kvarstår. Hur mycket kommer Socialdemokraterna att vara beredda att skjuta till när miljarderna så småningom summeras?

Åsa Lindestam brukar alltid säga att det inte finns någon anledning att utreda Nato, att de vet vad Nato är för något.

Vi har haft värnplikt i det här landet i nästan 100 års tid. De flesta av herrarna som sitter i kammaren har gjort lumpen. Hur kan det vara så att något som är så förankrat i det svenska samhället, och där regelverk, författningar och lagar fortfarande finns kvar, ska behöva bli föremål för utredning under ytterligare ett antal år, när Åsa Lindestam vet vilka svårigheter vi har med personalförsörjningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Åsa Lindestam hör till dem som vurmar för det civila försvaret. Det gör sannerligen jag också. Hur mycket pengar avser regeringen att i den här propositionen skjuta till civilförsvaret de kommande fem åren?

Åsa Lindestam (S)

Anf. 100 Åsa Lindestam (S)

Herr talman! Det är synd att vi bara har dessa korta minuter att resonera. Vi har suttit här i många timmar, och vi har pratat om de delar som Allan Widman tar upp nu oerhört länge. Det är stora frågor.

Låt mig börja med värnplikten. Jag satt i kammaren och tryckte på knappen, och vi förlorade värnplikten med tre rösters övervikt till er andra. I och med det blev värnplikten vilande. Den har legat vilande länge.

Sverige har ett behov av att återupprätta värnplikten igen. Jag vet, tillsammans med alla andra som sitter i salen, att inte bara män ska göra värnplikten i framtiden. Även kvinnor ska göra värnplikten. Vi behöver muskler inte bara i armar och ben utan också i hjärnan. Det är oerhört viktigt att det finns en bredd i värnplikten som gör att alla kan ta ansvar som har möjlighet att göra det.

Vi måste se över värnplikten rejält så att vi kan veta antalet, att båda könen ska delta, och att de lagar och regler som finns också ska vara på plats och underlätta möjligheten att göra värnplikten.

Vi behöver värnplikten så att de större övningarna för soldaterna kan genomföras. Redan under senhösten tror jag att det kommer att bli en större övning där även värnpliktiga soldater kan finnas med. Som jag sa i mitt anförande har det gått ut en inbjudan, en förvarning. Några få av dem har fått nästa brev som säger: Du är uttagen. Det gäller dock inte alla än.

Jag tror att detta blir nödvändigt. Jag får återkomma i min nästa replik om de andra frågorna.

Anf. 101 Allan Widman (FP)

Herr talman! Det är viktigt att göra klart att regelverket som kringgärdar totalförsvarsplikten inte är avskaffat. Plikten i sig är vilande, och regelverken finns där och är fullt möjliga att tillgå med mycket kort varsel.

Åsa Lindestam och jag har hört föredragningar från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet om hur de har planer i bakfickan som de säger sig kunna sjösätta med bara några månaders varsel. När Åsa Lindestam är i grunden så positivt inställd till den nya könsneutrala plikten undrar jag så varför vi ska behöva vänta ett eller flera år på denna.

Herr talman! Ibland ställer man frågor man själv vet svaret på. Det finns inte en krona till civilförsvaret i den försvarsproposition som nu ligger på riksdagens bord. Hur mycket pengar som Åsa Lindestam och hennes partikollegor kommer att vara beredda att lämna ifrån sig när konturerna på materielberget väl har uppdagats får Åsa Lindestam gärna besvara.

Åsa Lindestam (S)

Anf. 102 Åsa Lindestam (S)

Herr talman! Låt oss gå över till att tala om civilt försvar. Det är helt nödvändigt att civilförsvaret kommer på fötter igen och att det kan göra det som vi förnekat de värnpliktiga under så lång tid. De har inte funnits på plats, och vi måste inrätta dem igen så att de kan verka i de delar som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Men handen på hjärtat, Allan Widman, vi måste säga att många har ansvar för vad de redan i dag har ansvar för i en kris eller om det blir höjd beredskap. Länsstyrelserna har ett antal personer på plats redan nu som jobbar med frågorna, precis som kommunerna också ska jobba. De får medel för detta. Många har gjort ett bra jobb, och många har inte heller gjort allt som kan göras. Det måste vi ta reda på så att vi vet vad som ska göras.

Det svåra är att samhället har förändrats under tiden. Mycket av leveranser och så vidare ligger i dag på privata näringsidkare. De måste också förstå sin roll. I de delarna finns säkerligen ett rejält jobb att göra. Men direktiven måste vara på plats så att vi fullt ut vet vad arbetet kommer att innebära. Jag vet att regeringen jobbar för fullt med dem, och jag hoppas att direktiven kommer å det snaraste så att vi får veta hur det civila försvaret ska sättas på fötter.

Om det sedan behövs pengar eller inte får vi väl återkomma till när vi vet hur mycket som har gjorts och vad som sker i dag. Vi kan inte börja med att lägga pengar i detta, och sedan finns det som behövs redan på plats. Jag ber att få återkomma och skjuta upp svaret lite på framtiden.

Anf. 103 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Låt oss inledningsvis gratulera Sverige och oss själva till att prinsessan Madeleine har nedkommit med en son. Det är glädjande besked för vårt land, och det är bra.

Är ni här igen? Detta konstaterade vakten vid dörren till Försvarsdepartementet när vi för tredje veckan i rad, dag efter dag, slöt upp till förhandlingar med försvarsministern.

Ja, vi var där igen! Och ja, vi är här nu!

Den 15 juni hade inte behövt bli dagen då nästa försvarsbeslut ska debatteras, och morgondagen den 16 juni hade inte behövt bli dagen för beslut. Det kunde ha blivit så att Försvarsmakten aldrig skulle ha fått ett långsiktigt inriktningsbeslut och att de nivåer vi nu talar om aldrig skulle ha fastställts.

Därför är jag glad att fem partier kunnat komma samman bakom en gemensam försvarsuppgörelse som ligger till grund för det försvarsbeslut vi ska fatta i morgon. Jag är övertygad om att det är bra för Sverige och till gagn för de kvinnor och män som på olika sätt tjänar vårt land. Alternativet hade varit oklarhet och osäkerhet. Det hade varit djupt allvarligt i tider av oro och osäkerhet och dessutom ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde. Med fem partier bakom inriktningen på Sveriges försvar markeras tydligt mot alla runt Östersjön. Det är ett budskap som inte kan missförstås.

Vi ökar vår förmåga här och nu: Mer övningsverksamhet, mer synlighet samt fler timmar i luften, på vattnet och under vattnet.

Herr talman! Det handlar också om mer pengar. Från regeringens sida sa man 6,2 miljarder. Med konsekvenserna av de höjda arbetsgivaravgifterna för unga, som slår hårt mot en av landets största ungdomsarbetsgivare, samt ökade avkastningskrav på Fortifikationsverket, återstod endast runt 4,4 miljarder. Efter förhandlingar partierna emellan blev nivån ytterligare 4 miljarder - alltså närapå en fördubbling. Från olika håll, inklusive överbefälhavaren, används ordet "trendbrott". Vi har på olika sätt, från olika håll, från olika partier, medverkat till att det blivit mer pengar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Hade vi dessutom inte kommit överens är det inte säkert att det parlamentariska läget gjort det möjligt för långsiktighet. Nu sätts ramar och inriktning för kommande år bort mot 2020. Alternativet hade kunnat vara ettåriga tillfälliga lösningar. Jag är glad över att ha medverkat till att försvarets framtid inte blir föremål för slump eller partitaktik i kammaren.

Herr talman! Att Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna står bakom denna uppgörelse tillsammans med regeringspartierna har också inneburit att Vänsterpartiet inte beretts någon plats. Ta det inte personligt, men det hade nog inte inneburit mer pengar eller ökad operativ förmåga. Därför är jag glad att det var våra partier som var med och presenterade uppgörelsen och inte Vänsterpartiet - med all respekt.

Herr talman! Förmågan att värna våra gränser stärks genom satsningar på ubåtsjaktsförmåga, personal på Gotland och ökad övningsverksamhet och närvaro. Detta görs i en tid när incidenter och konfrontationer har blivit vardag. Betydelsen av en starkare incidentberedskap och förmåga att värna Sveriges gränser är något vi i Moderaterna har pekat på betydelsen av.

Utöver de tre särskilda prioriteringarna när det gäller basplattan, förstärkning av Gotland och ubåtsjaktsförmågan tillgodoser uppgörelsen en stor del av de åtgärder Försvarsmakten pekade ut som prioriterade för att stärka försvarsförmågan här och nu. Det handlar bland annat om

möjligheten till spridning av flygstridskrafterna

modifiering av två korvetter av Gävleklass

att arméstridskrafterna utökas med en motoriserad skyttebataljon

tillförsel av kvalificerad ammunition

att krigsdugligheten i krigsförbanden höjs genom att alla förband kan genomföra krigsförbandsövning under inriktningsperioden.

Till detta kommer också en påtaglig satsning på försvarsunderrättelseförmågan som är extra viktig i dessa tider av oro.

Herr talman! I det underlag Försvarsmakten lämnade in den 16 december finns fem nivåer angivna. Det är steg som kostnadsberäknats till ca 4 miljarder per år i fyra år. Merparten av det som läggs fram i detta underlag är på olika sätt hanterat som det som ger operativ förmåga här och nu. Det som har skett är att ett antal materielprojekt som fanns i Försvarsmaktens fem steg nu tas om hand av Materielutredningen.

Därmed pekas på ett antal elefanter som uppenbart varit i rummet men som man av olika skäl valt att undvika att peka på. Det handlar om alltifrån Försvarsberedningens förslag på ytterligare tio JAS Gripen-plan och ännu en ubåt till nya förmågor, som till exempel förmågan till långräckviddig bekämpning genom anskaffning av kryssningsrobotar. Det handlar vidare om behovet av korvetter och annan marin förmåga bortom 2020, och det finns en stor utmaning i all materiel av i dag som måste omsättas och förnyas i morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Genom denna utredning, ifall den ska göras seriöst, har partierna förbundit sig till fortsatt ökande försvarsutgifter. Detta försvarsbeslut är redan havande med nästa, som kommer att bli ännu mer materieltungt. Som försvarsministern tidigare konstaterade kommer Materielutredningen att hantera projekt om miljarder av miljarder.

Herr talman! Trots detta finns det anledning att upprepa det som också noterades i Försvarsmaktens underlag av den 16 december. Det står: "Relativt Försvarsmaktens nuvarande operativa förmåga sker en ökning av förmåga i perioden fram till 2020. Denna ökning är dock otillräcklig relativt den förmågeutveckling som sker i närområdet under samma period.

Bortom 2020 minskar fortsatt Försvarsmaktens operativa förmåga relativt förmågeutvecklingen i närområdet, vilket medför att riskerna ökar."

Detta menar jag är rätt allvarliga formuleringar som motiverar inte bara en seriös och grundlig debatt om våra kommande långsiktiga materielbehov utan också en seriös och grundlig debatt om huruvida det finns fler sätt att öka vår förmåga. Jag är för egen och Moderaternas del övertygad om att detta skulle kunna ske genom ett Natomedlemskap.

Herr talman! På mitt uppdrag har riksdagens utredningstjänst tagit fram en rapport där de senaste 20 årens försvarsbeslut jämförs. Med tydlighet visas att svensk försvarspolitik under 1990-talet och den första delen av 2000-talet var liktydig med förbandsnedläggningar. Med alliansregeringens försvarsbeslut 2009 bröts denna olyckliga utvecklingskurva, och med dagens inriktning kan det ytterligare talas om ett behövligt trendbrott.

Mellan 1996 och 1998 fattades bland annat följande beslut.

Armébrigaderna reducerades från 16 till 13.

Arméfördelningsstaberna reducerades från 6 till 3.

Fördelningsförbanden i övrigt reducerades till sitt antal med cirka en tredjedel.

Försvarsområdesstaberna reducerades från 26 till 16.

Ytstridsfartygen reducerades från 30 till 24.

Ubåtarna reducerades från 12 till 9.

De rörliga kustförsvarsförbanden bibehölls, medan de fasta kustförsvarsförbanden reducerades till cirka hälften.

Stridsflygdivisionerna reducerades från 16 till 13.

Det lätta attackflyget avvecklades.

Flygbasbataljonerna reducerades från 24 till 16.

Det är 20 år bort i tiden.

Sedan kom försvarsbeslutet år 2000, vilket kan beskrivas som den största omorganisationen av Försvarsmakten sedan försvarsbeslutet 1925. Försvarsbeslutet innebar avsevärda förändringar vad gällde bland annat krigsorganisationens utformning, grundorganisationens storlek, personalbehov och utbildning av totalförsvarspliktiga. Ett stort antal organisationsenheter i form av försvars, och militärområdesstaber, kommandon och fördelningar lades ned, och i stället inrättades militärdistrikt och en operativ insatsledning. I och med försvarsbeslutet avvecklades 25 brigader, kårer och regementen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Listan är så lång - den fortsätter över två och en halv sida i RUT-rapporten - att den inte går att upprepa här från riksdagens talarstol utan att jag drar över min talartid med både 50 och 100 procent. Enhet efter enhet efter enhet försvann. År 2004 fattades beslut om nedläggning av de fyra militärdistriktsstaberna. Sedan kom regeringsskiftet 2006.

Någon liknande uppräkning går inte att göra från försvarsbeslutet 2009, som alliansregeringen ansvarade för. Skälet är enkelt: Avvecklingens tid var förbi. Rätt tydligt visas att den försvarspolitik vi så här i efterhand kan skaka på huvudet åt har sin grund i de beslut vi fattade under tidigt 1990-tal och in på början av 2000-talet.

Därför är det både ett trendbrott och glädjande att det försvarsbeslut vi nu kommer att ta inte bygger på förbandsnedläggningar. Den tiden är förbi. Det gläder mig därför att kunna ställa mig bakom det försvarsbeslut och den uppgörelse som med alla rimliga mått mätt kan beskrivas som ett trendbrott.

Herr talman! I övrigt kommer från Moderaternas sida min kollega Lena Asplund att tala om materielfrågor, och min kollega Jan R Andersson kommer att beröra personalfrågor. Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Anf. 104 Jakop Dalunde (MP)

Herr talman! Som många redan har varit inne på står vi inför ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Även om risken att Sverige skulle bli direkt och enskilt angripet i ett regelrätt krig inte nödvändigtvis har ökat nämnvärt är jag ändå mer oroad i dag än tidigare för någon typ av kris, konflikt eller destabilisering i vårt närområde. Dels har det att göra med den alltmer omfattande aktiviteten i Östersjön, dels har det att göra med Rysslands folkrättsvidriga agerande i Ukraina - som vi fortsatt måste markera emot.

Utifrån det perspektivet har vi från Miljöpartiets sida satt ett stort värde i politisk enighet i detta känsliga läge. Dessa allvarliga frågor om fred och säkerhet måste hanteras med varsamhet och så bred politisk uppslutning som möjligt här i Sveriges riksdag. Även om denna försvarspolitiska överenskommelse inte direkt är någon karbonkopia på Miljöpartiets partiprogram står vi därför likväl bakom propositionen fullt ut.

Den breda politiska överenskommelsen om inriktningen av försvaret under de närmaste fem åren kommer att skapa tydlighet och långsiktighet för försvaret, vilket är välkommet. Detta är att ta politiskt ansvar, herr talman. Det är också en signal till omvärlden att vi tar den säkerhetspolitiska utvecklingen på allvar och visar enighet.

En välkommen punkt i själva propositionen är det tydliga fokuset på den så kallade basplattan. Det är något vi gröna länge har efterfrågat i försvarspolitiken. Det handlar om underhålls- och standardmateriel, som exempelvis radioutrustning, lastbilar, ammunition och personlig utrustning. Det handlar också - och det är än viktigare - om fokus på stabil övningsverksamhet, vilket är grunden för att få ut en starkare operativ förmåga. I det läge vi är i just nu är det viktigare att vi fokuserar på vår förmåga att använda redan existerande materielsystem och få ut den maximala effekten av dem snarare än att fokusera på nya, stora materielprojekt i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Välkommet är också det moderna totalförsvarskonceptet med ett förnyat engagemang för det civila försvaret. I händelse av kris måste vi bättre kunna hantera störningar av elnätet, väg- och järnvägsnätet och hamnar.

Vi måste också ta ett större ansvar för att civilsamhället i större utsträckning övar på olika typer av krisscenarier så att vi har goda kommunikationsvägar mellan kommunala och regionala aktörer och våra myndigheter.

Vi måste bli bättre på att upptäcka brister i dessa system under övningar, och inte efter det att krisen redan är ett faktum. Ett exempel är skogsbranden i Västmanland, där vi såg en mycket god samverkan mellan civilsamhället och Försvarsmakten när man väl var på plats. Men det står ändå tydligt i efterhand: Hade vi övat mer hade vi sannolikt kunnat ha denna goda samverkan ännu tidigare och kunnat vara på plats tidigare, exempelvis när det gäller helikoptrarnas förmåga till brandsläckning.

Vi måste kunna bli bättre på att upprätthålla livsmedelsförsörjning, sjukvård och andra för samhället kritiska funktioner. Det moderna just-in-time-samhälle som vi har byggt upp och som vi i viss mån njuter frukterna av är också ett samhälle som är betydligt mer sårbart i händelse av kris eller konflikt.

Propositionen innehåller även viktiga punkter om informationskrigföring. Jag är mycket oroad över hur främmande aktörer redan i dag agerar och systematiskt arbetar för politisk destabilisering. De arbetar med att sprida desinformation och propaganda. Vi behöver arbeta för att bygga upp en starkare resiliens mot den typen av agerande.

Till sist, herr talman, kommer jag till det som kanske är viktigast för mig: att den militära alliansfriheten ligger fast. Det vore oerhört allvarligt om Sverige i det här läget valde att skicka signaler som riskerar att det redan spända läget kring Östersjön eskaleras. Därför är jag stolt över att propositionen innebär att dörren för svenskt Natomedlemskap fortsatt är stängd.

Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 105 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag måste börja med att berömma Jakop Dalunde. Jag tycker att du på ett mycket konstruktivt och duktigt sätt har bidragit till de försvarsdiskussioner vi har haft och som har lett till en försvarsuppgörelse. Det trodde jag aldrig att jag skulle säga till en miljöpartist, herr talman, allra helst eftersom jag i valrörelsen 2010 hade rätt kraftiga meningsutbyten med samma miljöpartister. De gick då till val på ett rödgrönt valmanifest med neddragningar med 2 miljarder till försvaret. Det är ett annat miljöparti jag ser framför mig nu, och det kan jag bara berömma och glädja mig åt.

Därför tycker jag också att Jakop verkligen har anledning att räta på ryggen, herr talman. Det blir 10,2 miljarder mer till försvaret. Det blir en påtaglig satsning på försvarsunderrättelseförmågan. Det blir mer övning med Nato. Precis som försvarsministern tidigare har sagt håller vi på att visa att vi är ett av USA:s viktigaste partnerskapsländer. Vi betonar den transatlantiska länken. Det gör Moderaterna kuriöst nog, herr talman, tillsammans med Miljöpartiet, eller vice versa: Miljöpartiet gör det tillsammans med bland andra Moderaterna. Desto större anledning finns det att understryka glädjen i att vi har denna försvarsuppgörelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Dock finns det kritik, inte minst inom Miljöpartiet, mot det som nu sker. Det finns kritik mot Natoövningar och mot samarbete med USA, där man ifrågasätter den transatlantiska länken. Då kommer den grundläggande frågan: Vad är det som gäller?

Miljöpartiet är inte bara i opposition mot sig själva, utan ni är ett regeringsparti. Då måste vi veta: Vem är det som talar? Vem är det som tecknar firman? Är det de som ifrågasätter den övning som vi just har haft, Baltops, och som ifrågasätter att Sverige har tränat tillsammans med USA över estländskt territorium? Är det de som har reserverat sig i er riksdagsgrupp mot den försvarsuppgörelse vi har tecknat mellan våra partier?

Återigen, herr talman: Beröm till Jakop Dalunde! Beröm till Miljöpartiet! Men jag har också en kuriös fråga: Vem tecknar partiets firma?

Anf. 106 Jakop Dalunde (MP)

Herr talman! Det är ingen hemlighet att om Miljöpartiet i riksdagsvalet hade fått egen majoritet och själva fått forma den politiska utvecklingen skulle ett och annat i en sådan här proposition ha sett annorlunda ut. Det är ingen hemlighet på något sätt. Däremot finns som en grund i den regeringsplattform som vi tecknade tillsammans med Socialdemokraterna verkställandet av Försvarsberedningen.

Mot bakgrund av detta valde vi att fortsätta gå in i samtalen om försvarspropositionen och att där vara konstruktiva. Det gjorde vi dels därför att vi ser ett stort värde i sig självt i en bred samverkan om försvars- och säkerhetspolitiken, dels - och lika mycket - för att det möjliggör för oss att få igenom sakpolitik på alla andra politikområden.

På det sättet kan jag ändå stolt ställa mig bakom det politiska arbete som vi har.

Anf. 107 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag ska verkligen understryka att jag tror att en förutsättning för att det över huvud taget blev ett försvarsbeslut - och vi höll på att förhandla i många, många veckor - var att personer som Jakop Dalunde var konstruktiva. Inte minst deltog också försvarsministern själv aktivt i diskussionerna och var konstruktiv.

Herr talman! Om mitt parti, Moderaterna, hade fått egen majoritet skulle det såklart också ha funnits andra skrivningar i en inriktningsproposition. De hade varit för Natomedlemskap och för mer pengar till Sveriges försvar. De hade varit tyngre på materielprojekt som JAS Gripen-plan och ubåtar. Men för den sakens skull har inte någon i min riksdagsgrupp - och vi är dessutom ett oppositionsparti - reserverat sig mot uppgörelsen.

Det är klart att vi vet vad vi vill, och vi vet vilka önskemål som finns. Men vi förstår också den partipolitiska realiteten; går man med på en kompromiss går man med på en kompromiss. Då har man som förhandlare haft detta mandat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Därför är ändå den grundläggande frågan: Vad är det som gäller? Vilket miljöparti är det som finns? Eller finns det två miljöpartier - ett som sitter i regeringen och ett som finns utanför och som kan bedriva helt olika politik? Är det bra att vi har haft Baltopsövningen inklusive två stycken B52:or som flög över Skåne i söndags? Är det bra att vi tränar landstigningsmanövrer tillsammans med polska vänner, med finska vänner och med amerikanska och brittiska vänner? Är det bra att vi har flygövning över estländskt territorium tillsammans med USA? Är det bra att vi stärker den transatlantiska länken?

Så uppfattar jag att vi tycker i försvarsuppgörelsen. Så uppfattar jag att inriktningsbeslutet är, och det uppfattar jag också att regeringen genom sin försvarsminister tydligt deklarerar. Men vad är Miljöpartiets uppfattning?

Då är min fråga, herr talman: Finns det två stycken? Finns det en uppfattning om man företräder regeringssidan och en annan om man företräder någon annan sida?

Anf. 108 Jakop Dalunde (MP)

Herr talman! Övningen i norr, ACE, exempelvis, är ursprungligen en övning mellan Norge, Sverige och Finland som utgår ifrån att man har relativt små flygbaser som kan få större utväxling av att samarbeta. För mig känns det svårt att invända mot den typen av samarbete. Men det innebär inte att man tycker att det är bra oavsett vilken form en sådan övning får. Den kan ju utvecklas på olika sätt - den kan skicka bra signaler, och den kan skicka mer problematiska signaler.

Jag var själv uppe och besökte övningen, och för mig känns detta som ett kostnadseffektivt sätt att öva olika typer av insatser tillsammans. Samtidigt är det inte heller vi i riksdagen som bestämmer exakt hur denna typ av övning ska äga rum, utan det gör Försvarsmakten själv. Det ligger inte på oss att skicka exakta direktiv för precis hur Försvarsmakten ska öva och exakt med vilka.

Anf. 109 Allan Widman (FP)

Herr talman! Jag tror att regeringen har ett visst inflytande över vilken utländsk militär som får tillträde till svenskt territorium. Jag tror i själva verket att det just är regeringsbeslut som konstituerar detta. Försvarsmakten måste begära tillstånd när så sker.

Jag tycker att det var intressant att Jakop Dalunde tog upp det här med stöd till det civila samhället. Försvarsberedningen hade en vilja att bli lite mer ambitiös på området. Sedan 2004 är det nämligen så, herr talman, att stöd till det civila samhället inte får vara dimensionerande för Försvarsmakten. Nu talar Jakop Dalunde om samövning inför katastrofer av den typ som branden i Västmanland var.

Jag kan då avslöja att i den försvarsproposition som nu ligger på riksdagens bord flyttas det inte fram några som helst positioner. De är tvärtom låsta. Detta att vi inte får dimensionera stöd till det civila samhället innebär sådana konstigheter som att helikopterflottiljen i Boden inte ens får semesterplanera för att kunna släcka skogsbränder. Bara semesterplanering anses nämligen vara dimensionerande för stöd till det civila samhället. Men om Jakop Dalunde vill ta steg framåt här kommer han att få understöd av undertecknad och mitt parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Ja, det pågår en upprustning i vårt närområde. Det är min bedömning att den inte har initierats från Natos eller från europeiska länders sida, utan den kommer från ett annat håll. Jag blir djupt bekymrad, herr talman, när Jakop Dalunde säger: Vi kan inte närma oss Nato. Vi kan inte bli medlemmar, för det skulle öka spänningarna i vårt närområde.

När Jakop Dalunde säger detta säger han nämligen precis det som Vladimir Putin vill att han ska säga, nämligen att Sverige inte vågar och inte bör gå med. Då förstår Vladimir Putin att om han bara upprätthåller det stora tryck han nu har kommer han att hålla oss borta från det säkerhetspolitiska valet.

Anf. 110 Jakop Dalunde (MP)

Herr talman! När det gäller det civila försvaret kommer vi inom ramen för försvarsgruppen löpande att arbeta för att vårda den här uppgörelsen och arbeta vidare med implementeringen av Försvarsberedningens olika delar. Finns det mer som vi kan göra för att utveckla det civila försvaret välkomnar jag det - verkligen.

När det gäller Nato delar jag inte bedömningen: att vår politik dikteras av vad Ryssland gör. Jag är i grunden mot Natomedlemskap för Sverige oavsett hur Ryssland skulle agera.

Anf. 111 Allan Widman (FP)

Herr talman! Det är jättebra om försvarsgruppen nu kommer att ta nya steg när det gäller området stöd till det civila samhället, vilket är någonting annat än civilförsvarsfrågor. Det handlar mer om krisberedskap, och där finns det tyvärr en förordning som i dag blockerar stödet från Försvarsmakten till det civila samhället.

Jag har inte sett några som helst tecken, herr talman, på att det är någon förändring på gång i propositionstexten. Men jag tar Jakop Dalundes löfte på den här punkten som någonting gott.

Jag hann i min tidigare replik inte säga allt jag tänkte säga om att varna för ökade spänningar i Östersjöområdet genom ett svenskt Natomedlemskap. Det är vad Vladimir Putin vill att Jakop Dalunde ska säga. När Jakop Dalunde säger som han nu gör vet Putin att om han bara fortsätter att hålla trycket uppe kommer han att kunna styra den här frågan. Då är det inte längre, herr talman, det svenska folket som avgör Sveriges säkerhetspolitiska val. Då har makten över det säkerhetspolitiska valet i stället flyttat till Moskva, och det är någonting som är djupt beklagligt.

Anf. 112 Jakop Dalunde (MP)

Herr talman! För ungefär tio år sedan, när jag själv hade mitt politiska uppvaknande och började analysera den politiska utvecklingen alltmer, var vi i ett ganska annorlunda läge rent säkerhetspolitiskt. Utvecklingen i Ryssland såg ganska annorlunda ut. Då var det ganska många som hade en förhoppning om att Ryssland hade valt en bitvis annan väg som man skulle kunna visa i alla fall lite hopp inför. Även då var jag och Miljöpartiet mot ett svenskt medlemskap i Nato. Det är alltså inte så att Rysslands agerande är det som föranleder att vi tar ställning mot ett svenskt Natomedlemskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Från vår sida skulle jag verkligen vilja framhålla att det finns ett värde i att vi i detta spända säkerhetsläge har en möjlighet att vara en mer oberoende aktör, som inte är en del av Natos försvarsallians utan som kan kommunicera med andra aktörer runt om i världen. Vi är en partner för fred, för medling och för demokrati. Det är min bedömning att vi har bättre förmåga att agera i den rollen om vi inte är bundna till militäralliansen Nato.

Daniel Bäckström (C)

Anf. 113 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Kära ledamöter och åhörare! På vägen hit till riksdagen denna morgon passerade jag, som så ofta, skulpturen Bågspännaren av Christian Eriksson, vår värmländska skulptör. Jag stod där någon extra sekund och reflekterade lite grann inför försvarsdebatten. Jag tänkte på precisionsförmågan, på hur vapenslag växlar och på hur Försvarsmakten utvecklas. Jag tänkte också på vad någon har skrivit om den här skulpturen: att den pekar framåt när det gäller vår historia.

Det finns mycket vi kan ta med oss från de tider som har varit, erfarenheter från tider långt tillbaka men också från nutida historia. Det handlar om olika beslut och vägval som har lagt grunden för dagens situation när det handlar om både det säkerhetspolitiska läget och hur Försvarsmakten i Sverige i dag ser ut.

I dagens säkerhetspolitiska diskussion har många uttryckt oro och konstaterat att det är en oroligare tid vi nu har gått in i.

Det är i princip sex år sedan det senaste beslutet fattades om den försvarspolitiska inriktningen. Vad visste ledamöterna här i kammaren då om hur dagens situation skulle se ut? Och vad vet vi egentligen om hur situationen ser ut i juni år 2021? Scenarierna kan se väldigt olika ut. Jag tror att det är viktigt, med tanke på vad som har hänt de senaste sex åren, att ha beredskap på olika sätt för att möta den utveckling och den framtid vi går mot.

Det har varit oerhört viktigt för mig som centerpartist och som en av dem som har deltagit i förhandlingarna att vara konstruktiv och resultatorienterad för att kunna landa en bred och tillräckligt bra försvarsöverenskommelse. Det är viktigt både för vårt folk och för vårt land. Det ger stabilare förutsättningar för försvaret, och det sänder tydliga signaler till vår omvärld.

Det säkerhetspolitiska läget är mycket komplext. Olika oroshärdar kommer allt närmare. Inte minst spelar Rysslands utveckling och ageranden den senaste tiden en stor roll för hur vårt säkerhetsläge förändras. Här hemma har vi kunnat konstatera ubåtskränkningar och ryskt militärflyg som både övar flyganfall och kränker svenskt luftrum. Men vi kan också se att den ryska aktiviteten ökar i norr. Mobiliseringen i Arktis ökar. Det planeras för fler militärbaser, och Ryssland vill utöka sitt territorium för att komma åt än fler naturtillgångar och stärka sitt geopolitiska läge.

I denna tid måste vi bygga säkerhet tillsammans med andra. Det kräver grundlig analys. Därför välkomnar Centerpartiet den rapport där man ska analysera olika samarbeten respektive medlemskap i fråga om andra länder och organisationer. Vi ser särskilt fram emot analysen kring för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato.

Det nya säkerhetspolitiska läget kräver en stärkt försvarsförmåga och mer fokus på den nationella nivån och på hur hela landet ska försvaras samtidigt som svenska insatser internationellt kommer att fortsätta att behövas i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Med denna inriktning tar vi nödvändiga steg för att stärka den svenska försvarsförmågan. Vi har nu en bred parlamentarisk majoritet för att stärka försvaret med ytterligare 10,2 miljarder kronor. Det innebär att 2016 blir ramen 42 miljarder, och 2020 blir ramen över 50 miljarder.

Det har varit många frågor som har stötts och blötts i de här förhandlingarna. Det är ingen hemlighet att vi har gått in i dem med lite olika utgångspunkter men också olika ingångsvärden. Men nu har vi en bred enighet. Det menar jag och Centerpartiet är en oerhörd styrka för Sverige.

För oss i Centerpartiet har det varit viktigt i förhandlingarna att stärka försvarsförmågan i hela landet. Det har varit viktigt att vi tar till vara den resurs som frivilligorganisationerna utgör, och det har varit viktigt att stärka hemvärnet, som de senaste åren utvecklats till en verksamhet med mycket hög kvalitet. Hemvärnets bataljoner är centrala för att vi ska kunna upprätthålla en militär närvaro och förmåga i hela landet.

Vi säkerställer också att det inte blir några förbandsnedläggningar. Vi stärker den militära närvaron på Gotland, som har en särskild strategisk position i Östersjön. Med ett stående mekaniserat kompani, ett stridsvagnskompani och ökad övningsverksamhet blir det en viktig förstärkning.

Krigsförbanden ska kunna hantera alla svenska klimatförhållanden, inklusive vinterförmågan. Det här är avgörande för att kunna ha ett försvar för hela landet och för att möta den upprustning som nu sker i Arktis. Jag vill verkligen betona detta, och det är oerhört viktigt att fortsätta följa hur den förmågan utvecklas i praktiken.

Ubåtsjaktsförmågan ska utvecklas genom mer övningsverksamhet och fler besättningar, detta för att upprätthålla den territoriella integriteten.

Samtidigt kompletteras Visbykorvetterna med två Gävlekorvetter. Sju bevakningsbåtar modifieras.

Den marinoperativa versionen av helikopter 14 blir enligt uppgift operativ under perioden.

Övningsverksamhet och tillgång till ammunition och materiel ska prioriteras. Det gäller även den personliga utrustningen. Det behövs verkligen i dag. Det behövs mer mängdmateriel, standardfordon, radioutrustning, mörkerutrustning, moderna hjälmar till jägarbataljonen, reservdelar till JAS-planen och sjukvårdsmateriel till hemvärnssjukvårdare, för att nämna några av alla viktiga exempel.

Inom armén utvecklas artilleriet. Det tillförs stridsfordonsburna granatkastare, pansarvärnsvapen, nytt luftvärn med kort räckvidd och ytterligare kvalificerad ammunition.

Inom stridsflyget ger de nya flygflottiljerna krigsförband med hög tillgänglighet i fred och hög beredskap.

Helikopterförbanden ska stödja marinens ubåtsjaktsförmåga och transportera markstridande förband.

Det här är något av allt som finns i propositionen och i den överenskommelse som ligger till grund för den. Jag vill också betona hur viktigt det är att totalförsvarsplaneringen återupptas, ett viktigt steg för att kunna säkerställa en beredskap i hela samhället. Här kan vi alla hjälpas åt. Det måste omfatta alla nivåer, från by- och sockennivå, kommun och län till hela nationen. Just behovet av samverkan och fler tydliga militär-civila övningar kommer att vara grundläggande för förmågeutvecklingen både på kort och på längre sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Jag vill också understryka betydelsen av att vi har ett försvar som kan möta den psykologiska krigföringen, bland annat påverkanskampanjer.

Herr talman! Det svenska försvaret står inför stora utmaningar framöver. Det handlar bland annat om personalförsörjning, där det finns mer för försvaret att arbeta med. Därför är det bra att det tillsätts en utredning som kan titta djupare på detta.

Men försvaret står också inför stora behov av investeringar i materiel och utrustning. Det finns och kommer framöver att finnas betydande behov av nyanskaffning, uppdatering och utveckling av nya system och produkter. Detta är givetvis ett långsiktigt arbete och något som kommer att kräva prioriteringar och en planering som sträcker sig efter den period som vi nu fattar beslut om, nämligen bortom 2020.

Det är därför strategiskt viktigt att det nu tillsätts en utredning om materielförsörjning och även logistik för att få så bra planeringsförutsättningar och koll som möjligt inför kommande investeringsbeslut.

Vi har redan hört exemplen här i debatten, men jag kan nämna några igen och betona att detta handlar om stora beslut och investeringsbelopp: livstidsförlängning av korvetter av Gävleklass, nya transportbåtar till hemvärnsförbanden, torped till helikopter 14, uppgradering av den fasta sensorkedjan, skol- och transportflygplan, ubåt, JAS-plan, stridsfordon, minröjningsfartyg och ny sjömålsrobot.

Exemplen är många kring materiel som vi behöver diskutera de närmaste åren.

Herr talman! Bildandet av en försvarsgrupp för att följa upp och vårda överenskommelsen är oerhört viktigt för att fortsätta det försvarspolitiska samtalet. Det kommer att behövas fortlöpande analys med bred politisk förankring och handlingsberedskap om läget förändras.

I dag tar vi ett viktigt steg för att stärka den svenska försvarsförmågan i hela landet. Fortfarande finns det stora utmaningar att hantera. Fortfarande finns det många frågor att besvara. Men med dagens förslag till beslut kommer vi en bra bit på väg. Därför är det för mig och Centerpartiet viktigt att ta ansvar, nå resultat och bidra till stabilitet.

Med dessa ord, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och samtidigt poängtera att jag och Centerpartiet också står bakom de särskilda yttranden vi delar.

(Applåder)

Mikael Oscarsson (KD)

Anf. 114 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Det är en lång debatt vi har haft. Jag tror att vi nu har hållit på i sex och en halv timme. Vi har debatterat försvarsfrågor och inriktningspropositionen, och det är ju inte konstigt med tanke på hur viktiga dessa frågor är. Och de tycks bli viktigare för varje månad i takt med att det säkerhetspolitiska läget blir allt tuffare.

Det var det som den första delen av debatten handlade om: hoten mot Sverige och att vi måste se till att stärka vår försvarsförmåga.

Det har varit en lång väg när vi nu är framme vid att debattera detta. Vi började för två och ett halvt år sedan med att tillsätta en försvarsberedning som just tittade på hoten mot Sverige. Till sist, efter en del förhandlingar, kunde vi få till tydliga skrivningar exempelvis om Rysslands ageranden och den negativa utvecklingen där, de enorma anslag man ger som har gett en stor förmåga och som visar sig i Ukraina och som ett hot mot våra baltiska grannländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Det blev en rapport. Sedan följdes det upp av en rapport som presenterade vad som måste göras och var vi står någonstans. Försvarsmaktens svar på detta kom den 16 december förra året. Därefter har vi varit en grupp som har förhandlat. I dag är vi framme vid den här debatten, och i morgon ska vi ta beslut.

Först vill jag säga att för Kristdemokraternas del är försvarsfrågorna viktiga. Det är viktigt att stärka försvaret. Vår utgångspunkt har särskilt varit att titta på hur vi kan stärka försvaret i närtid. Visst är det viktigt att se det på lång sikt, men det är också viktigt att se hur vi stärker upp i närtid. Hur får vi Försvarsmakten att fungera? Hur kan vi återskapa svenska folkets förtroende för att Försvarsmakten fungerar och kan ge trygghet? Det är en absolut grundläggande förmåga, och det måste fungera.

När vi nu tittar på resultatet är det tillskott vi talar om. Regeringen hade tänkt sig ett tillskott på 6,2 miljarder. Drar man bort för arbetsgivaravgifter och andra avsättningar till Fortifikationsverket, vinstkrav och omflyttningar var det i praktiken 4,2 miljarder i friska, fräscha pengar.

Det var också en lång förhandling, och det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater hade önskat ännu mer pengar. Det fanns större behov än vad vi nådde fram till. Men det var så här långt vi kunde komma. Alternativet hade varit att inte ha någon uppgörelse här i dag och att vi kanske hade fått lösa det ett år i taget. Vi hade fallit tillbaka och hamnat på den lägre nivån med endast motsvarande 4,2 miljarder i tillägg.

Nu blev det nästan dubbelt så mycket. Det ger totalt sett under dessa fem år 225 miljarder. Dessa pengar räcker till för att förstärka och se till att det blir mer övningar och att vi får till beredskapskontroller och får betoning på att försvara Sverige. Krigsdugligheten ska betonas som någonting centralt, vilket är oerhört viktigt.

En annan sak som tydligt adresseras är Gotland. Det var ett historiskt misstag att lägga ned den kvalificerade militära närvaron på Gotland. I politiken i allmänhet och i försvarsfrågorna i synnerhet är det mycket lätt att lägga ned något, men det tar längre tid att bygga upp. Vi ser nu viktiga steg för att återta en militär förmåga på Gotland, där det blir ett stridsvagnskompani och ett skyttekompani. Det kommer att vara i full gång 2018, vilket betyder att vi måste börja rekrytera personal nästa år och sedan utbilda den. Det är en mycket viktig signal till omvärlden och någonting som efterfrågas mycket tydligt av våra baltiska grannländer och av Nato. Det är av stor vikt att vi kan försvara Gotland och se till att Gotland helt enkelt säkras. Det är omöjligt för till exempel Nato att hjälpa Baltikum i en krissituation om man inte kan känna sig trygg med att Sverige har kontroll över Gotland. Därför är det oerhört viktigt att det kommer till stånd.

Som jag var inne på i den förra rundan är det viktigt att regeringen är tydlig med att komma till skott med miljötillstånden, så att de saker som vi har varit överens om inte stoppas genom att miljötillstånden som ligger på regeringens bord inte beslutas. Kommer man inte till beslut kan man inte heller återta de 50 procent av Tofta skjutfält som i dag inte kan användas. Det är helt nödvändigt för att vi ska kunna utbilda soldater. Det är mycket enkelt: Har man inte tillräckligt med övningsfält stoppar man soldatproduktionen. Det är lika illa som att stoppa produktionen vid Volvo Lastvagnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

På samma sätt är det av yttersta vikt att Försvarsmakten får dessa tillstånd så att inte övningsverksamheten stoppas. Man måste nämligen kunna öva.

Nu betonas detta mycket i denna uppgörelse. Då är det mycket viktigt att dessa tillstånd kommer på plats.

Det finns även en del andra saker, men jag ska inte räkna upp alla. Det handlar om granatkastarsystemet som byts ut. Det handlar om att brobandvagnar tillförs, vilket är ytterst centralt för att kunna ha en fungerande armé. Det handlar om ammunition, personlig utrustning och nya undervattenssensorer. Det är också viktigt att underrättelseförmågan stärks. Listan är mycket längre än så. Men detta är några exempel på viktiga saker som görs, även i närtid, för att förstärka Sveriges försvarsförmåga.

Det är också viktigt att det tillskapas en försvarsgrupp med de fem partier som har gjort denna uppgörelse som kan följa upp dessa försvarsbeslut, så att det verkligen blir som det är tänkt och så att mål och medel följs upp. Det betyder att uppgifterna och pengarna går hand i hand och att det inte får bli en skillnad där, utan att det kan säkerställas att detta följs upp och att det blir som vi har bestämt. Jag tror att det är viktigt att hela tiden noga följa upp det. Det kommer att komma igång i närtid också.

Personalförsörjningen är av yttersta vikt. När värnplikten infördes 1901 var det en mycket viktig reform. När den avskaffades 2010 - under de sista 20 åren var värnplikten emellertid i princip frivillig - var det den största förändringen av svensk försvarsförmåga som har gjorts.

De flesta andra länder har tagit bort värnplikten. Men nu när vi följer upp hur det har gått har det inte gått riktigt som det var tänkt. Insatsorganisation 2014 blev inte klar 2014 eller ens 2015, och det finns stora brister. Därför är det viktigt att det med denna uppgörelse kommer till en utredning som ser över hur vi kan ta intryck av och lära av Norge och Danmark, som kombinerar frivillighet med plikt. Därigenom kan vi se till att vi blir av med de vakanser och de brister som finns. Det är nämligen av yttersta vikt att vi så fort som möjligt kan fylla upp förbanden så att vi kan öva fullt ut.

Detta är några av de frågor som vi adresserar i denna uppgörelse. Vi har också varit inne på materielen, och det finns en materielutredning som hanterar mycket viktiga projekt. Det är fråga om stora belopp som måste tillföras.

Sammanfattningsvis är denna försvarsuppgörelse ett viktigt steg. Vi förstärker försvarsförmågan, och det är ett trendbrott. Men en försvarsuppgörelse måste också följas av andra steg. Det finns behov som behöver tillgodoses.

I takt med att vi ser hur hoten mot Sverige inte minskar utan ökar måste vi följa upp detta noga för att se till att vi långsiktigt tillskapar ett tryggt Sverige som kan försvara våra medborgare mot yttre hot.

Herr talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

(Applåder)

Anf. 115 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Det är intressant att ta del av debatten. Jag ser att det finns behov av olika typer av historiebeskrivningar, möjligen för att man på något sätt ska förenkla sin egen situation i dagens debatt och i framtiden.

Det som ändå har gjorts är att fem partier har kommit överens. Jag sa tidigare att jag tycker att det är stort och viktigt.

Hans Wallmark var lite grann inne på frågan: Vad hade alternativen varit? Säg att vi inte hade haft en uppgörelse och inte hade haft 75 procent av riksdagens ledamöter som står bakom uppgörelsen. Säg att vi hade haft ett splittrat läge med en regering som hade lagt fram en proposition i riksdagen som hade varit ifrågasatt från första till sista ordet och med en osäker votering. Det hade varit en mycket dålig signal till Försvarsmakten och dess personal. Vad är det som egentligen gäller? Det hade varit en signal till våra partner. Vad är det man egentligen sysslar med i Sverige? Vad pågår? Vad innebär det för oss och för våra samarbeten? Vissa i vårt närområde hade kanske applåderat detta och tyckt att det hade varit en jätteintressant situation.

Det som vi ändå har gjort tillsammans är att vi har skapat lugn och stabilitet. Det är en oerhört viktig poäng. Sedan kan man diskutera beloppsnivåer och om det räcker eller inte. Men jag kan lova er alla en sak: Om vi nu fattar detta beslut är det första som regeringen får göra att leverera en inriktning till Försvarsmakten med anledning av denna proposition. Det blir en skrift som ska utgå från vad vi har kommit överens om här i riksdagen.

Sedan kommer verkställighetsfasen. Det kommer att bli ett oerhört grannlaga arbete. De pengar som vi nu förfogar över måste vi nämligen också leverera effekt för. Det är en trovärdighetsfråga för Försvarsmakten, för regeringen och för riksdagen.

Då vill jag påminna om hur det var i underlaget från den 16 december som Försvarsmakten levererade för att få bort en del av denna diskussion. I detta underlag var alla underskott avstämda och kalibrerade. Det var ett mycket viktigt ingångsvärde. Sedan har vi utöver det levererat in 10,2 miljarder. Det som sedan diskuterades som en 16-miljardersnivå var Försvarsmaktens konklusion av vad som stod i Försvarsberedningen.

Men då har vi valt att välja bort en del saker. Jag ska återkomma lite senare till hur vi har valt att hantera det.

Vi har nu oerhört mycket arbete framför oss för att verkligen leverera det här. Det gäller varje moment som vi har lagt in. Exempelvis är 1 miljard destinerad till att klara ut Gotlandssituationen. Att klara krigsförbandsövningar för samtliga förband kräver 1 miljard extra till förbandsverksamheten, och det är 1 miljard extra som är destinerad till det. Då ska man också ta med i beräkningen att med de omfördelningar som är inlagda i det här är det totalt 2,3 miljarder extra som går till förbandsverksamheten. Det handlar bland annat om övningsverksamhet.

Varje moment i alla uppräkningar som har gjorts i debatten har alltså en specificerad penningsumma. Vissa är hemliga uppgifter; andra är öppna uppgifter. Det gäller att inom de ramarna försöka leverera effekt, och det kommer att bli ett hårt arbete. Det är ett ansvar för mig, och det blir ett ansvar för ÖB. Försvarsgruppen ska följa det här, och vi kommer att få det återrapporterat till riksdagens försvarsutskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Bara för att man fattar ett beslut är inte det hela effektuerat, utan det här kommer vi att få hålla på med ända fram till 2020 - förmodligen ända fram till den 31 december 2020. Det kanske också sker någon revidering på vägen. Det blir lätt så ibland.

Det som är genomgående för det vi har gjort ser man om man tittar på inledningen. Bland det första regeringen gjorde hösten 2014 var att lägga in 1,5 miljarder kronor extra för att finansiera Gripen. Det blev ju ingen affär med Schweiz den här gången. Därför lade vi till en engångssumma för det. Vi lade till 900 miljoner för Gripen 2015. Det här är saker som man lätt glömmer bort, tycker jag, när man beskriver historien. Hösten 2014 låg det också en närtidssatsning, så de pengarna ska man också se i det här perspektivet och i det som nu läggs på.

Allt vi gör handlar om att öka den operativa förmågan. Vi krigsplacerar alltså all personal och materiel, och alla förband som organiseras som krigsförband ska ha ett krigsduglighetskrav. Det är en tydlig förändring av hela språkbruket i den här propositionen jämfört med tidigare i fråga om vad vi ser som Försvarsmaktens uppgift. Det måste man värdera.

Vi går också från ett internationellt insatsförsvar till ett försvar med fokus på det nationella och regionala. Det är en väldig förändring bara det. Vi inför totalförsvarsbegreppet och planerar alltså både ett militärt och ett civilt försvar. Då ska jag villigt säga att det civila försvaret befinner sig på en sådan elementär nivå att uppbyggnadspotentialen är mycket stor. Den tydliga signalen till länsstyrelser och andra är att planeringsarbetet måste återupptas så att vi på något vis successivt får saker som vi kan ta ställning till när det gäller den delen. Det är ju inte så att det här kommer att organiseras på samma sätt som det organiserades förr. Att det måste till någonting nytt är det väl ingen som behöver tvivla på. Då är det så att civilt och militärt försvar hör ihop i en helhet och stöder varandra. Det är så man måste se det.

När det gäller regleringsbrev 5 som har diskuterats i olika sammanhang kan jag meddela kammaren att genom att vi har nya ekonomiska ramar och genom det sätt regeringen hanterat det på gäller det inte längre, utan det upphör. Där har det förts en kontinuerlig dialog med Försvarsmakten.

Jag ska säga något om hur jag tycker att man kan se på historien eftersom det finns så många historiebeskrivningar. Då får jag gå tillbaka till erfarenheterna från Försvarsberedningen. Där var känslan och stämningen mycket tydlig: "Det får inte kosta pengar." Fördes det upp saker som visade minsta tendens till att kosta en slant fanns det kamrater som mycket tydligt upplyste om att det skulle vara belastande för budgeten. Det spred sig mycket snabbt en stämning att det var omöjligt att göra någonting. Så upplevde jag förhållandena. Om andra tycker att stämningen var lite mer positiv får de gärna redogöra för det.

Utvecklingen i Ryssland betecknades länge som "det är ingen fara". Började man diskutera den typen av saker spreds det snabbt ett löjets skimmer över en - man kanske hade lite fobiska tendenser. Om det var så eller inte kan vi också diskutera, men det var min upplevelse. Jag minns särskilt den 18 oktober 2012. "Ryssland drar sig österut. Europa säkrare än på länge." Känner ni till den? Den har blivit en klassiker. Det var en tweet som lades ut i samband med en Rysslandsresa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Diskuterade man personalförsörjningen möttes man av den nästan lite hånfulla attityden att allting var bra. Jag sa vid något tillfälle - och fick väl kritik för det - att det här börjar låta som Sovjetunionens kommunistiska partis sista kongresser. Allting var bra. Det fanns inga problem. Det fanns inga fel. Solen sken från klarblå himmel varje dag. Så såg ju inte verkligheten ut. Skönmålningen försvann så småningom, och det hela toppades med försvaret som särintresse.

Jag minns särskilt diskussionerna vi hade om cyberförmågan. Vi var i alla fall ett par stycken som försökte puffa för att det var dags för aktiv förmåga. Då fick man klart för sig att det inte var aktuellt. Det fanns starka juridiska invändningar, förstod jag. Det fanns också kostnadsmässiga invändningar och säkerhetspolitiska invändningar. Det slutade med formuleringar som man kanske så småningom i någon djupare kremlologisk avhandling kan fundera på vad de egentligen betydde. Nu har vi ett helt annat läge och tar ställning till en aktiv cyberförmåga.

Med detta sagt vill jag ändå säga att så småningom skakade alltihop till sig. Vi fick en bred samstämmighet som jag tycker att vi ska vara glada för och stolta över. Historien är den den är. Till och med diskussionen om det omöjliga Gotland slutade med ett förslag om permanent militär representation där. Det är det vi har åstadkommit tillsammans under den här långa processen.

I det här ska vi värdera det vi gör nu med ökad övningsverksamhet och investeringar i en lång rad vapensystem. Det är JAS Gripen, det är jaktrobotar, det är nyupphandling av ubåtar, det är artilleripjäser, granatkastare och pansarvärnsvapen, det är stridsfordon, det är luftvärnssystem med kort och medellång räckvidd och så vidare. Allt det här som vi sysslar med är tröskelhöjande. Stridsflyget i sig och ubåtarna i sig som nationella och väsentliga säkerhetsintressen är också tröskelhöjande.

FRA är för vår del en verksamhet som verkligen bidrar med kvalificerade underlag och som vi ska vårda och vara stolta över. Därför är markeringen om underrättelseverksamheten i propositionen oerhört viktig.

Även den aktiva cyberförmågan som vi nu ska börja jobba med är tröskelhöjande.

Det svensk-finska samarbetet är också tröskelhöjande, även om vi nu befinner oss på den nivån att vi ska börja titta på scenarier bortom fredstida förhållanden.

Hela den internationella övningsverksamhet som Sverige är en del av, som vi kan betrakta och som vi har pratat om här i dag i fråga om olika övningar och varianter är tröskelhöjande verksamhet.

På något sätt tycker jag i alla fall att vi har kommit till en punkt där trenden har brutits rätt rejält och där fokus ser ut på ett helt annat sätt i dag än tidigare.

När det gäller personalförsörjning, som vi diskuterar här, inrättar vi nu en ny personalkategori: GSSP - P som i plikt. Det är sjömän, befäl och soldater som inte är anställda men som har krigsplacering i Försvarsmakten. Den här gruppen går att utöka i numerär i en framtid. Vi anpassar också själva utbildningssystemet i Försvarsmakten så att det i stora drag liknar det utbildningssystem som vi hade på värnpliktstiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

När det gäller utredningen är det klart att man kan fatta beslut om att införa saker med omedelbar verkan. Nu tyckte vi att det gick lite väl snabbt förra gången man fattade ett beslut, det vill säga det att avskaffa värnplikten och införa den nya organisationen. Trots att man utrett har det visat sig att mycket av det som vi på den tiden pekade på som brister har fallit ut i praktisk verklighet. Vi tänkte försöka att så långt som möjligt vara säkra på hur vi ska hantera saker och ting och hur de ska läggas upp. Vi värderar Försvarsmaktens organisation utifrån perspektivet att kunna ha en hållbar organisation, där vi kan efterfråga de förband som existerar på papperet och de kan realiseras i verkligheten. Vi utgår från hållbarhetsperspektivet. Vi har särskilt markerat Danmark och Norge som väldigt intressanta exempel.

Vi är beredda att göra ett seriöst arbete. Det kanske också kan vara bra för förankringen om vi ska göra eventuella förändringar. Förra gången kändes det inte som att förankringen var så där hundraprocentig, sett till voteringssiffrorna i riksdagen.

Som ni vet är jag inte för några tvära kast av några organisationer som ställer allt på sin spets, kastar omkull det gamla och för in någonting nytt som uppfattas som osäkert, utan här gäller det att hantera eventuella förändringar på ett balanserat, sakligt och korrekt sätt så att utfallet verkligen håller. Då kanske man inte ska gå alltför snabbt fram; man kan ta något år på sig.

I debatten har också materielfrågorna berörts. Det här är så svårt och så grannlaga att vi kommer att behöva utredningen för att kunna hantera situationen. Jag tror inte att någon bara kan ställa sig rätt upp och ned i den här salen och säga: Jag har lösningen på det här. Det är nämligen så oerhört stora belopp och så svåra prioriteringar som ska göras. Dessutom måste det ske omfattande förhandlingar när man väl närmar sig, och då måste man ha ordning på sakargumenten om det ska fungera i praktiken.

Det var nog ett väldigt klokt steg vi tog tillsammans att föra materielfrågorna till en utredning. Nu gäller det att få tag i en utredare som både är kunnig och har stark integritet och kan lägga fram ett förslag som upplevs som trovärdigt.

Det vi nu har gjort tillsammans är början på en mängd utmaningar av stora mått. Det handlar om den säkerhetspolitiska utmaningen. Det handlar om att bygga upp militär operativ förmåga. Det handlar om att få ut effekt för pengarna. För både regering och försvarsmakt handlar det om att visa att den bedömning man har gjort är korrekt. Det handlar om att skapa underlag för kommande försvarsberedningar att jobba på ett relevant och bra sätt, så att vi även nästa gång kan få ett bra försvarspolitiskt beslut. Det handlar också om vilka signaler vi ger till våra samarbetspartner och även andra i vår nära omvärld som behöver se att Sverige fungerar och att det är stabilitet i det vi håller på med.

Tack för ett bra arbete!

(Applåder)

I detta anförande instämde Björn von Sydow (S).

Anf. 116 Allan Widman (FP)

Herr talman! Försvarsministern säger att orden måste betyda någonting. Jag är den förste att instämma i att i det som finns på pränt i inriktningspropositionen finns det kanske inte så mycket att klaga på, men det finns naturligtvis en del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Jag har varit med vid två tidigare försvarsbeslut och vet hur snabbt entusiasmens friska hy ofta förbleknar i krankhet efter ett kort tag.

Jag påstår inte att försvarsministern är skönmålande, men han är nog i viss utsträckning, skulle jag vilja säga, önsketänkande här i dag. Det är nämligen en väldigt stor skillnad på att rada upp de reformer som finns i inriktningspropositionen och att under svåra administrativa omständigheter implementera dem, och detta alldeles särskilt givet det tillstånd som i dag råder inom försvarssektorn. Och det är inte ett resultat av vare sig den ena eller den andra rödgröna regeringen eller alliansregeringen, utan det är ett resultat av en mycket lång tid av ovilja från politiska nivåer att specificera och utkräva ansvar inom utgiftsområde 6.

Jag önskar försvarsministern lycka till men vill samtidigt varna för att det inom kort kommer att dyka upp olika kompletteringsbehov, och de kommer att visa sig mycket, mycket kostsamma.

Anf. 117 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Det var just för att försöka komma undan det perspektiv som Widman nu tar upp som jag i mitt anförande sa att nu börjar jobbet. Vi kommer inte att ha en enkel tillvaro, för det är mycket som ska bevisas. Men nu måste vi försöka styra det här på ett sådant sätt att vi får ut någonting för pengarna och att det också blir ett resultat.

Jag är inte förvånad av att det dyker upp hinder i tillvaron. Med en kommunal bakgrund är det sådant jag har levt med under många år. Det är därför jag mycket väl vet att ett fattat beslut inte är detsamma som effektuering. Men det får inte heller bli så att man ser hindren som så massiva att de stoppar processerna och det inte går att göra någonting, för då har man helt fel ingångsvärde när man ska ta tag i det.

Nu är det också upp till bevis för Försvarsmakten, för gör vi nu ett trendbrott och tillför de här medlen gäller det att man levererar på den kanten. Detta är en viktig uppgift att klara i olika led, både för Försvarsmakten och för regeringen och framför allt också för riksdagen.

Jag ser ingen enkel seglats framför mig, utan jag ser ett mycket hårt arbete framför mig. Nu gäller det att försöka driva igenom det här.

Skönmålning var det andra som på sin tid ägnade sig åt, och möjligen önsketänkande. Jag tycker att vi ska ha en realistisk syn på det här.

Anf. 118 Allan Widman (FP)

Herr talman! Försvarsministern ger nu uttryck för en gammal känd politisk tradition, nämligen att påstå att det går att åstadkomma mer för mindre.

Jag har under dagen lyssnat till alla partier som står bakom försvarsuppgörelsen och de närmast oändliga uppräkningarna av olika materielprojekt och annat som ska rymmas inom ramen för den handfull miljarder fördelade på fem år som vi nu talar om.

Jag önskar som sagt försvarsministern lycka till med detta. Och jag kan förvissa honom om att det i vart fall i delar kommer att finnas en aktiv opposition som noga granskar det implementeringsarbete som förestår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Peter Hultqvist slår sig ibland för bröstet och säger att materielberget borde ha hanterats av hans företrädare. Jag har ingen avvikande ståndpunkt i den delen. Men tillåt mig ändå att påminna försvarsministern om att det som han och de partier som ingått försvarsuppgörelsen gör är precis samma sak som tidigare försvarsministrar har gjort. Man överlåter med varm hand materielberget till nästa generation av försvarspolitiker och till nästa generation av skattebetalare.

Anf. 119 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Vad intar Allan Widman för plats i den politiska traditionen i den här debatten? Det är på något vis oraklet från Delfi som sitter här nu och ser hur det kommer att bli. Allting är omöjligt och hopplöst, och det har han insett innan resan över huvud taget har börjat. Dessutom föredrog Folkpartiet att inte vara med i överenskommelsen, vilket kanske minskade en del påverkansmöjligheter för Folkpartiet. Men det är ett val som ni har gjort.

Jag tycker inte att det är fråga om vare sig varma eller kalla händer eller några händer över huvud taget, utan det är bara fråga om att vi på något vis måste angripa det här problemet. Då skulle inte ens en gång de miljarder som Allan Widman har lagt på i sitt bud lösa problemet med materielberget, utan det behövs någonting mer. Det vi har valt är att försöka precisera underlaget på ett bättre sätt utifrån den situation som vi nu befinner oss i. Det är en rätt normal politisk handläggning om man är seriös i sammanhanget.

Jag tycker inte att vi begår några överloppsgärningar, brister i ansvar eller försöker ta oss ur den här situationen bakvägen, utan vi gör det som är möjligt i den här situationen. Vi har fört in en del av de saker som Försvarsmakten hade önskat i slutet av perioden för försvarsinriktningsbeslutet i utredningen.

Det är så det har gått till. Sedan får vi väl alla utifrån förmåga bidra positivt. Då hoppas jag att det ingår i den konstruktiva oppositionen att bidra efter förmåga och att inte bara stå vid sidan om, titta på och peka finger. Det är också den förväntning jag har på Allan Widman i sammanhanget.

Anf. 120 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Man får beskriva försvarsministerns anförande som frejdigt och frodigt. Försvarsministern lämnar på inget sätt en politisk geografisk fri yta i kammaren även om just geografisk fri yta verkar vara en del i den säkerhetspolitiska doktrin som utmejslats av statsministern.

Försvarsministern påpekade att vi var några i kammaren som före honom ägnade oss åt historieskrivning. Jag tycker möjligtvis att en del av de anekdoter försvarsministern återgav mer indikerade att han höll på med ett historieberättande.

Jag vill dock understryka och personligen för försvarsministern markera att den konstruktiva attityd som försvarsministern har uppvisat har varit en grundförutsättning för denna försvarsuppgörelse. Jag tror att den är viktig och bra. Som jag har sagt tidigare, och kommer att upprepa: Den är bra för Sverige, och den är bra för de kvinnor och män som tjänar Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Låt mig rikta ett stort tack till försvarsministern för hans insatser för detta. Jag dristar mig också till att säga att han sannolikt är en av regeringens starkaste ministrar, men konkurrensen är inte direkt mördande.

En av de riktigt fina saker vi löser ut är materielutredningen. Det visas upp ett antal elefanter som har funnits i rummet, och nu tillförs denna utredning. Dock handlar det som försvarsministern själv konstaterar om miljarders miljarder, vilket gör att det är bra med en ordnad process.

Har försvarsministern några tankar om hur lång tid denna materielutredning ska hålla på?

Om vi har en säkerhetspolitisk utredning som tittar på för- och nackdelar med medlemskap och som ligger ett år framåt i tiden och en materielutredning som gör dessa prioriteringar och kommer fram någon gång nästa år, vore det då inte klokt att tillsätta en försvarsberedning som utifrån det skulle kunna påbörja ett arbete med en inriktning mot nästa försvarsbeslut?

Anf. 121 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag tackar för de positiva omdömena och orden. Jag får säga detsamma. Det har varit mycket bra diskussioner och konstruktiv attityd från alla som har medverkat, och därför har det blivit en uppgörelse. Har vi gjort ett sådant här jobb ska vi bevara den andan och försöka göra något bra av det.

Jag ser det inte bara som en uppgörelse nu, utan jag ser det som en grund för nästa uppgörelse. Det gäller att vårda utredningarna och flytta fram positionerna för att sedan ta nästa steg tillsammans i försvarsbeslutet som gäller efter 2020.

Materielutredningen bör tillsättas så fort som möjligt och förhoppningsvis vara klar 2018. Det vore bra, för då kan den utgöra ett underlag för regeringens och den kommande försvarsberedningens fortsatta arbete.

Det är tänkt att vi ska tillsätta en försvarsberedning. Den formen är bra, med representanter för alla partier. Där kan man göra ett jobb med både säkerhetspolitiken och försvarspolitiken. Det är också ett bra forum där man kan föra lite djupare diskussioner och där inte allt som sägs behöver vara avgörande för dagen.

Det är det besked jag kan ge i dag.

Anf. 122 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Försvarsberedningen har visat sig vara en bra form. Därför skulle man redan under nästa år kunna börja titta på de säkerhetspolitiska förutsättningarna eftersom det är händelserikt och tyvärr rätt allvarligt där ute. Man skulle kunna ha den säkerhetspolitiska utredningen som en första grund för det, och sedan året därpå kunna ha materielutredningen, som jag åter vill betona är mycket bra. Jag tycker att det är en av styrkorna i försvarsuppgörelsen och därmed i det försvarsbeslut vi ska fatta.

Låt mig understryka det försvarsministern sa som kanske inte har kommit fram i debatten så mycket men som verkligen också är en styrka i försvarsuppgörelsen som lett till detta beslut, och det är hur central vår försvarsunderrättelseförmåga är. Jag är därför glad att ha medverkat till att vi gör den nivåökning som sker. Det är mycket bra.

Precis som försvarsministern noterade får man ha den mentala beredskapen att det kan bli nödvändigt med någon form av revidering. Därför är det bra att vi har den här försvarsgruppen som kommer att följa försvarsbeslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Varje gång denna försvarsgrupp träffas blir det i någon mening en kontinuerlig utvärderingsgrupp. Blev det som vi hade tänkt? Finns det ett samband mellan de beslut vi har fattat, de förmågor vi har beställt och de medel och pengar som har tilldelats? Jag tror att det är en bra process och att det också finns förutsättningar för en ordnad process, allrahelst om man relativt snart kombinerar det med en försvarsberedning som kunde börja med det säkerhetspolitiska analysarbetet och sedan fortsätta.

Jag har gett försvarsministern beröm. Jag utgår från att han har med sig en helt enig riksdagsgrupp med total avsaknad av reservanter mot uppgörelsen och beslutet på samma sätt som jag har en helt ren försvarsuppgörelse med mig från min riksdagsgrupp. Det är tråkigt att det andra regeringspartiet kanske inte har det, men det ska inte lastas försvarsministern.

Anf. 123 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! När det gäller översynen av personalförsörjningen, materielutredningen och den säkerhetspolitiska utredningen måste vi få det effektuerat så fort som möjligt så att det jobbet kommer igång.

Tidpunkten för tillsättandet av en försvarsberedning vill jag hålla öppen och återkomma till. Men det jobbet ska såklart också komma igång så småningom. Jag vill dock inte binda mig till något årtal.

Jag kan inte svara för hur det ser ut i olika politiska partier. Jag kan bara konstatera att vi har en uppgörelse och att en enig regering står bakom denna uppgörelse och inriktningspropositionen. I dagens debatt har alla partier som har deltagit markerat sitt stöd. Det innebär att vi tillsammans har en bra politisk plattform inför framtiden, vilket jag är glad och nöjd över.

Tack för ett bra arbete!

Anf. 124 Roger Richtoff (SD)

Herr talman! Sveriges försvarsminister har lyckats med det Alliansen misslyckades med, nämligen att göra ett litet med ändå ett trendbrott. Alliansen misslyckades totalt. Jag vill tacka försvarsministern, för det kan inte ha varit lätt att baxa fram denna uppgörelse.

Vi tycker givetvis att man ska satsa mer, men jag tänker inte gå in på detaljer. Jag är dock beredd att göra det om det krävs eller behövs.

Även om vi vill satsa mer är det ett trendbrott, och det är bra gjort och förtjänar beröm.

Herr talman! Kalla kriget och den på kärnvapen baserade terrorbalansen mellan USA och Sovjetunionen bevarar i många avseenden världsfreden eftersom inget land vill starta ett kärnvapenkrig. Det finns dock risk för bruk av militära medel på en nivå som ligger under den gräns där kärnvapenanvändning kan vara aktuellt. Ryssland har börjat manövrera i detta område.

Vad gör man i Sverige? Man rustar ned och raserar i stort sett det som är kvar av försvaret. I spetsen för att avveckla försvaret går Folkpartiet, Centern - hade Centerns Daniel Bäckström varit med då är jag övertygad om att det hade det sett annorlunda ut - och Kristdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Hur blev det så här? Låt oss ägna oss lite åt historiebeskrivning. Fel eller rätt, jag tänker i alla fall påminna auditoriet om att det fanns ett parti som gjorde en annan risk- och sårbarhetsanalys. Vi kom fram till att Sverige inte kan avveckla och lägga ned stora delar av försvaret och rasera det utifrån hur Ryssland för tillfället agerar. Det var totalt fel.

Nu verkar de flesta partier ansluta sig till denna linje och vill satsa på ett starkare försvar. Det är bra. Välkomna!

Herr talman! Folkpartiet ställde en fråga till mig. Skulle vi klara ett samlat angrepp på Sverige med hela kärnvapenarsenalerna och alla förband? Nej, det skulle vi inte, svarade jag.

När jag funderar på det förstår jag logiken i Folkpartiets och Allan Widmans argumentation. Om det enda scenario som finns är ett samlat angrepp på Sverige blir det naturligt att man går i spetsen för att lägga ned det som återstår av försvarsförmågan. Det försökte man ända tills det blev en ny försvarsminister och ett nytt sätt att se på detta. Då blir det logik.

Herr talman! 2009 års försvarsberedning bestämde vissa uppgifter för försvaret. De skulle vara intagna i det nya försvaret 2014. Men pengarna uteblev. Det blev ingenting. Och nu har man fattat ett nytt beslut som innebär en förstärkning och ett trendbrott - okej. Med den satsningen kommer man år 2020 nästan upp i 2014 års målsättning för försvaret, en nivå som man bestämde 2009. Det är fantastiskt.

När det gäller risktagning är Sveriges säkerhetspolitiska läge bekymmersamt, herr talman. Det har de flesta av oss varit överens om. Försvarspolitikerna, utom SD, har sett behovet av militär upprustning men har inte anslagit pengar för det.

Om man tilldelar någon en uppgift som ska lösas, oavsett om den är civil eller militär, måste man tilldela resurser så att den som fått uppgiften har möjlighet att lösa den. Vad är det som är så svårt att förstå med det?

När jag går tillbaka i tiden har man inte förändrat uppgifterna från 2009 års försvarsberedning till och med 2014. Uppgifterna är ju kvar. Men pengarna minskar. Man kan se förtvivlan, herr talman, och det arbete som Försvarsmakten utför dygnet runt med hundratals personer som sitter och försöker komma till rätta med det ständigt förändrade pengaanslaget, som inte stämmer med fattade beslut.

Om man inte ger resurser utan minskar dem kan man tänka att de inte klarar av det. Då måste man ta ställning. Ska man byta ut dem som inte lyckas lösa uppgifterna? Eller ska man helt enkelt förändra uppgifterna så att de stämmer överens med resurserna? Det är där man går fel. Det är skrämmande egentligen. De sitter kvar med uppgifterna och hamnar ständigt i en situation i debatterna.

Herr talman! Vad krävs för att krig ska uppstå? Jag har beskrivit det här i kammaren förut. Jo, de som anfaller och ska starta ett krig måste rimligtvis bedöma att fördelarna är större än nackdelarna.

Det kan beskrivas som jag tänker göra nu. Det finns två nivåer där den ena är fördelsnivån för en angripare och den andra är nackdelsnivån för den som tänker angripa. Så länge nackdelsnivån uppfattas som högre än fördelarna för angriparen kommer ett krig aldrig att uppstå. Men om fördelarna uppfattas som större kommer ett krig att startas.

Vad gör ni då när ni raserar det svenska försvaret, som jag anser vara en del av tröskeln - nackdelsnivån för en motståndare? Ni sänker den. Ni sänker civilförsvaret. Jag säger inte att en motståndare nu anser att fördelarna är större, men risktagandet ökar. Ju mer ni sänker civilförsvarsförmågan, desto mer sjunker nackdelsstapeln. Risken och osäkerheten har ökat, och det är ni ansvariga för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Vad vill då Sverigedemokraterna göra? Vi hade resurser för den här perioden och räknade under en fyraårsperiod med att anslå 24 miljarder mer. Det redovisade vi före jul. Vi redovisade också var vi skulle ta de pengarna. Det ansåg vi då. För femårsperioden tillkommer ytterligare tillskott, men vi ligger på en betydligt kraftigare nivå.

Vad vill vi göra? Jo, vi vill stärka svensk försvarsindustri. Forskning och utveckling är mycket viktigt. Jag ska ta några exempel, även om auditoriet förväntar sig ännu fler.

Personalförsörjning är viktigt, och vi vill öppna rekryteringskontor i Norrland, uppe i Luleå. Vi var på F 21, herr talman, och frågade vad de anser vara en av de viktigaste uppgifterna. Om vi ska kunna rekrytera vill vi ha ett rekryteringskontor där. Det är jag inte ensam om att tycka, hoppas jag. Det är en ganska enkel åtgärd.

De har varit hos oss i försvarsutskottet, och de bedömer att det finns materiel på plats och att det dimensioneras. Varför gör vi inte det? Det borde inte behöva bli en kammardebatt eller några större stridigheter om detta. Öppna kontoret i Norrland!

Det är glädjande att de flesta verkar ha anslutit sig till den linje vi har förfäktat ganska länge nu. Vi vill återinföra ett värnpliktssystem med kanske 8 000-10 000 man. Det finns en majoritet för den linjen i dag. Försvarsministern, Moderaterna och i stort sett alla är eniga. Om ni släpper beröringsskräcken borde vi gemensamt kunna hitta en bra lösning för att arbeta fram ett sådant system. Vi har ganska goda kunskaper på olika händer om hur detta bör göras.

Vi vill stärka ingenjörsförbandens förmåga till rörlighet. Det, herr talman, har en fredstida aspekt. Vid naturkatastrofer och andra saker behöver vi den funktion vi hade tidigare att snabbt kunna bistå det civila samhället med förbindelser över älvar och vattendrag vid olyckor, till exempel i Stockholm. Vi behöver satsa på den förmågan hos ingenjörsförbanden. Och naturligtvis ska vi, enligt en tidigare redovisning från oss, stärka det civila samhället.

Jag nöjer mig med det, herr talman.

I detta anförande instämde Jeff Ahl och Paula Bieler (båda SD).

Mattias Ottosson (S)

Anf. 125 Mattias Ottosson (S)

Herr talman! Det har blivit en lång försvarspolitisk inriktningsdebatt, och den lär väl fortsätta ett tag till. Det är en signal om att detta är intressanta frågor och att de är heta på agendan just nu.

Säkerhetspolitiskt har världen blivit mer orolig. Den har kanske alltid varit det, men oron har flyttat närmare vårt närområde. Det är klart att det påverkar oss.

Vi har haft en lång diskussion nu om historiebeskrivningen. Jag brukar tänka att vi kanske inte ska fundera så mycket på den. Det är alltid lätt när man står med facit i handen att tala om hur man skulle ha gjort. Det var inte många av oss som var beslutsfattare för 25 år sedan. Det kalla kriget hade tagit slut, och det är klart att det fanns förhoppningar om en lång fredlig utveckling. Hoppet är det sista som överger människan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Det var under den tiden jag gjorde min värnplikt. Om jag ska vara helt ärlig var det samma system som både min far och min farfar hade, så det fanns väl ett behov av att förnya det. Jag hoppas att det beslut som vi fattar i morgon leder framåt och att det kanske är ett modernare försvar som min dotter komma att möta i framtiden.

Det som är viktigast i det här inriktningsbeslutet är att vi får en nationell förmåga, att vi förstärker vår nationella förmåga igen. Jag är glad att stå i riksdagens kammare och tala om detta och se att det finns en så pass stor samsyn mellan de politiska partierna, att ungefär 70 procent av de ledamöter som finns här står bakom beslutet. Jag tror att det är viktigt i en orolig tid, en signal till omvärlden om vad vi i Sverige tycker och tänker.

Ökad försvarsförmåga bygger på att vi har personal, att personalen kan öva men också att vi har bra materiel. Där finns det stora behov. Vi har den värdighet som vi har pratat om framför oss.

Det finns några saker i inriktningsbeslutet som jag tycker är viktiga. Det ena är basplattan, som vi prioriterar. Det är personlig utrustning till våra soldater och sjömän, sambandsmateriel, ammunition och standardfordon för att få basplattan att fungera i det svenska försvaret.

Här finns också förmågan att jaga ubåt. Det är en satsning också där. De Visbykorvetter som vi har ska kompletteras med två Gävlekorvetter som halvtidsmodifieras inklusive ett sensorsystem och ett ledningssystem. Det tror jag är viktigt och är en signal. Det kanske inte är det som kostar mest, men det är viktigt. Helikopter 14 kommer också under den här perioden att bli sjöoperativ.

På flygsidan sa Försvarsberedningen att vi skulle ha 60 Gripen E. De tio sista som man pratade om skulle komma har inte kommit. Förhoppningsvis kommer det ett sådant beslut senare. Jag tror att det är viktigt och är en signal.

Vår helikopterförmåga kommer också att stärkas under perioden. Vi kommer att ha tre moderna system som jag tror är oerhört viktiga. Det är viktigt att flottiljen får möjligheten att utveckla dessa tre system på ett klokt sätt. Det kommer också att vara en styrka för oss.

Det är klart att detta innebär stora kostnader - uttrycket miljarders miljarder har väl använts här. Då är det viktigt att man håller i kostnaderna och att vi kan hålla dem nere och samtidigt kan höja förmågan. Där har man varit tydlig. I regeringens förslag och det som har funnits sedan tidigare är det bra att man vill vidmakthålla och uppgradera den befintliga materiel som finns så långt som möjligt. Ska vi nyanskaffa ska vi göra det för sådant som redan är framtaget och utvecklat. Men den här utvecklingsförmågan bör också finnas i framtiden.

Det gläder mig naturligtvis extra att regeringen är tydlig med väsentliga säkerhetsintressen, att stridsflygsförmågan och undervattensförmågan är av speciellt säkerhetsintresse. Det tror jag är bra för svensk försvarsindustri.

Det är klart att svensk försvarsindustri också har betydelse för civilsamhället och skapar en folklig förankring kring våra försvarsfrågor.

Det finns ett långsiktigt stort investeringsbehov på materielsidan. Det gäller skolflygplan, stridsfordon, transportflygplan, minröjningsfartyg och sjömålsrobotar. Här finns den utredning som vi har talat om. Det är viktigt att den tillsätts och kommer igång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Som avslutning vill jag säga - och det omnämns också i regeringens förslag - att det som kommer från Investeringsplaneringsutredningens förslag är viktigt, att regeringen återkommer till riksdagen en gång om året och berättar om de investeringar som ska göras, så att vi ser att detta sköts på ett klokt sätt och går framåt.

Med de avslutningsorden, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Lena Asplund (M)

Anf. 126 Lena Asplund (M)

Herr talman! Jag vill börja med att vända mig till Roger Richtoff, som stod här och sa att det var stora neddragningar av försvaret under alliansregeringens tid. Det kan inte vara mer felaktigt. Från 2008 skedde det inga neddragningar. Neddragningarna skedde under Sregeringar.

Roger Richtoff säger också att det bara var Sverigedemokraterna som såg allt som hände, hur man skulle satsa mer på Försvarsmakten. Då undrar jag: Varför hade ni inte mer av det i ert valmanifest för 2010? Det som gällde Försvarsmakten i valmanifestet för 2010 var allmän värnplikt, ut ur Afghanistan, satsa på försvaret. Det fanns inte ett ord om Ryssland och annat.

Jag skulle tro att det handlar om en efterhandskonstruktion, för det var egentligen inte många av oss som reagerade på Georgien 2008. Vi vaknade nog rätt yrvaket för drygt ett år sedan, när Krim annekterades.

Det gäller Sveriges försvar 2016-2020. När försvarsöverenskommelsen mellan regeringspartierna och tre av allianspartierna hade slutits var jag i Finland under helgen då valet var. Valet var den 19 april.

Det var spännande. Hur skulle det gå i valet, och vad skulle kunna hända? Men det man ville prata med mig om var försvarsöverenskommelsen, där man var så glad: Äntligen har ni slutit en överenskommelse tillsammans - det känns väldigt bra. Ja, det känns bra.

Jag ska prata lite grann om materiel. Tillgången till modern materiel är en avgörande faktor för dagens försvarsmakt. För att kunna ge Försvarsmakten tillgång till relevant materiel som ger operativ effekt här och nu har man i försvarsuppgörelsen valt att satsa extra mycket på den så kallade basplattan. Detta görs genom att man tillför bland annat mängdmateriel, standardfordon och kvalificerad ammunition samt stärker övningsverksamheten betydligt. Att öva är oerhört väsentligt för att kunna handla i ett skarpt läge, samtidigt som det är en viktig del för att kunna behålla de anställda soldaterna och sjömännen. Det gäller att det känns att man har något viktigt, att man gör något.

Hans skor är för stora och hans mössa för trång,hans byxor för smala och hans rock är för lång.

Ja, det är Ulla Billquists slagdänga för 70-75 år sedan.

Vi tror väl att en soldat eller sjöman har skor, har en fungerande uniform med mera. Det anser vi vara en självklarhet. Men flera jag har talat med vittnar om att det inte har varit så. Det har inte prioriterats. Nu uttrycker vi i riksdagen tydligt att detta är viktigt, i och med att vi ger förstärkningar till basplattan. Så låt oss begrava den här gamla slagdängan någonstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Materielförsörjningen bör fokusera på minskade kostnader och kortare leveranstider genom att man så långt som möjligt använder och vidmakthåller befintlig materiel. Eventuell nyanskaffning bör ske genom öppna upphandlingar av befintlig och beprövad materiel. Fokus bör ligga på omedelbart operativt användbar materiel. Kortare ledtider från beställning till leverans av materiel och ökad tillgänglighet i krigsförbanden för materiel kan uppnås genom att man begränsar särkraven på systemen. Det är en fortsättning på det som Alliansregeringen satte igång i och med propositionen Ett användbart försvar 2008/09.

Det har tidigare i dag pratats om att det har varit stora problem med framtagandet av helikopter 14. Men nu ser det mycket ljusare ut. Några finns på plats, och flera är på väg. Jag besökte under våren helikopterdivisionen i Linköping. De var tydliga med att de verkligen vill ha helikopter 14 och anser att det är en utomordentlig helikopter. De tycker absolut inte att vi ska påbörja något annat system, för det tar alldeles för lång tid och är alldeles för komplicerat. Helikopter 14 kommer att utrustas för att kunna delta i ubåtsjakt, och det är ett välkommet tillskott.

Ubåtsjaktsförmågan säkerställs genom ökad övningsverksamhet och fler besättningar, att två korvetter och sju bevakningsbåtar modifieras och tillförs ubåtsjaktsförmågan samt att nya undervattenssensorer anskaffas.

Även armén kommer att tillföras en del, bland annat ett medelräckviddigt luftvärnssystem. Samtliga stridsvagnar förbandssätts, och hemvärnet, som det har pratats väl om tidigare och som är viktigt, tillförs moderna granatkastare.

I försvarsuppgörelsen skjuts en hel del större materielprojekt på framtiden, för att man ska kunna satsa på det som är operativt här och nu. Det är viktigt. Ja, det är viktigt med ryggsäckar, skor, hjälmar och annat.

Nu ska man titta på sådant som man pratar om i Försvarsberedningen: tio extra JAS, en ubåt och långräckviddig bekämpning. Det är försvarsmateriel som är mycket kostsam. Därför tillsätts nu en grupp som ska se till de framtida materielanskaffningarna.

Utredningen ska utarbeta förslag till hur materielförsörjningen kan prioriteras och effektiviseras och hur den operativa förmågan därmed ska kunna säkras och utvecklas efter 2020. Det kommer att kräva mycket resurser. Då är det viktigt att redan nu börja planera för hur vi ska kunna klara de framtida anskaffningarna. Det här är viktigt. Det är viktigt för Sveriges försvar, och det är viktigt för Sverige.

Med det tänker jag lägga den här, Försvarspolitisk inriktning, Sveriges försvar 2016-2020 som jag visar för kammarens ledamöter, på hyllan ett tag. Det hoppas jag att ni andra också kan göra.

Jag vill önska er alla en glad sommar. Vi återkommer till hösten.

(Applåder)

Anf. 127 Roger Richtoff (SD)

Herr talman! Jag ska ta upp några saker som Lena Asplund sa.

Om jag uppfattade Lena Asplund rätt skedde inga neddragningar. Men vi kan se att 2006 var försvarsbudgeten på 1,5 procent av bnp. Det är ett vedertaget sätt att räkna. När ni fick sparken 2014, Lena Asplund, var den nere på 1,1 procent. Är det en neddragning? Jag förstår inte hur ledamoten kan få det till något annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Under tiden växte materielberget enormt. Nu har vi alla de kostnaderna framför oss.

Försvarsministern stod inte ut länge, i början av er period. Han avgick.

Vi kan ta ett axplock av andra neddragningar som genomförandegruppen deltog i. I den satt Allan Widman, Anders Svärd och Holger Gustafsson med flera. De strök under Alliansens tid luftvärn på Visbyklassens korvetter och material för CAS, Close Air Support. Det var på sätt och vis ganska logiskt när man inte hade några vapen på JAS, eftersom robot 75 var struken. Man strök modifiering av spaningsfartyg. HMS Orion skulle avvecklas. HMS Carlskrona skulle bli nytt större signalspaningsfartyg. Man strök ny gruppbåt, modifiering av stridsbåt 90, nyanskaffning av sonarbåt för ubåtsjakt, modernisering av amfibiebataljonsrobot 17 Hellfire med mera.

Lena Asplund (M)

Anf. 128 Lena Asplund (M)

Herr talman! Om Roger Richtoff hade lyssnat riktigt noga hade han hört att jag sa: från 2008, och ingenting annat. Från 2008 och framåt skedde inga neddragningar. Det finns dokumenterat.

Jag skulle däremot vilja att du, Roger Richtoff, förklarar var ni hittar alla era miljarder. Om jag läser reservationen ser jag att ni ska sätta 40 miljarder mer än vi gör till försvaret. Var hittar ni de pengarna? Har ni någon sedelpress någonstans som vi andra har missat, eller var finns pengarna?

Det här är inte trovärdigt. Man måste vara trovärdig. Var drar ni ned? Kom inte och svara på invandringen nu! Det fungerar nämligen inte att göra det. Jag vill ha ett riktigt, trovärdigt svar på var ni ska få pengarna ifrån. Ni är skyldiga era väljare det. Ni står här i talarstolarna. Det är högt i tak när ni säger att ni är det enda partiet som har något försvar att komma med och vi andra har ingenting. Men då tycker jag att ni ska förklara - för dem som fortfarande orkar lyssna - var ni har era extra 40 miljarder, Roger Richtoff!

(Applåder)

Anf. 129 Roger Richtoff (SD)

Herr talman! Det är ren pappslöjd. Ni lägger flera hundra miljarder på en totalt sanslös splittring genom den massinvandring vi har till Sverige, Lena Asplund.

Genom att över huvud taget närma sig finländsk nivå - ni vill så gärna umgås med dem - är de pengarna lätt hämtade. Finland tar emot 1 200 i år, tror jag. Man diskuterar att gå ned. Vi har inga som helst problem med att umgås med dem, i alla sammanhang, förbrödringar och så vidare. Men ni ger sken av att det inte går att föra sådan politik. Det är ren humbug, ingenting annat.

Vi har ingen sedelpress. Det behövs inte. Men ni har tydligen det. När man begär 18 miljarder till är det inga problem. Skicka fakturan! Förut var det 10 miljarder. Vad blir det nästa år?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Samhället står i lågor. Vad kostar det? Det är inga problem. Sedelpressen går hos er.

Vi har konkreta besparingar. Och vi är inte ett dugg rädda för att peka ut ett område.

Dessutom vill jag understryka att jag läser dina tweetar om hur hemska vi är i olika situationer och att vi riktar oss mot invandrare. Jag vill tala om att i vårt parti finns det lika många medlemmar med utomsvensk härkomst som i ditt parti. Det kan vara bra att tänka på det.

Där har du fått svaret. Jag vet att du inte gillar det. Du är nämligen inte tillräckligt kompetent för att kunna lösa en sådan sak.

Jag anser inte att ledamoten är det, herr talman.

Jag kan överlämna ytterligare att antal papper på materielprojekt som ströks under er tid. Men ni vill bara tala om tiden efter 2008. Då fanns det ingenting kvar att dra ned på.

Lena Asplund (M)

Anf. 130 Lena Asplund (M)

Herr talman! Tusentals människor har fått sätta livet till i Medelhavet, Roger Richtoff. Jag kan fortsätta nämna oroligheter: Syrien, Irak, Eritrea och Somalia. Det är klart att folk rör på sig. Det har man alltid gjort vid oroligheter. Vi har möjlighet att hjälpa till att ta emot människor. Det är klart att vi ska göra det.

Kustbevakningen med Poseidon har redan gjort insatser där nere. Åsa Lindestam berättade om det. Jag sitter i Kustbevakningens insynsråd och vet vad man kan göra. Det är klart att vi ska hjälpa till.

Var finns er medkänsla med andra människor?

Vad gäller min kompetens får det vara Roger Richtoffs bedömning. Jag klarar av att bedöma min kompetens själv.

Jag twittrar ingenting om invandring. Jag twittrar däremot om SD, er politik och det som inte går ihop, Roger Richtoff. Det har jag full rätt att göra. Vad jag vet har vi fortfarande yttrandefrihet i det här landet. Det kommer vi också att ha så länge vi finns med och styr.

Jag fick inte något svar på var ni får era pengar. Det går inte ihop. Du svarade inte. Du ska stänga gränserna. Men det går inte. Det har gjorts RUT-utredningar; Migrationsverket sitter med långsiktiga kontrakt. Det kommer att ta många år innan ni får någonting i så fall.

Jag tycker inte om er invandrarfientliga politik - Stå inte och skratta! Man skrattar inte åt en kollega i talarstolen, Roger Richtoff! Ha lite sans! - däremot har vi misslyckats med integrationen. Det kan vi alla hålla med om. Och det tittar vi på nu. Det är viktigt att göra det.

Man ska integreras i samhället. Men vi ska vara öppna och ta emot människor som flyr från krig och elände. Det tänker jag fortsätta stå för.

(Applåder)

Anf. 131 Jeff Ahl (SD)

Herr talman! Jag ska börja med att glädja Stig Henriksson med att det inte bara är han som kollar på text-tv. Även jag gör det. Förhoppningsvis får vi behålla det ett tag till i alla fall. Det är kul att se att det finns en konservativ ådra även i en vänsterpartist.

Herr talman! Nuvarande personalförsörjningssystem infördes av den tidigare borgerliga regeringen utan någon djupgående analys om det var praktiskt genomförbart. Det påstods bland annat att reformen skulle ge mycket högre kvalitet på förbanden och soldaterna. Utfallet har blivit tvärtom. Större förbandsövningar är mindre frekvent förekommande, och soldatkvaliteten som tillförs förbanden har generellt sett blivit lägre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

För att få detta undermåliga system att fungera har vi på senare tid varit tvungna att kalla in värnpliktiga igen. Det om något utvärderar väl det nya systemet.

Svenska soldater har, när de har varit utomlands, haft ett mycket gott rykte och uppskattats för sin kompetens och förmågebredd. Vad är det som har gjort att svenska soldater har hållit hög kvalitet, historiskt sett? Värnpliktssoldaterna kunde tränas under 7 till 15 månader beroende på befattning, utan arbetstidsreglering. Värnpliktssoldaterna var även ett tvärsnitt av befolkningen, vilket medger en mångfald av kunskaper som stärker förbandens sammanvägda kvalitet.

Huvuddelen av oss som gjorde värnplikten hade med största sannolikhet aldrig kommit på tanken att utbilda oss till soldater, om den inte hade funnits.

Under drygt sex år fick jag förmånen att utbilda dels värnpliktiga, dels rekryter i det nya systemet med GMU. Jag har truppfört både värnpliktiga soldater och soldater från det nya systemet. Av egen erfarenhet vet jag därför att det nya systemet inte innebar någon kvalitetshöjning, utan snarare en generell kvalitetssänkning.

Jag vill understryka att huvuddelen av soldaterna i det nya systemet är kompetenta. Det finns de som håller mycket hög nivå. Men en generell kvalitetsminskning har skett till följd av att många värnpliktiga som prövades tidigare försvinner i dag. Många av de värnpliktiga som själva inte visste om att de dög så bra som de gjorde till gröntjänst försvinner på grund av att de aldrig har fått chansen att göra värnplikt.

Systemet i sig innehåller många fel och brister, vilket gör att det ibland uppstår stora luckor i krigsförbanden, så vi har ibland varit tvungna att kalla in "gamla" värnpliktiga för att fylla de luckor som har uppstått.

Ingen av de reklamfilmer som Försvarsmakten nu försöker att lansera kommer någonsin att komma åt de bästa soldaterna som man tidigare kom åt med allmän värnplikt. Så är tyvärr fallet.

För ett konservativt parti som jag tillhör är ordet plikt en självklarhet. Individens skyldigheter gentemot samhället är lika viktiga som dennes rättigheter. Dessutom är det en rättighet att få försvara sitt land. Det är var och ens rättighet att få bidra till att förhindra att någon tar hoppet över Östersjön eller får för sig att åka på pansarsightseeing över norra Sverige.

Sammanfattningsvis bör värnplikten återaktiveras på grund av följande anledningar.

Det blir billigare att ha värnpliktssoldater än kontrakterade soldater. Således kan vi på ett billigt sätt öka antalet krigsförband och fylla de hål som har uppstått i nuvarande krigsförband.

Det gör att vi får ett större och bättre rekryteringsunderlag för de stamanställda förbanden.

Med värnplikt garanterar vi även att den generella soldatkvaliteten återigen ökar. De stamanställda förbanden behöver inte heller kompletteringsutbilda soldater som nu har varit fallet med den korta och dåligt underbyggda GMU-utbildningen. Krigsförbanden garanteras att fyllas upp, vilket inte är fallet i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Det som sker runt Östersjön borde oroa oss i denna kammare mer än vad som verkar vara fallet. Det är få härinne som verkar förstå vad som kan ske inom en relativt kort tidsperiod.

Vi talar inte längre om tio år framåt i tiden, som tidigare var en generalisering, utan direkta hot mot Sverige kan uppstå i närtid, och då pratar vi bara om några år. Vi får hoppas att Kremls blickar inte riktas i vår riktning efter det att Ukrainakriget har nått sitt slut. Glöm inte heller bort att Rysslands ambitiösa rustningsprojekt beräknas vara klart 2020, vilket som enskild företeelse borde oroa oss enormt.

Vi måste i första hand rusta upp våra egna stridskrafter och se till att vi har möjligheten att tillfoga en angripare så pass stora förluster att angriparen eventuellt väljer att avbryta sin aggression. Allianser och solidaritetsförklaringar är av sekundär betydelse, vår egen förmåga är alltid viktigast och måste ha högsta prioritet.

Enveckasförsvaret - som vi nu desperat försöker att finansiera, men som vi aldrig lyckas att finansiera - är alldeles för dåligt och måste ersättas av ett existensförsvar, och med sverigedemokratisk politik kan detta bli en realitet.

Sverigedemokraternas åsikt är att värnplikten ska återuppväckas snarast. Värnplikten är en grundpelare i en aktiv upprustningspolitik. Vi uppmanar därför försvarsministern och regeringen att återaktivera värnplikten så snart som möjligt.

Sverigedemokraternas varningar om de hot som tornade upp sig ignorerades under förra mandatperioden. Vi ville redan då rusta upp, men många i denna kammare ansåg det vara oviktigt. Vi har hört en del exempel på det i uttalanden som har gjorts av diverse politiker.

Det slutade i alla fall med att ni alla var tvungna att ge oss rätt när det till sist inte gick att förneka och när hotet var så pass tydligt att alla i Sverige kunde se det. Det är för allvarliga frågor som vi diskuterar här i dag för att ni övriga ska tillåtas vela er fram till rätt slutsats. Vi är sena i starten, men det finns ett bra ordspråk för situationer som denna: Bättre sent än aldrig.

Med hänsyn till att vi sverigedemokrater har haft rätt hittills i utvecklingen borde ni rimligen lyssna lite mer på oss och anpassa er därefter, vilket förvisso nu har skett. För första gången på väldigt länge anses Försvarsmakten inte vara en budgetregulator, så på sätt och vis börjar ni nu följa oss.

Vi i denna kammare är ytterst ansvariga för att säkerställa vårt folks säkerhet, och det är av vikt att vi inte glömmer det.

Det senaste replikskiftet gjorde mig arg, om jag ska vara ärlig. Lena Asplund, jag jobbade inom Försvarsmakten under den tid som ni satt i regering. Jag vet hur dåligt det blev. Du pratade om 2008. Jag jobbade där då. Från 2008 och framåt blev det ingen förbättring över huvud taget. Ned till enskild soldat hade vi problem med både personlig materiel och reservdelsförsörjning.

Det fanns personer som arbetade med dessa frågor som gick in i väggen. Stå inte här och påstå att ni bidrog till någon sorts förmågeutveckling! Du vet ju att du bara hittar på. Det är väldigt allvarligt att du inför svenska folket och inför samtliga ledamöter i kammaren påstår saker som bara är ren lögn. Det är helt otroligt att man ska behöva uppleva det. Jag är glad att jag i dag kan informera dig om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

I detta anförande instämde Paula Bieler (SD).

Daniel Bäckström (C)

Anf. 132 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Jag vill passa på tillfället att få ta del av mer information. Jeff Ahl avslutade sitt anförande med att tala om informationsdelen.

När man läser de yttranden och reservationer som är kopplade till detta betänkande från Sverigedemokraterna finner man att det föreslås bland annat ytterligare 41 miljarder för inriktningsperioden. Om man summerar 10,2 och 41 får man 51,2 miljarder. Vi pratar om en planeringsperiod som påbörjas om snart sex månader, från den 1 januari 2016. Relativt sett handlar det om hyfsat mycket pengar. Det är betydande summor utöver de 10,2 miljarder som vi har sett till att de inom kort landar i ett försvarsbeslut. Alternativet låg på en lägre nivå i utgångsbudet.

För ansvarstagandets skull vill jag höra från sverigedemokraten hur dessa 51,2 miljarder är fördelade per år med start från 2016. Och hur ska pengarna fördelas till de olika verksamheterna? Andra företrädare från Sverigedemokraterna förklarade inte detta tidigare i debatten.

Anf. 133 Jeff Ahl (SD)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Under en fyraårsperiod har vi presenterat i våra skuggbudgetar att vi gör ett tillskott på 2 miljarder under det första året och sedan 4, 8 och 10 miljarder. För år fem har vi inte 41 miljarder utöver de 10 miljarder som du anförde. Antingen har vi skrivit fel eller också har du missuppfattat det hela. Jag sa totalt 41 miljarder på fem år. Vår skuggbudget sträcker sig över fyra år. Därför har vi inga detaljsiffror för år fem, så det går inte att redovisa exakt vilka skatter och andra ekonomiska siffror som vi hänvisar till.

Ofta fastnar man i diskussionen om invandring, men vi föreslår ju också andra besparingar och satsningar. Ett exempel på det är att vi vill höja krogmomsen, som tyvärr fortfarande är halverad. Under valrörelsen var vi först med att lyfta fram förslaget om bankskatt och en del andra åtgärder som gör att vi får loss en del pengar. Vi föreslog även ett slopande av ungdomsrabatten, men det har ju nu genomförts.

Det finns mer än bara invandring när vi talar om ekonomiska tillskott.

Daniel Bäckström (C)

Anf. 134 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! I reservation 18 står att Sverigedemokraterna under femårsperioden 2016-2020 vill avsätta 45 miljarder mer än vad regeringen föreslår i sin proposition. Regeringen föreslår ju 10,2 i enlighet med den överenskommelse som ligger till grund. Om man summerar 41 och 10,2 blir det 51,2 miljarder kronor ytterligare i förhållande till tidigare nivå.

Jag tycker att det är rimligt att i enlighet med det förslag som lagts fram i en reservation få en beskrivning av hur även det femte året ska se ut nivåmässigt, det som handlar om pengar. Det är rimligt också för att återspegla vilka prioriteringar som ska göras i detaljerna och i utgiftsposterna för Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Jag tackar för svaret och kommer att fortsätta att följa frågan i kommande debatter.

Anf. 135 Jeff Ahl (SD)

Herr talman! Vi har det långsiktiga målet om 2 procent. Det har vi ställt upp för att visa hur ökningen ska se ut. Nu har jag inte reservationerna framför mig, men när vi lagt fram våra skuggbudgetar har vi resonerat så att under de första fyra åren är det 24 miljarder, sedan har vi år fem, och totalt blir det 41 miljarder. Jag har som sagt inte texten framför mig och kan inte gå i svaromål om exakt hur det är skrivet, men det är i alla fall så det ska vara.

Eftersom vår skuggbudget sträcker sig över fyra år är det svårt för mig att här och nu säga att vi ska göra ditt eller datt för att få fram pengarna. Av den anledningen blir frågan svår att besvara. Vi har inte de departement till hjälp som regeringen har när vi ska räkna fram summorna. Det får bli mitt svar. Under de fyra första åren har vi en skuggbudget som är finansierad.

Anf. 136 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Jag har förberett ett anförande men tänkte att jag skulle börja med att lite grann reflektera över några inlägg som gjorts under dagens långa debatt i ärendet. Jag ska vara lite återhållsam eftersom några av kollegorna som jag ska kommentera har lämnat plenisalen.

Det har varit aningen underhållande att lyssna på den moderate kollegan Hans Wallmark som i sitt replikskifte med Miljöpartiets representant mer eller mindre sa att det var Putin som bestämde att vi inte skulle gå med i Nato. Det är ganska underhållande. Man skulle även kunna säga precis tvärtom. Under åtta år med alliansregering sökte man inte medlemskap i Nato. Var det Putin som bestämde också under den perioden?

Underhållande var även att lyssna på den folkpartistiske kollegan Allan Widman som ivrigt undrade varför vi inte i snabbare takt skulle kunna införa värnplikten igen. Var det inte så, när vi tittar tillbaka, att det var just Folkpartiet som gick i spetsen och intensivast pläderade för att vi skulle försätta värnplikten i dvala? Så snabbt kan hjulen snurra och tiderna förändras.

Mindre roligt var kanske det senaste replikskiftet med Roger Richtoff, det som handlade om en jämförelse mellan Sverige och Finland. Att sortera ut Försvarsmaktens budget är nog inte riktigt så enkelt som att räkna bort invandrare och flyktingar. Inte heller går jämförelsen med Finland att göra så där rakt av. Ja, Finland tar emot beklagligt få flyktingar. Från ett svenskt perspektiv önskar vi att vi vore fler som delade på det ansvar det innebär att försöka ta emot många av de människor som i dag tvingas fly för sina liv på grund av fruktansvärda övergrepp från till exempel Isil men också på grund av andra oroshärdar.

Bara för att Finland inte tar emot särskilt många invandrare och flyktingar kan Finlands ekonomi sägas gå bra. Tvärtom. Finlands ekonomi går väldigt, väldigt dåligt. Sverige har en ganska motsatt situation. Trots att vi tar emot många invandrare och flyktingar går vår ekonomi rätt bra. När det gäller tillväxt är vi just nu bland de bästa i Europa. Det finns alltså ingen omedelbar koppling däremellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Tittar vi långsiktigt på det hela tror jag bestämt att tillgången på välutbildade människor med olika kulturell bakgrund och annat kommer att vara en stor tillgång för vårt samhälle.

Det har i dag talats länge och väl om de militära delarna av försvaret varför jag känner det påkallat att använda mina minuter till att tala om det civila försvaret. Regeringen har i betänkandet definierat målsättningen för det civila försvaret från och med 2016. Det ska vara att "värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld". Dessa delar ska vara ömsesidigt förstärkande. Med detta betänkande gör regeringen bedömningen att planeringen för det civila försvaret ska återupptas och genomföras med utgångspunkt i en helhetssyn där hotskalan omfattar såväl fredstida krissituationer som höjd beredskap.

Försvarsministern har tidigare redovisat hur detta arbete ska gå till. Det kommer att ta sin början i en inventering på länsstyrelsenivå. Jag som har en bakgrund i att ha studerat just civil och militär krisberedskap vid Försvarshögskolan tycker att det här är oerhört angeläget. Det är lätt att debatten handlar om det militära försvaret. Men som vi sett under det senaste decenniet håller någonting dramatiskt på att hända. Hybridkrigföringen är ett exempel på det. Användandet av internet som ett sätt att bedriva krigföring, sabotage och mycket annat gör att vi måste ha en beredskap, en civil och militär försvarsplanering och beredskap.

Under ganska lång tid har civilförsvaret varit på undantag. Under försvarsminister Sten Tolgfors tid gjordes en omläggning där stora delar av det civila försvaret antingen försvann eller minskades. Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar försvann in i den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den nya myndigheten är mer fokuserad på olyckor och naturfenomen än på eventuella militära hot.

Men verkligheten förändras dramatiskt och snabbt, och i dag måste vi se till att sätta igång planeringen också på dessa områden. Häromdagen hade chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren, och generaldirektören för MSB en debattartikel där de påvisade behovet och det ömsesidiga beroendet av att stärka både den civila och den militära krisberedskapen i händelse av en allvarlig situation. De pekade särskilt ut ett antal områden, såsom sabotage av infrastruktur eller ekonomiska flöden, terrorhandlingar, cyberattacker, infiltration och påverkansaktiviteter, som vi debatterat tidigare, samt militärt angrepp.

Vi bör följa utvecklingen noga. Försvarsministern har nu påbörjat arbetet med att begära en inventering, och det arbetet måste fullföljas av oss försvarspolitiker. Sveriges beredskap och möjligheten att försvara Sverige måste följa hela linjen. Jag gör det som stolt socialdemokrat i tron att vi tillsammans kan ta ansvar för det i denna kammare. Jag är mycket nöjd med att vi lyckats få till stånd den breda överenskommelsen. 70 procent av kammarens ledamöter står bakom försvarsbeslutet.

Jag vill säga att trots att vi har en debatt i ämnet och det har diskuterats fram och tillbaka huruvida det är positivt eller ej att vi har demonstrationer för och emot Nato är det oerhört viktigt att vi har en levande säkerhetspolitisk debatt i landet. Det tjänar helheten. Min egen bedömning är densamma som tidigare, nämligen att alliansfriheten tjänar Sverige bäst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

(Applåder)

Anf. 137 Jeff Ahl (SD)

Herr talman! Jag tackar Kent Härstedt för att han tagit tillbaka debatten till en sansad nivå. Det är ganska typiskt för Moderaterna, som en gång i tiden var ett försvarsvänligt parti, att bli illa berörda när man berättar en del sanningar för dem.

Du talade mycket om civilförsvar, Kent Härstedt, och det är någonting som är viktigt att diskutera. Som sagt är det militära försvaret beroende av det civila försvaret och tvärtom. Du sa att du har en del erfarenhet från det här och tog upp sabotage och en del andra saker som kan vara en del av den nya hybridkrigföringen, som man kallar det. Det skulle rent teoretiskt kunna vara så att vi blev utsatta för en blockad kopplat till att man också saboterade vägar och järnvägar, utförde cyberangrepp och så vidare. Kanske skulle det ske angrepp mot livsmedelslager och annat.

Självförsörjningsgraden är en sak vi diskuterar. Att vi bör ha lager är en annan sak vi diskuterar. Jag undrar vilken din inställning är till att på något sätt återställa lagren och driftvärnet och se över det civila försvaret och kanske även hemvärnets uppgifter kopplat till det här. Jag undrar om du skulle kunna utveckla dina tankar, så att man förstår ungefär hur det största av regeringspartierna tänker i de här frågorna.

Anf. 138 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Jag antar att vår beredskap inte är tillräckligt god på det här området. Jag tror att vi måste börja från början, och jag tror att försvarsministern gör rätt när han börjar med att försöka göra en inventering. Det inkluderar en lång rad olika områden. Livsmedelsförsörjningen är en del av det hela, liksom elförsörjningen och möjligheterna till kommunikationer. Det handlar också om infrastrukturella frågor.

När jag gick på Försvarshögskolan hade vi ett rollspel som handlade om att till exempel en isstorm skulle drabba Göteborg. En isstorm är inte så dramatisk som det låter. Det innebär bara att vädret går ned på x minusgrader och stora delar av vår infrastruktur helt plötsligt blockeras. Hur skulle vi agera i ett sådant scenario, som inte alls är omöjligt i framtiden? Hur evakuerar vi människor? Har vi beredskapsplaner?

Jag tror att det är mer sannolikt att vi skulle hamna i kriser kopplade till naturfenomen i vårt land än i en faktisk krigssituation. Men jag tror att de här planerna måste uppdateras. Den inventering som försvarsministern har berättat om i dag tror jag är början på en resa. Vi måste alla vara konstruktivt kritiska för att driva på den här processen, så att vi till sist kan landa i någonting som är bra för vårt land. Men på den detaljnivå som frågan gäller har jag ingen egentlig kompetens att svara.

Anf. 139 Jeff Ahl (SD)

Herr talman! Jag tackar Kent Härstedt för svaret. Lagren är en väsentlig del av ett gott civilförsvar. Det måste finnas någon sorts vilja att återupprätta dem, och det måste vi förstå.

Det finns olika siffror som bollas fram och tillbaka, och jag vet inte vilka man ska tro på. Vissa säger att vi bara har en 50-procentig självförsörjningsgrad, andra säger att vi har en 82-procentig. Det beror väl helt på hur man räknar, om det gäller kalorier, kronor, kilon eller något annat. Man kan alltid använda statistik som man bäst vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Hur som helst är det en intressant fråga. Just lagerhållning känns spontant som en väldigt viktig sak. Till exempel kommer vi att behöva bränsle för att kunna transportera saker över vårt avlånga land. Förr hade vi lagerhållning av drivmedel. Blockader, isstormar och vad vet jag - en ny istid? - man måste i alla fall ha beredskap för det. Jag upplever att viljan finns, men det är någonting som det känns som att man måste diskutera.

Jag håller med: Självklart ska man inte bara kolla på krig och krigsliknande situationer utan även på naturens påverkan, som Kent Härstedt tar upp. Jag frågade en gång Länsstyrelsen i Norrbottens län vad som skulle hända om elnätet havererade på grund av väder och vind, vilket skulle kunna inträffa. Jag frågade om vad man hade för beredskapsplaner, om man skulle ha drifttekniker på plats och så vidare. Försvaret har ju också en roll där i att kunna köra ut dieselgeneratorer och annat. Svaret var oroväckande. Under den tiden var jag fortfarande aktiv i försvaret. Jag kände: Herregud, det här klarar vi inte av om det skulle hända! Det kändes inte bra, kan jag ärligt säga.

Anf. 140 Kent Härstedt (S)

Herr talman! Jag tror att förhållandena är undermåliga i dag inom en lång rad av de här områdena - bränslelager, depåstationer och annat. Det är min känsla. Jag tror att vi måste göra det här på ett seriöst och systematiskt sätt, bygga upp det från grunden med inventeringar via länsstyrelserna och initiera den planering som regeringen nu aviserar från och med 2016. Efter ca 15 års frånvaro av planering på det här området måste vi nu åter börja planera för hur det civila försvaret ska fungera i en krissituation.

Ett förtydligande: Isstormar har inte med istid att göra. Men vi kommer att få se fluktuationer i väderleken som ger dramatiska situationer i vårt samhälle. Vi kommer att se fler och fler bränder och förändringar i väderleken. Att göra en sådan inventering och bygga upp och stärka det civila försvaret är nog helt nödvändigt för vårt samhälle och för framtiden. Det måste ske i bredd, så att vi har en beredskap för varje eventualitet inom såväl det civila som det militära området, vilka ska stärka varandra, som regeringen också skrivit i betänkandet.

Jag tror att detta kommer att tjäna vårt samhälle och vårt land väl. Det kommer att vara en styrka om vi gör vårt arbete ordentligt, tar vara på den möjlighet som genererats av den kris som tyvärr skett och får en ordentlig debatt. Om vi inte tappar tråden utan följer den hela vägen kan vi få en bra beredskap inom det civila området.

Anf. 141 Jan R Andersson (M)

Herr talman! När debatten nu gått in på sin nionde timme börjar salen återigen fyllas. Det visar på det intresse som finns för försvarsdebatten.

Tillåt mig att komma med några kommentarer i denna nionde timme. Tyvärr har försvarsministern lämnat oss, förmodligen av utmattning, vilket även många av oss andra här har drabbats av. Han nämnde i alla fall att han tyckte att det var väldigt många som hade synpunkter på försvarsuppgörelsen, trots att en så stor del av riksdagen står bakom den. Så är det givetvis. Vi förbehåller oss givetvis att ha de synpunkterna, även om vi kommer att yrka bifall till förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

När försvarsministern blev tillfrågad vad han tänkte om försvarets framtid svarade han att alla hans tankar fanns sammanfattade i den lilla gröna boken. Vi moderater kan väl säga att vi förbehåller oss att också tänka lite grann utanför den gröna boken emellanåt. Det har väl att göra med flera saker. Vi har angett att vi har vissa förbehåll. I en föränderlig omvärld kan vi inte säga hur världen kommer att se ut om ett, två eller tio år.

Under min tid i ungdomsförbundet brukade vi lite skämtsamt fråga: Hur ofta får en sovjetmedborgare åka utomlands? Svaret var: vart tolfte år. Då refererade vi till Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968 och Afghanistan 1980. Men vi har en föränderlig omvärld. I dag kanske man med samma typ av jämförelse kan säga att Rysslands medborgare får åka utomlands vart sjätte år; det var bara sex år mellan konflikterna i Georgien respektive Ukraina. Det finns givetvis en anledning till att hålla de här frågorna levande. Saker och ting förändras väldigt fort.

Försvaret har också genomgått väldigt stora förändringar. Något som kanske är en av de största förändringarna under de senaste 100 åren är de facto-avskaffandet av värnplikten, ett system som tjänat oss i nästan 110 år. Det är klart att det är en ny verksamhet som sker i grunden. Det är inte någonting som bara skett i staber och kanslihus, utan det är något som skett på varje övningsfält och på varje kaserngård. Det är klart att det i stora delar ändrar hur försvaret arbetar, och det får man också ha stor förståelse för. Jag som inte har suttit i försvarsutskottet tidigare kan meddela att inte allting har varit smärtfritt. Det har varit problem. Givetvis innebär så stora reformer ibland att man måste tänka om och göra rätt.

Jag kan i alla fall konstatera att vi i dag utbildar fler soldater och sjömän utan tvång än vad vi gjorde under de sista åren med tvångsinkallade värnpliktiga, då de som inte ville göra värnplikten sattes i fängelse. Trots att de små kullar som vi då kallade till värnpliktstjänstgöring kanske hade kunnat väljas ut bland dem som ville kallade vi personer som inte ville och därför sattes i fängelse.

Vi kan också konstatera att dagens soldater, framför allt verifierat via de internationella insatser som vi skickar soldater på, håller en mycket hög klass. Det verifieras dagligen. Jag tror att vi ska ha stor respekt för det arbete som görs. Det är ett arbete som är mer komplicerat än många andra arbeten.

Ordet värnplikt har används många gånger här under dagen. I någon mening får man intrycket att värnplikt är svaret. Men om värnplikt är svaret, vad är då frågan? Jag tror att det svenska försvaret har möjlighet och är duktigt på att utbilda soldater. Frågan om värnpliktens vara eller inte vara är en fråga som återkommer inte minst genom denna försvarsuppgörelse.

Kanske på grund av att vi nu i praktiken inte har ett värnpliktsförsvar i traditionell mening är folkförankringen rätt viktig. Att människor går mellan Försvarsmakten och andra arbetsgivare är i detta avseende mycket viktigt. I dag kan det ske på olika sätt. Det kan ske som soldat i utlandstjänst, reservofficer, tidvis anställd eller som kontrakterad inom hemvärnet. Dessa grupper inom Försvarsmakten måste därför värnas. Jag tycker inte att man gör det i alla delar. Man har inom Försvarsmakten i vissa delar en läxa att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Dock är Försvarsmakten en attraktiv arbetsgivare. Det är många som söker och många som antas. Men inte alla fullföljer de kontraktstider som överenskommits. Det leder till problem med bemanning av våra krigsförband. Det leder också till ökade kostnader, och det leder till att soldater lämnar kaserngården och går ut i ett civilt liv utan att de färdigheter som de har tagit till sig tillvaratas.

Även här måste vi ha en viss förståelse för att det är en stor omställning. Tar vi exempelvis detta med tidvis anställda soldater trädde bestämmelsen för dem i kraft under 2013. Det är en ganska kort tid att rekrytera de soldaterna.

Inom Försvarsmakten möts man inte alltför sällan av en viss trötthet. Man utbildar dugliga soldater och lägger mycket kompetens och tid på dem, och sedan försvinner de duktiga soldaterna ut i det civila samhället utan att de har någon fortsatt koppling till Försvarsmakten och utan att de kunskaperna tillvaratas. Därför har vi som majoritet i försvarsutskottet tillkännagett att ett ökat incitament måste vara en del av Försvarsmaktens fortsatta arbete. Vi har exemplifierat det med ekonomiska premier. Men det kan vara också andra saker.

Försvarsmakten måste också fortsätta sitt arbete med att validera de färdigheter som tjänstgöring i försvaret innebär för det civila arbetslivet och underlätta kombinationer av militärt och civilt arbete. Detta behövs inte bara för att försvaret ska vara en attraktiv arbetsgivare utan också för att civila arbetsgivare ska ha förståelse för att tidvis arbete inom Försvarsmakten är ett sätt att kompensutveckla sig i både det civila och det militära.

Försvarsmakten är en attraktiv arbetsgivare. Men man har misslyckats på ett område. Det gäller de tidvis anställda soldaterna. Vi tycker därför att det är bra att försvarsuppgörelsen innehåller en ny soldatform som gör att man även via plikt kan krigsplacera soldater som inte väljer att gå vidare som kontinuerligt eller tidvis anställda soldater.

Värnplikten har diskuterats rätt mycket. Också jag hör till dem som har arbetat inom Försvarsmakten och jobbat med utbilda och leda värnpliktiga soldater i strid. Det är klart att man reflekterar över detta i en tid som denna. Det finns några frågor som jag ställer mig.

Vi hade en krigsförbandsövning som var ganska besvärlig på grund av att rätt många av våra soldater var fulla. Med professionella eller anställda soldater, skulle det vara färre eller fler fulla soldater i tälten under en krigsförbandsövning? Vi hade ganska allvarliga trafikolyckor. Skulle det vara färre eller fler sådana om vi hade haft en professionell armé jämfört med värnpliktsarmén? Jag frågor mig också om vi hade haft fler eller färre förfrysningar eller fler eller färre olyckor. Att vara soldat i dag är ett arbete som kräver en hög utbildning. Jag tror att vi ska ha respekt för det.

Det finns också vissa problem. Exempelvis har man konstaterat att det är ganska ineffektivt att utbilda soldater som inte har en rekryteringsanställning. Därför förlänger vi nu rekryttiden inom försvaret från tre till sex eller tolv månader beroende på vilken utbildning de ska ha. Jag tror att det är bra. Men vi måste ändå fortsatt följa de frågorna ganska noga. Det är inte så att värnplikten är lösningen, utan värnplikten kan lika gärna vara en fråga.

Herr talman! Jag tänkte till slut tala en del om reservofficerare. Riksdagen har tidigare uttalat att användningen av reservofficerare ska öka. Trots att man i flera försvarsbeslut har sagt att användningen av reservofficerare ska öka har den minskat. Försvarsberedningen konstaterade också att reservofficerssystemet inte används på varken det sätt eller i den omfattning som beredningen anser vara nödvändigt. Man skriver i inriktningspropositionen att halva behovet av taktiska reservofficerare i de stående förbanden och kontraktsförbanden bör personalförsörjas genom grundutbildningen med reservofficerare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Då ska vi veta att grundutbildning av reservofficerare inte innebär att man plockar en gammal yrkesofficer in i ett krigsförband och på så sätt har löst utbildningen, utan det innebär att man har en specifik utbildning för att läsa till reservofficerare. Under de senaste sex åren har det grundutbildats noll reservofficerare. Det finns givetvis ett stort arbete att ta tag i.

Jag vet att jag själv som reservofficerare och mina 6 000 kollegor som i dag är anställda - de flesta av oss får ingen lön, eftersom vi inte kallas in till övningar - många gånger känner oss förbisedda. Jag är inte säker på att Försvarsmakten vet vilken kompetens eller vilka förmågor dessa 6 000 reservofficerare har.

Herr talman! Jag tror avslutningsvis att vår Försvarsmakts stora omställning det senaste året och vårt förändrade omvärldsläge gör att det finns ökade behov av folklig förankring. Det är viktigt att vi tar hand om de anställningsformerna och värnar dem. Försvarsmakten måste bli bättre att se de frivilliganställda, de tidvis anställda, hemvärnsmännen och de som går både in och ut i försvaret. Det är de som utgör en stor del av vår folkförankring i försvaret.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 142 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Jan R Andersson står bakom uppgörelsen. Fast i likhet med en del andra talare här i dag låter det som att han står ganska långt bakom den i vissa fall. Allan Widman myntade ett nytt uttryck här, i varje fall nytt för mig. Han talade om restalliansen som hade gjort upp om försvaret. Jag trodde först att han syftade på opinionsläget, men så var det alltså inte.

Teologer talar ibland om de obotfärdigas förhinder. Det föll mig i sinnet när Jan R Andersson talar om värnplikten. Det var väl bra och så med förslaget, och vi kan titta på Danmark, Norge och så vidare men, och sedan kommer en massa olika halva invändningar som slutar med hur många fulla det finns i tälten. Det är viktigt att titta på detta.

Det gäller förslaget och beslutet om en yrkesarmé, för det är vad det handlar om. Att tala om frivillighet låter konstigt för ett jobb. Vad gör vi då med frivilligorganisationerna? De är de riktiga frivilliga i sammanhanget.

Detta har inte gått särskilt bra. Jag tror att man ska vara väldigt tydlig på den punkten och erkänna att det inte blev som ni hade tänkt er. Vi har nästan hälften vakanta på olika sätt av de tänkta 28 000 i organisationen. Det är 6 000 befattningar som är obesatta, och 7 000 är bemannade med värnpliktiga. Det var inte så det var meningen. Då måste man väl våga tänka om. Någon sa: Förmågan att tänka om skiljer den vise från den envise.

Anf. 143 Jan R Andersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! I detta sammanhang när min kollega från Vänsterpartiet står framför mig kan jag inte undgå att dra mig till minnes skriften Då vapnet vrides ur förtryckets hand. Det var på den tiden då socialisterna var värnpliktsmotståndare. I dag är tydligen rollerna omvända.

Man måste delvis erkänna att alla delar inte gick bra. En anledning till att man kanske inte tog in och utbildade så många soldater var att man inte hade resurser. En annan del är att man har fått en förtida avgång av de soldater som har ryckt in. Vi diskuterar väldigt mycket ur ett effektivitetstänkande. För mig är effektivitet viktigt.

För det första: Tar man en årskull från skola eller arbete kostar också det pengar om man ska plikta in dem i Försvarsmakten.

För det andra: Tycker man att det här arbetet är så oviktigt att man inte vill ge dem en riktig ersättning, en riktig lön och kollektivavtal? Det handlar om att ge dem ett riktigt jobb. Men man tycker att det inte är så viktigt utan kallar dem med plikt och låter dem tjänstgöra.

Jag tror att motivationen hos de soldater som frivilligt söker sig till Försvarsmakten höjs om de gör det utan tvång.

Till sist tycker jag inte att vi i fredstid ska ha ett system där vi sätter folk i fängelse för att de inte vill bära vapen. Det finns många anledningar till att jag inte vill gå tillbaka till ett värnpliktsförsvar, men jag utgår från att jag får återkomma om det.

Anf. 144 Stig Henriksson (V)

Herr talman! Det sista tror jag att jag kan hålla med om, det vill säga att vi får återkomma till detta men också att man inte ska sättas i fängelse.

Vänsterpartiet driver en linje om att vi ska utreda en modern form av värnplikt som ska vara könsneutral och där man efter mönstringen ska kunna få militära uppgifter eller andra uppgifter. Jag tror att förutsättningarna för att gå vidare med detta är goda. Det finns egentligen ett stort stöd för detta, inte bara politiskt utan även ute bland befolkningen, förutom att det också skulle bli billigare. Det är ju Finlands erfarenhet. Där säger man att man aldrig skulle ha råd att ha en yrkesarmé. Finland kan sätta upp 225 000 man när man mobiliserar; vi klarar oss med 50 000 om alla tjänster vore besatta, vilket de inte är.

Nu är 6 000 tjänster vakanta. Det är egentligen inte rekryteringen som är problemet utan snarare att folk går för tidigt - jag tror att det är fyra år i genomsnitt i stället för beräknade sex. Men om man skulle lyckas med att fylla alla dessa positioner skulle det naturligtvis också vara en stor ekonomisk belastning på Försvarsmakten. För samhället skulle det dock, med tanke på den stora ungdomsarbetslöshet vi har skaffat oss under de senaste åren, vara en mindre kostnad än man kunde tro.

Jag tycker att detta är en intressant diskussion, och jag tycker att det är bra att man i propositionen öppnar för att titta på Danmarks och Norges erfarenheter av en blandmodell. Vi får väl se det som ett första steg. Men vi vill gärna ha en allmän och könsneutral värnplikt.

Anf. 145 Jan R Andersson (M)

Herr talman! Man måste ändå konstatera fakta. Den rekrytering som framför allt har misslyckats är den som gäller tidvis tjänstgörande soldater. Det är också dessa soldater som i grunden är väldigt billiga, eftersom de bara tjänstgör tidvis. Jag tror att kostnadsskillnaden mellan att ha en värnpliktig eller en tidvis tjänstgörande soldat är ganska marginell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Vi jämför oss ofta med Finland. Man ska veta att den finska soldaten har en utrustning som inte är speciellt lik den svenska. Vi har en helt annan personlig utrustning och en helt annan teknisk utrustning. Mycket av det som Finland har är materiel som inte kan beskrivas som en del av ett kommande materielberg utan snarare som en del av militärhistorien. Så är det de facto. Exempelvis ha den finska soldaten fortfarande en variant av AK47, som används i värnpliktsarmén. Men den kanske gör sitt jobb.

Om jag vill skicka soldater på svåra uppdrag vill jag ge dem god utrustning. Om man i Finland skulle ha den utrustningsnivå som vi har i Sverige skulle kostnaderna bli väldigt stora. Kostnaden att bygga upp materiel för en värnpliktsarmé gör att man också måste titta på kvaliteten. Då hamnar man i en situation där man måste välja mellan att ha ett mängdförsvar där vi inte kan ha så mycket stående förband eller att ha stående förband, och då måste man tjänstgöra kontinuerligt. Det försvarspolitiska övervägandet är ändå att de stående förbanden är viktiga. Ingen tror ju att ett eventuellt anfall skulle gå i marsch via Finland, utan det kommer att ske ganska snabbt. Därför behöver vi ha förband på plats varje dag och varje timme.

Anf. 146 Jeff Ahl (SD)

Herr talman! Värnplikt eller inte värnplikt är en oerhört intressant fråga. Det finns för- och nackdelar med alla system. Det ska man vara ärlig med i debatterna. Det finns mycket att säga. Jag ska försöka begränsa mig.

Låt mig ta ett pedagogiskt exempel. Den här stora traven var rekryteringsunderlaget när vi hade värnplikt. Den här lilla bunten är rekryteringsunderlaget nu, när vi bygger på frivillighet och de få vi får in till intervjuer och så vidare. Egentligen skulle bunten vara ännu mindre. Man inser lätt att vi i den stora gruppen kommer att hitta fler som faktiskt passar att vara soldater än i den lilla.

Vi sverigedemokrater förespråkar ett system där vi har dels värnpliktiga, dels stamanställda. I stället för tidvis tjänstgörande, som är dyra att ha i drift, har vi värnpliktiga, som är billigare att ha i drift. Utöver detta finns det naturligtvis vinster med att ha stamanställda också, men vi kommer att få betydligt fler soldater att välja och vraka bland om vi har ett stort urval.

Min erfarenhet är att på grund av det undermåliga system som GMU har varit, även om man nu försöker göra förbättringar, var soldaterna helt slutkörda när de var klara med GMU och kom ut på förbanden. Jag har varit med om soldater som inte orkade genomföra ett fullständigt anfall, och det handlade om ett kortare anfall, på grund av att de helt enkelt inte klarade av att bära. Jag tror att detta kan ha att göra med att vi har rekryterat från den lilla bunten, och det skapar i sig ett tryck på oss som utbildade GMU:are att godkänna fler än vi kanske borde.

Vi försökte vara noggranna med att ställa höga krav, men det fanns tyvärr de som släppte igenom sådana som kanske inte borde ha släppts igenom.

Anf. 147 Jan R Andersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Ska man göra en förändring måste man utgå från Försvarsmaktens behov. Det var därför jag ställde frågan: Är värnplikt frågan eller svaret?

Man kan se på detta på olika sätt. I dag är faktiskt rekryteringsgruppen lika stor eller till och med större, för i dag kan alla killar och tjejer söka sig till Försvarsmakten.

Det du säger, Jeff Ahl, är att rekryteringsbasen har minskat. Nej, det är bara urvalet som har minskat. Du säger att Försvarsmakten, som du företräder både politiskt och som yrkesman, vill ha fri dragningsrätt. Man vill mönstra alla, plocka ut de bästa och tvinga dem att göra tjänst i försvaret.

Hade jag jobbat i försvaret hade jag kanske tyckt att detta var en bra idé, för det underlättar ju en del rekrytering. Hade jag varit en 17- eller 18-åring som funderar på vilket val jag ska göra hade jag haft en helt annan uppfattning.

Vi får väl se. Plikten är ju inte avskaffad, men i grunden bygger mycket av de behov vi har på stående förband, som i huvudsak flygvapnet och marinen har. Men de finns också i armén - vi har stående förband, vi har Nordic Battlegroup och vi skickar förband på utlandsmissioner. Där har vi det största behovet.

Vi vet att de förband som tidigare var värnpliktsförband hade ett problem i och med att de aldrig skulle nå fram innan kriget var slut. Deras mobiliseringstider var mellan tre månader och tre år. De förband som skulle ha mobiliserat inom tre år tror jag knappast skulle ha nått sin mobiliseringsplats.

Anf. 148 Jeff Ahl (SD)

Herr talman! Både du och jag, Jan R Andersson, har ju på något sätt arbetat med detta. Du vet lika väl som jag att en gång i tiden hade vissa värnpliktsförband så kort reaktionstid som 24 timmar. Att mobiliseringstiderna blev långa har att göra med den politik som Jan R Andersson själv har företrätt, där man har nedmonterat förmågan inte bara ekonomiskt utan även strukturellt. Man har fråntagit förbanden förmågan att mobilisera tillräckligt snabbt, bland annat genom att ta bort mobiliseringsförråd. Det var inte länge sedan vi på nytt började leta efter var våra mobiliseringsförråd fanns. Man har länge haft centrallager, men nu ska man återgå till någon form av mobiliseringsplatser som är spridda, vilket är bra som skyddsfaktor. Det beror helt på hur man lägger upp systemet.

Men jag tycker att det är bra att jag upplever någon form av ärlighet här för en gångs skull. Du erkänner ju att det här är bättre, för här kan vi få tag i fler duktiga. Därmed belyser du den ideologiska motsättning som finns gentemot oss som har en mer konservativ syn och som ser plikt som en självklarhet. Om man växer upp i ett samhälle och tar del av alla fördelar har man också en plikt att försvara det. Det är en självklarhet för mig. Det är en självklarhet för mig att jag ska försvara det som mina förfäder en gång har försvarat och så vidare och det samhälle som vi gemensamt har byggt upp.

Är man liberalt lagd är det inte lika viktigt. Då är individen desto viktigare, och individen är alltid överordnad kollektivet. Som konservativ kan man vara mer pragmatisk och se det från fall till fall.

Men återigen: Vi måste tillsammans kunna försvara Sverige. Därför vill jag kortfattat säga att det har funnits möjlighet till vapenfri tjänst tidigare också. Om vi ska ha någon form av värnplikt, och det civilförsvar som vi vill bygga upp, kommer det att finnas vapenfri tjänst också. Men det ska inte vara frivilligt. Folk måste förstå att de måste ha en plikt gentemot det samhälle som har gett dem så mycket.

Anf. 149 Jan R Andersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Herr talman! Vi ska kanske vara lite korrekta mot historien. Jag kan konstatera att jag kom in i riksdagen 2006. Då var mobiliseringstiderna mellan tre månader och tre år. I dag är mobiliseringstiderna noll. Vi har stående förband inom armén, vilket vi inte hade tidigare. Vi har Nordic Battlegroup som har beredskap att sättas in inom tio dagar. Våra så att säga icke stående förband har en mobiliseringstid på tre månader. Jag tycker ändå att det är en förbättring. Det tror jag gör att vi använder pengarna bättre än vi gjorde genom att sätta väldigt mycket materiel i förråd och utbilda soldater som aldrig egentligen fick möjlighet att använda sina förmågor.

Sedan finns det vissa fördelar med värnpliktssystemet. Man kan även titta utifrån Försvarsmaktens behov. Då är det inte så att hela årskullar kommer att inkallas om vi inte ska tiodubbla eller tjugodubbla det försvar som vi har i dag. Det tror jag egentligen inte att någon i denna kammare vill. Jag tror framför allt inte att försvaret, inte ens med era plånböcker, skulle klara av att utrusta så många soldater som det skulle innebära.

Anf. 150 Roger Richtoff (SD)

Herr talman! Ledamot Jan R Andersson var med när vi besökte F 21. Jag har en konkret fråga med anledning av detta. Stöder du tanken att ganska snabbt tillgodose behovet av ett rekryteringskontor för personalförsörjning som man har uttryckt önskemål om där uppe?

Jag vill passa på att nämna denna budget, så att det inte blir några oklarheter. Denna budget för de fyra åren är på 24 miljarder mer. Den är uträknad av vår eminente ekonom Oscar Sjöstedt med allt väsentligt stöd från RUT. Jag vill att detta tydligt ska framhållas.

Vi är för ett värnpliktssystem på 8 000-10 000 personer. Vi har sett vilken kvalitet de svenska soldaterna i ett antal FN-tjänster har. Det är ledamoten medveten om.

Vi satte tidigare folk i fängelse, en vecka eller 14 dagar, för att de inte kom när de blev inkallade. De fick en ny inkallelse och hamnade återigen någon vecka i fängelse för att de inte infann sig.

När man har denna rekrytering, eller inskrivning, av kvinnor och män kan man säkerligen hitta ett tillräckligt stort antal - 8 000-10 000 - som kallas in. Vad ska de fylla på? De ska fylla på ett enormt stort personalbehov som vi har i Försvarsmakten.

Jag har gjort många repövningar. Jag ska strax återkomma till detta.

Men jag vill framför allt ha svar på frågan om ett rekryteringskontor i Norrland.

Anf. 151 Jan R Andersson (M)

Herr talman! Eftersom jag är uppvuxen i Luleå, har mitt förband vid I 19 och också är officer vid Ing 3 är det klart att jag ser att det finns behov för Norrland att bemanna sina förband. Det är klart att det i slutändan är en avvägning som Försvarsmakten måste göra. Men jag ser att det är mycket lite som talar emot detta i grunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

De skäl som man anförde när rekryteringskontoret var på besök i utskottet var att det inte hade kommit en sådan beställning. Men jag tror inte att detta borde medföra några större kostnader. Det finns givetvis besparingar att göra också.

Roger Richtoff sa att kvaliteten på våra soldater, framför allt de som är i utländska missioner, har varit mycket god.

Jag måste då ställa en motfråga. Har soldaterna blivit sämre? De soldater som vi nu har i Mali, och som nyligen blev hyllade för att de inte bara gjorde det som förväntades av dem utan gjorde mycket mer än vad som förväntades av dem i Timbuktu när de blev anfallna, försvarade inte bara civilbefolkningen utan drev också ut de soldater som faktiskt hade anfallit denna stadsdel.

Vi har soldater även på andra ställen, men i mindre utsträckning nu.

Jag måste ändå fråga Roger Richtoff om han menar att soldaterna har blivit sämre än vad de var under värnpliktstiden. Är det din slutsats?

Anf. 152 Roger Richtoff (SD)

Herr talman! Svaret är nej. De är inte sämre nu. Jag skulle till och med påstå att de förband som är i Mali är lite vassare i dessa specifika situationer. Så är det. Det är min erfarenhet.

Men det är inte bara detta som det handlar om i försvaret. Det handlar också om att få en bredd och en kompetens på många områden. Man märker att de svenska förbanden i utlandstjänstgöring, till exempel i Saudiarabien 1991, har så mycket bredare möjligheter att verka i ett förband. Det handlar om att till exempel se till att elektriciteten fungerar - elektriker som är skyttesoldater. Hela denna bredd har ett värde. De är inte alls mycket sämre som soldater.

När man nu har begränsat detta antal till 8 000-10 000 kan man också plocka mycket duktiga kvinnor och män med en bredare utbildning. Det är värdigt förbanden.

Jag har sett förbanden i till exempel Gulfkriget. Där var de utomordentligt duktiga på att göra en sak. Men därefter stod de stilla när det skulle ske minröjning. De ropade på hjälp och fick hjälp. Men då ska andra förband in där. Den svenska soldaten kunde både minröja och ta sig fram.

Det finns alltså en bredare bas, och den är värdefull. Så är det.

Men jag tror inte att vi har så olika uppfattningar i detta sammanhang.

Men svaret på frågan är nej, det vill säga att soldaterna inte är sämre. Det gäller till exempel de soldater som är i Mali.

Jag har gjort många repövningar, men det var få som var fulla. Normalt ryckte de som blev inkallade in till repövningen. Men de var lite på lyset. Man tog hand om dem och satte dem då i en barack för att nyktra till. Sedan släpptes de ut när de hade nyktrat till. Det är en fråga om ledarskap också.

Anf. 153 Jan R Andersson (M)

Herr talman! Jag får noterat här att mitt militära ledarskap tydligen inte var gott nog enligt Roger Richtoff. Men det var kanske inte det som var poängen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Jag måste ändå säga att jag nöjer mig med Roger Richtoffs svar, då han sa att soldater i dag nog är bättre än vad de var under värnpliktstiden.

Jag skulle också kunna säga att det är klart att det är skillnad mellan en soldat som har utbildats under sju och en halv månad och en soldat som har tjänstgjort i sex år. Har man tjänstgjort så länge kanske man kan skjuta, köra bil och röja minor. Det är klart att det är sådana soldater som vi vill ha.

Det är bra att Roger Richtoff medger att dagens soldater är bättre utbildade. Men vi kan givetvis göra saker bättre. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion.