Camilla Brodin (ChrDem)

Motion till riksdagen 2021/22:4426 av Camilla Brodin m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:124 Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att 6 fjärrkylelagen

Inlämnad

2022-03-07

Förslag

2

Datum

2022-03-07

Utskottsberedning

2021/22:NU18

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Fråga 2021/22:1194 Torven och Sveriges beredskapsförmåga av Camilla Brodin (KD) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S) Vi ser att den svenska energitorven är en bransch i motvind. Det finns en utbredd uppfattning om att torv är ett fossilt bränsle och därmed något som bör utrangeras från den svenska energimixen. Detta

Inlämnad

2022-03-02

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

27

Reservationer

62 

Anföranden och repliker

19, 102 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

13

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Fråga 2021/22:1076 Affärsmetoderna på elhandelsmarknaden av Camilla Brodin (KD) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S) Det är viktigt att man kan känna trygghet när man ingår ett avtal och att rättstryggheten är stark. Detta finns det en bred politisk samsyn kring. Nyligen släppte Energimarknadsinspektionen en rapport

Inlämnad

2022-02-11

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fråga 2021/22:1075 Vindkraften och det kommunala vetot av Camilla Brodin (KD) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) Det har gjorts en statlig utredning som har analyserat frågan om det kommunala vetot och vindkraften En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53). Nu har det gått cirka ett halvår och

Inlämnad

2022-02-11

Besvarare

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Riksdagen håller en särskild debatt om de höga elpriserna i Sverige. Debatten har begärts av Kristdemokraterna. Från regeringen deltar energiminister Khashayar Farmanbar (S). Direkt därefter är det interpellationsdebatter. Tid: Fredagen den 4 februari klockan 9 Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm

Datum

2022-02-04

Motion till riksdagen 2021/22:4387 av Larry Söder m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:85 En ny konsumentköplag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att näringsidkarens ansvarsperiod för fel ska vara två år och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2022-02-02

Förslag

4

Datum

2022-02-02

Utskottsberedning

2021/22:CU3

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 3 avslag, 1 bifall,

Interpellation 2021/22:256 Snabbare utbyggnad av elnäten av Larry Söder (KD) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) Befolkningsökning och klimatutmaningar ställer höga krav på elnäten, och nyligen trädde den nya lagen om moderna tillståndsprocesser i kraft. Det är ett steg på vägen, men för att lagen på

Inlämnad

2022-01-11

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Civilminister Ida Karkiainen (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-01-27

Motion till riksdagen 2021/22:4380 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2021/22:80 Riksrevisionens rapport om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör få i uppdrag att utveckla effektivare

Inlämnad

2022-01-26

Förslag

4

Datum

2022-01-26

Utskottsberedning

2021/22:TU16

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 3 avslag, 1 bifall,

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen.

Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen. Bland annat ser riksdagen positivt på att regeringen avser att fortsätta arbeta med ständiga förbättringar inom området och välkomnar också regeringens avsikt att fortsätta utveckla sin rapportering till riksdagen när det gäller företagens hållbarhetsarbete.

Därmed lade riksdagen de båda skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om statligt ägda företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2021-12-16

Datum

2021-12-22

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som syftar till att förkorta betalningstiderna i näringslivet.

Beslutet innebär bland annat att svenska företag som har fler än 250 anställda varje år ska rapportera uppgifter till Bolagsverket om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som har färre än 250 anställda.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 48 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Mikael Damberg (S) Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Finansminister Mikael

Datum

2022-01-13

Fråga 2021/22:697 Vårdnadshavares rätt att ta del av omyndiga barns digitala vårdkontakter via 1177 av Camilla Brodin (KD) till Socialminister Lena Hallengren (S) Tonårsföräldrar kan i dag upptäcka att man blivit utestängd från sina barns tand- och sjukvårdskontakter på 1177. Möjligheten att beställa ett pandemitest,

Inlämnad

2022-01-04

Besvarare

Socialminister Lena Hallengren (S)

Totalt cirka 9,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling, cirka 997 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel och cirka 816 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Tillväxtverket får drygt 664 miljoner kronor.

Riksdagens beslut är 90 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till näringslivsutveckling.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 110 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa ja till näringsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för 2022 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 4,7 miljarder kronor. Genom riksdagens rambeslut får utgiftsområdet 500 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Mest pengar går till regionala utvecklingsåtgärder, cirka 2 miljarder kronor. 1,6 miljarder kronor går till Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 650 miljoner kronor till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027.

Beslutet om utgiftsområdet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslaget till regionala utvecklingsåtgärder. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-09

Cirka 3,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Bland annat går cirka 1,4 miljarder kronor till energiforskning och cirka 578 miljoner kronor går till energiteknik. Cirka 419 miljoner kronor går till Statens energimyndighet och 361 miljoner kronor till elberedskap.

Beslutet om utgiftsområdet är 1,2 miljarder kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till infrastruktur för elektrifierade transporter, till energiteknik och till insatser för energieffektivisering.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

66, 152 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Regeringen bör initiera åtgärder för att så kallade drivmedelsstationer, mackar, på landsbygderna ska få möjlighet att uppfylla skärpta miljö- och säkerhetskrav som börjar gälla 1 juli 2022. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att

• snarast initiera en kartläggning av hur många mackar som ännu inte har gjort de nödvändiga uppdateringarna, bland annat för att se om det kommer att uppstå områden som helt saknar närhet till sådan service
• se över om statsstödsregler står i vägen för att kunna möjliggöra olika typer av utbetalningar till mackägare i områden där servicen är gles
• undersöka möjligheterna att göra förskottsutbetalningar för att mackägare i områden med gles service ska kunna uppdatera sin utrustning enligt de skärpta kraven
• se över möjligheterna att ge tillfällig dispens till mackar som inte har gjort eller bedöms hinna göra nödvändiga investeringar i områden där servicen är gles.

Mackar i glesbefolkade områden bidrar, utöver drivmedel, ofta med viktiga servicefunktioner som post- och apoteksbud. Syftet med beslutet är att säkra att mackarna inte läggs ner på grund av kostsamma investeringar.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från M och C från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 62 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-29

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Motion till riksdagen 2021/22:4335 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avsteg från frivillighet

Inlämnad

2021-12-01

Förslag

14

Datum

2021-12-01

Utskottsberedning

2021/22:MJU18

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 14 avslag