423 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2014/15, 2013/14, 2009/10, 2008/09, 2006/07, 1984/85, Justitieutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om belastningsregister. Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010.
Skyldigheten för advokater att vittna begränsas. Skyldigheten ska från den 1 juli 2010 bara gälla i mål om brott som kan ge fängelse i två år eller hårdare straff. Den nya regeln innebär en ändring tillbaka till vad som gällde före 1998. Då utvidgades skyldigheten att vittna för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ändringen kom oavsiktligt också att gälla för advokater. En annan ändring gäller huvudförhandlingen i tingsrätten i mål med någon som är anhållen eller häktad. Tidsfristen för att hålla huvudförhandling i mål med häktade förlängs från en vecka till två veckor. Dessutom blir en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande skyldig att betala försvararkostnaderna till staten på samma sätt som en som döms för ett brott. Personen blir också skyldig att ersätta statens kostnader för urinprov. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid mindre allvarliga brott.
Prümrådsbeslutet är ett EU-samarbete för utökat informationsutbyte mellan polismyndigheter i olika länder. Sverige kommer att verkställa beslutet i två etapper. Som ett första steg har riksdagen nu sagt ja till en förändring av lagen om internationellt polisiärt samarbete. Svenska myndigheter ska få en lagstadgad möjlighet att ställa upp villkor för hur utländska myndigheter får använda personuppgifter som lämnas över till dem. Samtidigt utvidgas svenska myndigheters skyldigheter att följa villkor som en utländsk myndighet ställer upp i samband med att uppgifter lämnas över till Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen har beslutat om nya regler för koncernavdrag. Reglerna är en anpassning till EU-rätten. Beslutet innebär att ett svenskt moderbolag kan få göra avdrag för en förlust hos ett helägt utländskt dotterbolag inom EES-området. Ett villkor är att dotterbolaget har likviderats, upplösts, med en slutlig förlust som följd. Reglerna ska börja att gälla den 1 juli 2010. För att de ska kunna tillämpas måste likvidationen av dotterbolaget ha avslutats efter den 30 juni 2010.
Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år - från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Skattereglerna blir bättre för biogas och andra gasformiga bränslen som levereras i rörledning. Biogas är i dag befriad från skatt. Nu blir det tydligare att en säljare som ingått avtal om försäljning av biogas ska kunna leverera gasen utan att någon behöver betala skatt. Skattefriheten för biogasen ska alltså kunna följa gasen till kunden enligt avtal. Energiskatten sänks på elektrisk kraft som förbrukas av fartyg som ligger i hamn, så kallad landström. Fartygen använder oftast en hjälpmotor som drivs med olja för sin elförsörjning. Syftet är att fartygen i stället ska använda landström. Det kan leda till minskade utsläpp och minskat buller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen har beslutat om ändringar i dubbelskatteavtalet mellan Sverige och Österrike. Möjligheterna till informationsutbyte i skatteärenden ska utökas. Bland annat ska Skatteverket kunna få ut mer information från banker och finansinstitut i Österrike. Grundtanken med ett dubbelskatteavtal är ingen ska behöva betala skatt i två länder för inkomster eller förmögenheter. De nya bestämmelserna ska gälla beskattningsperioder från den 1 januari 2010 eller senare.
Skatteverkets informationsutbyte med andra länder har granskats av Riksrevisionen. Det handlar om kontroller av skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen. Slutsatsen är att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering. Frågorna prioriteras inte och utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter. Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att Skatteverket tar tag i frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet med andra länder. Inte minst för att upprätthålla den förebyggande effekten. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Det finns en lag om hemlig rumsavlyssning, buggning, och en lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Lagarna gäller till den 31 december 2010. Riksdagen har nu beslutat att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 december 2012. På så sätt får regeringen mer tid på sig att analysera och utvärdera lagarna och effekten av dem. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ger möjlighet till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Lagen får nu en ny regel. Det blir därmed förbjudet att avlyssna telefonsamtal eller andra meddelanden mellan privatpersoner och bland annat sjukvårdspersonal, präster och journalister. Bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska i fortsättning gälla även för brott enligt en annan lag. Det gäller grovt brott enligt 6 § i lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (se bet. 2009/10:JuU22 ). Lagändringarna börjar att gälla den 1 december 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om polisens behandling av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet. Lagen ska ersätta den nuvarande polisdatalagen. Syftet är att ge polisen möjlighet att behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Tanken är också att skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom utökade möjligheter till informationsutbyte. Lagen ska vara teknikneutral och flexibel och ge ramarna för personuppgiftsbehandlingen snarare än att reglera i detalj. Vidare ska lagen även gälla i stället för personuppgiftslagen, PUL, men hänvisa till de bestämmelser i PUL som ska tillämpas i brottsbekämpningen. Tillsynen förstärks genom att både Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012, med undantag av vissa ändringar som träder i kraft redan den 1 juli 2010.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Andorra. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Andorra ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Andorra. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med San Marino. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och San Marino ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i San Marino. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Gibraltar. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Gibraltar ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Gibraltar. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Anguilla. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Anguilla ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Anguilla. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Turks- och Caicosöarna. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Turks- och Caicosöarna ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Turks- och Caicosöarna. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Cooköarna. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Cooköarna ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Cooköarna. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Regeringen har tecknat ett så kallat informationsutbytesavtal med Samoa. Nu har riksdagen godkänt avtalet. Tanken med avtalet är att Sverige och Samoa ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Samoa. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet.
Riksdagen godkände Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. För att Sverige ska följa konventionen började en ny lag att gälla den 1 december 2010: lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.
Schengensamarbetets efterlysnings- och spaningsregister är föråldrat. En andra generation av systemet håller därför på att utvecklas. Detta ska resultera i effektivare brottsbekämpning. Sverige måste därför anpassa sin lagstiftning efter beslut som redan fattats inom EU. Införandet av det nya systemet innebär att fler uppgifter kan registreras och kategoriseras. Bland annat kommer fotografier och fingeravtryck att läggas till i det nya registret. För att undvika personförväxling blir det möjligt att lägga in uppgifter om personer vars identitet tidigare har missbrukats. Samtidigt ökar skyddet för den personliga integriteten. Nya bestämmelser ska ge bättre kontroll över att de uppgifter som registreras används på ett korrekt sätt. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
