497 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Fakta-pm om EU-förslag, 2010/11, sorterat efter datum
Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.
FPM201011120
Regeringskansliet
Faktapromemoria 2010/11:FPM120
Revidering av fleråriga budgetramen till följd av forskningsprojektet ITER:s ytterligare finanseringsbehov
Finansdepartementet
2011-06-14
Dokumentbeteckning
9419/11
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av det interinstitutionella
Riksdagen har beslutat om ändringar i skattelagstiftning till följd av ett EU-direktiv om investeringsfonder. Direktivet innebär att sammanslagningar av investeringsfonder och förvaltning av investeringsfonder blir möjliga över EU-ländernas gränser. I dag är det bara möjligt att slå samman fonder inom samma EU-land. Enligt beslutet ska sammanslagningar av investeringsfonderna över ländernas gränser till exempel inte leda till uttagsbeskattning av den överlåtande investeringsfonden. Uttagsbeskattning innebär att beskattning sker som om tillgången eller tjänsten sålts för marknadsvärdet. Sammanslagningar av investeringsfonderna ska inte heller leda till en inkomstbeskattning för andelsägarna. Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.
Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som Miljöpartiet hade lämnat in med anledning av naturkatastrofen i Fukushima i Japan. Miljöpartiet föreslår bland annat att de fyra äldsta kärnkraftsreaktorerna i Sverige ska stoppas omedelbart för säkerhetsundersökningar och att två reaktorer tas ur drift denna mandatperiod. Partiet begär också ett förbud mot att uppföra nya reaktorer i Sverige, att ansvarsreglerna vid en olycka ändras och att Statens energimyndighet tar fram en plan för 100 % förnybar energi i Sverige. Riksdagen hänvisar i sitt beslut bland annat till riksdagens kärnkraftspolitiska beslut i juni 2010 och regeringens tidigare beslut om åtgärder som rör säkerheten vid svenska kärnkraftsreaktorer. Vidare påpekar riksdagen att olyckan i Japan inte bör tas till intäkt för ett närmast panikartat beslut om en radikal förändring av energipolitikens inriktning.
Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.
Regler för värdepappersfonder och fondbolag anpassas till ett EU-direktiv. Förändringarna innebär bland annat att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra EES-länder och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det införs regler för sammanslagningar av värdepappersfonder över EU-ländernas gränser, och processen för att marknadsföra värdepappersfonder i andra EES-länder förenklas. Dessutom ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan värdepappersfond. Informationen till investerare ska följa samma regler inom hela EU och på så sätt bli mer konsumentvänlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nordiska länderna har inom ramen för Islands IMF-program beviljat krediter till Island. Sveriges åtagande uppgår till 495 miljoner euro. Hittills har hälften av detta belopp betalats ut. Möjligheten för Island att utnyttja den svenska krediten löpte ut i slutet av 2010 men riksdagen har nu förlängt denna möjlighet till utgången av 2011. Beslutet grundar sig på ett regeringsförslag.
Det ekonomiska resultatet för kommunsektorn fortsätter att vara positivt. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som finansutskottet har granskat. Generellt sett klarade kommuner och landsting krisåret 2009 bra. Preliminära uppgifter för 2010 visar att resultatet har förbättrats ytterligare, från 14,4 miljarder kronor till 18,5 miljarder. Förbättringen förklaras av att de tillfälliga statsbidragen har ökat, att kostnadsökning har varit svag och att prognoserna över skatteintäkterna förbättrades under året. Utskottet anser att det är viktigt med information om hur väl statsbidragen uppfyller målen, och noterar att sådana uppgifter saknas i redogörelsen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att fördjupa kunskapen om statsbidragen med tonvikt på om bidragsgivningen nått sina mål, och att detta arbete i fortsättningen återspeglas i redogörelsen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Studiestödstagare som har gått utbildningar som omfattar 60 högskolepoäng men med kortare studietid än 40 veckor har fått återbetalningskrav från CSN. Regeringen vill nu komma till rätta med detta problem och föreslår därför ett flexiblare studiestödssystem där dessa studenter inte ska drabbas av återkrav. Förslaget omfattar utbildningsprogram vid högskolor som före den 1 januari 2010 har haft ett upplägg som innebär att ett normalstudieår motsvarar mindre än 40 veckor men minst 36 veckor. Studierna ska ha bedrivits från och med den 1 juli 2008. Ett par andra nyheter i regeringens förslag är att studiestödstagare måste lämna aktuell adress till Centrala studiestödsnämnden, CSN, och att preskriptionstiden för studiestödsfordringarna förlängs. Fordringarna ska preskriberas 25 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Änringarna börjar att gälla den 1 juli 2011.
Riksdagen har sagt sa till ett lagförslag från regeringen om flygplatsavgifter som berör Stockholm Arlanda flygplats. Den nya lagen grundar sig på ett EU-direktiv som ska bidra till att flygplatsavgifterna, som flygbolagen betalar, tas ut på ett öppet och konkurrensneutralt sätt på EU:s större flygplatser. Direktivet har tillkommit efter en längre tids klagomål från flygbolagen om att priserna för att utnyttja en flygplats varierar mellan de olika flygplatserna utan att servicenivån varierar på motsvarande sätt. Flygplatsledningen och flygbolagen ska fortlöpande samråda om avgifterna i fortsättningen. Samrådet ska vara obligatoriskt om flygplatsledningen överväger att höja avgifterna eller förändra grunderna för avgifterna. Det föreslås också att regeringen eller Transportstyrelsen, efter regeringens bemyndigande, ska få ingå avtal med ett annat land om att landet ska få utöva tillsyn över svenska flygplan. Förslaget kommer att underlätta för flygbolag att låna ut sina flygplan under tider när dessa inte går i trafik. Lagen börjar att gälla den 1 augusti 2011.
Det finanspolitiska ramverket innehåller ett antal principer som finanspolitiken utfomas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Som ett ytterligare led i arbetet med att stärka det finanspolitiska ramverket gör regeringen en sammanfattning av det och preciserar tillämpningen i en skrivelse som har inkommit till riksdagen. Genom skrivelsen vill regeringen stärka förtroendet för att utformningen av finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den redovisas på ett transparent sätt. Regeringen kommer att följa upp hur den lever upp till det finanspolitiska ramverket. Uppföljningen kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen och i årsredovisningen för staten med start våren 2012. Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse och ser mycket positivt på att regeringen fortlöpande kommer att följa upp och redovisa hur ramverket tillämpas. Riksdagen ser detta som ett inslag i en process för att ytterligare stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramveket. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Finansutskottet har granskat regeringen årsredovisning för staten 2010. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga resultatet för statsbudgetens inkomster och anslag under året. Regeringen lämnar även en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren och en redogörelse för statliga garantier och krediter. Ett intygande när det gäller EU-medel inklusive en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt en redogörelse av tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande lämnas också. Riksrevisionen granskar redovisningen varje år. Men eftersom riksrevisionen har börjat använda en ny internationell standard för sin granskning kan man i år inte intyga att redovisningen ger en rättvisande bild. Utskottet förutsätter därför att regeringen återkommer i nästa årsredovisning med en bedömning av hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till den internationella standarden. Utskottet menar samtidigt att årsredovisningen lämnar en god information om hur riksdagens beslut om statens budget har genomförts. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2008-2010. Utskottet diskuterar i utvärderingen riskerna för eventuella målkonflikter mellan inflationsmålet och arbetet med finansiell stabilitet. Frågan kommer att behandlas av en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken som blir klar hösten 2011. Under utvärderingsperioden inträffade en mycket svår finanskris som ställt stora krav på penningpolitiken och den ekonomiska analysen. Utskottet berömmer Riksbanken för den penning- och stabilitetsfrämjande politik den fört under krisen. Räntehöjningarna våren och sommaren 2008 kan dock ifrågasättas, med facit i hand. Utskottet konstaterar att Riksbanken i sina prognoser kraftigt missbedömde styrkan i den ekonomiska nedgången 2009 och styrkan i uppgången 2010 - missbedömningar som banken delade med samtliga övriga prognosmakare. Riksbanken förutsåg inledningsvis inte heller den kraftiga nedgången i inflationen under finanskrisen. Däremot ligger bankens inflationsprognoser under 2009 och framåt ganska väl i linje med den faktiska utvecklingen. Riksdagen godkände utvärderingen.
Fakta-pm om EU-förslag 2010/11:FPM119 : KOM (2011) 248
FPM201011119
Regeringskansliet
Faktapromemoria 2010/11:FPM119
Kommissionens meddelande om migration
Justitiedepartementet
2011-06-10
Dokumentbeteckning
KOM 2011 248
Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén: Meddelande om Migration
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera de om- och avregleringar som har genomförts på olika marknader de senaste åren ur ett konsumentperspektiv. Exempel på sådana marknader är inrikesflyg, taxi, el, telefoni, post, apotek, järnvägar och bilprovning. Utvärderingen ska fokusera på vilka effekter om- och avregleringarna har haft på priser, utbud, service, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Riksdagen har identifierat två områden som behöver utvärderas omgående, elmarknaden och persontrafiken på järnvägen. I och med beslutet sa riksdagen ja till två motioner från Socialdemokraterna. Reglerna för bedömning av konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling anpassas till EU-rätten. Anpassningen innebär att samma regler kommer att gälla oavsett om Sveriges eller EU:s konkurrensrätt tillämpas i enskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen beslutade i maj 2010 om trängselskatt i Göteborg från och med den 1 januari 2013. Efter flera utredningar kompletteras nu det tidigare beslutet med ytterligare ett beslut om flerpassageregel. Beslutet innebär att bilar som passerar flera betalstationer inom 60 minuter endast ska beskattas en gång. För att kompensera de minskade skatteintäkter som ändringarna medför höjs skattebeloppen. Några förflyttningar av betalstationer görs också. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012. De ändrade skattebeloppen tillämpas först den 1 januari 2015.
Det blir lättare för den som har fjärrvärme att få information om förbrukning för att på så sätt kunna styra sin energianvändning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeförbrukning och meddela kunden mätresultatet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktureringen ska ske minst fyra gånger per år. Därmed får inte fjärrvärmeföretagen fortsätta med dagens praxis, där kunderna faktureras enligt en preliminär beräkning och beloppet justeras i efterhand genom årliga avstämningsfakturor. Motsvarande regler har tidigare införts för mätning av el. Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. I avtalet mellan fjärrvärmeföretaget och kunden ska det finnas uppgifter om vilka regler som gäller för mätning, rapportering och fakturering. Den bestämmelsen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till gemensam ram för hantering av kriser inom finanssektorn. Utskottet anser att förslaget kräver viktiga ändringar och tillägg. Bland annat saknas en bredare diskussion om hur man ska hantera en kris som omfattar hela finanssektorn, som finanskrisen 2008-2009. Kommissionens förslag är alltför inriktat på att hantera enskilda bankers problem, menar utskottet. Man anser också att staten tillfälligt måste kunna ta över ägandet i banker. Staten ska även kunna utfärda garantier och ge banker kapitaltillskott. Ansvar och ägande ska följas åt, menar man. Av samma orsak är utskottet emot kommissionens förslag om att myndigheter ska kunna tillsätta en särskild förvaltare i en bank utan att ta över ägandet. Utskottet saknar också en diskussion om regeringarnas och centralbankernas roll i krishanteringen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.
Riksdagen beslutade om ökat konsumentskydd för personer som ingår avtal för att periodvis och återkommande kunna nyttja övernattningsboende, exempelvis ett fritidshus eller en semesteranläggning. Så kallat tidsdelat boende. Det ökade konsumentskyddet gäller även rätten till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att utnyttja, till exempel under semesterresor. Den nya lagen omfattar fler typer av avtal. Därmed minskas risken för att skyddsregler kringgås. Dessutom ökar företagens informationsplikt både i marknadsföringen och i utformningen av avtalet. Konsumentens ångerfrist utökas från tio till fjorton dagar. Företaget eller näringsidkaren får inte heller kräva att konsumenten betalar innan ångerfristen har löpt ut. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2011.
Riksdagen har beslutat om tre tillkännagivanden till regeringen om lex Laval, EU:s utstationeringsdirektiv och en konvention från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Det första beslutet innebär att riksdagen ber regeringen att skyndsamt tillsätta en utredning om den så kallade lex Laval. Bakgrunden är EU-domstolens dom i Laval-målet 2007 som resulterade i förändringar i det svenska regelverket, lex Laval. Förändringarna handlar om när det ska vara tillåtet att ta till fackliga stridsåtgärder om villkoren för arbetstagare som är utstationerade i Sverige. Oron för att de svenska kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden inte kan hävdas och värnas med nuvarande lagstiftning är berättigad, anser riksdagen. Därför vill riksdagen att en utredning överväger vilka lagändringar som krävs för att värna den svenska modellen i ett internationellt perspektiv. Utredningen bör vara klar senast den 1 september 2012. Regeringen behöver ta nya politiska initiativ på EU-nivå när det gäller utstationeringsdirektivets skyddsregler, menar riksdagen i ett andra tillkännagivande. Detta för att säkerställa att utstationeringsdirektivets regler i framtiden tolkas som ett golv för löne- och anställningsvillkor och inte som ett tak. Riksdagen vill i ett tredje tillkännagivande att Sverige ska ratificera, det vill säga godkänna, ILO-konvention 94. Enligt konventionen ska offentliga myndigheters upphandling innehålla villkor som bland annat garanterar arbetare kollektivavtalsenlig lön och arbetstid. I övrigt säger riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om arbetsrätt.
