Sök

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Strategin delas in i fyra områden:

• förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering.
• förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen
• skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och
• fortsätta identifiera risker och sårbarheter
• hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer.

Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015.

Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-13

Debatt

2024-02-14

Beslut

2024-02-15

Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

12

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 69 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-13

Debatt

2024-02-14

Beslut

2024-02-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen.

Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om frysning av tillgångar för att förhindra och motverka finansiering av terrorhandlingar. Den nya lagen innebär att tillgångar kan frysas för den som skäligen kan misstänkas för brott enligt terroristbrottslagen, eller den som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen.

Även den som på grund av innehållet i en utländsk brottsutredning, eller den som skäligen kan misstänkas för att i en annan stat ha begått brott som motsvarar brott enligt terroristbrottslagen, ska omfattas av lagen.

Det blir också möjligt att besluta om att tillfälligt frysa tillgångar för någon som listats av FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté.

De nya bestämmelserna syftar till att Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser på sanktionsområdet och börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2023-10-26

Bordläggning

2023-11-07

Debatt

2023-11-08

Beslut

2023-11-15

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

3

Utskottsberedning

2023/24:JuU19

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

4

Utskottsberedning

2023/24:JuU15

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

7

Utskottsberedning

2023/24:JuU20

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

13

Utskottsberedning

2023/24:JuU16

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

9

Utskottsberedning

2023/24:JuU17 2023/24:JuU21

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen har behandlat 15 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden. Förslagen handlar bland annat om handläggning av vapenlicensärenden och vapenbrott.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det redan pågår utrednings- och beredningsarbete i de frågor som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 48 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. 

En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

40

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2021-30 juni 2022. Regeringen har under den aktuella perioden fattat sju beslut med stöd av lagen. 

Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen samt Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under perioden. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 37 minuter

Justering

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

9

Utskottsberedning

2022/23:JuU12 2022/23:JuU13

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

13

Utskottsberedning

2022/23:JuU10

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:JuU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag