Linus Sköld (SocDem)

Motion till riksdagen 2022/23:1562 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Förbättring av nattågstrafiken till och från Norrland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att bolag som bedriver svensk nattågstrafik får i uppdrag att förbättra fordonsparken,

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

2

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Interpellation 2022/23:24 Kulturskolan som en del av välfärdssamhället av Linus Sköld (S) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Den kommunala musikskolan startade i liten skala under 1940-talet, och under 60-talet blev den kommunala musikskolan betydligt mer vanlig. Innan den kommunala musikskolans utveckling hade

Inlämnad

2022-11-04

Besvarare

Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Fråga 2022/23:70 Lärarkrisen i norra Sverige av Linus Sköld (S) till Statsrådet Lotta Edholm (L) I början av hösten märktes den yttersta konsekvensen av lärarbristen på Raketskolan och Vittangi skola i Kiruna kommun. Skyddsombudet stoppade arbetet för att arbetsmiljön för de lärare som hade alltför få behöriga kollegor

Inlämnad

2022-11-18

Besvarare

Utbildningsminister Mats Persson (L)

Interpellation 2022/23:23 Religiösa friskolor av Linus Sköld (S) till Statsrådet Lotta Edholm (L) Skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Saklighet och allsidighet, demokratins ideal och mänskliga rättigheter är fundament för den svenska skolan. Men denna princip har undantag. Skolor med

Inlämnad

2022-11-03

Besvarare

Statsrådet Lotta Edholm (L)

Interpellation 2022/23:22 Skolmarknaden av Linus Sköld (S) till Statsrådet Lotta Edholm (L) Det svenska skolsystemet har blivit en marknad. Men elever och deras lärande lämpar sig oerhört dåligt som handelsvaror. Skolpengen, köerna och den fria etableringsrätten har försvagat skolans förmåga att kompensera för skillnader

Inlämnad

2022-11-03

Besvarare

Statsrådet Lotta Edholm (L)

Fråga 2022/23:55 Vinstbegränsning eller vinstförbud av Linus Sköld (S) till Statsrådet Lotta Edholm (L) Praktiska gymnasiet i Luleå bedriver transportprogrammet. De får enligt riksprislistan nästan 200 000 kronor per elev och år för att göra det. Under första veckan i november publicerade tidningen NSD en omfattande

Inlämnad

2022-11-10

Besvarare

Statsrådet Lotta Edholm (L)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Utrikesminister Tobias Billström (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Skolminister Lotta Edholm (L) Utrikesminister Tobias Billström (M) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-10-27

Fråga 2022/23:28 Skyddsstopp och lärarbrist av Linus Sköld (S) till Statsrådet Lotta Edholm (L) Underskottet på behöriga lärare är stort. Det framstår som att läraryrket inte är ett yrke med nog hög attraktivitet. Det finns många platser på lärarprogrammet, men söktrycket viker. Under de två senaste mandatperioderna

Inlämnad

2022-10-27

Besvarare

Statsrådet Lotta Edholm (L)

Fråga 2022/23:11 Kulturskolan av Linus Sköld (S) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Kulturskolan är en mycket viktig verksamhet för barns möjlighet att utöva kultur. Den har gett många unga människor tillgång till den bildning och självkänsla det kan innebära att lära sig estetiska uttrycksformer som att spela

Inlämnad

2022-10-25

Besvarare

Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Utbildning och forskning

Datum

2022-10-20

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

• Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
• Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
• Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 184 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Finansmarknadsminister Max Elger (S)​Integrations- och migrationsminister Anders

Datum

2022-05-05

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Varje skola har skyldighet att se till att det finns god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel och regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om grundläggande frågor om utbildning. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att en del åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, en trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov samt läromedel och skolbibliotek.

Behandlade dokument

102

Förslagspunkter

22

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-01

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som handlar om lärare och elever. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser redan finns, pågående arbete och aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om läraryrket, fortbildning, rektorer och skolledare, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, särskilt begåvade elever och elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

Behandlade dokument

88

Förslagspunkter

23

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Utrikesminister Ann Linde (S) EU-minister Hans Dahlgren (S)​Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-03-31

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister

Datum

2022-03-24

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Civilminister Ida Karkiainen (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-01-27