Lena Hallengren (SocDem)

Datum

2017-05-04

Betyg införs på försök från årskurs 4. Regeringen får rätt att starta upp en sådan försöksverksamhet och sätta upp lämpliga regler. Som mest ska 100 skolor kunna delta i försöksverksamheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, vilket innebär att skollagen ändras.

En förutsättning för att en försöksverksamhet ska kunna starta är dock att det finns ett intresse av att delta hos berörd skolas rektor och lärare. Innan en försöksverksamhet startas upp ska också berörda föräldrar och elever ha fått information om det och ha haft möjlighet att framföra sina åsikter.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2017. Det innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

25, 77 minuter

Justering

2017-02-23

Datum

2017-02-24

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Datum

2017-02-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

121, 319 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-13

Datum

2016-11-24

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

1

Datum

2016-10-03

Utskottsberedning

2016/17:NU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

1

Datum

2016-10-03

Utskottsberedning

2016/17:NU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

1

Datum

2016-10-03

Utskottsberedning

2016/17:UU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

1

Datum

2016-10-03

Utskottsberedning

2016/17:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:NU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:NU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:NU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

4

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:MJU15 2016/17:MJU7

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 33 minuter

Justering

2016-06-16

Datum

2016-06-17

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Datum

2016-05-19

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
• Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
• Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
• För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

39

Reservationer

65 

Anföranden och repliker

43, 166 minuter

Justering

2016-04-28

Datum

2016-04-29

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-12

Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.

Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

34, 128 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går 69,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till barn och ungdomsutbildning, universitet och högskolor och forskning.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

97, 273 minuter

Justering

2015-12-10

Datum

2015-12-11

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17

Reglerna som gäller internationella skolor i Sverige ändras. En internationell skola ska definieras som en skola där utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan och som i första hand riktar sig till elever som bor i Sverige under en begränsad tid.

Det blir tydligare vilka elever med svensk skolplikt som har möjlighet att gå i en internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman. Systemet för att godkänna en internationell grundskola med enskild huvudman kommer i stort att motsvara systemet för fristående skolor. Även kommuner ska få vara huvudmän för internationella skolor på grundskolenivå om det behövs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2015-11-19

Datum

2015-11-20

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Datum

2015-11-05