Kommunala och regionala frågor

Herr talman! Vi ska diskutera de kommunala frågorna, det kommunala självstyret och de förslag i form av motioner som har kommit in inom det området. Det kommunala självstyret i Sverige är grundlagsfäst och har en väldigt stark ställning. Det beror mycket på att det kommunala självstyret sedan det kom till på 1860-talet har utvecklats via successiva reformer där man har tagit till sig olika saker undan för undan. Därför är det värdefullt att det läggs fram olika förslag för hur det kommunala självstyret kan utvecklas. Därför kan det verka lite snålt att jag yrkar bifall till förslaget i KU:s betänkande med undantag för punkt 7 där jag yrkar bifall till reservationen. KU:s betänkande innebär ju faktiskt avslag på motionerna. Jag ska ändå nämna en av motionerna som ligger och säga att jag tycker att motionären talar om något som är ett stort problem och som vi kommer att tvingas ta tag i inom det svenska samhället. Det gäller den motion som ligger om kommunreformen i Skåne, men jag skulle nog vilja säga att behovet av en kommunreform finns i hela Sverige. Vi har i stora delar av landet uppenbara problem med väldigt små kommuner som inte längre förmår leverera den samhällsservice som medborgarna har rätt till eller upprätthålla tillräcklig kvalitet vid rekrytering av personal. Det börjar faktiskt också bli problem med rekrytering av förtroendevalda. Jag satt själv med i en statlig utredning som lade fram ett förslag om möjligheter för små kommuner att minska sina fullmäktigeförsamlingar. Bakgrunden till det är uppenbara problem för de politiska partierna att hitta tillräckligt med kandidater i mindre kommuner. Därför menar jag att den här frågan säkert kommer att återkomma till riksdagens bord senare. Den fråga där vi vill reservera oss mot majoritetsförslaget i utskottet gäller punkt 7. Den handlar om bestämmelser runt tolkverksamheten och möjligheter för kommuner att utföra tjänster åt andra kommuner inom tolkverksamheten. I dag är det så att kommunerna egentligen inte har möjlighet att utföra service åt varandra. Man ska antingen upphandla enligt lagen om offentlig upphandling på det vanliga, ganska krångliga sättet eller också ska man bilda kommunalförbund, vilket är en ganska omfattande byråkratisk åtgärd med ett stort omgivande regelverk, för att kunna utföra tjänster åt varandra. Vi menar att det påverkar kvaliteten på tolktjänster menligt att större kommuner inte kan hjälpa mindre kommuner på ett ganska enkelt sätt genom att utföra tjänster åt varandra. Därför menar Lena Sommestad i den motion som hon har lagt fram att man behöver göra förändringar i lagstiftningen som möjliggör detta. Därför yrkar jag bifall till den reservation som ligger på punkt 7.

Herr talman! En av förutsättningarna för att vi ska ha en levande demokrati är att vi har tillräckligt många människor som är politiskt engagerade. Därför är det ganska oroande att man då och då ser uppgifter om just det som Hans Ekström nämnde, att det är svårt att få folk att engagera sig. Många unga som är engagerade tröttnar ganska fort och lämnar kommunpolitiken. Det kan naturligtvis i vissa fall bero på hot. Det kan bero på många andra saker. Men det kan också bero på att de uppfattar kommunpolitiken som ganska obegriplig, och det är inte så konstigt om de är företrädare för ett litet parti. För att förstå politiken behöver man veta vad som händer i styrelser, nämnder och arbetsutskott. Vi tror att det skulle vara mycket lättare att möjliggöra för folk att förstå vad som händer och på det sättet hålla engagemanget vid liv om det var möjligt även för den som företräder ett litet parti att åtminstone få närvara vid arbetet, höra vad som händer och kunna förklara det för de väljare som har valt vederbörande. Ibland noterar vi dessutom att det efter ett val görs en förändring och man krymper de här utskotten så att det blir ännu svårare att få plats. Då finns risken att många, inte bara unga utan andra företrädare för just mindre partier, inte kan undgå att höra budskapet: Håll er utanför! Demokratin sköter vi bäst själva. Detta är en mycket olycklig utveckling, och det är mot den bakgrunden jag yrkar bifall till vår reservation.

Herr talman! Det här betänkandet behandlar motioner från den allmänna motionstiden. Det är kul att se så många ledamöter som är intresserade av de kommunala frågorna. Här finns motioner om allt från oberoende kommunal revision, kommunindelning och titeln borgmästare till representation i nämnder och kommunal tolkförmedling, för att nämna några. Om motionen om representation i nämnder, utskott och styrelser vill jag säga att det i dag finns regler om proportionella val i kommunallagens 5 kap. 46 §. Där står det att om en minoritet begär det ska lagen tillämpas, vilket också framkommer tydligt i betänkandet. Om man utgår från motionärernas förslag skulle motionen om kommunal tolkförmedling enligt Statskontoret inte leda till några uppenbara förbättringar. Här håller jag med Statskontoret i det som framkommer i rapporten En tolkningsfråga , som kom för några år sedan. I den slås det fast att den nuvarande organisationen är bra. Utskottet konstaterar att man kan lösa situationer av det slag som motionärerna pekar på inom dagens regelverk. Motionen om att införa titeln borgmästare tycker jag är intressant. Som utskottet konstaterar skulle det vara svårt med hänsyn till att borgmästare i Sverige historiskt sett inte i första hand förknippades med politik. I höstas beslutade riksdagen i betänkandet Vital kommunal demokrati om ändringar i kommunallagens 4 kap. 2 §. Syftet var att få ett förtydligande om förtroendevalda som innehar uppdrag på hel- eller deltid och deras olika roller i styrningen av kommunerna och landstingen. Det är fortfarande fritt fram för kommuner och landsting att använda andra benämningar än kommunalråd, landstingsråd och oppositionsråd. Den möjligheten kvarstår. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Redan på 1800-talet skedde den första kommunreformen, när man slog ihop socknarna ute i de svenska bygderna. Vi vet sedan att det skedde två reformer på 1900-talet: i början av 1950-talet och i början av 1970-talet. Jag tror faktiskt att tiden är mogen för att titta på en ny reform. Vi står inför stora utmaningar i framtiden, med ett mindre antal arbetsföra som ska försörja ett större antal äldre. Detta kommer att medföra påfrestningar för kommuners service och verksamheter gentemot sina medborgare. Det gäller både skolan, äldreomsorgen och all annan service som en kommun lagligen ska ha. Redan i dag hör man nästan varje vecka någon berättelse eller redogörelse från kommuner som inte klarar sina uppgifter på grund av otillräcklig kompetens, bristande resurser och också ibland politisk oförmåga av olika anledningar. I många fall har kommuninvånarna inte mycket att erinra om när det gäller var kommunledningskontoret ligger eller var den politiska ledningen finns. Det som är viktigt är att den kommunala servicen fungerar. Vi måste ha ekonomiskt bärkraftiga kommuner i framtiden som har en stabil bas att stå på. Fru talman! Det är förödande för ett samhälle när en kommun misslyckas med detta och är tvungen att ta till stora avgifts- eller skattehöjningar för att bromsa en negativ utveckling. I Danmark genomfördes en kommunreform för ett antal år sedan. Där var ett av de viktiga benen att en kommun ska ha minst 30 000 invånare för att klara sig någorlunda självständigt. Vi vill alla att kommunerna ska klara sina åtaganden i framtiden. När många människor blir äldre pressas kommunerna genom att många kompetenta arbetare och tjänstemän går i pension samtidigt som behovet av mer omsorg ökar. En sammanslagning av kommuner är en omfattande process som kräver genomgripande utredningar och att man har kommunerna med sig i det arbetet. Dagens kommuner har väldigt olika ekonomiska förutsättningar, vilket är en utmaning i sig. Dessutom är namnfrågan i en ny kommun en inte oväsentlig fråga för att behålla identiteten i ett visst geografiskt område. Men om vi ska ha en skola, en omsorg och en service i framtiden som är bra för medborgarna bör frågan om en kommunreform tas upp redan nu.