Rasmus Ling (Grn)

Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) Utrikeshandelsminister och minister med ansvar

Datum

2021-01-14

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

16

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Reglerna för brottskadeersättning ska ändras så att inget avdrag ska göras på summan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som utsätts för ett brott kan ha rätt till skadestånd från gärningsmannen. I de fall då gärningsmannen inte kan betala skadeståndet kan brottsoffret istället få så kallad brottsskadeersättning, det vill säga att det istället är staten som betalar. Med de nuvarande reglerna görs ibland ett avdrag på 1 500 kronor från den summa brottsoffret får i brottsskadeersättning

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner om skadestånd och brottsskadeersättning från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 20 minuter

Justering

2020-04-16

Datum

2020-04-17

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer.

• Rättsväsendet bör se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra utsatta personer. Riksdagen vill att Åklagarmyndigheten får i uppdrag att göra en uppföljning för att se om ytterligare straffskärpningar behöver föreslås.
• Riksdagen vill att regeringen ska ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet. Syftet är att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn.

Riksdagens ställningstagande kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor om våldsbrott och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

43

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens program om stöd till start av näringsverksamhet; vilka effekter det har haft samt hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer till Arbetsförmedlingen, bland annat om att ge förbättrad information om eget företagande och att göra mer systematiska uppföljningar efter programslut.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet om stöd till start av näringsverksamhet.

Riksdagen noterar att Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att ge tydligare information till deltagarna om överskuldsättning. Vidare anser riksdagen att i dessa oroliga tider måste allt fokus för Arbetsförmedlingen vara situationen här och nu och på att göra det möjligt för alla som skrivs in hos myndigheten att få det stöd de behöver. Det är därför inte lämpligt att nu överväga en genomgripande översyn av hela programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Riksdagen sa därmed nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2020-04-23

Datum

2020-04-24

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen håller en särskild debatt om förnedringsrånen. Debatten har begärts av Moderaterna. Från regeringen deltar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Datum

2020-04-03

För att aktieägare och medlemmar ska kunna delta och utöva inflytande i så stor utsträckning som möjligt utan att öka risken för att coronaviruset sprids föreslår regeringen tillfälliga regler för bolags- och föreningsstämmor.

Med de tillfälliga reglerna ökar möjligheten för aktieägare och medlemmar att poströsta eller att lämna in en fullmakt för att delta i stämman via ombud. Reglerna om vem som får anlitas som ombud lättas också upp, och det blir möjligt för ett ombud att företräda ett större antal medlemmar eller aktieägare. Bestämmelserna gäller bland annat för aktiebolag, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna gäller under perioden 15 april till 31 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-04-02

Datum

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-02

Debatt

2020-04-03

Beslut

2020-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om integration, i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att det redan pågår arbete på området.

Förslagen rör bland annat nyanlända invandrares etablering, samhällsorientering för nyanlända invandrare och civilsamhällets roll i integrationsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2020-03-26

Datum

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Regeringen beslutade tidigare i år att tillsätta en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Riksdagen anser att utredningens uppdrag behöver kompletteras och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att senast den 1 maj 2020 besluta om nya direktiv för utredningen. Syftet är att få fram skarpare förslag för att skydda arbetstagare och hindra missbruk av systemet.

Förslaget om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att utskottet på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2020-03-26

Datum

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2019 om svenskt medborgarskap. Förslagen handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt förlängning av tiden för hemvist.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2020-03-26

Datum

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen har behandlat cirka 280 motioner om infrastrukturfrågor och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om drift och underhåll av statliga vägar.

Riksdagen sa nej till motionerna, som bland annat handlar om upprustning och utbyggnad av vägar och järnvägar runt om i landet, ett jämställt transportsystem, hållbara transporter, samhällsekonomiska analyser och finansieringsfrågor. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, de vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen vill dock understryka vikten av att säkerställa en samhällsekonomisk, effektiv och långsiktig hållbartransportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utskottet avser också att följa utvecklingen av transportsektorns utsläpp av växthusgaser mycket noga samt understryker att ett effektivt, tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar.

Behandlade dokument

178

Förslagspunkter

18

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2020-03-12

Datum

2020-03-13

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Socialminister Lena Hallengren (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Utbildningsminister Anna Ekström (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Socialminister Lena Hallengren (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2020-02-06

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-22

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

57, 156 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-18

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

35

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

48, 142 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Inrikesminister Mikael

Datum

2019-12-05

Särskild debatt

Datum

2019-11-29