Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Vi möts nu av oroande signaler om kapacitets- och elbrist i Sverige. Företaget Ellevio säger att de i höst ska börja neka kunder inkoppling på elnätet i Stockholm. I Göteborg minskas kraftvärmeproduktionen så att marginalerna minskar. I Skåne vittnar företaget Pågen om att de inte kan växa och anställa som de vill och önskar för att det inte finns eleffekt.

Detta är inte rimligt, fru talman. Läget förvärras också av beslut och diskussion kring saker som elnät men också om lokal produktion, som kraftvärme. Energibranschen väcker frågor om problem och utmaningar, näringslivet likaså. Till och med landshövdingen i Stockholm vill på statsrådet Ygemans uppdrag leda en elkriskommission.

Det här är skäl nog för riksdagen att ta tag i detta och debattera det. Det är skäl nog för att göra en oberoende analys för att se vad det är som har gått fel i Regeringskansliet, att ändra om och att mota bort el- och kapacitetsbrist, fru talman.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Moderaterna för att de har tagit initiativ till denna debatt. På det sättet kan vi kanske reda ut en del av de missförstånd som florerar i debatten och som riskerar att skrämma upp människor och företag i onödan - någonting jag inte tror att Moderaterna vill bidra till.

Fru talman! Sverige har ett överskott på el. Vi exporterar 15-20 terawattimmar om året. 51 av 52 veckor om året är vi nettoexportörer av el. De få dagar vi importerar el är det framför allt vattenkraft från Norge.

Vi har också en bred energiöverenskommelse på plats. Det är en överenskommelse som samlar 70 procent av den här kammaren. Det ger långsiktiga spelregler för branschen. Detta är något som omvärlden avundas oss och som andra länder tyvärr har misslyckats med.

Vi har enligt IEA världens bästa elnät. Det ger oss bra förutsättningar att klara de utmaningar vi står inför. En snabbt växande befolkning i storstadsområdena och ett samhälle som elektrifieras i allt snabbare takt innebär att kapaciteten i elnäten behöver öka. Det gäller stamnät, regionalnät och lokala nät.

Låt mig ändå inledningsvis säga att detta i grunden är en positiv utveckling. Att samhället växer, att det frustar och att det går bra för Sverige är någonting vi ska glädjas åt.

Flera har under de senaste åren lyft att elnäten behöver byggas ut i snabbare takt. Det tror jag att alla i den här kammaren kan vara överens om. I debatten kan det låta som om ingenting görs, men verkligheten är snarast den motsatta. Svenska kraftnät tiodubblar investeringarna i elnäten. I måndags tog jag emot Nätkoncessionsutredningens slutbetänkande, som innehåller förslag för att halvera tiden för byggande av viktiga elnät.

Men det räcker inte att bygga stamnät. Även de lokala och de regionala näten måste byggas ut, och här ser vi en annan utveckling. Trots dramatiskt ökade vinster investeras det inte tillräckligt i näten. En av de större elnätsägarna ökade sina vinster med 360 procent förra året. Men investeringarna har inte ökat nämnvärt.

Regeringen har därför beslutat om nya regler för att öka incitamenten till nätutbyggnad och minska de stora vinstuttagen, som drabbar svenska elkonsumenter. Många elkonsumenter har tvingats se sina elräkningar stegra de senaste åren. Sedan 2014 har elnätspriserna ökat med i snitt 27,4 procent. I Kramfors har kundernas elnätsavgifter ökat med 84 procent på fem år. De stora elnätsbolagen är tyvärr värst. Eon har till exempel ökat sina elnätsavgifter med närmare 40 procent de senaste fem åren. Samtidigt har investeringarna i näten över huvud taget inte motsvarat prishöjningarna på konsumentsidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Den föreslagna nyordningen från regeringen har kritiserats av EU men också av Moderaterna. De vill att elkonsumenterna ska få ännu högre elräkningar. Den nya regleringen innebär starkare incitament för elnätsutbyggnad och 17 miljarder kronor lägre elkostnader för konsumenterna. För en vanlig villaägare kan det handla om flera tusenlappar per år. Men Moderaterna vill hellre att de stora elnätsbolagen ska fortsätta att göra stora vinster på bekostnad av vanligt folk.

Moderaterna är också, som vi har hört här i dag, kritiska mot skatten på kraftvärme. Kraftvärmen har en viktig roll i energiförsörjningen, men den måste precis som alla andra kraftslag bära sina egna klimat- och miljökostnader.

I det moderatstyrda Stockholm vill man stänga ned elproduktionen i Stockholm Exergi samtidigt som man oroar sig för kommunens elförsörjning. I flera kommuner stoppar man elnätsutbyggnad. Man är inte beredd att göra en lite mindre vinst i det kommunalägda bolaget för att kunna garantera elförsörjningen för stockholmare.

Om vi ska klara klimatomställningen kommer Sverige att behöva elektrifieras. Det är en omställning som redan har börjat men där stora delar fortfarande ligger framför oss. Sverige har världens kanske bästa förutsättningar att klara denna omställning.

Fru talman! Jag vill, och vi vill, att fler företag etablerar sig och växer i Sverige. Det är därför jag blir oroad när ett företag som Pågen, som är en av de största privata arbetsgivarna i Malmö, inte kan växa och anställa som de vill och önskar för att det inte finns eleffekt. Om detta hade varit ett enda exempel hade det kunnat passera, men det är ett av flera som nu kommer upp.

Denna kapacitetsbrist i nät och produktion drabbar inte bara företag. I min hemstad finns en oro och diskussion om huruvida man kommer att kunna elektrifiera kollektivtrafiken som man har tänkt. Det är likadant i Stockholm. Där förs en diskussion om huruvida eleffekten räcker till en utbyggd tunnelbana. I Malmö handlar det om ett utbyggt sjukhus, om det kommer att kunna kopplas in på elnätet och huruvida eleffekten räcker eller inte.

Detta är inte rimligt. Hushåll och företag ska kunna räkna med en trygg tillgång till el och annan energi. Jag menar att det krävs handlingskraft. Vi har föreslagit ett kraftvärmepaket där vi väljer bort regeringens direkt skadliga beskattning på kraftvärmen och parar det med bra byggregler, rimliga regler för biobränsle och skogspolitik.

Vi vill att elnätsregleringen ses över och att man ställer sig frågan: Kommer de nödvändiga nätinvesteringarna att ske så att vi kan elektrifiera kollektivtrafiken, koppla in nya sjukhus och bygga nya bostäder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Vi har också föreslagit snabbare investeringar i elnät och elproduktion. Vi har sagt ja till varje höjning av anslaget till Svenska kraftnät. Vi är tydliga med att inriktningen är att värna och utöka vattenkraften och välkomna mer ny teknik. Vi har också den senaste tiden sagt att vi är öppna för en diskussion om fortsatt drift av Ringhals 1 och 2.

Allt detta sammantaget, fru talman, gör vi för att hushåll och företag ska kunna få en trygg tillgång till el och annan energi.

Jag ställer mig frågan om regeringen verkligen förstår situationens allvar. Vi har den första frågan om den lokala produktionen av kraftvärme, där alltså inte bara Moderaterna har varit kritiska mot skatteförslagen utan även experter överlag. Kraftbolag i Stockholm, Göteborg, Malmö och på andra ställen antingen minskar eller stänger kraftproduktion, skatter kommer inte in, marginalerna minskar och företag som Pågen kan inte växa och anställa. Frågan är: Är regeringen beredd att ompröva ställningstagandet och fundera på om någonting gick fel i Regeringskansliet?

Den andra frågan är elnätsfrågan, där jag inte tycker att man ska göra om allting från grunden men ändå ställa sig frågan: Finns det skäl att titta på detta om de nödvändiga nätinvesteringarna kommer på plats i till exempel huvudstaden? Det säger inte bara jag; även EU-kommissionen säger i ett brev riktat till statsrådet Ygeman att man borde tänka om och fundera kring den beslutade elnätsregleringen.

Fru talman! Frågan är nu, med de beslut regeringen har fattat utanför energiöverenskommelsen, om regeringen är beredd att prestigelöst titta på vad konsekvenserna har blivit och eventuellt byta fot.

Fru talman! I dag debatterar vi på Moderaternas begäran kapacitetsbristen i energisystemet, detta med anledning av de konsekvenser som energibranschen ser av kanske i första hand regeringens höjda skatter på fossileldade kraftvärmeverk.

Regeringen har knappast gjort sig känd för en genomtänkt och försiktigt framåtskridande politik. Snarare har man gjort sig känd för att skjuta från höften, hänfalla åt fluffig symbolpolitik och köra över Lagrådet och andra sakkunniga remissinstanser. Nu har man bestämt sig för att vårt helt världsunika, nästan fossilbefriade elsystem ska bli av med den lilla spillra som fortfarande kommer från fossileldade kraftvärmeverk - och fort ska det gå! Att energisystemet ska fungera och kunna leverera till sina kunder verkar vara sekundärt.

Vi sverigedemokrater har i våra långsiktiga mål sagt att vi ska gå mot en 100 procent fossilfri energiproduktion. Detta menar vi dock är nåbart bara genom att anläggningarna ingår i EU:s utsläppshandelssystem, vilket de anläggningar som nu är aktuella gör. Att då införa en dubbelbeskattning som innebär en åttadubbling av koldioxidskatten och en tredubbling av energiskatten får långtgående konsekvenser, nämligen att anläggningarna inte kommer att vara i bruk när vintern kommer. Det är i alla fall en påtaglig risk.

Eller för att citera den tunga remissinstansen Energiföretagen Sverige: "Energiföretagen Sverige vill sammantaget i skarpa ordalag varna regeringen för att genomföra skattehöjningarna då de riskerar leda till en akut kapacitetsbrist i elförsörjningen i framför allt Stockholm och Malmö."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Hur har då statsrådet och energiministern Anders Ygeman bemött denna blytunga kritik av regeringens politik?

Kritiken är "att vinna kortsiktiga politiska poäng", säger han i ett sammanhang. I ett annat sammanhang säger han att ett privat energibolag "ogillar att betala miljökostnader". I ett läge där det handlar om att driva verksamhetsdelar med förlust säger man alltså till privata bolag: Det är ni som inte gillar att betala miljökostnader.

Mitt i denna energikris tror jag mig dock ha hittat en ledtråd till regeringens agerande. Den finner jag på Twitter, där statsrådet skriver om en stjärna som ska namnges: "Stjärnan borde få namnet Greta, planeten kanske hopp? Så får hoppet kretsa kring stjärnan Greta som en påminnelse om vad som behöver göras för vår planets överlevnad. Få svenskar har bidragit så mycket till hopp . som Greta Thunberg."

Vår energiminister låter sig här alltså ledas av ett barn som predikar att vi politiker ska fatta beslut utifrån en känsla av panik. Det kanske kan säga lite grann om dessa panikartade beslut. Det är ju ungefär så barn ibland gör.

(Applåder)

I detta anförande instämde Eric Westroth (SD).

Fru talman! Det är välkommet med en debatt om kapacitetsbristen i det svenska elnätet. Jag hoppas att detta markerar en återgång till att fokusera på verkliga problem snarare än att bedriva valpropaganda. Det handlar om flaskhalsar i näten, att elen - oavsett hur mycket som produceras i stora vindkraftsparker, i kärnkraftverk eller av vattenkraften - helt enkelt inte tar sig in i städerna.

Det är viktigt att poängtera att det inte är någon som blir utan el. Det handlar om potentiell utbyggnad som inte blir av. Den risk att vi ska få helt nedsläckta städer som vissa sprider skräckpropaganda om finns helt enkelt inte. Att problemen är allvarliga och måste åtgärdas är dock en självklarhet.

Lika självklart är det att som centerpartist ledset behöva konstatera att det är först när storstäderna får problem som övriga partier vaknar. Detta är ju ingen nyhet. Kapacitetsbristen har funnits länge på Gotland. Trots det har planerna på en tredje kabel avbrutits. Även i Uppsala har problemen funnits under längre tid. Men när Stockholm och Malmö larmar, då svarar övriga partier.

Jag välkomnar att vi nu börjar prata lösningar. För Gotlands del är den tredje kabeln given. Tillståndet finns; det är bara att återuppta bygget - om nu övriga partier faktiskt prioriterar det och vill Gotlands väl. För de andra städerna är situationen lite svårare.

Centerpartiet har länge förespråkat ett antal lösningar som skulle göra betydlig skillnad på både kort och lång sikt. Vi har pratat om ett grönt spår i tillståndsprocesserna så att det går snabbare att få fram de saker som verkligen gör skillnad, i det här fallet elnät. Vi har pratat om att möjliggöra användarflexibilitet, det vill säga att allting inte måste användas precis samtidigt. Det är nämligen det som ger problem i nätet, som gör att man inte kan garantera el under den där topplasttimmen när vi alla använder den som mest. Kan vi använda exempelvis våra varmvattenberedare och värmepumpar lite smartare och inte köra dem alla samtidigt finns det kapacitet att hämta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Då handlar det om flexibel elskatt och om de pilotförsök med flexibla elnätsavgifter och annat som vi har drivit på för. Sådant gör skillnad direkt. Det handlar också om att ge möjlighet för nätbolagen att upphandla lokal kraft över tid så att man faktiskt kan behålla en del av kraftverken och också ställa om till förnybart. Det handlar om att säkra grön-gas-principen, alltså den princip som gör att om man kör ett kraftverk på biogas och pytsar in lika mycket biogas någon annanstans i systemet - precis som det funkar med ursprungshandeln kring el - kan man också behålla ett antal kraftverk som annars hade lagts ned.

Detta är lösningar som gör skillnad i verkligheten, flera av dem redan på kort sikt. Till det har vi också den nätkoncessionsutredning som har kommit. Det är dags att göra verkstad och släppa valretoriken!

(Applåder)

Fru talman, statsrådet, kollegor och ni som lyssnar digitalt! Jag börjar med att tacka Moderaterna för att de lyfter den intressanta och viktiga frågan om kapacitetsbrist i elsystemet. Det gläder mig att Moderaterna då väl har kommit till insikt om marknadskrafternas förmåga att hantera viktiga samhällsfunktioner. Hur har de lyckats? Vad var det som hände när man avreglerade marknaderna så att det finns kommunala nät, lokala nät och transmission från Svenska kraftnät? Vem är det som ska ha ansvaret för att vi har kapacitet att dela ut el?

El har vi i landet, precis som många har varit inne på. Vi har en produktion av el. Vi exporterar mellan 15 och 20 terawattimmar per år. Någonstans kommer då frågan: Vems ansvar är det att man inte har byggt ut näten i tillräcklig omfattning?

Jag hörde i Moderaternas inledningsanförande att man skyller på att Regeringskansliet inte har gjort tillräckligt. Vi från Vänsterpartiet brukar alltid säga att man ska fasa ut skadliga subventioner, och jag kan när det gäller kraftvärmen sträcka mig så långt som att säga att denna signal till kraftverksägarna borde ha kommit tidigare. Man borde ha haft insikten att detta skulle komma att hända och blivit varse att det nu var verklighet.

Det man har varit duktig på, fru talman, är att dela ut vinster från nätbolagen. Det har blivit monopol, och där har det verkligen inte brustit. Man har haft stora vinster, och dem har man delat ut. Men signalerna om att det kommer att bli brist har funnits länge. Där kan jag även ge en liten känga till Svenska kraftnät: Redan för tio tolv år sedan började de prata om kapacitetsbrist och flaskhalsar mellan prisområde 2 och 3, men sedan har det tagit lång tid.

Vi i Vänsterpartiet har länge sagt att det tar för lång tid med tillståndsprocesser. Det ska man jobba med, och nu finns det väl någonting på g. Men att lägga hela skulden på Regeringskansliet tycker jag är lite magstarkt. Det finns faktiskt de som har ansvar för att de regionala näten inte kan leverera det som vi har i landet.

Jag välkomnar debatten. Det ska bli spännande att höra olika nyanser på var problemet verkligen ligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! I dag debatterar vi kapacitetsbristen i elsystemet, en fråga som blivit alltmer påtaglig. Det är inte ett larm om vad som kommer att hända om tio femton år, utan problemen och utmaningarna finns här och nu.

Det är helt riktigt att det inte saknas el. Det handlar om hur man får elen till rätt plats. Den når inte fram. Vår förmåga till en självförsörjande elproduktion har krympt.

Vi har nu kunnat ta del av förslaget som januaripartierna har kommit överens om. Där drar man bokstavligen snabbt undan mattan genom en chockhöjd skatt på fossila bränslen till kraftvärmen - en skattehöjning som kom från ingenstans, eller så kom den till väldigt sent på natten när man försökte komma överens. Några riktiga analyser hann man dock inte göra.

Fru talman! På några månader ska företagen alltså ställa om, vilket får konsekvenser. Kraftvärmeproduktion i tre städer läggs ned i förtid. Man ville rycka bort den här mattan, men man tänkte till exempel inte på att korta tillståndsprocesserna eller på att lagändringar kring användarflexibilitet kanske borde ha gjorts först för att det över huvud taget skulle ge den gröna effekt man är ute efter. Nu uppstår i stället konsekvenser som saknar lösningar.

Vi har tidigare hört om Pågen i Malmö. Malmö har redan slagit i taket och kan inte ansluta nya kunder. Tåg får periodvis köra på reducerad hastighet, och företag överväger etableringar i andra länder för att det är fullt i nätet. Blir det en kall vinter nästa år finns risk för roterande bortkoppling av elkunder.

Genom att ett kraftverk stängs innan ersättning är på plats får Stockholm fullt i nätet redan i höst och kommer att behöva säga nej till större anslutningar såsom ny tunnelbana, nya elbussar, Förbifart Stockholm, bostadsområden och nya företag, vilket skulle vara förödande för Sveriges välstånd och tillväxt.

Fru talman! Vi kristdemokrater tycker att detta är oansvarigt, eftersom vi vill att Sverige ska lyckas minska klimatbelastningen från både transport- och industrisektorn. Då är en massiv elektrifiering helt nödvändig - det räcker inte med några laddstolpar på Södermalm. Lösningarna saknas.

Fru talman! Jag tackar Moderaterna för initiativet till dagens debatt. Hela energifrågan, både för sig och tillsammans med klimatfrågan, är förmodligen två av vår tids största utmaningar. Det svenska elnätet behöver rustas för miljarder. Politiken måste också leverera en långsiktig plan för elnätsbolagen.

Liberalerna står inte bakom energiöverenskommelsen, men vi har välkomnat en energiöverenskommelse 2.0 om ambitionsnivån är att stärka svensk konkurrenskraft och ta itu med klimatutmaningarna på riktigt. En version 2.0 kräver också att man tar ett helhetsgrepp och slutar att tänka i stuprör.

För att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland med minskade klimatutsläpp och för att kunna nå målet krävs mer elektrifiering, vilket i sin tur kräver ett pålitligt elnät. Där står Sverige inför stora utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Vi vet att effektförsörjningen till framför allt storstadsområdena är en utmaning de kommande åren. Svenska kraftnät har också gett besked om att de inte kan garantera ett ökat uttag av el i dessa områden och planerar därför stora investeringar för att säkra kapaciteten.

Energi är grundbulten i det svenska samhället och en del i lösningen för att klara av klimatutmaningarna. Ska vi utvecklas som industrination, exempelvis genom att elektrifiera transportsektorn, måste vi ha ett elnät som går att lita på. Vi vet också att hela 35 procent av Sveriges elnät i dag är 40 år eller äldre och behöver bytas ut, vilket motsvarar reinvesteringar på ungefär 150 miljarder.

Den svenska elmarknaden är lagreglerad på ett sätt som även styr prisutvecklingen i fyraårsperioder. För elnätsbolagen skapar det här en ryckighet som gör det svårt att planera. För att göra de investeringar som krävs måste det alltså finnas en långsiktig plan för elnätet. Detta ger dock inte en i princip monopolstyrd marknad friheten att inte ta ansvar. Elnätsbolagen måste göra investeringar som krävs. Långsiktig politik måste dock lägga grunden.

Fru talman! Hela energifrågan är tillsammans med klimatfrågan förmodligen två av vår tids största utmaningar. Nu hoppas jag på en god dialog mellan kammarens alla partier. Vi har en svår uppgift, men vi måste sluta tänka i stuprör och tillsammans skapa en långsiktig plan.

Fru talman! Lorentz Terawatt, kanske.

Det svenska elnätet står inför utmaningar. Men låt oss för att undvika förvirring i debatten först konstatera vad som inte är det stora problemet här.

Det är alltså inte så att den kapacitetsbrist som vi ser på vissa håll i landet och som vi diskuterar här beror på att Sverige som nation producerar för lite el. Det här missförståndet behöver vi reda ut. Tvärtom är det nämligen så att Sverige är en stor nettoexportör av el, och de få gånger vi behöver importera rör det sig som sagt huvudsakligen om norsk vattenkraft. Den stora nettoexporten beror inte minst på den stora utbyggnaden av förnybar elproduktion.

Däremot finns det som tidigare sagts utmaningar i själva nätkapaciteten. Detta beror på en alldeles för låg investeringstakt under många år. Som tur är håller dock denna trend på att vända. Nu investerar Svenska kraftnät mer än på många år. Svårigheten ligger förstås i långa ledtider och tillståndsprocesser.

Som tur är finns även andra åtgärder. Vi behöver bli smartare vad gäller själva användningen av el. Lokala och regionala marknader för handel med systemtjänster, flexibla resurser och ny digitaliserad teknik behöver utvecklas. Kanske ska elkrävande verksamheter få ersättning för att koppla bort sig under effekttopparna. Priset behöver bli mer flexibelt, elnäten behöver bli smartare och mer lokal produktion behöver stimuleras.

Fru talman! Utmaningar ska mötas med kreativitet och framåtanda, inte med konservatism. Det är inte möjligt att bygga ett kärnkraftverk på Stora torget i Uppsala, trots att det ibland låter så på vissa högerpartier. Vi måste i stället tro på teknikutvecklingen och omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Tack för en bra första omgång! Jag uppfattade en konkret fråga, och den var från Lars Hjälmered. Han frågade mig: Är regeringen beredd att prestigelöst titta på konsekvensen av den politik som förs?

Mitt svar på den frågan är ja, det är vi - gärna tillsammans med Moderaterna och de andra partierna i energiöverenskommelsen. Det är klart att vi ska följa upp konsekvenserna. Men då ska det vara konsekvenserna i verkligheten och inte i de politiska mardrömsscenarier som ibland målas upp i debatten.

Sverigedemokraterna är upprörda över att jag hyllar Greta Thunberg. Det kan ju roa en del. Men man kan fråga sig vad Sverigedemokraternas motstånd mot Greta Thunberg beror på. Varför kan inte Sverigedemokraterna glädjas med en framgångsrik svensk medborgare som hyllas runt om i världen? Vadan denna missunnsamhet?

Tillåt mig bara ödmjukt fråga när Josef Fransson blev bjuden till Barack Obama och hyllad av honom. När blev Jimmie Åkesson inbjuden till FN-högkvarteret och hyllad av Guterres? När var Josef Fransson och Jimmie Åkesson och fikade med påven och tackades för sina insatser för mänskligheten?

Jag kan ha missat dessa inslag på tv, men jag anar ett drag av missunnsamhet i Sverigedemokraternas retorik.

Låt mig därför fråga: Är det inte lite konstigt att när miljontals ungdomar runt om i världen går ut på gatorna och slåss för sin framtid och för klimatet, då står vi här i kammaren och diskuterar att sänka skatten på koleldning. Sänka skatten på koleldning! Det är möjligt att det finns rationella motiv till det, men låt mig ändå fråga dem som har argumenterat för detta: När menar ni att det är rätt tid för kolet att bära sina egna klimatkostnader? När är det möjligt att fasa ut koleldning i våra storstäder?

Jag har noterat i debatten att det finns många krav på regeringen. Det är naturligt i en politisk debatt. Jag tar gärna det. Men jag blir lite undrande. Varför förs det inte fram några krav på eljättarna, de som har beslutat att lägga ned kraftproduktionen, de som har beslutat att om de ska bära sina egna klimatkostnader tänker de inte producera el? Varför vill ni lägga utbyggnadskostnaderna för elnätet på Sveriges hårt prövade konsumenter?

Ni vill öka vinsterna för elnätsföretagen med 27 miljarder kronor utan ett enda ytterligare krav på investeringar. Hur ökar det leveranssäkerheten för Sveriges elkonsumenter?

(Applåder)

Fru talman! Pågen får nu beskedet att företaget inte kan växa i Malmö som det vill och önskar. I Göteborg finns en diskussion om man kommer att kunna använda tiotals eller hundratals elbussar som man har tänkt sig. I Stockholm ges besked att man kommer att neka inkoppling av nya kunder med start i höst. Och det finns en diskussion om tunnelbanan.

Det här är allvarligt. Det är av den anledningen jag tycker att man ska ta en diskussion och se vilka beslut regeringen har fattat utanför energiöverenskommelsen när det gäller till exempel elnät och lokal kraftvärmeproduktion.

Då måste det till en form av seriös analys när man ser konsekvenserna. Om det stängs ned kraftproduktion i Stockholm, Göteborg och Malmö, så att viktiga arbetsgivare inte kan expandera, är det rimligt att man gör analysen och är beredd att backa när något har gått fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Här kommer min fråga till statsrådet. Är man beredd att utöver att göra en analys faktiskt kunna backa för att det inte ska bli en kapacitetsbrist i elen i de större städerna i Sverige?

Fru talman! Vi är beredda att prestigelöst titta på varje beslut. Jag blir lite frågande: Varför ställer inte Lars Hjälmered frågan till sin partikollega i Stockholm, som är den som har fattat beslut om att lägga ned kraftproduktionen, trots att den går med hundratals miljoner i vinst? Varför? Varför ställer du den frågan till mig? Jag äger ingen elproduktion. Jag är beredd att verka för att det ska bli likformiga villkor på marknaden, att varje energislag ska bära sina egna klimatkostnader. Jag tycker att det verkar vara en dålig idé att subventionera kolkraft för att i stället missgynna kärnkraft, vindkraft eller något annat energislag.

Ställ gärna frågan om energiförsörjningen i Stockholm, men ställ den till den som hotar att stänga ned energiproduktionen i Stockholm, nämligen Anna König Jerlmyr, det moderata finansborgarrådet.

Fru talman! Vi är alltså i ett läge där man har byggt ut ett sjukhus i Malmö men man vet inte om eleffekten räcker. Vi vet inte om elbussar i Göteborg kan kopplas på. Pågens, som är en stor arbetsgivare, har alltså fått nej till att expandera. Det ansvariga statsrådet säger att det är en lokalpolitiker i Stockholm som är ansvarig.

Jag blir lätt förbluffad. Jag tycker att vi ska titta på det som är vårt ansvar, nämligen den nationella policyn för elnät och kraftvärme för att se vad det är som har gått fel med regeringens förslag. Kommer de nödvändiga investeringarna i näten att ske? Är man beredd att backa från regeringens sida när man ser konsekvenserna?

Fru talman! För ordningens skull; jag har nu svarat tre gånger på Lars Hjälmereds fråga. Jag är beredd att prestigelöst titta på konsekvenserna, men det ska vara konsekvenser i verkligheten.

Men återigen säger jag att det är Eon, kraftjätten, som har beslutat att stänga ned sin produktion. Varför riktar du ingen fråga till Eon? Stockholm Exergi i Stockholm drivs och ägs av stockholmarna under ledning av det moderata kommunalrådet. Varför ställs inte frågan till dem?

Ingen har hittills fått nej till att koppla upp sig på det svenska elnätet. Jag har personligen frågat både Eons vd och Ellevios vd.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna såväl ledamöter som statsråd om att samtliga talar via talmannen, inte direkt i du-form.)

Fru talman! Det var väl inte helt oväntat att herr Ygeman skulle hugga på Gretaspåret. Det är ganska förutsägbart. Naturligtvis tolkar statsrådet det som att jag har synpunkter på att barn engagerar sig politiskt. Så är absolut inte fallet. Det tycker jag att barn ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Det jag kritiserar är att vuxenvärlden, i det här fallet ministrar, låter sig ledas av barn och deras slutsatser. Kanske har statsrådet till och med missuppfattat Greta Thunbergs budskap. Hennes budskap är: I don't want your hope. I want you to panic. Det är Greta Thunbergs budskap.

Om det är att sprida hopp i världen känns det som 1984-språk - orwellianska kanske.

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga från Josef Fransson, utan han fortsätter att prata om Greta Thunberg.

Låt oss i stället diskutera klimatet. Josef Fransson vill ju återinföra subventioner av koleldning i Sverige framför exempelvis kärnkraft eller vindkraft.

Vad är bakgrunden till det? När kan Josef Fransson tänka sig att börja trappa ned subventionerna av koleldning?

Fru talman! Det är som jag sa i mitt anförande, nämligen att vi också har ett mål att det inte ska finnas fossileldade kraftvärmeverk i Sverige. Men i det här läget gäller en sak, och det är en uppmaning från Sverigedemokraternas och min sida till regeringen, nämligen att göra om och göra rätt. Ha inte så bråttom.

Lyssna på vuxna och sakkunniga, inte på barn. Det är budskapet jag skickar med ministern i dag.

Fru talman! Jag är beredd att lyssna på FN:s klimatpanel, som ger råd. Jag är beredd att lyssna på Klimatpolitiska rådet, som säger att vi ska avskaffa subventioner av kol- och oljeeldning och fasa ut det fossila. Dem är Josef Fransson och Sverigedemokraterna uppenbarligen inte beredda att lyssna på.

Fru talman! Jag tänkte att jag skulle ge Socialdemokraterna en tredje chans.

Under två debatter den senaste månaden har varken Monica Haider eller Patrik Engström från Socialdemokraterna kunnat svara. Nu går frågan till Anders Ygeman.

I valrörelsen uttalade sig energiminister Ibrahim Baylan den 5 september. Vi kunde både höra i radio och läsa att han öppnar för en tredje kabel till Gotland. Han sa att det var viktigt att inte bara komma med fina utspel i en valrörelse utan att man också måste stå bakom det som sägs.

Så, Anders Ygeman: Står nu Socialdemokraterna bakom detta, eller var det bara fina ord i en valrörelse? Vad har Socialdemokraterna gjort, vad har regeringen gjort och vad har hänt sedan den 5 september i frågan om en tredje Gotlandskabel?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

Vi har nu den ordningen i Sverige att vi inte har statsråd som beslutar om vilka elkablar som ska dras eller inte. Trots att vi har tiodubblat investeringarna i elnäten är det ytterst Svenska kraftnät som beslutar med utgångspunkt i den situation som råder.

Jag har den största respekt för behovet av att trygga Gotlands energiförsörjning och behovet av ytterligare kablar till Gotland, men det beslutet ska fattas av myndigheten.

Fru talman! Statsrådet Ygeman säger att Ibrahim Baylan, hans företrädare, hade fel och inte hade rätt att uttala sig på den punkten? Han lovar uppenbarligen saker som han själv inte kan hålla. Det vore möjligt att antingen lägga in i budgeten eller ge ett uppdrag till Svenska kraftnät. Det är helt avgörande.

Ygeman lyfter själv upp klimatfrågan. Ska det finnas en chans att ställa om den tunga industrin på Gotland, som står för 85 procent av Sveriges cementförsörjning, då måste man ha den tredje elkabeln. Det är helt avgörande. När kommer den?

Fru talman! Jag kan bara välkomna Rickard Nordins engagemang för Gotlands elförsörjning och försäkra honom att jag har ett lika varmt engagemang.

Fru talman! Svenska kraftnäts rapport från 2018 visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med tillräckligt med el vid höglastsituationer krymper.

Hur underlättas detta av att Ringhals 1 och 2 tas ur bruk samtidigt som transmission inte är utbyggd till Malmö-Skåne, och hur klimatnyttig blir importen?

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för frågan! Det underlättas naturligtvis inte av det, men jag tror inte heller att det utgör något större försvårande av det hela.

Vi har ju den ordningen med energiöverenskommelsen att det är aktörerna som på marknadsmässiga grunder beslutar om kärnkraft ska drivas eller inte drivas och om man önskar investera i ny kärnkraft.

Vad jag förstått har företaget gjort inspektioner av de rostskador och sättningar som finns i underlaget och på marknadsmässiga grunder kommit fram till att det inte är lönsamt att laga dessa kärnkraftverk och att det skulle vara förknippat med för stora säkerhetsproblem att driva dem vidare utan att laga dem.

Jag välkomnar att det efter den överenskommelse som vi och Kristdemokraterna gjorde har fattats beslut om enorma investeringar i energi i Sverige. Jag tror att det är över 60 miljarder som har investerats i ny energi. Det tycker jag att både Camilla Brodin och jag kan vara stolta över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Detta är ju någonting som vi ser innebär stora problem, och problemen är här och nu.

Kapacitetsbristen har vi, och när Svenska kraftnät larmar om detta om och om igen gör det ju att vi kommer att behöva importera el. Är den elen verkligen klimatsmart? Kan vi ändå ha fossilfri el? Det tycker vi kristdemokrater är nödvändigt.

Min fråga till Anders Ygeman är hur vi ska lösa detta.

Fru talman! Jag är en stor anhängare av både marknadsekonomi och frihandel. Jag tror att alla blir rikare om vi har ett utbyte av varor och tjänster - så även av elektricitet.

Som jag nämnde i mitt inledningsanförande är majoriteten av den elektricitet vi importerar vattenkraftsel från Norge, som är väldigt klimatsmart.

Vi ser också att man runt om i världen och framför allt i vårt närområde gör samma energiomställning som vi gör, så vi ska bejaka utbytet med andra länder.

Fru talman! Jag blev lite orolig när statsrådet Ygeman i sitt inledningsanförande sa att vi har el 51 av 52 veckor. Det är ju den 52:a veckan som är viktig. Därför skulle jag vilja ställa en fråga om Ringhals 1 och 2.

Även om man vore beredd att blunda för klimatutmaningarna, blunda för att de ekonomiska förutsättningarna för att driva vidare kärnkraft har förbättrats och blunda för alla larmrapporter om effektbrist undrar jag: När hela den samlade basindustrin uttrycker oro och efterfrågar en utredning om Ringhals 1 och 2, vad är det som gör det så svårt för regeringen att ställa sig bakom det och göra en utredning?

Fru talman och Arman Teimouri! Jag vill bara rätta ledamoten - jag sa inte att vi har el 51 av 52 veckor om året. Vi har el 52 veckor om året. Precis som Arman Teimouri är jag en frihandelsvän. Vi säljer el många veckor om året, och vi importerar el många veckor om året. Vi är nettoexportör 51 av 52 veckor om året.

Det är ägarna till kärnkraften som ska avgöra om det är marknadsekonomiskt lönsamt att driva kärnkraften vidare. Jag är övertygad om att de förfinar de kalkylerna gång på gång. Det står Arman Teimouri och alla andra fritt att föra den debatten med ägarna av svensk kärnkraft.

Fru talman! Staten är väl också ägare till Vattenfall, vad jag vet.

Men det handlar också om att se klimatutmaningarna, se att vi har förbättrade ekonomiska förutsättningar att driva vidare kärnkraft och se alla larmrapporter om effektbristen.

Om hela basindustrin efterfrågar att man gör en utredning om Ringhals 1 och 2 vore det väl fint om man faktiskt gjorde den utredningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Det står alla medborgare och partier fritt att själva investera i svensk kärnkraft. Det står även basindustrin fritt att själv investera i svensk kärnkraft om man anser att det är ekonomiskt lönsamt för framtiden.

Hittills har jag noterat att varken liberaler eller representanter för basindustrin har investerat en enda krona i svensk kärnkraft medan man har investerat 60 miljarder i svensk vindkraft. Det kanske kan vara läge att dra några slutsatser även av detta.

(Applåder)

Fru talman! Vi har ett problem, och vi har utmaningar i Sverige under de kommande åren.

När företag som Pågen inte kan växa som de vill och önskar är det ett problem för Malmö och Sverige.

Har vi en diskussion om eleffekten räcker till bussar, tunnelbana, sjukhus och nya fastigheter är åtminstone jag inte nöjd med utvecklingen. Då krävs politiskt ledarskap för att ta tag i det hela.

Moderaternas svar är ett kraftvärmepaket, där vi väljer bort regeringens skadliga skatter på kraftvärmen. Det handlar om en översyn av elnätsregleringen för att hålla igen avgifterna men samtidigt säkra att nödvändiga elnätsinvesteringar sker så att nya sjukhus, samhällsfastigheter och annat kan kopplas på.

Det gör mig oroad, det regeringen har gjort med diskussion om elnät och i synnerhet den lokala produktionen när det nu stängs ned, marginalerna minskar och det kommer ytterligt oroande signaler. Då är det glädjande att Anders Ygeman säger sig vilja göra en prestigelös, oberoende analys av regeringspolitiken.

Nästa fråga som inställer sig, fru talman, är denna: Om dessa problem är och kommer, är regeringen då beredd att backa till exempel om kraftvärmeförslagen? Det är ju den naturliga följden av detta. Är det ett icke önskat utfall och man till exempel inte kan få de hundratals önskade nya elbussarna i Stockholm och Göteborg måste ju regeringen, om den menar allvar med detta, hedervärt och ansvarstagande kunna säga här i talarstolen: Ja, vi är beredda att backa från det som har blivit fel i den tidigare politiken.

Fru talman! Jag har nu tre gånger besvarat Lars Hjälmereds fråga. Men Lars Hjälmered har inte besvarat min fråga, så jag ställer den igen:

Varför vill Moderaterna lägga 27 miljarder kronor i ökad kostnad på elkonsumenterna utan ett enda krav på att elnätet ska byggas ut?

Fru talman! Jag tycker att statsrådet ska ta lite ansvar för de egna besluten om kraftvärme och konsekvenserna det får i våra större städer i stället för att stå här och hitta på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Det Moderaterna har sagt är att det rimliga nu är att vi håller igen elnätsavgifterna och i en analys tittar på om de nödvändiga nya elnäten kommer att komma på plats. Det tycker jag är det ansvarstagande i detta, i den situation som råder när företag som Pågen och andra nekas fortsatt expansion.

Fru talman! Menar Lars Hjälmered att Ulf Kristersson ljuger? Han säger ju att han kräver att regeringen drar tillbaka detta. Då blir det ju de här miljarderna. Då blir det inte de här kraven på elnätsutbyggnad.

Talar Lars Hjälmered för Moderaterna, eller har Ulf Kristersson fel?

Fru talman! Både jag och Ulf Kristersson har alltså röstat för ändringen i ellagen, och både jag och Ulf Kristersson har pratat om att det rimliga är att man nu gör en prestigelös översyn av elnätsregleringen.

Om det är så att det nekas inkoppling i huvudstaden och på andra ställen måste man helt enkelt säkra att de nödvändiga nätinvesteringarna kommer att ske så att samhällsfastigheter, bussar och annat kommer på plats och samtidigt hålla igen elnätsutvecklingen på ett sätt som inte har skett historiskt.

Det är det tydliga beskedet. Vi tar ansvar. Frågan är vad regeringen gör.

Fru talman! Jag har hört två saker från Moderaterna. Vi har talat om kraftvärmens beskattning och om elnätsregleringen. Inget av detta hjälper ju flera av de städer som har problem. I Uppsala löser det ingenting. Elnätsregleringen är på lång sikt. På Gotland löser det ingenting över huvud taget. Ulf Kristersson öppnade i valrörelsen för att bygga ut tredje Gotlandskabeln. Jag har inte hört någonting från Moderaterna sedan valrörelsen, vare sig i den eller i andra frågor.

Vad ska man egentligen göra för alla andra, som inte bor i Malmö eller Stockholm?

Fru talman! Jag kan gärna beskriva vad vi vill göra när det gäller till exempel vattenkraften, för att säkra tilliten i systemet. Det handlar om att värna och utveckla den. Vi har, tillsammans med bland annat Centerpartiet, idéer när det gäller ny förnybar energi och att nyttja tekniken bättre. Vi har öppnat för en förutsättningslös diskussion om fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 och vad det kan betyda för Sverige som helhet. Vi har stått bakom varje ökning av anslagen till Svenska kraftnät för stamnätets utbyggnad. Jag kan fortsätta listan. För oss är detta ett samlat paket för att folk ska kunna ha trygg tillgång till el och energi.

Fru talman! Det finns ju inte så mycket vattenkraft på Gotland, och Ringhals finns inte heller där. I Uppsala är det kapacitetsproblem, precis som på Gotland. Det löser vi inte med mer elproduktion någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Hur ska Moderaterna göra för att hantera dessa problem, som funnits långt innan och är helt oberoende av de förslag som Moderaterna nu lägger fram?

Fru talman! Om man ska tala om ansvar är detta ändå en sak där man måste analysera vad effekterna blir. Det är därför vi har landat i att vi tycker att man ska se över elnätsregleringen. Det är därför vi är emot vad regeringen, men också Centerpartiet, har varit med och gjort när det gäller kraftvärmen, som vi tycker är direkt skadligt.

Ulf Kristersson har, som Rickard Nordin mycket riktigt påpekar, öppnat för en tredje Gotlandskabel. Man måste, menar vi, ta hänsyn inte bara till strikt samhällsekonomi utan även till säkerhetspolitik och tillgänglighet. Den diskussionen tar vi gärna även fortsatt.

Fru talman och Lars Hjälmered! Lars Hjälmered har flera gånger nämnt att detta med kraftvärme skulle vara det största problemet. Jag håller med om att det blev snabba svängningar. Men om ni bortser från kraftvärmen, som givetvis har betydelse för de här orterna: Har marknadskrafterna, som faktiskt har rått när det gäller nätutbyggnad, skött sitt?

Fru talman! Jag tycker att det är en rimlig och klok fråga från Birger Lahti. Nej, jag tycker inte att elnätsregleringen har fungerat om vi tittar på en längre räcka av år i Sverige. Det har varit överklaganden och ryckig prissättning och därmed ett slags politisk osäkerhet, som har påverkat kunderna i form av inte minst väldigt stora ökningar av elnätsavgifterna. Detta är naturligtvis icke önskvärt, och jag hoppas att vi kan komma ifrån det.

Kraftvärmen är ett lokalt problem som regeringen har skapat nu och som därför är aktuellt i debatten.

Fru talman! Det skulle man också kunna lösa. Om man betalar ett pris kommer de nämligen att köra på fast de betalar sina utsläpp.

En annan fråga: I södra Sverige skulle vi ha färdiga investeringspengar för havsbaserad vindkraft, men försvaret säger nej. Vad är Moderaternas syn på att försvaret har fått en så stor påverkan på den svenska elförsörjningsproblematiken? Halva Sverige är i stället ett övningsfält för Nato.

Fru talman! Vi anser ju att man inte bara ska öva med Nato utan även bli medlem i organisationen. Det är viktigt att vi säkrar samhällets behov gällande försvar och säkerhet. Men jag är alldeles övertygad om att detta naturligtvis måste kunna och kan kombineras med sådana saker som energiproduktion, både till havs och på land.

Det jag också tycker är viktigt, fru talman, är att vi går från ord till handling och tar itu med en del av de problem som finns kring till exempel kraftvärmen. Det är detta som har aktualiserats på sistone.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Det har blivit mer och mer tydligt att Moderaterna är villiga att med skattemedel understödja kärnkraften. Men jag måste ändå säga att jag blev överraskad och nästan illa till mods när jag förstod att Moderaterna med skattemedel vill gå in och stötta den kvarvarande fossileldningen i Sverige. Man vill alltså stötta kolkraft. Varför vill Moderaterna göra detta?

Fru talman! Det Moderaterna och jag vill är att sjukhus ska kunna kopplas in på elnätet. Vi vill att man ska kunna bygga nya hyresbostäder och koppla in nya industrier. När det nu blir en väldigt ansträngd situation och diskussion tycker jag att det ansvarstagande och hedervärda vi kan göra är att försöka ta tag i detta och analysera vilka politiska reformer man ska genomföra.

Det är därför vi landar i att vi tycker att det regeringen gör på kraftvärmeområdet är olämpligt. Det minskar den lokala produktionen och gör att fler riskerar att få ett besked likt det Pågen i Malmö fick.

Fru talman! Regeringens gröna skatteväxling har hittills varit en fullkomlig succé. Fossileldning - kolkraft - läggs nu ned i Sverige och ersätts med bioeldad kraft. Detta är en otrolig succé. Värtaverket är ett bra exempel på detta. Man lägger ned det som är koleldat och sparar i stället en av pannorna som reservkraft med bioeldning. Det är detta Moderaterna nu vill driva emot. Man vill fortsätta skattesubventionera koleldning i Sverige. Jag tycker att det är obegripligt.

Fru talman! Denna framgång innebär alltså att koldioxidutsläppen i Sverige har ökat när Miljöpartiet har styrt de senaste åren. Göteborg Energi har gjort en analys som visar att det Lorentz Tovatt nu talar om skulle leda till ökade växthusgasutsläpp i Göteborgsfallet och när det gäller Rya kraftvärmeverk. Så det finns nog lite olika uppfattningar om effekterna av detta.

Men för oss är detta ingen dogmatik. Det handlar om att vi vill se tillväxt, utveckling och inkoppling av elbussar, sjukhus och nya fastigheter. Då måste vi titta på vad som behöver göras när det gäller elnät och andra områden.

Fru talman! Det är dags att göra lite reflektioner kring vad som har sagts här i kammaren i dag. Jag tycker att det har varit en ganska bra debatt. Man har visat var man står från både det ena och det andra hållet. Centerpartiet har återigen visat att man har hamnat mycket rätt när man har hoppat över till det socialistiska blocket - eller numera det liberalsocialistiska blocket.

Det har upprepats här att vi har så gott om energi i Sverige. Vi exporterar 51 veckor av 52. Jag har inte tittat det senaste året, men det stämmer alldeles säkert. Anledningen till detta är att politisk klåfingrighet har tryckt in en massa ny kapacitet i nätet, som marknaden egentligen aldrig har efterfrågat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Det rör sig om väderberoende energislag som vind- och solkraft, som inte löser de utmaningar vi har när det gäller vår energisituation. Nu ska man alltså stänga av Ringhals 1 och 2, säger man. Har vi överskott då? Klarar vi då 51 veckor av 52? Det solklara svaret är nej. Vi har en mycket ansträngd situation framför oss.

Därför tycker jag att det är beklagligt att man från regeringens sida låter sig ledas av populism - av barn i det här fallet - som Ygeman visade prov på i veckan. Jag vill bara avsluta med att säga att man, när man skickar ett barn framför sig i debatten, inte gör det för att väcka debatt utan för att döda debatten. Man gör det för att vi andra, som inte tycker som det här barnet, ska tystas. Det är hela syftet med detta, och jag tycker att det är anskrämligt dåligt.

Fru talman och Josef Fransson! Du sa i ditt anförande att politisk klåfingrighet har gjort att vi kan exportera. Skulle det vara politisk klåfingrighet om man gick in med subventionerade pengar för att hålla Ringhals 1 och 2 vid liv?

Fru talman! Man kan vända och vrida på detta. Vi har alltid nya termer och det nya språkbruket som hela tiden ska användas. Den ene påstår att ett visst energislag har vissa miljökostnader och tar sig rätten att definiera vilka dessa kostnader är och säger att det är mycket dyrare än ett annat energislag.

Ett skäl till att kärnkraften blir så dyr är att man ställer en massa ytterligare krav på kärnkraften som kanske är rimliga. Hur som helst finns det ett uttalat mål. Oj, tog talartiden slut så fort?

Fru talman! Tack för försöket till svar från Josef Fransson! Det du kanske skulle ha kommit till är att man faktiskt tog bort en kostnad för kärnkraften på omkring 5 miljarder genom skatten på termisk effekt. Kärnkraften har fått möjlighet att överleva, tycker jag. Men ändå driver ni på för att politiken ska se till att man fortsätter med Ringhals 1. Det är politisk klåfingrighet. Kan inte Josef Fransson hålla med om det?

Fru talman! Den politiska klåfingrigheten består i att man har tryckt in en massa effekt i systemet i form av vindkraft med mera som aldrig har efterfrågats, vilket skapar obalans på nätet och en himla massa problem i ett system som faktiskt funkade. Detta har man gjort samtidigt som man i energiöverenskommelser och annat uttryckligen säger att kärnkraften inte har en framtid utan ska avvecklas. Då är det väl inte så konstigt att marknaden inte vill investera? Man känner inte framtidstro. Det är beklagligt, kan jag bara säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Att måla upp en problembild är lätt. Att lägga fram förslag är uppenbarligen svårare.

Jag väntar på fortfarande på svar från de andra partierna: Vad vill ni göra? Finns det några andra förslag än att subventionera kolkraft eller höja elnätsavgifterna? Jag har faktiskt inte hört ett enda förslag. Det jag möjligtvis har hört är att när argumenten tryter tar man till kärnkraftsfrågan igen, men det löser inte problemet.

Centerpartiet fokuserar på lösningarna. Vi vill bygga en tredje Gotlandskabel. Det är bara att köra. Vi vill ha ett grönt spår i miljöprocesserna och tillståndsprocesserna, så att de miljöbra sakerna helt enkelt får förtur och går smidigare att bygga.

Vi vill möjliggöra användarflexibilitet, som gör att vi tar bort timmarna med allra högst belastning genom att styra saker lite smartare. Detta är enkelt. Det är enkel teknik som redan finns och används, exempelvis i Uppsala. Då måste vi också se till att den affärsmodellen fungerar. Då kan vi inte ha en platt elskatt som gör att det blir dyrt även när elen är billig och att det inte blir tillräckligt dyrt när elen borde vara mycket dyrare.

Vi vill också ge möjlighet för nätbolag att upphandla kraft lokalt över en längre tid. Det finns kraftverk som kan köras på förnybart, men det är inte lönsamt att göra det direkt mot elpriset alla gånger. Men om man då kan få betalt från nätbolaget för den nätnytta och samhällsnytta man gör finns det möjligheter.

Vi vill också säkra grön-gas-principen. Det är helt orimligt att kraftverk stängs ned för att massbalansprincipen, alltså att man garanterar lika mycket tillförd biogas som man själv använder, inte accepteras av Svenska kraftnät. Detta har man fått nekade bud på.

Det finns lösningar. Frågan är om den politiska viljan från andra partier finns att göra något, eller om de hellre håller uppe konfliktnivåer och målar problembilder för att det är enklare. Upp till bevis!

Fru talman! Sverige har ju utmaningar och problem med elkapacitet de kommande åren. Det är oklart om effekten i alla lägen räcker till bagerier, elbussar, sjukhus och allt vad det kan vara.

Centern är ju ett stödparti åt regeringen och är delansvarigt för den kostnadssmäll som nu drabbar kraft- och fjärrvärme. Experter ifrågasätter mycket av den politiken. Jag vill fråga Rickard Nordin: Är Centerpartiet, nu när man börjar se effekten av detta, berett att ompröva skatteförslagen vad gäller kraftvärme?

Fru talman! För Centerpartiet är det självklart att de fossila kraftslagen ska bära sina kostnader. Då kan man inte subventionera dem. Det är faktiskt en grundläggande princip, inte minst i den gröna skatteväxlingen som Lars Hjälmered och Moderaterna också brukar omhulda.

För vår del ska vi självklart titta på åtgärder, men då är det framför allt sådant som underlättar just de saker som jag nämnde. Det kan göras på kort sikt, och då kan man hantera problemet. Det är inte att fortsätta subventionera kolkraft som är lösningen framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Det är många företag som nu uttrycker en oro. Pågen har vi använt som exempel flera gånger här, men det är bara ett av många.

Centerpartiet brukar ju tala om företagsamhet. Det är många företag som nu vittnar om utmaningar och problem de kommande åren, givet elkapacitetsproblem och utmaningar. Centerpartiet bidrar som stödparti ändå till att man förvärrar situationen och stänger lokal kraftvärmeproduktion. Då undrar jag: Vad är Rickard Nordins svar till Pågen och andra företag som känner en oro för att de inte kan expandera och anställa?

Fru talman! Om vi ska prata företag kan vi nämna Ngenic i Uppsala, som redan i dag styr värmepumpar och gör att man tar bort effekten från topplasttimmen, vilket gör att man kan få in mer produktion. De skulle kunna expandera. Här finns en affärsmöjlighet om vi politiskt - och det är väl detta som är budskapet till de andra - tar vårt ansvar och löser problemet.

Detta går att lösa om vi ser till att affärsmodellerna finns och tar bort de regelhinder som finns. Det är vägen framåt, inte att subventionera kolkraft.

Fru talman! Tack för en bra debatt! Precis som några varit inne på framgår skillnader när det gäller var man tycker sig se problemet.

För Vänsterpartiet står det helt klart att skadliga subventioner till fossilt inte är något vi kan hålla på med i längden. Det är bara synd att de som äger detta inte i tid har insett att detta kommer att ske. Man kanske hade kunnat ge signaler om detta tidigare.

Sedan kommer jag till detta med nät och ansvaret, alltså vilka som skulle ha byggt ut näten. Det som har hänt i samhället efter att nätägarna har fått monopol är att konsumenterna har fått betala ett skyhögt pris för en monopolsituation där ägarna till näten har kunnat plocka ut tvåsiffriga vinstutdelningar på årsbasis. De har höjt priserna och sagt att det är reinvesteringar. Det har man också kommit igång med; jag ser på hemmaplan hur man hela tiden bygger ut och förnyar elnäten, men ändå har man hela tiden haft samma vinstutdelning till ägarna. Det är också fakta.

Från Vänsterpartiets sida tycker vi att samhället borde se att sådana samhällsviktiga funktioner borde vara samhällsägda. Då talar jag om regionala nät. Nu hoppas jag att det kommer en reglering som blir någorlunda bra och gör att man inte kan pumpa ut hur mycket vinster som helst.

Detta är en samhällsfunktion som behövs för alla, oavsett om det är tung industri eller små villaägare. Ändå har man ett system där man har plockat ut hur mycket vinster som helst. Jag hoppas att den delen löser sig så småningom. Jag hoppas givetvis att det ska vara samhällsägt, men det är kanske långt dit.

Fru talman! Vi är fem partier som för tre år sedan tog i hand på en energiöverenskommelse där bland annat kraftvärmens konkurrenskraft värnas. Det var intentionerna i den överenskommelsen. Nu går regeringens politik, som stöttas av januaripartierna, åt helt motsatt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Vi kristdemokrater anser att energiöverenskommelsen nu måste fyllas på med frågor som är både akuta och aktuella. Här har vi tillsammans med Moderaterna gjort inspel. Det har gått en månad, och dessa frågor är fortfarande hängande i luften eftersom vi inte har fått någon återkoppling. En av dessa nio punkter vi föreslagit, förutom den jag tidigare nämnt gällande kraftvärmens roll, är att det behövs en effektutredning för att elmarknadens utformning ska bidra till ett stabilare elsystem men också för att säkerställa en tillräcklig utbyggnad av elnätet.

Regeringen presenterar dock förslag som förvärrar situationen avsevärt i stället för att lösa situationen: en avfallsförbränningsskatt på kraftvärme utan miljöstyrande effekt och en chockhöjning av koldioxid- och energiskatten för kraftvärme som redan i dag ingår i EU:s utsläppshandelssystem, med konsekvensen att Malmö, Stockholm och Göteborg tappar en del av sin lokala elproduktion - detta i syfte att minska klimatutsläppen.

I stället för att driva fram en forcerad nedläggning av dessa få viktiga kraftverk hade regeringen kunnat vänta på att ersättningsanläggningar med förnybart bränsle hade kommit på plats, eftersom samtliga bolag har fattat sådana beslut.

Fru talman! Problemet med den kapacitetsbrist vi ser är att transmissionen mellan norr och söder är oerhört problematisk och att det blir akut om Ringhals 1 och 2 läggs ned. Om man dessutom lägger ned kraftvärmen blir kapacitetsbristen en riktig utmaning, framför allt i våra storstäder.

Fru talman! Jag tänkte fråga Camilla Brodin om elnäten. Vi har från regeringens sida vidtagit en åtgärd för att öka investeringarna i elnäten och sänka kostnaderna för elkonsumenterna. Ulf Kristersson, moderatledaren, var ute i förrgår och sa att det här måste dras tillbaka. Då skulle elnätskonsumenterna få en större höjning, och vi skulle få en lägre takt i utbyggnaden av elnäten. Står Kristdemokraterna bakom Moderaterna i denna fråga?

Fru talman! Statsrådet frågar om vi kristdemokrater står bakom Moderaterna. Vi måste se över elnätsregleringen för att långsiktigt säkra balansen mellan rimliga avgifter för kunderna och incitament för investeringar i underhåll, utbyggnad, innovationer och smarta lösningar. Här måste vi se helhetsproblematiken. Vi har inte diskuterat om vi i dagsläget står bakom Moderaterna i den frågan.

Fru talman! Camilla Brodin! Detta är ett förslag som regeringen lade fram för ett bra tag sedan och som nu ska bli verklighet. Därför är det intressant att veta om Kristdemokraterna står bakom det förslaget, som sänker kostnaderna för elkonsumenter runt om i Sverige. Det kan innebära ett par tusen kronor i månaden för en vanlig villaägare. Eller vill ni, som Ulf Kristersson, riva upp det här förslaget? Det är naturligtvis ett intressant besked för villaägarna runt om i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Vi vill se över detta så att vi får en hållbar balans mellan kunder och företag. Framför allt handlar det om att vi i Sverige kan trygga den leveranssäkerhet som Sveriges riksdag har tagit beslut om. Här har vi ett gemensamt ansvar att faktiskt titta på helheten och inte stå och svamla för mycket.

Fru talman! Energifrågan och klimatfrågan - det måste tilläggas - är två stora utmaningar. Jag vill återigen säga: Vi står inte bakom energiöverenskommelsen, men vi har välkomnat en energiöverenskommelse 2.0 om ambitionsnivån är att stärka svensk konkurrenskraft och ta itu med klimatutmaningen på riktigt.

En version 2.0 kommer att kräva att man tar ett helhetsgrepp och inte tänker i stuprör. När det exempelvis gäller transportsektorn måste vi ha ett mycket bredare perspektiv om vi ska klara av att elektrifiera samhället. För att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland med minskade klimatutsläpp och för att vi ska kunna nå målet krävs det mer elektrifiering. Och ska vi utvecklas som industrination genom exempelvis transportsektorn måste vi också ha ett elnät som det går att lita på. Vi måste även kunna skapa tillväxt genom att låta företag ha möjlighet att expandera och vara säkra på att det finns en leveranssäkerhet.

Fru talman! Energifrågan och klimatfrågan är förmodligen två av vår tids största utmaningar. Jag hoppas återigen att vi får en god dialog efter den här debatten mellan kammarens alla partier. Vi har en svår uppgift att lösa, men jag tror att vi kan lösa detta tillsammans.

Fru talman! Du vill ha en helhetssyn i fråga om elnäten, Arman Teimouri. Vi har pratat väldigt mycket om stamnätet här, där vi tiodubblar investeringarna. Samtidigt ser vi hur exempelvis Eon, som är elnätsägare i Malmö, har ökat elnätspriserna med 27,4 procent utan att det har lett till någon ökning av elnätsutbyggnaden. Därför undrar jag om du står bakom Ulf Kristersson, som vill riva upp det här förslaget och i stället lägga kostnaderna på elnätskonsumenterna.

Fru talman! Statsrådet! Den svenska elmarknaden är ju lagreglerad på ett sätt som också styr prisutvecklingen under en längre period, men det ger en ryckighet och gör det svårt att planera. Det kommer att krävas investeringar. Det måste också finnas en långsiktig plan för elnätsbolagen. Men det ger ju inte en i princip monopolstyrd marknad friheten att inte ta ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Ska jag tolka Arman Teimouri som att Liberalerna inte står bakom Ulf Kristerssons förslag om att göra det möjligt för elnätsföretagen att kraftigt höja sitt uttag från konsumenterna utan att ställa krav på ytterligare elnätsutbyggnad?

Fru talman! Statsrådet! Det enkla svaret på den frågan är att elnätsbolagen måste göra de investeringar som krävs. Men det är en långsiktig politik som måste ligga till grund för detta.

Fru talman! Låt mig bara kort konstatera att det statsrådet sa i föregående inlägg inte är helt med sanningen överensstämmande.

Men nu ska jag gå över till frågan. Bageriet Pågen i Malmö vill expandera men kan inte expandera. Så här uttryckte sig Pågens vd när han fick besked om att man inte kommer att kunna expandera om några år: Strömbrist är något man har hört talas om i u-länder.

L är ett stödparti åt regeringen och delansvarigt för skattepaketen. Är Liberalerna beredda att backa när man nu ser konsekvenserna för Pågen och andra företag?

Fru talman! Tack för frågan! Låt mig vara tydlig. Klimat- och miljöfrågorna måste vara i fokus. Där har alla partier ett stort ansvar. Det kommer vi aldrig ifrån. Men jag kan säga så här: Om vi ser att dessa förändringar skadar tillväxten, tryggheten och den långsiktiga omställningen av energisystemet är vi beredda att föra nya diskussioner med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, som alla är en del av januariavtalet. Men fossilt är inte framtiden.

Fru talman! Vi är helt överens om att det handlar om fossilfrihet och om att man ska ta detta stegvis och över tid och balansera det, så att det finns konkurrenskraft och möjligheter. Jag hoppas ändå att Liberalerna tar intryck av den rätt allvarliga situation som råder och att vi kan ha en fortsatt dialog även i andra energipolitiska frågor framöver för att ta ansvar för landet.

Fru talman! Jag hörde ingen fråga. Jag kan väl bara instämma i att vi måste tänka på tillväxt, trygghet och den långsiktiga omställningen av energisystemet.

Fru talman! Ledamoten Teimouri! Du sa att vi måste säkerställa en konkurrenskraftig elförsörjning. Blir det en konkurrenskraftig elförsörjning om vi ger signaler om att man måste investera i kärnkraft, när vi vet att kärnkraftselen i ny kärnkraft kostar tre gånger så mycket som landbaserad vindkraft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Ledamoten Lahti! Den diskussionen har vi haft många gånger här. Jag står fast vid att det är marknaden som måste bestämma vad man är beredd att investera i. Det är väl det enkla och korta svaret på din fråga.

Fru talman! Tack, Teimouri, för svaret! Det gläder mig, eftersom jag på något sätt har fått för mig att ni i diskussionen om kärnkraft är för någon form av liberal planekonomi. Vi vet ju att det inte löser sig. Branschen säger att det är olönsamt att investera i detta.

Fru talman! Ledamoten Lahti! Man måste komma ihåg att det finns klimatutmaningar. Vi vet att kärnkraften lyfts fram som en viktig faktor för att lösa dem. Det är förbättrade ekonomiska förutsättningar för att driva vidare kärnkraften. Det finns också larmrapporter om effektbrist. Detta måste vi ta i beaktande när vi pratar om kärnkraftsfrågan.

Fru talman! Statistiken från förra året oroar. Av alla sektorer var det el- och fjärrvärme som ökade sina utsläpp mest och som alltså var sämst i klassen. Deras utsläpp ökade med 10 procent. Detta är allvarligt i en situation med skenande klimatkris, som vi är inne i just nu.

Om jag snabbt får backa tillbaka lite till det stora perspektivet kan vi konstatera att under åtta år med alliansregeringen avstannade den gröna skatteväxlingen. OECD och EU har påpekat att skatten slutade att växla under de åren. Under den förra mandatperioden återtog vi detta. Vi höjde skatterna med tiotals miljarder och gjorde växlingar mot sänkningar av andra skatter. Och nu höjer vi genom januariavtalet ambitionsnivån ytterligare.

Den gröna skatteväxlingen har hittills varit en dundersuccé. I Stockholm ser vi nu att koleldade värmekraftverk lägger ned, och i utbyte bevaras en av pannorna i reservkraftssyfte för att kunna elda med biobränsle. Vi ser en generell trend att fossil kraftproduktion läggs ned. Det är precis detta vi vill åt.

Givet den extrema klimatsituation som vi är inne i och som bara kommer att bli värre är det otroligt anmärkningsvärt att vissa av högerpartierna nu går ut och fajtas med näbbar och klor för att kolkraften ska fortsätta att subventioneras. Det handlar alltså om att vi fasar ut en fossil subvention, men den kämpar man nu med näbbar och klor för att bevara.

Detta är anmärkningsvärt och går inte att försvara, utan förnybart är naturligtvis framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! I dag finns det en elbuss i Göteborg och en i Stockholm, men det finns planer på att utöka dem till hundratals. Samtidigt har vi problem med kapacitetsbrist i bland annat Stockholm och Göteborg. Det är oklart om eleffekten räcker till nya elbussar, som skulle ge en stor miljö- och klimatvinst. Läget förvärras just nu av det som Miljöpartiet gör. Det gäller delvis elnäten men i synnerhet den lokala elproduktionen.

Fru talman! Jag undrar: Är Miljöpartiet berett att ompröva sina energibeslut så att de inte stoppar en önskad elbussutveckling?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan!

I mitt första anförande stod jag och rabblade upp en rad saker som jag tror behövs för att möta utmaningen med nätens kapacitet. Det handlar om flexibilitet, det handlar om fler investeringar i näten generellt och det handlar om att vi, när vi väl bygger ut elektrifiering för till exempel transporter, ska göra det på ett smart sätt så att de kan användas för lagring i systemet.

Inget av detta verkar Moderaterna vara intresserade av, utan de fokuserar i stället på att subventionera fossilkraft.

Fru talman! Göteborg Energi har analyserat Lorentz Tovatts och regeringens kraftvärmeförslag, och de konstaterar att det i Göteborg kommer att leda till att utsläppen av växthusgaser ökar med 42 000 ton. Andra kan bedöma rimligheten i detta. Jag tycker att det är rimligt att vi går mot fossilfrihet men också att vi har elnät och produktion så att vi kan koppla in elbussar, sjukhus, nya fastigheter och annat.

Med Miljöpartiets politik riskeras en önskad elbussutveckling, och då undrar jag: Är man beredd att tänka nytt om konsekvenserna blir så negativa?

Fru talman! De där uträkningarna är faktiskt hittepå. Det som händer är det som jag nämnde i mitt anförande. Att få detta till att nedläggning av kolkraft skulle öka utsläppen är ett barockt sätt att se det på.

Som jag pratade om är vi nettoexportörer av el i dag under så gott som hela året, och då är det magstarkt att tro att fossilkraft som läggs ned skulle ersättas med något som produceras långt nere på kontinenten. Denna matematik är ett jättemärkligt sätt att räkna på.

Fru talman! I dagsläget är 98 procent av vår elproduktion fri från fossila drivmedel. Detta system och dess funktion att leverera ström, som ju är själva syftet med energisystemet, bryts nu långsamt ned.

Jag skulle vilja säga att S-MP:s energipolitik är som att festa på sms-lån. Man kan visa sig fin och god och bjuda hela bordet på champagne, men till slut kommer obönhörligen kraschen.

Min fråga är: Är det inte dags att börja lyssna på remissinstanserna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Fru talman! Något annat som också är att festa på sms-lån är att för varje dag som går knapra mer på framtida generationers levnadsvillkor. Detta är konsekvensen av SD:s klimatförnekeri. Gång på gång rider man ut i strid för fossila subventioner och underblåser på olika sätt det fossila beroende som Sverige är inne i. Detta om något är att festa på sms-lån.

Fru talman! Jag kan återknyta till vad personer sagt här tidigare och vad som också tydligt framgår hos våra kanske tyngsta remissorgan, nämligen energibolagen i Sverige. Vi riskerar att få den precis motsatta konsekvensen att vi måste importera desto mer och dessutom göra en massa investeringar. Om man stänger ned dessa verk så snabbt som regeringen nu vill forcera fram kommer vi obönhörligen att krascha.

Fru talman! Tack för frågorna, Josef Fransson!

När man ska lyssna på remissinstanser måste man göra det utan att vara naiv. Energiföretagen representerar kraftvärmen i Sverige, och är ju de som påverkas av utfasningen av subventioner. Det är klart att de kommer att argumentera för att det inte är bra, men om man tittar på resultaten av det ser man att det är bra. Fossil kraftproduktion läggs ned och ersätts med biobaserad produktion. Det är precis detta vi vill åt.

Fru talman! Det som Lorentz Tovatt glömde att nämna i sitt anförande var att under Alliansen sjönk utsläppen. Under den rödgröna regeringen har utsläppen ökat. Jag hörde många fina saker om potentiella lösningar, men det var klent med konkreta förslag om hur man kommer dit. Låt mig därför hjälpa till lite.

När det gäller att korta tillståndsprocesserna behöver vi justera relevant lagstiftning, som miljöbalken och artskyddsförordningen, så att klimat får högre genomslag. Är Miljöpartiet berett att genomföra den typen av förändringar?

Fru talman! Tack för frågan, Rickard Nordin! Svaret är ja.

I januariavtalet, som våra båda partier har skrivit under, finns formuleringar om att klimatlagen ska genomsyra all relevant lagstiftning. Detta tar jag till intäkt för att det är rimligt att en ny process eller investering som ska till och som är bra för klimatet ska få företräde.

Sedan har vi nätkoncessionsutredningen, som kommer nu. Jag vill titta närmare på den och se vad vi kan göra framöver.

Fru talman! Det var glädjande nya besked från Miljöpartiet att man är beredd att se över den typ av lagstiftning som man hårdnackat har varit emot annars. Man har försökt skydda till exempel örnar när vi har velat bygga ut vindkraftverk och annat. I så fall hade det varit bättre att till exempel stängsla in hela Sveriges järnväg, om man nu verkligen vill skydda den typen av fåglar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om kapacitetsbrist i elsystemet

Jag välkomnar att Miljöpartiet är berett att dra denna lans inte bara i riksdagens kammare där det låter fint utan också i förhandlingarna versus regeringen.

Fru talman och Rickard Nordin! Vad gäller örnar är det en knivig fråga, inte minst för att den är kopplad till EU:s art- och habitatdirektiv. I grund och botten tycker jag att det är rimligt att se till hela populationen snarare än att titta på individer. Där håller vi med varandra, tror jag.

När det gäller det andra som Rickard Nordin pratade om har vi som sagt formuleringen att all relevant lagstiftning ska ses över. Jag är jättespänd inför att påbörja det arbetet.

Fru talman! Sverige växer och ska växa. Vi har stora överskott på el. Utmaningen är att se till att dessa överskott också kommer den växande industrin och den gröna omställningen till gagn. Vi måste därför se till att nätet byggs snabbare. Vi ska halvera utbyggnadstiden för viktiga elnät. Vi har tiodubblat investeringarna i elnäten.

Vi tänker dock inte ge elnätsmonopolen fribrev på elkonsumenternas bekostnad.

Vi tänker fortsätta kräva starka drivkrafter för att elnätet ska byggas ut. Vi ska inte tillåta att elnätsmonopolen straffbeskattar Sveriges villaägare och energikonsumenter.

Jag välkomnar att det i huvudsak har varit en positiv ton i denna debatt, och jag ser fram emot ett fortsatt samarbete.

(Applåder)

Den aktuella debatten var härmed avslutad.