Hans Ekström (SocDem)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

• KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
• Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
• Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
• När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
• Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
• Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

42, 26 minuter

Justering

2015-06-02

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.

Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.

Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2015-06-02

Datum

2015-06-03

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Riksdagen uppmanade regeringen att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering. Regeringen bör prioritera följande områden:

• Satsningar för att bekämpa antiziganism och diskriminering, bland annat i form av ett kraftigt agerande mot hatbrott.
• Vitboken om övergreppen mot romerna bör spridas även i fortsättningen.
• De metoder som fem pilotkommuner utvecklat i sitt arbete med romsk inkludering bör spridas mer.
• Verksamheten med så kallade brobyggare, alltså personer som har romsk språk- och kulturkompetens, bör utvecklas och spridas till fler kommuner och myndigheter.
• Fortsatta åtgärder behövs för att öka jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar.
• Utveckling och produktion av lärverktyg på samtliga språkliga variationer av romani chib bör främjas.
• De åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för romsk inkludering bör utvärderas under 2015.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 69 minuter

Justering

2015-03-26

Datum

2015-04-13

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:KrU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:TU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:KrU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2014/15:CU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-10

Förslag

1

Datum

2014-11-10

Utskottsberedning

2015/16:UbU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-07

Förslag

2

Datum

2014-11-07

Utskottsberedning

2014/15:MJU8 2014/15:TU11

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2014-11-07

Förslag

1

Datum

2014-11-07

Utskottsberedning

2014/15:TU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-07

Förslag

1

Datum

2014-11-07

Utskottsberedning

2014/15:KrU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-07

Förslag

1

Datum

2014-11-07

Utskottsberedning

2014/15:FiU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2014-11-07

Förslag

1

Datum

2014-11-07

Utskottsberedning

2014/15:NU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Datum

2014-05-22

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Inlämnad

2014-03-19

Besvarare

Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Inlämnad

2014-04-02

Förslag

10

Datum

2014-04-01

Utskottsberedning

2013/14:KU21

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 10 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 som rör de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om sannings- och granskningskommissioner om registreringen av romer, stärkt arbete mot antiziganism, antisemitism och islamofobi, finlandssvenskarnas ställning som nationell minoritet, sametinget, finskans ställning som minoritetsspråk och äldreomsorg på finska.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Beredning

2014-03-04

Justering

2014-03-20

Datum

2014-03-20

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-03-27

Riksdagen sa nej till motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2013. Motionerna handlar bland annat om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekrytering till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 13 minuter

Beredning

2014-01-14

Justering

2014-01-23

Datum

2014-01-27

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Inlämnad

2014-01-15

Förslag

9

Datum

2014-01-15

Utskottsberedning

2013/14:KU34

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Inlämnad

2013-12-18

Besvarare

Lena Ek (C)