Ingemar Kihlström (ChrDem)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande:

• Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning.
• Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier.
• Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.
• Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas.
• Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps.
• Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps.
• Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas.

Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina.

De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 56 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-23

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.

Förslaget innebär bland annat att

• kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
• det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
• det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
• det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
• anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
• barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.

Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

57, 182 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-28

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt.

Den nya vapenlagen innebär bland annat att

• kraven för innehav av skjutvapen förtydligas
• regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare
• femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande
• ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur
• det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 130 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder.

En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.

I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde.

Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2026-04-14

Datum

2026-04-14

Bordläggning

2026-04-21

Debatt

2026-04-22

Beslut

2026-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag som rör kriminalvården i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om Trygghetsberedningens förslag, utbyggnaden av anstalter och häkten samt en utredning av intagna kvinnors behov.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

21

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 59 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-02

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-16

Riksdagen sa nej till 157 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om anhöriginvandring och asylprocessen.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

30

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

92, 243 minuter

Justering

2026-03-31

Datum

2026-04-09

Bordläggning

2026-04-14

Debatt

2026-04-15

Beslut

2026-04-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Jämställdhetsminister Nina

Datum

2026-03-26

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag där villkoren för arbetskraftsinvandring skärps, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.

Bland annat införs det ett krav på heltäckande sjukförsäkring och ett lönekrav som villkor för arbetskraftsinvandring. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet medan andra yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har dömts eller är misstänkt för vissa brott eller har blivit påförd vissa sanktioner.

Lagändringarna innebär även att två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. Samtidigt höjs den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Vidare förlängs tillståndstiden för så kallade EU-blåkort och för säsongsarbete. Dessutom utökas möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

60, 168 minuter

Justering

2026-03-10

Datum

2026-03-11

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-18

Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet.

Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas.

Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.

De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2026-03-17

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-18

Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om försörjnings- och lönekrav, åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk och skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

61, 179 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-18

Bordläggning

2026-02-25

Debatt

2026-02-26

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år.

Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.

Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-18

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete.

Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2026-01-20

Datum

2026-01-21

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden inte är effektiv och har ett flertal brister. Bland annat när det kommer till att säkerställa korrekta beslut, samt att handläggningstiderna är oskäligt långa i många medborgarskapsärenden. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Migrationsverket och regeringen om åtgärder för en effektivare hantering av medborgarskapsärenden och för att säkerställa korrekta beslut i dessa.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat ny lagstiftning, förstärkt styrning och effektivisering.

Riksdagen vill betona vikten av att besluten i medborgarskapsärendena är korrekta och fattas inom rimlig tid. Riksdagen ser därför positivt på regeringens åtgärder för att förbättra hanteringen av ärendena. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

30, 88 minuter

Justering

2026-01-13

Datum

2026-01-14

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-28

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti.

Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 90 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår och höjt bostadstillägg.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2025-12-11

Datum

2025-12-11

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Utbildnings- och integrationsminister

Datum

2025-12-11

Totalt cirka 13,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 5,5 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,2 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

77, 221 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att fler ska kunna avtjäna sina fängelsestraff med elektronisk övervakning, så kallad fotboja.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag följande:

• Fängelsestraff på upp till ett år och sex månader ska kunna avtjänas med elektronisk övervakning. I dag är gränsen sex månader. Den dömde ska befinna sig i sin bostad eller i nyinrättade kontrollerade boenden som drivs av Kriminalvården.
• Om straffet överstiger sex månader ska en fördjupad lämplighetsprövning göras innan det fattas beslut om elektronisk övervakning i bostaden.
• En ny form för att verkställa fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, införs. Den ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026. I fråga om verkställighet i kontrollerat boende ska dock den nya lagen tillämpas första gången den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-22

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialminister Jakob Forssmed (KD) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) Socialminister Jakob Forssmed

Datum

2025-10-23