Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism

Betänkande 2009/10:JuU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 april 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism(pdf, 3 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:22 Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism

Beslut

Nya lag ska förebygga terrorism (JuU22)

Riksdagen godkände Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. För att Sverige ska följa konventionen började en ny lag att gälla den 1 december 2010: lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-03-11
Justering: 2010-04-08
Trycklov till Gotab och webb: 2010-04-12
Trycklov: 2010-04-12
Reservationer: 1
Betänkande 2009/10:JuU22

Alla beredningar i utskottet

2010-03-11

rubrik (zz)

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-04-21
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:JuU22, Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism

Debatt om förslag 2009/10:JuU22

Webb-tv: Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mehmet Kaplan (Mp)
Anf. 83 Mehmet Kaplan (Mp)
Fru talman! I dag ska vi debattera frågan om straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism. Det är justitieutskottets betänkande 2009/10:22. Vi i Miljöpartiet har en gemensam reservation med Vänsterpartiet. Jag yrkar bifall till denna reservation. När vi tittar på vad det är för typ av brott som ska beivras är det viktigt att förstå att brottskategorin terrorism och annan allvarlig brottslighet är den grövsta i samhället, och den ger också de längsta straffen. När det gäller sådana här brott är det mycket viktigt att lagstiftningen är tydlig och överblickbar och att det inte finns utrymme för godtycklighet. Fru talman! Det är därför mycket olyckligt när den föreslagna lagstiftningen ser ut att leda i rakt motsatt riktning. Lagstiftningen är inte bara oklar utan lämnar i högsta grad utrymme för godtycke. Jag ska i det följande beskriva vilken form av godtycke som vi i Miljöpartiet ser och som det redan har funnits många exempel på. För det första gäller det frågan huruvida en helt ny lag bör införas eller ej. Vi anser att det är självklart att alla brott som handlar om terrorism ska vara samlade i ett sammanhang. Det är en mycket olycklig utveckling att vi nu har reglerna om dessa allvarliga brott utspridda i ett antal lagar. Därutöver förekommer konkurrens i förhållande till andra brottsbalksregler, till exempel reglerna om förberedelse och stämpling. Vi anser inte att frågan är ordentligt utredd och genomarbetad när det gäller en sådan här viktig typ av lagstiftning. För det andra gäller det rubricering av brotten. Sedan 2003 finns det en svensk lag om terrorism som definierar de subjektiva och objektiva förutsättningarna för att straff ska kunna utdömas. Genom att delar av de grundläggande objektiva rekvisiten inte finns med i den nu föreslagna lagen urvattnas begreppen och lagstiftningen försämras. För det tredje är det olyckligt med ytterligare en speciallag inom straffrätten. Det är något som man normalt sett bör undvika enligt experter på området. Förra året kom Internationella Juristkommissionen, ICJ, med en rapport som tyvärr inte fick särskilt mycket uppmärksamhet i Sverige. Det var något litet inslag i radio och någon liten notis i TT. Den heter Assessing, Damage, Urging Action, Report of the Eminent Jurists Panel on Terrorism, Counter-terrorism and Human Rights . Den är 200 sidor lång. Jag ska försöka lyfta upp vissa viktiga delar av den som jag tycker har att göra med dagens debatt. ICJ är en fristående internationell organisation som arbetar för att öka förståelsen i världen för vikten av självständiga och starka rättssystem. Den här rapporten handlar om hur många av världens länder, även de som kallar sig liberala och humana, som hotas av att rättssystemen korrumperats och förstörts av de antiterrorlagar som satts i verket sedan 2001, det vill säga egentligen efter den 11 september 2001. Detta sker alltså 60 år efter det att deklarationen om de mänskliga rättigheterna arbetades fram i FN. Vittnen från över 40 länder har hörts av en fristående panel. Resultaten är i och för sig inte särskilt överraskande, men omfattningen av dem är väldigt intressant. Den fria världen har satt sig själv i en strypsnara i strävan att bekämpa terrorismen. Detta är ett brott som riktar in sig på grunden för vårt demokratiska samhälle och därför också bör hanteras på ett sådant sätt att vi i vår strävan att bekämpa det klarar av att hålla de linjer som är oerhört viktiga, det vill säga att vara en repressiv stat och en stat som har respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna men ändå lyckas motarbeta och stoppa terrorism. Panelen har bland annat lyft upp den upplösning mellan militära och civila domstolar som hotar rättsordningen i flera länder. Man har framför allt pekat på USA. Fru talman! Jag vill ta upp hur bedömningen i USA har påverkat att vi i dag har ett sådant här betänkande här i kammaren. USA har förmått flera andra stater i västvärlden att införa liknande lagar som de själva har. Man har också givit auktoritära stater en möjlighet att jämföra sig med USA till fördel för dem själva. Vissa auktoritära länder har fått fripass och kunnat genomföra ännu fler inskränkningar på området mänskliga rättigheter. De har använt de här orden som inte passar särskilt bra i den typen av ledares mun, det vill säga att de gör det här i kriget mot terrorismen. Det är givetvis förödande för världens liberala demokratier och krafter om de länder som borde stå för individens frihet förlorar auktoriteten när de faktiskt står på samma sida som de diktaturer som säger sig kämpa för liknande värden. Juristerna i den här panelen kritiserar också skarpt de krigsdomstolar som började användas efter elfte september. De lyfter fram underrättelsetjänsternas växande makt och den obefintliga kontrollen av de metoder som dessa underrättelsetjänster använder för att få fram sin information. Vi har tyvärr inte varit skonade från detta även om vi har en mycket bättre kontroll av hur vår säkerhetstjänst arbetar. Tortyr och förnedrande behandling av fångar har tidigare varit förbjudet genom konsensus i vår del av världen, men nu ser vi tyvärr hur man börjat se mellan fingrarna på detta. Enligt panelen håller en kultur av hemlighetsmakeri på att växa fram. Dess värre håller det också på att smitta av sig och läcka in i världens civila rättsliga system. Fru talman! Som skäl för att införa alla dessa nya lagar, bland annat detta som kan se ut som en mindre justering av en befintlig lag, anges ofta extraordinära omständigheter. Panelen har tittat på det här och hittar inte något som verkligen styrker förekomsten av sådana omständigheter sett ur ett mer långsiktigt och historiskt perspektiv. Ja, elfte september 2001 var en jättestor katastrof, ett fruktansvärt terroristbrott, men om man tittar historiskt har den här lagstiftningen, som ofta bär prägel av hafsverk, inte någon motsvarighet. Rapporten vill kort och gott att den fria världen kliver av antiterrorhysterin innan det är för sent. Den gör praktik av det slitna uttrycket att vägen till helvetet är kantad av goda föresatser. Vi har ett par alldeles egna skandaler på det här området att förhålla oss till här i Sverige. Bland annat fick ett antal privatpersoner direkt efter elfte september alla sina tillgångar frysta. Det var väldigt svårt under tiden som de hade dem frysta, och det fanns väldigt liten förståelse hos allmänheten och medierna och tyvärr också bland politiker här i kammaren för vad som hände efteråt. När stämplingen som de hade haft lyftes och tillgångarna så småningom kunde lossas hade man nämligen förstört människoliv. Och de här människorna befanns oskyldiga. Vi har också rättegången mot välgörenhetsorganisationen i Malmö i färskt minne. Organisationen samlar in pengar till palestinska välgörenhetsändamål. Man ger pengar och hoppas att de hjälper familjer i bland annat Gaza. Problemet var att Åklagarmyndigheten trodde att det hela var kopplat till en terrorstämplad organisation. Om pengarna gick till bomber eller barnmat var svårt att utreda. Det som hände sedan var att hovrätten fastställde den friande dom som tingsrätten gav. Problemet var att allt detta ställde till väldigt stor skada, både för människorna som jobbade med den här välgörenheten och för dem som faktiskt vill nå krigshärjade och ockuperade områden med hjälp, bland annat från Sverige. De drog öronen åt sig, och plötsligt har man mycket svårt att hjälpa nödställda människor i en del av världen som vi alla är överens om behöver hjälp. Om vi tittar på hur terrorlistor och liknande hanteras, som det också hänvisas till här, ser vi att det inte är bra för rättssäkerheten hur det går till när namn förs upp på och plockas bort från dem. Tyvärr är våra kolleger i andra EU-länder väldigt snabba med att kritisera amerikanska övergrepp under det som kallas kriget mot terrorismen, men man ser oftast inte den egna rötan. Vi smittas också av det då och då. Vi kan kritisera andra länder när de har problem, men vi tittar inte särskilt mycket på vår egen hemmaplan. Det är ett i längden lite tröttsamt mönster av självgodhet, och jag tycker att vi först ska titta på vår egen situation. Ett exempel som vi såg förra året var hur terrorlagstiftning kan leda till häxjakt. I Frankrike såg vi hur den här typen av lagstiftning, som vi faktiskt har här och som handlar om förebyggande av terrorism och förebyggande av uppmaning till terrorism, tillämpades på ungdomar som hade en alternativrörelse och skulle vara med i en ockupation av ett hus. Den kunde till synes vara oskyldig och skulle kanske ha kunnat avslutas inom några dagar men utvecklades till en rättegång i ett terrorismmål. Man började prata om radikalisering även där. Vi har våra egna begrepp när det gäller Rosengårdsradikaliseringen. Den rapport som regeringen hade beställt om detta kapades jäms med fotknölarna. Även där ser vi att den här typen av lagstiftning inbjuder till godtycke, och det tycker vi är problematiskt. Vi har också ett exempel i den långa häktningstiden för de svensk-somalier som faktiskt satt 104-105 dagar i häkte. Sedan blev de helt frikända, för det fanns inga riktiga bevis mot dem. Men man använder den här typen av lagstiftning. Tyvärr är det så, precis som med insamlingsstiftelsen i Malmö, att det inte räcker att man blir frikänd både i tingsrätt och i hovrätt, för medierna stämplar både organisationen och personerna. Precis det hände med de här svensk-somalierna som frikändes från alla misstankar. Ett antal ledarskribenter använde formuleringar som den här i medierna: Släppt ur svenskt häkte - grundade terrorrörelse i Somalia. Det är oerhört viktigt för oss när vi stiftar den här typen av lagar och justerar de befintliga lagarna att vi måste tänka på följderna. Det är ett ansvar. Vi kan förstöra människoliv när vi försöker rädda andra människoliv. Terroristbrott är de grövsta brotten, och de människor som utsätts för dem är de som råkar mest illa ut. Men vi måste tänka på att vi har ett ansvar. Det är annars att göra rättvisan en björntjänst, och sådana behöver vi inte fler av.
Maryam Yazdanfar (S)
Anf. 84 Maryam Yazdanfar (S)
Fru talman! Jag har personligen och på nära håll upplevt terrorismens grymhet - systematiskt användande av våld eller förstörelse mot huvudsakligen civila för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska förändringar. Jag har också personligen och på nära håll upplevt en diskriminering som utövas i terrorismbekämpningens namn. Jag har långtifrån upplevt dess värsta former, men att på flygplatser ständigt vara den enda som tas åt sidan, visiteras och blir ifrågasatt utan att få reda på varför man är misstänkt är kränkande. Terrorismen måste bekämpas för demokratins skull men aldrig med odemokratiska medel. Lagstiftarna - vi som är ledamöter här i Sveriges lagstiftande församling - måste alltid göra en rimlig avvägning mellan bekämpningen av terrorismen och respekten för mänskliga rättigheter. Det betänkande som vi i dag ska diskutera handlar, precis som har nämnts, om lagändringar till följd av skärpningen av EU:s rambeslut från 2008 om bekämpande av terrorism och Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. Vad innebär då förändringarna? Fru talman, jag väljer att läsa ur propositionstexten: Genom lagen införs ett särskilt straffansvar för den som i ett meddelande till allmänheten uppmanar eller annars söker förleda till särskilt allvarlig brottslighet. Det införs även ett särskilt straffansvar för den som meddelar eller söker meddela instruktioner om tillverkning eller användning av sådana sprängämnen, vapen eller skadliga eller farliga ämnen som är särskilt ägnade att användas för särskilt allvarlig brottslighet eller om andra metoder eller tekniker som är särskilt ägnade för sådant ändamål, om gärningen har begåtts med vetskap om att instruktionerna är avsedda att användas för särskilt allvarlig brottslighet. Ansvar enligt den föreslagna lagen ska inte dömas ut om gärningen är att anse som ringa. Vi socialdemokrater menar att lagen är nödvändig för att förhindra, upptäcka och lagföra dem som i extremistiska miljöer vill låta hatet och rädslan florera. Vi menar också att rimliga avvägningar mellan rättssäkerhet och brottsbekämpningens nödvändiga åtgärder har gjorts, och vi vill därför yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Ulrika Karlsson i Uppsal (M)
Anf. 85 Ulrika Karlsson i Uppsal (M)
Fru talman! Vi har på vårt bord proposition 2009/10:78 och betänkandet JuU22 om straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på den reservation som finns. Precis som Maryam tidigare sade är propositionens huvudsakliga förslag att riksdagen ska godkänna Europarådets konvention av den 16 maj 2005 om förebyggande av terrorism samt genomföra EU:s rambeslut från 2008. Konventionens huvudsakliga syfte om förebyggande av terrorism är att stärka medlemsstaternas förebyggande åtgärder mot terrorism. För att nå detta mål, detta syfte, ställs i konventionen krav på kriminalisering av vissa handlingar som kan leda till att terroristbrott begås. Det handlar om offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning till terrorism. Vidare ställs det i konventionen krav på förstärkta möjligheter till samarbete mellan nationella myndigheter och mellan stater. I propositionen lämnas förslag till en ny lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig verksamhet. Vi följer alltså Europarådets konvention. Det finns en reservation i ärendet, och den är från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Värt att säga i det här sammanhanget är att regeringen har begärt in ett yttrande från Lagrådet, som inte hade något att invända mot förslaget. Genom lagen införs ett nytt straffansvar för den som 1. offentligt uppmuntrar andra att begå terroristbrott 2. rekryterar andra till deltagande i terroristorganisationer eller 3. utbildar andra i hur terroristattentat begås. Fru talman! Terrorism är inte på något sätt något nytt fenomen. Det är sant. Terrorism är en del av den tidigare världen och den moderna världen, en del av det moderna Europa. Vi har länder i vår omvärld, till exempel Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Italien och Grekland - listan kan göras lång - som under de senaste decennierna har drabbats av någon form av terroristattentat. Vi ser bilderna av resultaten av terroristattentaten flimra förbi på tv. Det är raserade hus, sönderslitna bilar, ruiner, lemlästade kroppar och begravningsscener. Det är detta vi vill motverka. Vi vill motverka bilderna från Nairobi, Lockerbie, Tokyo, Madrid, Beslan, Moskva och New York, och nu senast också hoten mot Lars Vilks i Sverige. Det är viktigt att betona att terrorism, extremism och fundamentalism förekommer i olika kostymer. Det som är gemensamt för dem är att de är ett hot mot det öppna, fria och demokratiska samhället. Förutsättningarna för terrorism kan vara ideologiska, religiösa, etniska eller geografiska. Jag vill i det här sammanhanget igen betona att terrorism och religionen islam som sådan inte hänger ihop. Det finns inget likhetstecken dem emellan. Däremot kan islamistiska fundamentalister och extremister utgöra ett precis lika stort hot som vänster- eller högerextremister eller för den delen fundamentalistiska separatister. Som jag sade inspireras terrorism av olika faktorer - ideologiska, religiösa, etniska eller geografiska. Sverige har de senaste årtiondena förskonats från storskaliga terrorattentat, men det finns ingen garanti för att svenskar på resor eller i tjänstgöring utomlands inte ska drabbas av terrorattentat. Faktum är att svenskar har funnits bland offren för terroristattentat i flera delar av världen. Vi kan inte blunda för verkligheten att terrorismen finns i vår omvärld och att den är ett internationellt och gränsöverskridande fenomen. Framför allt är risken stor för att vi här hemma i Sverige ska utnyttjas som bas för rekrytering, logiskt stöd och finansiering. Det finns en risk för att Sverige används som bas för planering av attentat utanför landets gränser såväl som inom landets gränser. Därför är det viktigt att vi godkänner Europarådets konvention. Vi måste samarbeta internationellt och utbyta information. Vi har ett ömsesidigt ansvar. Precis som andra länder kan ställa krav på oss i bekämpande av terrorismen kan vi ställa krav på andra länder. Kampen mot terrorismen är också viktig som förebyggande arbete för att förhindra terrorism. För att förhindra att attentat sker i Sverige eller andra delar av världen måste vi också arbeta för att mota grogrunderna för terrorism. Vi måste arbeta effektivt vid konfliktlösning för att undvika att människor rekryteras till terroristorganisationer. Det handlar om att lösa väpnade konflikter, att skapa fred och att bekämpa fattigdom. Vi behöver öka handeln med tredje världen, och vi behöver stärka demokratier. Därför tycker jag att det arbete som vår biståndsminister Gunilla Carlsson har sjösatt är mycket bra. Det tar sin utgångspunkt i att bygga och stärka demokratier och mänskliga fri- och rättigheter. Det är när stater går från icke-demokrati till demokrati som vi motar grogrunden för terrorism. Att bygga fler öppna demokratiska stater i vår värld är den främsta insats vi kan göra för att förhindra terrorismen. För att bekämpa terrorism effektivt är det viktigt att Sverige deltar i det internationella samarbetet för att utbyta information och kunskap. Den gränsöverskridande terrorismen är ett gemensamt problem för oss alla i denna värld. Därför måste vi och våra rättsvårdande instanser, inom Europa och utom Europa, samarbeta i kampen mot terrorismen. Alliansregeringens ståndpunkt är att vi ska göra det som hör hemma i ett öppet, demokratiskt och rättssäkert samhälle för att värna det öppna, demokratiska och rättssäkra samhället. Kampen mot terrorism ska utgå och utgår från respekten för den öppna fria staten. Vi har till uppgift att säkerställa effektiva, proportionerliga och väl anpassade rättssäkra insatser i kampen mot terrorismen. Vi tar kampen mot terrorismen på fullaste allvar samtidigt som vi värnar den fria öppna staten. Fru talman! Mycket kort vill jag nämna något om reservationen. Den tar sin utgångspunkt i att det är en av samhällets viktigaste uppgifter att förebygga och förhindra terrorism och annan allvarlig brottslighet. I det är vi överens, reservanter som majoriteten i utskottet. Likväl säger reservationen att detta är en företeelse som har förekommit under lång tid, och därför ska vi inte göra någonting nu. Jag vill då fråga reservanten, som är miljöpartist: Hur kan vi bekämpa terrorism genom att ingenting göra?
Johan Linander (C)
Anf. 86 Johan Linander (C)
Fru talman! Redan 2005 antog Europarådet sin konvention om förebyggande av terrorism, och Sverige undertecknade den samma år. Först nu, fem år senare, är vi framme vid att anta lagstiftning så att vi uppfyller åtagandena i konventionen. Det känns som en alldeles för långsam process egentligen, men det finns ändå partier som vill att vi ska vänta ännu längre. Vänsterpartiet och Miljöpartiet brukar i andra sammanhang hålla Europarådet högt, men just i det här fallet tycks förtroendet för Europarådet ha försvunnit. Dagens beslut gör också att vi genomför EU:s rambeslut från 2008, som i stort är likalydande med Europarådets konvention. Som tidigare har nämnts krävs det gemensamma åtgärder för att komma åt och förebygga terrorismen. Det allra viktigaste förebyggande arbetet är att förhindra rekrytering till terrorism. Jag tror inte att det effektivaste sättet att göra detta är lagstiftning. En person som är beredd att ta sig själv in i döden för att ta så många andra med sig som möjligt i döden är inte speciellt intresserad av vilken lagstiftning som finns. I stället tror jag att det är fattigdomsbekämpning, liberalisering och öppenhet i samhället, religiöst ledarskap, utbildning, demokratiutveckling som är de metoder som vi på längre sikt kan åstadkomma något med när det gäller att förhindra rekryteringen till terrorism. Men trots detta behövs en lagstiftning som vänder sig mot den som bor i Sverige, på samma sätt som Europarådets konvention vänder sig till andra länder i Europa. Personer som styr eller medverkar till att terrorangrepp kan ske utan att själva ingå, de som rekryterar personer för att utföra terrordåd eller de som utbildar någon för att utföra terrorism begår som jag ser det väldigt grova brott som ska ge kännbara straff. Fru talman! En av de frågor som vi diskuterade livligt i november 2008 när vi godkände rambeslutet - vi har ju en tvåstegsprocess när vi tar de här rambesluten, eller jag ska säga "tog", för nu kommer de inte längre i och med det nya Lissabonfördraget - var huruvida förslaget skulle kunna inkräkta på våra grundlagsskyddade rättigheter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det gällde då speciellt offentlig uppmaning till terrorism eller annan grov brottslighet. Nu kan vi se i propositionen - och alla remissinstanser har hållit med - att sådan oro är obefogad. Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens särskilda system för ansvar påverkas inte av tillträdet till konventionen eller rambeslutets bestämmelser. I artikel 2 i rambeslutet finns det dessutom en speciell bestämmelse som uttryckligen säger att rambeslutet inte ska medföra krav på medlemsstaterna att vidta åtgärder som står i strid med grundläggande principer som rör yttrandefrihet och tryckfrihet. Denna bestämmelse infördes just på initiativ av den svenska regeringen. I konventionen finns visserligen inget sådant här uttryckligt undantag, men redan i ingressen sägs det att konventionen inte är avsedd att inverka på vedertagna principer om yttrandefrihet och föreningsfrihet. Det ställs alltså inget krav på lagstiftningsåtgärder som på något sätt berör den särskilda reglering som vi har i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det tycker jag är viktigt att påpeka. Med detta i åtanke tänkte jag ställa en fråga till Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Nu är tyvärr inte Vänsterpartiet närvarande här i kammaren, så jag får väl ställa frågan till Miljöpartiets deltagare i debatten. Ni skriver i er reservation att vi inte kan försvara demokratin genom att inskränka den. Då är min fråga: På vilket sätt inskränker vi demokratin genom den här nya lagen? Jag har även en andra fråga till Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I er reservation skriver ni att den föreslagna lagstiftningen inte är tydlig. Den är inte överblickbar. Ni skriver till och med att den i högsta grad ger utrymme för godtycke. Med andra ord tycker ni inte att den här lagstiftningen är tillräckligt rättssäker. Samtidigt kan vi läsa Lagrådets yttrande, som Ulrika Karlsson var inne på. Lagrådet har just till uppgift att kontrollera nya lagars rättssäkerhet. På s. 119 i propositionen - jag tänkte faktiskt läsa hela Lagrådets yttrande - står det: Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Därför ställer jag mig frågan på vilket sätt ni i Miljöpartiet - Vänsterpartiet hade gärna fått svara om man hade varit här - har större juridisk kompetens att bedöma lagförslags rättssäkerhet än vad Lagrådets ledamöter har. Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att det är mycket glädjande att Socialdemokraterna står helt på alliansregeringens sida i den här frågan. Visst uppkommer frågan om hur de rödgröna vänsterpartierna ska komma överens i den här typen av frågor. Vi som sitter i justitieutskottet vet ju att det väldigt ofta är oenighet mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och Miljöpartiet i de rättspolitiska frågorna. Det här är långt ifrån den sista fråga den här våren som vi kommer att debattera där det visar sig att Socialdemokraterna står på Alliansens sida medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet står på andra sidan. Men det är ett problem som De rödgröna säkert redan är väl medvetna om. Vi ser fram emot ett samlat rödgrönt rättspolitiskt program inför valet. Eller det kanske blir så att ni föreslår en folkomröstning i stället för att komma överens. Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen. (Applåder)
Johan Pehrson (Fp)
Anf. 87 Johan Pehrson (Fp)
Fru talman! Jag vill instämma i applåderna till den tidigare talaren men också med Ulrika. Det var ett väldigt bra inlägg, tycker jag. Det markerar vikten av att vi tar dessa frågor på största allvar. Brottslighet har många olika orsaker. Rätt mycket brottslighet är socialt betingad. Det är människor som mår dåligt, far illa, hamnar i utsatta situationer och hamnar i brottslighet, och så går det åt pipan. Det finns grov organiserad brottslighet där man har ett enda syfte. Det är att till vilket pris som helst tjäna grova pengar för att fylla sin egen plånbok eftersom man inte behagar gå i skolan, sköta sig eller gå till ett jobb. Då vill man tjäna pengar på att sälja knark, människor och vapen eller begå rån eller på andra sätt förstöra för andra människor. Jag vill säga att det inte sällan sker med livet som insats för brottsoffren. Det finns också en brottslighet som är ideologiskt färgad, en brottslighet som vill angripa själva tanken på det öppna, fria och demokratiska samhället. Det är detta som vi pratar om nu. Vi pratar om den terrorism som inte är någon ny företeelse. Ibland tror man att terrorism är någonting som inträffade första gången den 11 september 2001, men det är inte så. Terrorismens historia går långt tillbaka i tiden. Det gäller att ha perspektivet att terrorismen kan vara färgad av politiska åsikter. Det är extremhöger eller extremvänster. Det är väldigt sällan politisk terrorism är extremliberal - det kan jag säga. Liberaler är alltid terroristers fiender. Jag är väldigt stolt över att jag själv är liberal. På senare år har det dock sagts att det är mycket ideologi på annat håll. Vi har sett hur det är i USA. Där är det kristna extremister som begår terrorbrott mot abortkliniker. Men också i vår del av världen har vi på senare år sett en terrorism som har påståtts vara en tolkning av islam. Man har försökt klä detta i något religiöst. Det är en djup vantolkning och en stor kränkning mot alla människor som är muslimer och som naturligtvis tar avstånd från allt som heter våld och terror. Historien visar också att man måste jobba brett. Johan Linander var inne på det nyss. Vi kan inte bara med lagstiftning påverka samhällsutvecklingen. Det handlar om att jobba riktigt långsiktigt och förebyggande. För det är klart att människor som är så förvridna i sina verklighetsuppfattningar och i sina värderingar att de är beredda att spränga helt oskyldiga människor, till vilket pris som helst, för en galen sak inte bryr sig om ifall vi här stiftar en lag som säger att man kan få två års fängelse om man rekryterar kompisar till det här terrordådet. Det struntar de i, kan jag säga. Det långsiktiga arbetet är viktigt. Därför är det viktigt med en bra och stark biståndspolitik där Sverige är en stark spelare med en ganska omfattande biståndsbudget. Jag vill säga att världen skulle se bättre ut om många länder tog sitt ansvar som Sverige och såg till att vara solidariska med de fattiga delarna i världen, som ofta utgör rekryteringsgrund. Ibland sägs det att terrorister är fattiga. Det är helt fel. Vi ser bevis på bevis på att det är väldigt rika organisationer. De har inte sällan sin finansiering från brottslighet. Men de är oftast inte fattiga. De är oftast inte obegåvade. Men de människor som de rekryterar är ofta människor som befinner sig i mycket utsatta situationer där fattigdom och hopplöshet gör att man lätt går på falska profeter. De utgör kanonmat i den groteska verksamhet som terrorismen är. Biståndsverksamhet och tydlighet i värderingar är viktigt. Ja, det här hänger ihop med en solidarisk flyktingpolitik. Ska vi vara trovärdiga i vårt arbete ska vi också ha en flyktingpolitik i vårt land som ger skydd till människor som kämpar mot terrorism och statsterrorism i andra länder. Det handlar också om att Sverige deltar aktivt i insatsen i Afghanistan, som vi vet är en bas för rätt mycket av den obehagligaste terrorism vi känner till och som är aktuell just nu. Den insats som svenska män och kvinnor gör där för att se till att både pojkar och flickor, framför allt flickor, får gå i skola i det här landet är en enorm insats för att man på lång sikt ska komma till rätta med terrorismens grogrund, okunskap och fattigdom. Det nämndes tidigare att det här är ett solitt arbete. FN har en mängd konventioner. Dagens ärende hänger ihop med att vi ska se till att uppfylla våra krav enligt Europarådet och EU:s direktiv på området. Det har att göra med ett rambeslut. Egentligen tog vi ett rambeslut 2002. Men det senaste är en justering som gjordes 2008. Vi ska vidta de åtgärder som anses rimliga inom demokratiska ramar för att motverka den här ideologiska brottsligheten, som ändå måste tas på allvar. Det handlar om terrorbrott i världen. Vi hörde flera otäcka terrorscener nämnas. Människor har fått sina liv förstörda. Hela familjer har kanske bombats sönder, också i Europa. Vi ska veta att också i Sverige är det en utmaning. Det finns människor här som samlar in pengar, som åker och strider i ideologiska krig i andra delar av världen. De soldaterna i de arméerna har helt andra instruktioner än de svenska soldaterna i Afghanistan. Det är personer som låter sig rekryteras till terrorgrupper och låter sig användas längst ut i terrorkampen i andra delar av världen. Flera svenskar är på sista tiden dömda för sådan här typ av brottslighet på andra håll. Vi har en hemläxa och ett ansvar att ta här. Jag vill understryka att den här lagstiftningen är viktig. Men vi måste också tänka på det förebyggande, se till att unga, företrädesvis män, i utsatta områden får hjälp och stöd att ta sig ur dessa falska profeters klor när de rekryteras, oavsett om det är till nynazism, extremism eller något religiöst ideologiskt. Det är mycket centralt. Det framgår av Lagrådet och tidigare talare att man måste ha den balans som är så viktig i ett demokratiskt samhälle. Historiskt sett har det inte varit så bra. Efter elfte september vidtogs en mängd olika åtgärder som inte var rimliga. Det finns en del här som tycker att vi ska gå ut ur EU och satsa allt på FN, men FN har visat sig inte vara så klockrent på det här området alla gånger. FN har varit starkt bidragande till att svenska medborgare har fått sina tillgångar frysta under lång tid på ett helt oacceptabelt sätt. I Sverige har det också skett övertramp när man har medverkat till utlämningar till Egypten av människor som har varit misstänkta. Det har skett på ett sätt som är helt oacceptabelt. Vi måste göra allt för att det inte ska upprepas. Jag ska avslutningsvis, fru talman, komma till att det här är ett mycket bra genomarbetat förslag. Det har beretts under lång tid. Jag är glad, och jag vill tacka Socialdemokraterna för att de har kraft att ställa upp bakom de ideal som har en så bred förankring i vårt land. Men jag måste också avslutningsvis säga att jag inte förstår hur ni ens kan tänka er att bilda en koalition med partier som tycker att terrorism inte behöver bemötas med några lagregleringar av det slag vi nu ser. Det gäller också de förvisso obehagliga men ibland nödvändiga tvångsmedel som är aktuella om man akut ska kunna bekämpa den här typen av hot. Jag hoppas att ni försöker tala era jätteröda och gröna vänner till rätta här. Det vore bra om det rådde en bred enighet i det här parlamentet om att vi ska stå bakom sansade och kloka beslut för att motverka och bekämpa terrorism. Det är ett ansvar som vi har brett från det svenska folket. Det är jag helt övertygad om. Det skjuts hål i denna möjlighet i dag att vara breda och eniga på grund av att Miljöpartiet och Vänsterpartiet har den inställning som de har i de här frågorna. Jag beklagar det djupt, för Sveriges skull men också för Socialdemokraterna faktiskt. (Applåder)
Kjell Eldensjö (Kd)
Anf. 88 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Vi lever tyvärr i dag i en tid med hatfylld, fasansfull terrorism. Det är en företeelse som kan finnas var som helst i världen. Inte minst under det senaste decenniet har man vid flera tillfällen på ett förskräckligt sätt massakrerat människogrupper och enskilda vid vidriga terrorattentat. Många oskyldiga människor har på ett förödande sätt drabbats, direkt eller indirekt. Terrorattacker är som vi alla vet gränslösa, fanatiska, oberäkneliga och oftast oförutsägbara. De kan drabba oskyldiga människor där man minst anar det. Det är därför nödvändigt att i alla länder som är demokratiska - också i Sverige - försöka åstadkomma så hög skyddsberedskap som möjligt. Människor från länder där terrorismen gror och växer har möjlighet att lätt ta sig till nästan vilka länder som helst, till USA, Europa och så vidare. Den internationella rörligheten medför en potentiell risk för att terrorister infiltrerar länder som annars inte varit utsatta för terrorism. Det kan naturligtvis också ske sådana hemskheter i Europa. Det har redan förekommit. Därför måste även Sverige göra allt för att inte svåra terrordåd ska ske i vårt land. Det är väldigt viktigt att länder över världen samarbetar i strävan att bli förskonade från terroristattacker. Inte minst gäller det att inom EU ha en gemensam strategi och väl utformade åtgärder i syfte att förebygga terrorism i medlemsländerna. Fru talman! Det betänkande som behandlas här i kammaren i dag är ett fullföljande av rambeslutet från 2008, som har sagts. Det är alltså en följdlagstiftning i enlighet med Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. Enligt min och Kristdemokraternas mening skulle det vara blåögt att inte se till att denna följdlagstiftning inte blir en urvattnad sådan. Samtidigt ska naturligtvis inte lagstiftningen sträcka sig längre än vad nöden kräver. Vi tycker att betänkandet är väl avvägt i detta sammanhang. Det är viktigt att inte vara naiv och tro att vi inte skulle kunna bli föremål för allvarlig terrorism. Det finns ingen garanti för att sådant inte skulle kunna planeras för Sverige om någon enskild terrorist eller terroristgrupp skulle finna det lämpligt att av strategisk eller annan orsak planera en attack. Därför är det mycket angeläget att det här betänkandets förslag kommer på plats snarast i sin helhet för att vi så långt det är möjligt ska förebygga terrorism. Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att även Kristdemokraterna poängterar vikten av att straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism nu kommer på plats. Därför tog jag till orda i debatten, eftersom Otto von Arnold inte kunde delta på grund av flygets kaos - som väl är inte på grund av terrorism. Han kunde alltså inte vara närvarande. Då tog jag platsen här. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-04-21
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    dels antar regeringens förslag till
    1. lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet,
    2. lag om ändring i rättegångsbalken,
    3. lag om ändring i lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott,
    dels godkänner
    4. Europarådets konvention av den 16 maj 2005 om förebyggande av terrorism,
    5. en förklaring enligt artikel 20.1 och 20.2 i konventionen,
    6. en förklaring enligt artikel 1.2 i konventionen.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:78 punkterna 1-6 och avslår motion 2009/10:Ju2 yrkandena 1-4.
    • Reservation 1 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1070023
    m830013
    c21008
    fp23005
    kd17007
    v01705
    mp01405
    -0001
    Totalt25131067
    Ledamöternas röster