Sök

Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

83, 311 minuter

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

64, 239 minuter

Justering

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2009. Förslagen innehåller åtgärder för jobb och omställning. Ändringarna innebär mer pengar till bland annat Arbetsförmedlingen, vuxenutbildning och investeringar i infrastruktur. Sammanlagt betyder det att anslagen för 2009 höjs med 1,2 miljarder kronor.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

30, 121 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-11

Beslut

2009-03-11

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om försäljning av statens innehav i de sex företagen Civitas Holding, som äger Vasakronan, Nordea, OMX, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Telia Sonera och Vin & Sprit. Konkurrensutsatt verksamhet ska bedrivas i privat regi. Det bör finnas särskilda skäl för att staten ska äga företag, och de skälen saknas för de sex aktuella företagen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

9

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

77, 233 minuter

Justering

2007-06-07

Debatt

2007-06-20

Beslut

2007-06-20

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,1 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. De största anslagen går till forskning och utveckling (1 405 miljoner kronor), rymdverksamhet (613 miljoner kronor) och näringslivsutveckling (374 miljoner kronor). Riksdagen beslutade om en justering i regeringens förslag. Det innebär att ett anslag på 40 miljoner kronor i bidrag till typgodkända kassaregister tas bort. Riksdagen vill att regeringen ser till att programmet Forska & Väx blir kvar. Programmet hjälper små och medelstora företag med forskning och utveckling och försvann av misstag när regeringen arbetade fram budgetpropositionen. Regeringen bör tills vidare ta pengar till programmet från myndigheten Vinnovas anslag till forskning och utveckling för att senare komma tillbaka till riksdagen om den fortsatta finansieringen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

46, 134 minuter

Justering

2006-11-30

Debatt

2006-12-18

Beslut

2006-12-19

Regeringen har redovisat läget i Världshandelsorganisationens (WTO) förhandlingar om den framtida världshandeln, den så kallade Doharundan, och redogjort för sina prioriteringar i förhandlingarna. Riksdagen vill göra klart följande med anledning av regeringens redovisning. Det är viktigt att Sveriges positiva inställning till frihandel kommer fram i förhandlingarna. Regeringen bör dessutom verka för att EU visar ledarskap och är beredd att kompromissa i förhandlingarna. Ju ambitiösare överenskommelse som kan drivas igenom, desto större möjligheter att bekämpa fattigdomen i världen, anser riksdagen. Riksdagen påpekar också att jämställdhetsperspektivet är viktigt i WTO:s löpande arbete. Förhandlingarna beräknas vara klara 2006. Nästa förhandlingstillfälle äger rum i december i Hongkong. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

21, 107 minuter

Justering

2005-11-15

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

Riksdagen säger ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet Näringsliv. Förslagen från regeringen rör ett stort antal ämnen. Regeringen får vidta de åtgärder som behövs för att bilda ett holdingsbolag som ska stödja företag och personer som sysslar med uppfinningar. Riksdagen godkänner att regeringen får rätt att fatta beslut i frågor om låneramar till järnvägsrelaterade bolag. Regeringen föreslås också få rätt att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet eller att köpa ytterligare aktier i det börsregistrerade företaget OMHEX AB, som bland annat driver värdepappersmarknader i Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius. Det statliga bolaget Sveaskog AB får nya riktlinjer som innebär att bolaget ska kunna driva mer verksamhet inom områdena naturturism, rekreation och upplevelser.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

28, 137 minuter

Justering

2004-11-25

Debatt

2004-12-09

Beslut

2004-12-15

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 44 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2004. Skolverket får mer resurser för att bygga upp och förstärka sin verksamhet med inspektion och tillsyn av skolorna. Satsningen på mer personal i skolorna och fritidshemmen fortsätter, och ökar successivt. Satsningen på utbildning av vuxna, liksom kvalificerad yrkesutbildning, fortsätter i samma omfattning som förra året. En valideringsdelegation inrättas och ska finnas under fyra år. Med validering menas en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens, som en person har oavsett hur personen skaffat sig dem. Delegationen ska bedriva och stödja utvecklingsarbete som gäller validering av kunskap och utbildningar som ligger utanför högskolans område. Anslagen till grundläggande utbildning minskar vid nio universitet och högskolor. Begränsade ökningar görs vid ett antal universitet och högskolor, främst med tanke på lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Universitetens och högskolornas anslag till forskning och forskarutbildning behålls på nuvarande nivå. Centrala studiestödsnämnden har tidigare år tillfälligt fått extra resurser. Det upphör nu. Vetenskapsrådet får 25 miljoner kronor som en förstärkning av resurserna till medicinsk forskning.

Behandlade dokument

119

Förslagspunkter

38

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

60, 1 minuter

Justering

2003-11-25

Debatt

2003-12-09

Beslut

2003-12-09

Riksdagen godkände vissa av regeringens förslag om fristående skolor. Nya bidragsregler införs för fristående särskolor och fristående gymnasieskolor. Utbildningen vid fristående särskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor ska vara avgiftsfri, på samma vis som vid offentliga skolor och fristående grundskolor. Samma krav på behöriga lärare ska ställas inom fristående skolor som inom offentliga skolor. Fristående skolor ska lämna en ekonomisk redovisning över sin verksamhet till Skolverket. Vidare avslog riksdagen flera av regeringens förslag om fristående skolor. Förslag som inte godkänns är närmare bestämmelser om Skolverkets prövning av en fristående skolas rätt till bidrag; att en kommun ska ha rätt att vid beräkning av bidrag till fristående skolor ta hänsyn till kommunens ansvar för att bereda utbildning åt samtliga barn och ungdomar i kommunen; skärpta regler om kommunal uppföljning och utvärdering av fristående skolor samt att en avgift ska få tas ut i samband med ansökan till fristående skola. Vidare gjordes tre riksdagsuttalanden: Den särskilda nämnd för fristående skolor med representanter för bl.a. kommunerna som regeringen förordat bör inte inrättas. Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att ta fram anvisningar för handlingar i ärenden om bidragsrätt för fristående skola. Ett system bör tas fram för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

37

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

75, 43 minuter

Justering

2002-03-07

Debatt

2002-03-20

Beslut

2002-03-20

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2001. Det innebär bl.a. följande: Maxtaxan byggs ut under 2002. För det kommande budgetåret föreslås 3 900 miljoner kronor. Bidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem ökas med 1 000 miljoner kronor. Arbetet med att rekrytera studerande till vuxenutbildningen fortsätter och förstärks. Den kvalificerade yrkesutbildningen permanentas och byggs ut. Utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen fortsätter. Ett svenskt nätuniversitet bildas med en ny central myndighet, som delvis ersätter Distansutbildningsmyndigheten. Universiteten och högskolorna får öronmärkta medel till pedagogisk utbildning av lärarna. Centrala studiestödsnämnden får för andra året i rad 20 miljoner kronor för inrättande av ett servicecenter för studiestöd i Kiruna. Vetenskapsrådet får drygt två miljarder kronor, varav ca 300 miljoner kronor är nya medel för bl.a. ökade resurser till forskning om biologisk mångfald och ekologi, fortsatt utbyggnad av den utbildningsvetenskapliga forskningen och särskilt stöd till s.k. småämnen.

Behandlade dokument

155

Förslagspunkter

86

Reservationer

57 

Anföranden och repliker

111, 139 minuter

Justering

2001-11-22

Debatt

2001-12-07

Beslut

2001-12-07

Rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare moderniseras. En uttrycklig bestämmelse om vilka åklagare som är allmänna åklagare införs, vilket medför vissa förändringar när det gäller titlarna inom åklagarväsendet. Bestämmelserna om allmänna åklagares behörighet anpassas till åklagar- och domstolsorganisationen. Bestämmelsen om jäv mot åklagare utvidgas till att gälla även vid andra åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt rättegångsbalken. Bestämmelserna om jäv mot polismyndighet och polisman ändras till att gälla anställda inom polisväsendet som vidtar åtgärder eller fattar beslut enligt rättegångsbalken. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.

Behandlade dokument

3

Anföranden och repliker

5, 1 minuter

Beredning

2001-04-19

Justering

2001-04-26

Debatt

2001-05-10

Beslut

2001-05-10

Stödet till brottsoffer förbättras. Möjligheterna att ge sådant stöd utvidgas till att gälla samtliga brott som kan ge fängelse. Det slås också fast att kommunerna har ett ansvar för alla kommuninvånare som utsatts för brott och som behöver stöd och hjälp. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.

Behandlade dokument

32

Anföranden och repliker

34, 1 minuter

Beredning

2001-04-05

Justering

2001-04-24

Debatt

2001-05-10

Beslut

2001-05-10

Riksdagen besvarade eller avslog motioner om mänskliga rättigheter och andra förhållanden som rör länder, områden och folkgrupper.

Behandlade dokument

63

Anföranden och repliker

63, 272 minuter

Beredning

2001-02-13

Justering

2001-03-20

Debatt

2001-03-28

Beslut

2001-03-28