Annika Hirvonen (Grn)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) Civilminister Ardalan Shekarabi (S) Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson

Datum

2017-09-28

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Riksrevisionen har granskat om gränskontrollerna upprättades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i sin tur lämnat en redogörelse till riksdagen om hur man ser på Riksrevisionens rapport.

Enligt Riksrevisionen var regeringens beslut att återinföra gränskontroller otydligt, liksom instruktionerna för hur de tillfälliga gränskontrollerna skulle genomföras och deras syfte. Regeringen håller inte med om revisionens bedömning. Enligt regeringen har den fattat ett beslut om att det ska återinföras gränskontroller och Polismyndigheten har verkställt beslutet. Regeringen delar heller inte Riksrevisionens uppfattning om att uppföljningen av beslutet om att återinföra gränskontroll har varit bristfällig. Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av granskningsrapporten.

Riksdagen gör ingen annan bedömning än regeringen i ärendet och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2017-06-08

Datum

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

14, 63 minuter

Justering

2017-06-08

Datum

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Föräldrar som invandrar till Sverige med sina barn får begränsad föräldrapenning. Regeringen vill att penningen ska anpassas efter barnets ålder. Förslaget innebär att föräldrarna har rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Även vid flerbarnsfödsel ska föräldrapenningen begränsas. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar. Föräldrar som kommer till Sverige med äldre barn kan i dag få tillgång till lika många dagar med föräldrapenning som om barnet vore nyfött. Syftet med lagändringen är att få bort den överkompensationen och att underlätta familjernas etablering i samhället.

Riksdagen säger ja till lagförslaget och att lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-24

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

26

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2017-04-06

Datum

2017-04-07

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Den 28 april klockan 9 hålls en aktuell debatt om attentatet i Stockholm. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Inrikesminister Anders Ygeman (S) deltar.

Datum

2017-04-28

Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 47 minuter

Justering

2017-04-20

Datum

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.

Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.

En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

23

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
• Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
• Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
• Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
• Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
• Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
• Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
• Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

46

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-06-02

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Trots att flera lagändringar har gjorts för att komma till rätta med oseriös utlåning av snabblån finns det problem i branschen och många hamnar i en skuldfälla. Riksdagen uppmanar därför i ett tillkännagivande regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Åtgärderna bör framför allt riktas mot brister vid kreditprövningen och marknadsföringen av krediter.

Riksdagen anser också att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Detta eftersom konsumentköplagens regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att verka både nationellt och inom EU för att se över om reglerna vid köp av djur är ändamålsenligt utformade.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om konsumenträtt. Dessa handlar bland annat om reklam riktad till barn, bluffakturor, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, telefonförsäljning, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

24

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-29

Debatt

2017-03-30

Beslut

2017-03-30

Den 17 mars klockan 11 hålls en aktuell debatt om tryggheten i Sverige. Debatten har begärts av Moderaterna. Inrikesminister Anders Ygeman (S) deltar. Debatten kan ses direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2017-03-17

Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.

Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.

Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014-2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

65, 215 minuter

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

För att polisen ska få större möjlighet att ägna sig åt sin kärnverksamhet får Kriminalvården nu rätt att transportera frihetsberövade personer åt andra myndigheter.

Förändringen innebär också att polisen får rätt att överlämna transporter av frihetsberövade till Kriminalvården. Dessutom ska myndigheter som får begära hjälp med att flytta en frihetsberövad person i vissa fall vända sig direkt till Kriminalvården, i stället för till polisen. Reglerna om när en begäran om hjälp med transport får göras blir också tydligare.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 32 minuter

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-20

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.

Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2017-01-19

Datum

2017-01-19

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Regeringen har lämnat en skrivelse med handlingsplanen 2016-2018 för att skydda för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på handlingsplanen. Utskottet anser, precis som regeringen, att arbetet mot detta bör vara en högt prioriterad fråga. Utskottet tror att åtgärderna i handlingsplanen kommer att minska riskerna för dessa brott och tror att det som föreslås kan:

• öka effektiviteten och samordningen hos statliga myndigheter
• utveckla kunskapen inom området
• förebygga och hindra brott mot barn
• ge barn det stöd de behöver.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner inom området. Motionerna handlade bland annat om förbättring och effektivisering av arbetet mot människohandel, polisens arbete mot barnprostitution samt möjligheten att ändra straffreglerna för grooming.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

20

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

25, 80 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) Inrikesminister Anders Ygeman (S) Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) EU- och handelsminister Ann Linde (S) Arbetsmarknads-

Datum

2017-01-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Sammanlagt går 32,6 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande (21,6 miljarder), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (6,4 miljarder) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (3,6 miljarder).

Beslutet innebär även bland annat utökade medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och att pengar avsätts för samordning av verksamheter som syftar till att minska segregationen i samhället.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

100, 277 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten inom utgiftsområdet Rättsväsendet. Sammanlagt går 42,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder) och Sveriges domstolar (5,5 miljarder).

Riksdagen riktade även sammanlagt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

• en lokalt förankrad polis
• fler områdespoliser och kommunpoliser
• vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden
• mer praktik i polisutbildningen
• brott mot äldre
• statistik om brott mot äldre
• kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet
• åtgärder mot bedrägeribrott

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

67

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

87, 206 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-07

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2016-12-01