Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! Åhörare! Vi debatterar nu den första granskningen av regeringens politik, gjord av det Klimatpolitiska rådet.

Det är en svidande vidräkning av den förda politiken som rådet framför. Sverige kommer inte att nå målet om nettonollutsläpp till 2045, ej heller transportsektorns mål för 2030, som särskilt granskats i denna viktiga rapport.

Vi ser nu att utsläppen i Sverige till och med ökar. Vi i Vänsterpartiet vill därför att riksdag och regering utlyser nödläge för klimatet.

Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Genom att utlysa nödläge för klimatet visar vi att vi tar klimatfrågan på största tänkbara allvar. Det handlar om att vi behöver rädda vår civilisation från en farlig och okontrollerbar klimatförändring. Den frågan måste överordnas alla andra politiska beslut.

Jag ser fram emot att debattera detta med er, kära ledamöter!

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Vänsterpartiet för att man tog initiativet till denna viktiga debatt och lyfter fram klimatpolitiken i kammaren.

Det är svårt att föreställa sig någonting viktigare, för 100 meter härifrån sitter nu skolstrejkande ungdomar som kräver att vi här i kammaren lever upp till vårt ansvar för klimatavtalet i Paris. De säger att de inte har någon anledning att utbilda sig när vi inte ger dem en framtid. Det är ett kusligt budskap, men ändå logiskt. Hos dem och på många andra håll höjs röster som menar att jordens klimat befinner sig i ett nödläge. Det håller jag med om. Det har vi i Miljöpartiet sagt länge.

Det var den insikten som gjorde att vi i Miljöpartiet för sju år sedan föreslog att Sverige skulle inrätta ett klimatpolitiskt ramverk med ambitiösa klimatmål, en klimatlag och ett oberoende råd som granskar regeringens samlade politik. Nästan alla riksdagspartier slöt upp bakom tankarna och bidrog med egna delar. Det samarbetet har gett Sverige en av de starkaste lagstiftningarna i världen på klimatområdet.

En viktig del i ramverket är att varje ny regering ska presentera en handlingsplan som beskriver vilken klimatpolitik som kommer att bedrivas under mandatperioden. Den bereds nu inom regeringen och kommer att redovisas i höst. Självklart är Klimatpolitiska rådets rapport ett centralt underlag.

Fru talman! Det finns många viktiga slutsatser och rekommendationer i rådets rapport. Jag vill särskilt nämna tre.

Det första är att Sverige, trots allt som gjorts, är långt från att uppfylla vår del av ansvaret för Parisavtalet. Det kan inte råda något tvivel om att behovet av åtgärder är stort och brådskande.

Det andra jag vill lyfta fram är att vi inte kan skriva under Parisavtalet med ena handen och med den andra bevilja fossila subventioner och fortsätta med politik som låser fast oss i fossilberoende. All relevant politik och lagstiftning måste anpassas till klimatmålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Detta leder till det tredje som jag vill lyfta fram: att alla sektorer och aktörer måste vara delaktiga i arbetet. Ansvaret ligger hos oss alla. Vi måste alla göra vad som krävs. Ingen kan längre säga att någon annan ska göra jobbet, och ingen kan längre sitta på läktaren och kommentera eller klappa händerna eller ta avstånd. Det här måste vi göra tillsammans.

Den beslutsamhet och enighet som fanns när det klimatpolitiska ramverket och de ambitiösa målen antogs behöver följas upp med en lika bred enighet och samverkan när det gäller åtgärder. Klimatet får inte bli en fråga där planeten offras för billiga politiska poänger.

Fru talman! Det är min avsikt att den klimatplan som nu bereds ska inkludera viktiga rekommendationer som kommer från Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket men även från civilsamhället, näringslivet och andra politiska partier. Det är min ambition att handlingsplanen ska vara hela Sveriges plan.

Jag vill därför rikta en uppmaning till kammaren. Om det finns en enda fråga där vi måste samarbeta är det klimatfrågan. Vi har visat att det är möjligt att enas tidigare. Låt oss visa att vi kan göra det även i fortsättningen. Ja, det är ett nödläge, och det som krävs i sådana lägen är att vi agerar och samarbetar.

Jag ser fram emot konkreta inspel från alla partier och hoppas att alla partier utvecklar egna skuggplaner som kan bidra, på samma sätt som alla partier presenterar egna skuggbudgetar. Låt oss ge ungdomarna en framtid!

Fru talman! Vi behöver genomföra en omfattande samhällsförändring för att nå klimatmålen. Det handlar om en omställning som behöver involvera hela samhället och som går hand i hand med arbetet med omfördelnings- och jämlikhetspolitiken. Ingen ska lämnas efter när vi nu växlar upp klimatarbetet.

Vi ska nå nettonollutsläpp till 2045. Det innebär nollutsläpp i de flesta sektorer. Transportsystemet behöver ställas om, industrins utsläpp måste minska till nära noll och vi måste skapa förutsättningar för att lagra koldioxid för att nå negativa utsläpp.

De tekniska förutsättningarna för att ställa om är goda, men forskning och fortsatta satsningar på Industriklivet är viktigt. Det svenska näringslivet har en stark vilja till omställning. Inom initiativet Fossilfritt Sverige har branscherna själva tagit fram färdplaner mot nollutsläpp. Omställningen är en förutsättning för konkurrenskraft. EU-kommissionen beräknar att 2 miljoner nya jobb skapas när EU nu sätter målet att nå nettonollutsläpp till 2050.

Fru talman! Vi kommer inte att klara att nå klimatmålen själva. Vi behöver jobba tillsammans i EU och globalt. EU har de ekonomiska förutsättningarna men också ett ansvar att ta ledartröjan i det internationella klimatarbetet. Vi måste vara en stark kraft i FN och i EU för en mer ambitiös klimatpolitik. EU:s samlade utsläpp måste minska snabbare än de gör i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Vi måste visa mod, ta ansvar och samarbeta för att rädda klimatet.

Fru talman! Klimatet är en av vår tids stora frågor, och Sveriges riksdag har kommit överens om världens kanske mest ambitiösa klimatmål. Under alliansregeringen minskade utsläppen med 20 procent, samtidigt som tillväxten ökade med 10 procent. Det var en politik som gjorde nytta för klimatet på riktigt.

Under den rödgröna regeringen ser vi i stället att utsläppen ökar. Så sent som i går kom siffror från Naturvårdsverket som visar att utsläppen ökade under 2018. Vi har alltså kommit längre från att nå våra mål. På frågan om detta är ett misslyckande svarar Isabella Lövin nej. I stället skyller hon på allt från konjunktur till väder.

Detta bekräftar den kritik som Moderaterna tillsammans med tunga instanser som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har riktat mot den rödgröna regeringens politik eftersom den inte levererar resultat. Det har varit fyra förlorade år för klimatet.

Detta är allvarligt, och rapporten från Klimatpolitiska rådet förstärker den oro många av oss känner. Rådet konstaterar att vi inte kommer att nå våra mål med regeringens politik och kritiserar även att redovisningen av effekterna av regeringens klimatpolitik inte lever upp till kraven i klimatlagen.

Det måste vara slut på en resultatlös symbolpolitik. Det räcker inte med att klistra etiketten "klimat" på en reform och hoppas att den ska ge effekt. Det behövs en fokuserad politik som tar sikte på att få ned utsläppen från framför allt transporterna och industrin, som står för var sin tredjedel av våra utsläpp.

Därför har vi i vår budget satsat på en utbyggnad av infrastrukturen för laddstolpar längs våra vägar. Vi vill skruva upp dagens reduktionsplikt med högre krav på inblandning av biodrivmedel. Vi vill också införa ett klimatavdrag för företag som investerar i teknik som radikalt minskar eller raderar deras utsläpp.

Vi behöver även säkra en fossilfri energiförsörjning genom både mer förnybart och kärnkraft för att kunna elektrifiera våra transporter och vår industri. Tyvärr ser vi att regeringens skattehöjningar på kraftvärme och utfasning av kärnkraft snarare kommer att leda till mindre och inte mer el.

Regeringen mäter effekten av sin politik i antalet spenderade kronor när den borde utvärderas utifrån sänkta utsläpp. Och där har regeringen misslyckats radikalt. Ska vi nå våra klimatmål har vi inte råd med symbolpolitiken. Det behövs en nystart för svensk klimatpolitik, och klimatpolitiska rådets rapport och kritik understryker på alla sätt varför.

Fru talman! Vi debatterar i dag Klimatpolitiska rådets rapport. Det finns mycket intressant i rapporten och en hel del bra slutsatser, exempelvis att regeringen bättre bör utvärdera nyttan av sin politik och inte bara tala om kronor och ören som satsas. Men tyvärr har vi någonstans hamnat i ett typiskt svenskt klimatpolitiskt perspektiv där vi enbart tittar på Sverige och missar det globala perspektivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Klimatpolitiska rådets rapport saknar just ett globalt perspektiv och konsekvensanalyser av hur svenska policyer är beroende av vad som händer på den globala arenan för att fungera och inte bara bli extremt kostsamma. Detta är inte i grunden Klimatpolitiska rådets fel utan beror på de sju partier som varit överens om att inrätta det i dessa former.

Vad man borde tala mer om är teknisk utveckling, forskning och innovationer. Det är detta som slutligen kommer att avgöra. Det är inte skatter, subventioner och regleringar som kommer att minska världens växthusgasutsläpp. Vi kan inte på något sätt förtränga att över 80 procent av all energi i dag är fossil. Världen är fullständigt beroende av fossila energikällor - det är ett faktum.

När man tittar på statistiken ser man att sol och vind är närmast negligerbara. De står för någon enstaka procent. Tillväxten är förhållandevis god, men dessa energikällor kommer de närmaste decennierna fortfarande att ligga på en extremt låg nivå, enligt alla analyser som finns.

Energilagring i större skala är fortfarande inte kostnadseffektivt. Det kräver helt enkelt för mycket energi att genomföra. Utbyggnaden av kol, olja och gas pågår fortfarande i stor skala runt om i världen. Enligt de senaste prognoserna kommer oljekonsumtionen att fortsätta att öka betydligt fram till 2040. Detta är den verklighet vi befinner oss i, varför detta ensidiga fokus på Sverige - som om vi befann oss under något slags kupol - närmast ter sig löjeväckande.

Fru talman! I Sverige subventionerar vi exempelvis elbilar för miljarder de närmaste åren. Dessa bilar hamnar sedan i Norge, ofta redan efter ett halvår. Subventionerna går alltså till företag, biltillverkare, välbärgade människor och till Norge, samtidigt som de människor som skulle vilja köpa dessa bilar på andrahandsmarknaden i Sverige inte kan göra det. Dessutom straffbeskattar vi vanliga barnfamiljer som kanske köper en Dacia som de precis har råd med.

Fru talman! Vi har ett växande bensinskatteuppror i Sverige. Drivmedelspriserna skenar, och klyftorna mellan land och stad är på allvarliga nivåer. Då har Sveriges politiker gett Klimatpolitiska rådet ett perspektiv som gör att deras förslag landar i ökade styrmedel, det vill säga skattehöjningar.

Fru talman! Vi har haft en oroväckande utveckling de senaste åren.

Klimatpolitiska rådet skriver: "Sverige har haft en långvarig trend med minskande utsläpp, men från 2015 har takten i utsläppsminskningen saktat in." Fundera på vad som hände då! Nu ökar dessutom utsläppen. Detta är ett misslyckande för Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Vi måste minska utsläppen och öka tillväxten. Om man skyller på att vi har haft en stark konjunktur är det ju konjunkturen som är problemet. Då är man uppenbarligen emot tillväxt. Det är inte okej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Vi ska vara ett föredöme i världen. Då måste vi skippa krångliga regler och höga kostnader som hindrar företag och människor från att vara med och ställa om. Då behöver vi lösningar där utmaningarna finns, och då behövs också bra levnadsvillkor.

Man talar ofta om detta som en motsättning mellan stad och land. Och ja, det är det. Det är nämligen landsbygden som sitter på alla lösningar. Där finns skog, energi, gödsel, avsättning för att producera mat och redan utbyggd infrastruktur för elbilen. Det är landsbygden som är den stora vinnaren på den gröna omställningen. Det är staden som behöver landsbygden.

Vi i Sverige ska göra sådant som andra vill kopiera och dra nytta av. Det är så vi blir riktiga föregångare. Vi har satt världens tuffaste klimatmål, och vi ska leva upp till dem. Ska vi klara denna omställning måste vi visa på alla fördelar. Det går inte att bara tala om hot och problem och ägna sig åt skräckpropaganda. Vi måste visa på alla fantastiska möjligheter. Det är det alla andra länder vill ha.

Det finns mycket mer att ta tag i här i Sverige. Vi har miljöbilar som exporteras en masse. Den svenska biogasen konkurreras ut av dubbelsubventionerad dansk dito. Produktionen av inhemska biodrivmedel har inte kommit igång, så vi dammsuger världsmarknaden. Men mycket är på gång. Centerpartiet har fått igenom otroligt mycket i januariavtalet.

Vi måste klara av att visa på möjligheterna. När vi drar en elkabel till Litauen och exporterar svensk förnybar el är det bra för att de blir mindre beroende av rysk olja och gas. De blir mindre beroende av skurkstater, på samma sätt som när vi slutade importerade den ryska olja som vi körde våra bilar på. Vi får ett bättre säkerhetspolitiskt läge och en ökad självförsörjningsgrad.

När elbilarna rullar på våra gator får vi också minskade partikelutsläpp. Det är bra för hälsan. Minskat buller gör att vi kan bygga fler bostäder.

Klimatpolitiken, rätt utförd, ger fantastiska möjligheter. Centerpartiet är det parti som tror på teknikutveckling, på människors inneboende kraft att göra gott och på grön tillväxt och företagande. Det är så vi klarar klimatutmaningen, inte bara i Sverige utan i hela världen - genom möjligheter och genom att ta ledartröjan och visa vägen.

Fru talman! Det som är helt uppenbart i rapporten från Klimatpolitiska rådet är att dagens politik inte på långa vägar räcker. Rådet konstaterar att klimatmålen måste integreras i alla politiska beslut, i alla offentliga utredningar och i alla propositioner som läggs fram av regeringen. Det innebär också att våra myndigheter måste få nya uppdrag och att våra statliga bolag måste få nya ägardirektiv.

Det håller inte att vi till exempel har en försvarsmakt som rutinmässigt säger nej till etablerande av all ny vindkraft i Sverige. Det håller inte att vi har en statlig myndighet, Swedavia, som vill fördubbla antalet avgångar med flyg till och från Arlanda.

Här vill jag fråga klimatministern: Var finns planen för att integrera klimatfrågan i alla politiska beslut?

I rapporten konstateras också tydligt att vi i dag har en infrastrukturplanering som inte alls förhåller sig till våra klimatmål. Trafikverket och infraplanerarna verkar leva i sitt eget universum och planerar för nya motorvägar och växande utsläpp baserat på prognoser om mer bilism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Isabella Lövin, vad är planen för att ändra på infrastrukturplaneringen i Sverige, så att vi får en planering som helt och hållet integrerar klimatfrågan?

Rapporten tar också upp den viktiga frågan om att utjämna skillnader i Sverige. Vi kan inte ha en politik som gör att människor som bor på landsbygden känner sig lämnade därhän eller där människor med liten plånbok tycker att rika kan fortsätta leva sitt liv i sus och dus och belasta klimatet flera gånger mer än vanliga människor. Jag tror att det är otroligt viktigt att vi får en tydlig rättvisedimension i klimatpolitiken. Det har jag saknat hittills i den svenska debatten.

Isabella Lövin har helt rätt i att det råder ett nödläge för klimatet. Men vilka slutsatser drar då hon och regeringen av det? I Storbritannien, Irland, Skottland, Wales och ett stort och växande antal kommuner har man utlyst nödläge för klimatet. Det innebär att man bestämmer sig för att prioritera klimatfrågan framför alla andra frågor.

Att utlysa ett nödläge för klimatet skulle vara en tydlig signal till de aktivister som demonstrerar på våra gator och de elever som strejkar här utanför just nu om att vi tar deras oro på allvar, att vi kommer att göra mer och att vi kommer att prioritera klimatfrågan framför alla andra politiska frågor.

Isabella Lövin och alla andra debattörer här! Är ni beredda, precis som vi i Vänsterpartiet, att utlysa nödläge för klimatet?

Fru talman! En nedgång med 2 procent på tre år är betydligt sämre än en nedgång med 19 procent på åtta år. I går kunde vi läsa att utsläppen under 2018 faktiskt har ökat. Det håller inte! Vi måste hålla en kurva som leder till att vi når det svenska 2030-målet. Då måste vi rikta om fokus från symbolåtgärder till förändringar som faktiskt ger större kvantitativ effekt.

Det var en rätt intressant dragning vi hade för en tid sedan när representanter från trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet var samlade för att få höra de stora dragen i rådets rapport.

För mig som landsbygdsbo var det tillfällen under dragningen då jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta. När jag sedan fick läsa rapporten mer ingående hade rådet ändå kommit med några rekommendationer som visar att allt inte kretsar kring Södermalm.

I rekommendationerna skriver rådet att vi bör beakta de skilda förutsättningarna mellan stad och land och att vi bör utjämna negativa fördelningspolitiska effekter. Vidare skriver rådet att en effektiv klimatpolitik bygger på legitimitet, tillit, rättvisa och acceptans. Den meningen är oerhört viktig. Det är lätt att sätta sig på sina höga hästar när man bor i en större stad och har helt andra förutsättningar att ställa om eller välja kollektivtrafik jämfört med på landsbygden.

Rådet tar även upp vikten av samverkan mellan politik och industri när det gäller industrins omställning. Medbestämmandet ger den tillit och legitimitet som krävs. När industrin sedan lyckas ställa om har vi stora miljövinster att hämta hem.

Transportföretagen ser gärna längre och tyngre lastbilar för att få färre transporter på våra vägar. Även om vi vill föra över så mycket gods som möjligt på järnväg måste vi ändå ha lastbilar i framtiden. Trafikverket har visat att vi för 150 miljoner kronor skulle få 450 mil sammanhållet vägnät som skulle fungera för lastbilar på 34,5 meter. Tyvärr har detta fastnat någonstans på vägen i regeringens kvarnar. Tråkigt, för det skulle drastiskt minska utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Forskning visar att vi kan komma mycket längre när det gäller biobränsle, vilket jag också tog upp under gårdagens frågestund. Forskare har visat hur enbart rester från skogsavverkning kan försörja hela det svenska inrikesflyget med biobränsle utan att mer skog behöver avverkas.

När det gäller elektrifieringen, som rådet är tydligt med att man måste påskynda, ser vi i Kristdemokraterna på hur vi, förutom att satsa på teknikneutral laddinfrastruktur, ska elektrifiera de större vägarna för tyngre fordon. Här är det av stort värde att samarbeta med andra länder i Europa för att vi ska få samma tekniska lösning.

Slutligen, fru talman: Norge har pekat ut riktningen när det gäller elektrifiering av inrikesflyget. Och kan Norge kan vi!

Fru talman! Den nya klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018, och Klimatpolitiska rådet ska göra årliga utvärderingar av klimatpolitiken. I årets rapport har man haft fokus på transportsektorn, en sektor som står för en tredjedel av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Man konstaterar kallt att vi med nuvarande förutsättningar bara når halvvägs till målet om att minska utsläppen med minst 70 procent till år 2030.

Vi vet att just transportfrågor upplevs som väldigt nära den enskilda medborgaren och kan separera och segregera människor om vi inte fattar kloka beslut och ser till helheten. Det ställer faktiskt krav på både kraftfulla politiska åtgärder och på att vi ska beakta de skilda förutsättningarna mellan till exempel stad och landsbygd.

Ska klimatpolitiken kunna genomföras räcker det inte med vare sig politiska pamfletter, piskor eller morötter. Den måste faktiskt byggas på samförstånd, förståelse, acceptans och samverkan. Alternativet är kaos och gula västar på gatorna, och det är ett uttryck för frustration. Alternativet är också att ungdomar går från skolan för att strejka, och det är också ett uttryck för frustration.

Liberaler tror på grön skatteväxling. Förorenaren bör betala. Därför vill vi höja skatter på utsläpp och miljöskadlig verksamhet genom att ta bort skattesubventioner till fossila bränslen, reformera reseavdraget, höja förmånsvärdet på bilar som inte är miljöbilar - för övrigt ett uttryck som vi måste definiera betydligt bättre än vi gör i dag - samtidigt som vi vill sänka skatten på jobb och företagande just för att det ska löna sig med en grön skatteväxling.

Även flyget ska naturligtvis stå för sina klimatkostnader. Som en del av januariavtalet kommer ett förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter att tas fram, och en hög inblandning av hållbart, förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. När ett system för flygbränsleskatt finns på plats vill vi också att det ska ersätta dagens biljettskatt på flyget. Det flyg som släpper ut mer ska betala mer än det som släpper ut mindre, och det ska vara lätt för oss som konsumenter att göra rätt. Därför vill vi också införa en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor.

Fru talman! Att vi måste använda mer fossilfri el när vi ser elen som lösning på alla våra problem är självklart. Vi vill därför ha mål om 100 procent fossilfritt elsystem med en mix av kärnkraft, vattenkraft och förnybart. Vi menar att kärnkraften behövs för klimatets skull, vilket också FN:s klimatpanel tycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Efter att ha lyssnat på anförandena från andra partier kan jag konstatera att det är högt och lågt i debatten.

Jag märker ett engagemang i kammaren, och det är hoppingivande. Jag noterar också att flera av ledamöterna efterlyser fler detaljer. Förutom de breda slutsatser som jag nämnde nyss har rådet lämnat en rad mer detaljerade förslag som vi tittar på. Samma sak gäller civilsamhällets checklista och näringslivets färdplaner. De ger regeringen en tydlig fingervisning om vad de efterlyser för att kunna bidra till nollutsläpp 2045.

Här kan jag nämna några förslag som jag tycker är inspirerande. Till de mest självklara hör förslaget om att ta bort undantag från koldioxidskatt i de sektorer som i dag har sådana. Rådet påpekar att sådana undantag är ett missriktat sätt att ge stöd, eftersom de upprätthåller beroendet av fossila bränslen. Det finns andra sätt att ge bättre stöd.

Ett annat förslag handlar om att industrin behöver ett långsiktigt stöd för att utveckla ny teknik som ger språng i utvecklingen, snarare än myrsteg, åt rätt håll. Detta är något som regeringen redan gör, men det är en inriktning som vi kommer att fortsätta med och fördjupa.

En stor del av rapporten ägnas åt transporternas utsläpp. Här finns många förslag. Det kommer att behövas en hel verktygslåda. Det finns ingen enstaka magisk lösning, inget alexanderhugg. Rådet vill exempelvis se ett slutår för försäljning av fossila drivmedel. Och regeringens ambition är att försäljningen av fossildrivna bilar ska upphöra 2030 - det är något som det redan finns en majoritet för i kammaren.

Elektrifieringen av transporterna går snabbt men inte tillräckligt snabbt. Det behövs fler laddstationer, särskilt på landsbygden i de så kallade vita fläckarna. Det behövs bättre möjligheter att producera och också använda biodrivmedel.

En utgångspunkt för regeringen, som understryks av rådets rapport, är att man ska ta hänsyn till fördelningseffekterna. Målet är att klimatpolitiken ska minska klyftorna och göra det lättare att göra rätt, inte tvärtom.

Dessa förslag och många fler bereds nu. Jag tror att jag har varit tydlig med att denna handlingsplan ska vara hela regeringens förslag. Processen är därför bred. Det är alldeles för tidigt att i dag gå in närmare på våra diskussioner eller på vad som kommer att ingå eller inte. Men de flesta är eniga om att utsläppen måste minska snabbt, och regeringen lägger tonvikten i handlingsplanen på ordet handling snarare än på ordet plan.

Fru talman! Statsrådet! Isabella Lövin vill inte beskriva de ökade utsläppen som ett misslyckande, hörde vi i går. Men sanningen är att regeringens politik är ett misslyckande och att vi kommer längre ifrån våra mål.

Tillsammans med Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har Moderaterna riktat kritik mot regeringens politik eftersom den inte levererar resultat. Vi har länge krävt att regeringen ska redovisa nyttan för klimatet när man lägger fram nya förslag. Klimatpolitiska rådet kritiserar att regeringens politik inte räcker till för att nå målen men också att redovisningen av resultaten är undermålig och inte lever upp till kraven i klimatlagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Regeringen mäter alltså inte effekten av sin politik. Det gör man varken innan man lägger fram förslag eller efteråt. Min fråga till Isabella Lövin blir därför: Tänker man ändra på detta framöver? Tänker man gå från symbolpolitik till resultatpolitik? Tänker man redovisa klimatnyttan när man lägger fram nya förslag, och tänker man förbättra redovisningen, så som Klimatpolitiska rådet kräver?

Fru talman! Jessica Rosencrantz! Först och främst stämmer det inte att vi inte redovisar vilka effekter de åtgärder vi vidtar får. Det analyseras kontinuerligt av våra myndigheter.

Men jag vill fokusera på detta med kostnadseffektivitet, för det är någonting som Moderaterna hela tiden återkommer till. Man kan fråga de ekonomiska experter som verkligen vill peka ut de mest effektiva åtgärderna för att minska utsläppen. Det handlar till exempel om att öka koldioxidskatten och göra det dyrare att släppa ut. Då är det väldigt intressant att Moderaterna och Kristdemokraterna i sin budget, den de fick igenom med stöd av Sverigedemokraterna, valde att i stället sänka koldioxidskatten, ta bort flygskatten och ta bort 40 procent av miljö- och klimatbudgeten.

På vilket sätt, Jessica Rosencrantz, kommer det att minska utsläppen här och nu, när forskarna ger oss tio år att halvera utsläppen? Och vilka åtgärder vidtog ni när ni satt i regering för att få bort utsläppen i transportsektorn?

Fru talman! Statsrådet! Under alliansregeringen minskade alltså utsläppen. Nu ser vi att de ökar under den här regeringen. Vad vi gjorde var att avskaffa överindexeringen av bensinskatten - det stämmer. Vi avskaffade flygskatten, för vi vill hellre ha krav på biobränsle i tanken. Det är en bättre väg att gå.

Men jag måste ifrågasätta om man verkligen redovisar nyttan med sina åtgärder. Elcykelpremien såg vi aldrig mycket beräkningar av. När det gäller Klimatklivet, som var starkt kritiserat av i princip alla expertmyndigheter, säger regeringen bara: Vi ska återkomma i framtiden med förbättringar.

Fru talman! Det är ju så att vi kan göra både och - flygskatt och satsning på biobränsle i flyget. Det gör vi också.

Det är bara att konstatera: Under era år vid makten gjorde ni ingen stor reform för att få bort de fossila bränslena i transportsektorn. Och ni har inte gjort någonting för att få bort de fossila subventionerna till kraftvärmeverken och fossila bränslen i kraftvärmen - det var precis det som gjorde att utsläppen ökade förra året.

Vi gör någonting. Vi tar bort de subventionerna, och vi satsar på förnybart, så att vanliga människor kan bidra till den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! I Klimatpolitiska rådets rapport och deras rekommendationer står det bland annat: Stärk kommunernas mandat och redskap för att främja fossilfria transporter! De lyfter fram saker som lokala trängselskatter, att kommunerna ska få bestämma över dem själva, och bilpoolsparkeringar. Man kan lägga till parkeringsavgifter och annat.

När kommer dessa förändringar, Isabella Lövin? Varför litar inte regeringen på kommunerna?

Det här är frågor som har diskuterats länge och väl. Detta bidrar också till att vi har en ökad miljöbilsexport till Norge, Tyskland och Nederländerna. Varför litar regeringen inte på kommunerna? Varför låter regeringen inte kommunerna få styra och hjälpa till i denna omställning? När kan vi förvänta oss att se någonting av detta? Delar regeringen över huvud taget bilden av att kommunerna borde få lite mer makt att själva styra över både sin mark och sina trängselskatter?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan! Ja, det var ju Miljöpartiet som en gång i tiden drev igenom trängselskatten i Stockholm, som det fanns ett massivt motstånd mot. Nu har vi den på plats. Det är ett viktigt instrument. Det var inte minst i början ett viktigt instrument, tills de borgerliga tog över i Stockholm och bestämde sig för att ta pengarna från trängselskatten och satsa dem på motorvägar snarare än på kollektivtrafik, som det var tänkt.

Vi vet att det finns grundlagsproblem i att ge skattelagstiftningsmöjligheter till kommunerna i den här frågan. Det är kanske beklagligt. Jag kan väl konstatera att man under allianstiden inte gjorde någonting åt det. Jag tycker att det är en viktig principiell fråga att kommunerna ska få möjlighet att till exempel införa miljözoner i sina innerstäder och att på olika sätt ta ut avgifter för biltrafik.

Fru talman! Nu var inte detta en debatt om trängselskattens vara eller icke vara, utan det var en debatt om att kommunerna ska få mer styrmedel.

Jag noterar att Isabella Lövin inte säger någonting om bilpoolsparkeringar, miljöbilsparkeringar eller parkeringsavgifter, där det handlar om enkla pennstreck i lagen. Det räcker med ett ord för att göra det möjligt att ge gratis parkering till miljöbilar. Det skulle vara en av de kraftfullaste åtgärderna för att minska exporten av miljöbilar. Varför har inte regeringen agerat på detta område, när vi har sett denna utveckling, som är ett problem, under flera år?

Fru talman! Rickard Nordin! När det handlar om möjligheter att gynna bilpooler och laddbara bilar noterar jag att städer och kommuner överallt ger den här typen av möjligheter så att man kan parkera gratis och ladda sin bil.

Vi har i januariavtalet skrivningar om hur vi ytterligare ska gynna bilpooler och moped- och motorcykelpooler. Vi ska också skattemässigt gynna cykelpendling, vilket jag tycker är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Jag har två frågor till miljö- och klimatministern.

En av de tyngsta frågorna som Klimatpolitiska rådet tar upp är utsläppen från vägtrafiken, som tyvärr ökar. För exakt ett år sedan, i maj i fjol, sa ministerns nya språkrörskollega Per Bolund att det skulle läggas fram ett lagförslag om kilometerskatt för tunga transporter. Det skulle komma till hösten 2018.

Jag har inte sett något sådant lagförslag. En sådan lag om kilometerskatt skulle ju vara ett effektivt sätt att minska utsläppen från de tunga transporterna.

Isabella Lövins gröna kollegor i Storbritannien, Wales, Skottland och nu också Irland driver ju och har varit med om att utlysa nödläge för klimatet. Jag noterar att även miljöpartisterna i Göteborg tillsammans med Vänsterpartiet vill göra det. Varför kan vi inte utlysa nödläge för klimatet här, på riksnivå, Isabella Lövin?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan! I januariavtalet står det tydligt att vi kommer att utreda och titta på miljöstyrande avgifter som ska ersätta Eurovinjetten för tunga transporter.

När det gäller nödläge för klimatet har Jens Holm felaktigt beskrivit det som att länder nu har beslutat att sätta klimatet före precis allting annat. Men tittar man noga på de beslut som har tagits handlar det till exempel i Storbritannien om en ganska lös deklaration om att Storbritannien ska ha nettonollutsläpp 2050. Vi har redan en lag som säger att vi ska ha nettonollutsläpp 2045.

Att vi drivs av att göra skillnad på riktigt och se till att vi får ned utsläppen hoppas jag att ingen tvivlar på. Men när Vänsterpartiet samarbetade med oss förra perioden och lyfte fram sina viktiga vinster under detta samarbete nämnde ni inte en enda klimatpolitisk åtgärd som ni har fått igenom.

Fru talman! Att utlysa ett nödläge för klimatet tänker jag är en tydlig signal från oss politiker, där vi säger att vi kommer att göra allt vi kan för att prioritera klimatet.

Jag noterar att i Storbritannien gör både Labour och de gröna den bedömningen, och det gör även miljöpartisterna och vänsterpartisterna i Göteborg. Jag tror att det skulle vara till hjälp för klimatomställningen om vi utlyste ett nödläge för klimatet. Det skulle vara lättare att prioritera klimatfrågan.

Fru talman! För det första instämmer jag i att det är ett nödläge. För det andra måste jag ifrågasätta om Vänsterpartiet verkligen gör allt och sätter klimatet före precis allting annat. När ni själva beskriver vad ni har fått igenom under den förra mandatperioden nämner ni inga klimatpolitiska åtgärder över huvud taget.

Vi måste fylla politik med innehåll, Jens Holm. Vi kan inte bara slänga ur oss signalpolitik. Det är viktigt att vi minskar utsläppen här och nu, och då behöver vi riktig politik. Jag hoppas att vi kan samarbeta om det här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Vi i Sverige har en stor konkurrensfördel. Många av oss bor mitt i skogen, och är det någonting som vi ska använda i omställningen är det just skogen.

Rådet skriver i sin rapport: "Det finns verkningsfulla styrmedel för att öka användningen av biodrivmedel, men inhemsk produktion har inte stimulerats tillräckligt."

Därför vill jag fråga Isabella Lövin vad regeringen tänker göra just för att stimulera inhemsk produktion av biobränsle bland annat från skogen.

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för frågan! Det regeringen har gjort och som alliansregeringen aldrig mäktade med att göra är att införa en reduktionsplikt för bränslet. Det vill säga, vi tvingar bränsledistributörerna att nu öka inblandningen av förnybart i bensin och diesel. Det här ger långsiktiga planeringsförutsättningar för investeringar i just biobränsle i Sverige, där vi kan använda de gröna näringarna och det stora kapital som vi har i form av biomassa som kan användas till drivmedel.

Det här är någonting som har efterfrågats från branschen väldigt länge. Vi ger dessutom forskningsstöd och stöd till specifikt det som ledamoten nämnde, nämligen biodrivmedel för flyget.

Det här är någonting som sätter igång mycket aktivitet både vad gäller forskning och vad gäller investeringar i biodrivmedel i Sverige. Det handlar om långsiktig och stabil politik.

Fru talman! Tidigare, i vintras, hade vi en lång dust i miljö- och jordbruksutskottet. En hel dag från och till höll vi på med möten om LULUCF. Enligt ministern skulle det vara totalt omöjligt att genomföra det.

I går såg jag att Skogsindustrierna på sin hemsida skriver att kommissionen nu har antagit det svenska förslaget gällande LULUCF. Ministern visar därför att hon inte vill använda den svenska skogen fullt ut. Vi ska använda den svenska skogen - men hållbart. Så långt vill inte ministern gå. Men nu ser vi att det fungerar.

Fru talman! Jag står upp för att vi måste rapportera korrekt till kommissionen enligt de villkor som kommissionen noggrant har angett. Det hoppas jag att även andra medlemsstater gör. Vi ska ha jämförbarhet i hur länderna rapporterar så att vi faktiskt kan kontrollera om utsläppen går ned eller inte.

Sverige har en väldigt fin förutsättning för 100 procent förnybart. Det ska vi vara väldigt glada och stolta över, och vi ska gå före. Men vi vill inte blanda ihop korten eller öppna dörren för andra att göra det.

Fru talman! För att klara omställningen måste vi effektivisera transporterna, skapa ett väl fungerande transportsystem och minska utsläppen i transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Vi måste gå över till biodrivmedel och staka ut vägen framåt för reduktionsplikten. Skogen kommer att spela en avgörande roll i omställningen till det klimatsmarta samhället, dels genom förmågan att framställa avancerade biodrivmedel, dels genom skogens funktion som kolsänka.

Elektrifieringen kommer också att vara väldigt viktig. För att klara av det måste vi utveckla elvägar, bygga ut laddinfrastrukturen och ta fram nya och bättre batterier.

Fru talman! Jag är oerhört glad över de besked som regeringen gav under förra mandatperioden vad gäller fyrspår och bättre tågförbindelser mellan Uppsala och Stockholm. Regeringen står nu redo att förverkliga den största tågsatsningen i modern tid, och det kommer att ha en enorm betydelse för klimatmålen.

Även utsläppen från flyget måste minska. Flygskatten ska vara kvar, och vi vill se över möjligheten att införa styrmedel för fler gröna inflygningar och införa reduktionsplikt även för flyget.

Ett stort ansvar för omställningen har landets kommuner med hållbar stadsbyggnad, utvecklingen av smarta städer, avfallshantering och kollektivtrafik. Klimatklivet har lett till viktiga investeringar för klimatet i hela landet, och med stadsmiljöavtalen får vi mindre klimatpåverkan i städerna.

Fru talman! Klimatutmaningen kräver ledarskap, gemensamma lösningar och samarbete mellan samhällets samtliga sektorer.

Fru talman! Flera debattörer har här i dag talat om reduktionsplikten. International Council on Clean Transportation, ICCT - som var de som upptäckte dieselbluffen - har även tittar på biodrivmedlen. Enligt deras slutsats har nästan alla ämnen vi använder alltför stor klimatpåverkan och driver upp priserna.

Varför ska man höja reduktionsplikten om det ökar utsläppen i förhållande till fossil diesel och bensin?

Fru talman! Vi står inför en omställning av hela samhället, och transportsektorn är en helt avgörande del för att klara omställningen. Vi behöver gå fram på bred front med elektrifiering, effektivisering och biobränslen. De avancerade biodrivmedel som produceras i Sverige är oerhört viktiga. Därför behöver vi också göra de satsningar som regeringen har fört fram.

Fru talman! Avancerade biodrivmedel och biodrivmedel från riktiga restprodukter är jättebra eftersom de sänker utsläppen. Men det är inte svensk biodrivmedelspolitik i dag. Svensk biodrivmedelspolitik är att importera fulbiodrivmedel som ökar utsläppen och dessutom bidrar till att höja priserna ännu mer. Utöver den högskattepolitik från regeringen som ju har startat bensinskatteupproret kommer vi dessutom att få ännu dyrare biodrivmedel. Det är enligt forskningen inga bra biodrivmedel.

Varför ska vi fortsätta med politiken? Jag vill fortfarande ha svar på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Reduktionsplikten gör just det som klimatministern nyss sa, nämligen driver en utveckling av biodrivmedel också inhemskt som vi behöver för att klara omställningen. Det är oerhört viktigt, tillsammans med de LULUCF-regler som finns och där vi behöver rapportera in korrekta uppgifter till EU.

Frågan, fru talman, kommer från ett parti som röstade emot Parisavtalet och som i alla andra frågor tycker att svensk politik är viktig men i klimatpolitiken helt avhänder sig ansvaret.

Fru talman! Klimatpolitiska rådet skriver: Genomför regelförändringar som motverkar snabb vidareexport av miljöbilar.

Vi har ett jätteproblem, nämligen att exporten av bilar yngre än fem år ökade med 107 procent förra året. Det finns siffror som visar att en tredjedel av alla elbilar inom ett fåtal år hamnar i Norge, och gasbilarna hamnar i Nederländerna och Tyskland. Här har regeringen inte gjort ett skvatt.

Hur, Marlene Burwick, kommer regeringen att agera för att motverka detta?

Fru talman! Jag kan konstatera att vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har ett januariavtal där många av dessa punkter tas upp. Vi kommer att genomföra en av de mest offensiva klimatsatsningarna någonsin.

Jag ser fram emot att vi i den klimathandlingsplan som regeringen överlämnar till riksdagen i höst behandlar en stor del av de frågor som kommer upp i debatten. Men vi behöver också se till att vi driver på utvecklingen.

Fru talman! Jag hörde fortfarande inga förslag på vad Socialdemokraterna och regeringen vill. Det står ingenting i januariavtalet om hur vi ska stoppa detta.

Centerpartiet föreslår en uppdelad bonus-malus för att man inte ska exportera i förtid, gratis parkering för de bästa miljöbilarna, rabatterad eller slopad trängselskatt, möjlighet att köra i bussfiler när det är lämpligt och så vidare. Det är saker som direkt skulle göra skillnad och som skulle hålla kvar bilarna i Sverige och göra klimatnytta här.

Är det någonting av detta som Socialdemokraterna ställer upp på? Har ni några egna förslag för att minska miljöbilsexporten?

Fru talman! Eftersom jag är före detta ordförande i kommunstyrelsen i Uppsala vet jag precis hur viktigt det Rickard Nordin säger är för utvecklingen och för ett hållbart Sverige. Det jag vet är att vi tillsammans kommer att diskutera hur vi tar fram en klimathandlingsplan som möter just de utmaningar som ledamoten tar upp. Jag ser fram emot de diskussionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Marlene Burwick tog upp flera viktiga frågor i sitt anförande, bland annat om de snabbt växande utsläppen från flyget. Det finns en flygskatt, och det är bra. Samtidigt har Arlandarådet, där infrastrukturministern är ordförande, lagt fram ett förslag. Man förutspår att flygningarna till och från Arlanda kommer att fördubblas.

Anser Socialdemokraterna att Arlanda kan expandera på det sättet?

Fru talman! Jag är helt överens med Jens Holm om att utsläppen från flyget måste minska. Precis som jag sa i mitt anförande kommer vi att jobba med att behålla flygskatten, se över möjligheterna till fler gröna inflygningar och öka reduktionsplikten för flyget.

Detta är otroligt viktiga åtgärder. Vi behöver också se över exempelvis Brommas framtid.

Fru talman! Det är någonting som inte riktigt hänger ihop. Å ena sidan har regeringen infört en flygskatt och ett antal andra reformer som Burwick har presenterat, som jag helt och hållet välkomnar, men om man å andra sidan samtidigt planerar för att flygningarna till och från Arlanda ska fördubblas, hur ska det göras inom klimatmålen? Är det inte uppenbart att utsläppen från flygindustrin kommer att växa om man lägger ned en massa pengar på att expandera Arlanda, Marlene Burwick?

Fru talman! Vi är helt överens om att utsläppen från flyget måste minska, och jag hoppas att vi i kammaren kan fatta många av de beslut som är viktiga för att det ska ske.

Sett i det perspektivet behöver vi se över Brommas framtid och flytta över den flygtrafiken till Arlanda. Men det är viktigt att se detta i kombination med den tågsatsning som också genomförs av regeringen, som är den största i modern tid. Det handlar också om hur vi lättare tar oss ut med tåg i Europa och även om snabbtågsutbyggnad.

Dessa frågor behöver ses i ett helhetsperspektiv, och där vill vi jobba tillsammans med alla partier i kammaren.

Fru talman! Om man lyssnar på regeringen kan man få intrycket att allt går åt rätt håll, men sanningen är tvärtom. Utsläppen ökar, och vi kommer längre från våra mål.

Klimatpolitiska rådet är tydligt med att elektrifieringen måste öka för klimatets skull. Om vi ska nå klimatmålen måste vi elektrifiera både industri och transporter. En färsk rapport slår fast att elbehovet kommer att öka med 30 procent till 2045 om industrins och transportsektorns färdplaner mot fossilfrihet ska förverkligas. Men regeringen saknar en plan för elektrifieringen av Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Nyligen kom besked att kraftvärme- och elproduktion läggs ned i både Malmö och Stockholm som en följd av regeringens skattehöjningar, vilket förvärrar dagens elbrist. Miljöpartiet vill dessutom fasa ut kärnkraften, som står för 40 procent av vår energiförsörjning, till 2040.

Effekten av regeringens och Miljöpartiets politik är alltså mindre, inte mer, el. För Moderaterna är det uppenbart att vi behöver både förnybart och kärnkraft. Även FN:s klimatpanel räknar med en kraftigt ökad kärnkraft i sina huvudscenarier för att nå de globala klimatmålen.

Har regeringen gjort någon analys av hur sol och vind ensamma ska ersätta inte bara 40 procent av dagens elproduktion utan också en ökning av den totala energiproduktionen med 30 procent? Vad är viktigast, fru talman? Är det att fasa ut kärnkraften eller att lyckas med elektrifieringen och nå våra klimatmål?

Regeringen saknar helt uppenbart en plan för elektrifieringen av Sverige, och det är uppenbart att Miljöpartiet måste släppa sitt dogmatiska motstånd mot kärnkraften. Den som värnar klimatet måste inse att vi behöver både förnybart och kärnkraft för att elektrifiera såväl industri som transporter.

Fru talman! För det första: FN:s klimatpanel rekommenderar inte mer kärnkraft. För det andra: Den rapport som Jessica Rosencrantz hänvisar till är inte en vetenskaplig rapport utan en bedömning utifrån mycket lösa antaganden.

Låt oss titta på hur Sverige producerar i dag. Det finns ett elöverskott. Med investeringar i vindkraft som kommer att uppgå till 25 procent av Sveriges elproduktion inom fyra år kommer vi även i fortsättningen att ha ett överskott som kan exporteras.

Fru talman! Jag kan konstatera att de färdplaner för fossilfrihet som regeringen i alla andra sammanhang fäster väldigt stor vikt vid, vilket jag tycker är lämpligt, i det här sammanhanget viftas bort av Isabella Lövin. Det tycker jag är tråkigt, för det är tydligt att alla rapporter vi kan ta del av visar att elbehovet kommer att öka radikalt de kommande åren. Isabella Lövin säger ofta att vi behöver elektrifiera, men när det sedan kommer till konkreta resultat och åtgärder ser vi tvärtom att elproduktionen riskerar att minska med regeringens politik.

Fru talman! Jag rekommenderar en läsning av dagens DN Debatt, där energiexperter förutspår att vi kommer att kunna exportera nära 40 terawattimmar år 2022. Sverige har aldrig varit i närheten av ett så stort elöverskott som det vi kommer att kunna bygga ut till tack vare energiöverenskommelsen.

Ny kärnkraft är dubbelt så dyr som ny förnybar el. Detta är inte att vara kostnadseffektiv, Jessica Rosencrantz. Kan du förklara detta för tittarna och väljarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Det låter på Isabella Lövin som att vi har gott om el. Säg det till alla de företag runt om i Sverige som inte kan etablera sig därför att det finns elbrist i många av våra kommuner. Säg det till Mälardalen, där man på grund av elbrist inte kan bygga ut laddstolpar i den grad som behövs.

Frågan jag ställer mig är: Varför ser Isabella Lövin ett egenvärde i att utesluta ett fossilfritt energislag i stället för att säkerställa att vi kan använda alla fossilfria energislag för att gemensamt nå klimatmålen?

Fru talman! Moderaterna framhåller i debatten att vi är överens om klimatmålen och att det bara är vägen dit vi bråkar om. Det är dock bara sant på ett teoretiskt plan.

Vilka reformer som gör att vi når klimatmålen vill Moderaterna genomföra? Er budget innehöll många vackra ord om klimatneutral ekonomi, Jessica Rosencrantz, men hur kan neddragningar med över 2 miljarder i miljö- och klimatbudgeten göra att vi snabbare når klimatmålen?

Fru talman! Tack för frågan, Marlene Burwick! Socialdemokraterna vill gärna svartmåla vår budget, men sanningen är att det är den näst största klimatbudget som någonsin passerat kammaren.

Vad vi har minskat stödet till är ineffektiva satsningar som har dömts ut av expertmyndigheter som Riksrevisionen, exempelvis Klimatklivet. Jag kan inte ens återge all den omfattande kritik från Riksrevisionens sida som både jag och Marlene Burwick har tagit del av och som handlar om att detta helt uppenbart är ineffektiv symbolpolitik. Resultatet är ju också att utsläppen har ökat med den här regeringens politik.

Fru talman! Det är allvarligt att utsläppen ökar. Det kräver fler, inte färre, åtgärder. Det kräver investeringar, inte neddragningar med 2 miljarder. Det är verkligen svart ironi att Sverige sänkte sina klimatambitioner med M-KD-budgeten samma vecka som världen förhandlade i Katowice för att rädda Parisavtalet.

Fru talman! Jag tror inte att elcykelpremier eller klimatångestterapi kommer att göra att vi sänker utsläppen och når våra klimatmål i Sverige. Vad vi från Moderaternas sida satsar på är offensiva satsningar för att bygga ut laddstolpar och öka kraven på inblandning av biodrivmedel. Vi vill ha ett klimatavdrag för industrin för att industrin ska ställa om. På område efter område säger vi ja till kraftfulla satsningar, men vi säger inte ja till resultatlös symbolpolitik där man bara spenderar pengar medan resultatet är att utsläppen ökar.

Fru talman! Ett av de största problemen som Klimatpolitiska rådet tar upp är den nationella infrastrukturplaneringen, som bygger på prognoser om ökad trafik i stället för mål om minskade utsläpp. En konsekvens av den planeringen är det planerade bygget av Tvärförbindelse Södertörn söder om Stockholm - en gigantisk motorväg som kommer att kosta över 10 miljarder kronor och som kommer att öka utsläppen, inte minska dem. Anser Moderaterna att Tvärförbindelse Södertörn ligger i linje med våra klimatmål?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Tack för frågan, Jens Holm! Jag tror att det är viktigt att ta Klimatpolitiska rådets rekommendation på allvar när det gäller att ha en politik som håller ihop Sverige och som inte ställer stad och landsbygd mot varandra. Jag tror att vi även i infrastrukturplaneringen kommer att behöva både järnvägar och vägar för att se till att Sverige håller ihop. Om vi allihop tror och siktar på att bilar i framtiden ska vara fossilfria ser jag inte ett lika stort problem som Jens Holm med att vi även bygger nya vägar för dessa fossilfria bilar.

Fru talman! I det här fallet handlar det ju om en motorväg för över 10 miljarder kronor i Stockholmsregionen, en region som redan nu får stora infrastruktursatsningar och där man skulle behöva öka satsningarna på kollektivtrafiken i stället för på vägarna. Tvärförbindelse Södertörn avfärdas av Naturvårdsverket just för att motorvägen kommer att leda till ökade, inte minskade, utsläpp. Därför förstår jag inte varför Moderaterna, och dessutom regeringen, anser att detta ska vara ett prioriterat objekt. Det ligger inte alls i linje med våra klimatmål. Eller anser Moderaterna att det gör det?

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att värna både tillgänglighet och hållbarhet i samhället och i vår infrastrukturplanering. Jag återkommer till mitt konstaterande: Om framtidens bilar ska vara utsläppsfria ser jag inte riktigt varför Vänsterpartiet insisterar på att bekämpa varje ny väg. Problemet har ju i så fall löst sig, så att säga.

Jag tror dock att vi måste ha en balans här. Jag tror att vi måste se att vi behöver såväl utbyggd kollektivtrafik och större järnvägssatsningar som förstärkningar i vårt vägnät.

Fru talman! I Klimatpolitiska rådets rapport visar man på klimatfrågans komplexitet utan att beröra frågan i tillräckligt stor utsträckning. Mycket måste göras lokalt och i företag, men utmaningen är fortfarande global. Det går inte heller att göra saker över en natt; enligt rådet kommer elbilarnas andel per kilometer fortfarande att vara relativt liten år 2030. Ur ett globalt perspektiv är elbilen heller ingen lösning eftersom världen fortfarande är fullständigt beroende av fossil energi.

Därför är det olyckligt att vi har en transportpolitik som styr mot biodrivmedel, vilket ökar utsläppen utanför Sverige men snyggar till vår statistik. Vi har en energipolitik som driver på för mer fossil elproduktion i andra länder - och kanske även i vårt eget land. Det talas också om att fasa ut fossila subventioner i jordbruket. Det kanske låter gott, men vi talar här om en krisbransch som ska producera mat till oss och som dessutom gör det på ett extremt klimatvänligt sätt. Om vi lägger ned vårt jordbruk kommer vi att importera betydligt sämre mat och orsaka utsläpp i andra länder i stället. Nettot skulle sannolikt bli negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Ökad produktion i Sverige är något vi verkligen kan bidra med, men det kommer kanske inte att snygga till statistiken. En förutsättning för näringslivets bidrag är att klimatet för att bedriva näringslivsverksamhet i Sverige är gott och att företagen kan vara konkurrenskraftiga samt ha de resurser som krävs. Precis som FN:s klimatpanel nyligen påpekade behöver vi använda all teknik som möjliggör minskade utsläpp, inklusive kärnkraft. Det är dessa globala perspektiv som i slutändan är centrala. Dessvärre saknas de i rådets uppdrag och därmed också i dess rapporter.

Detta understryker behovet av att diskutera nya klimatmål utifrån faktisk global nytta, i enlighet med rekommendationer från Konjunkturinstitutet, och få till stånd ett ramverk som verkar i samklang med detta.

Fru talman! Martin Kinnunen hänvisar hela tiden till vårt stora beroende av fossila bränslen, och det stämmer att beroendet finns. Men det som förbryllar mig är att Sverigedemokraterna inte verkar tycka att det är en bra idé att Sverige ska vara självförsörjande när det gäller energi. Vi har ju de bästa förutsättningar för att driva våra bilar själva, med svenskt biodrivmedel och svensk förnybar energi. Vill Martin Kinnunen att vi ska fortsätta att vara beroende av rysk olja och gas eller av olja från Opecländerna?

Fru talman! Tack för frågan!

Jag tycker verkligen att vi ska vara självförsörjande på energi. Därför är det positivt att vi har en utveckling som driver på mot elektrifiering. Detta kommer att ske, men det kommer inte att gå över en natt.

I enlighet med rekommendationerna från Finanspolitiska rådet anser vi också att det optimala inte är att fasa ut bränslemotorer genom att chockhöja priser på bränsle eller att stimulera biodrivmedel, utan det är förmodligen att ha lite is i magen och invänta utvecklingen. Vi kommer nämligen att få se en elektrifiering, och detta kommer dessutom att vara bättre för klimatet.

Fru talman! Jag undrar om Martin Kinnunen är medveten om att bensin- och dieselpriserna har höjts med 1,50 de senaste tre månaderna på grund av spotpriset på olja på världsmarknaden och på grund av den svenska kronkursen.

Jag tycker att det är väldigt allvarligt att man använder denna argumentation för att vi inte ska ställa om och gå före i den gröna omställningen när det verkligen påverkar vanliga människors plånböcker varje dag att vi fortfarande är beroende av olja från skurkstater och länder som har oss i sitt grepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Priset på olja i dag är väl omkring 70 dollar fatet. Vi har haft betydligt högre priser - nästan 100 procent högre priser - utan att vi har haft högre bränslepriser. Det är fortfarande skatt som är fullständigt dominerande för prisutvecklingen. Dessutom bidrar reduktionsplikten till att höja priset samtidigt som vi ökar utsläppen i ursprungsländerna på grund av indirekta markeffekter.

Fru talman! Det stundar ett Europaparlamentsval. Europaparlamentet och EU kan göra mycket för att minska utsläppen från transporter, som Klimatpolitiska rådet har lyft fram.

Centerpartiets Fredrick Federley har gjort stora insatser för att skärpa utsläppshandeln, men det finns mer att göra på transportområdet. Flyget och sjöfarten måste såklart in i utsläppshandeln. Vi behöver ha fler auktioner och mindre fri tilldelning.

Det finns många fler saker som går att göra på transportområdet på Europanivå, där Centerpartiet också driver på. Tågtrafiken behöver öppna sina bokningssystem så att det blir lika enkelt att boka tåg över gränser som det är att boka flyg. Vi behöver också ha stärkta konsumenträttigheter så att det inte handlar om några tiotal kronor när det blir förseningar. Tåget ska ha kraftfulla förseningsersättningar på samma sätt som flyget har det.

Vi behöver ha klimatdeklarationer på alla våra transporter - inte bara på flyget utan även på sjöfart, buss och båt, så att det går att jämföra utsläppen.

När det kommer till flyget går det att på Europanivå se till att vi får rakare flygvägar. Detta - att se till att man faktiskt flyger rakt - är en av de största åtgärder vi kan vidta för att minska utsläppen. I dag flyger vi krokigt, vilket är helt absurt. Luften borde vara fri.

Vi kan också se till att förhandla om de regler som gör att vi inte kan lägga skatt på flygbränsle. Det skulle göra att vi kunde ha en flygbränsleskatt i stället för den biljettskatt som vi har i dag.

När det kommer till fordonssektorn och landtransporterna behöver vi ha tuffare krav i nyproduktionen av bilar. Vi måste också se till att det inte går att komma undan genom att köpa sig fri via andra som gör saker bättre.

Vi behöver ha bättre krav på biodrivmedel som gör att det blir lättare att använda alla sorters biodrivmedel, för de minskar utsläppen. Vi behöver dessutom ha bättre krav på nya lastbilar samt ha möjlighet att köra längre och tyngre fordon.

Lösningarna finns. Frågan är om den politiska viljan finns hos andra än hos Centerpartiet. Vi går till val på ett grönt Europa, ett Europa med mindre utsläpp och mer välfärd. Detta är sättet att möta klimatutmaningen.

Fru talman! Rickard Nordin och jag delar de stora ambitionerna på EU-nivå. Jag vill dock återkomma till detta med att utsläppen inom transportsektorn och inom kraftvärmesektorn tyvärr ökade förra året. Att utsläppen har minskat sedan 1990 beror ju på den kraftfulla CO2-skatt som vi införde i Sverige i början av 90-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Vilka stora reformer gjorde ni när ni satt i alliansregeringen, Rickard Nordin, för att få bort de fossila bränslena ur transportsektorn och ur kraftvärmesektorn?

Fru talman! Vi såg att utsläppen minskade under alliansregeringens tid. De minskade med 19 procent - det är betydligt mycket mer än vad denna regering och den förra kunde leverera.

Exempelvis införde vi en miljöbilspremie. Under vår regeringstid var en tredjedel av alla nya bilar som såldes miljöbilar. Etanolbilarna boomade. Det är ett fantastiskt bränsle, som kan minska utsläppen. I Norrköping producerar man etanol som minskar utsläppen med över 90 procent. Detta har den här regeringen förstört genom sin skattepolitik; nu är etanolbilarna döda.

Fru talman! Jag konstaterar att ni gjorde dieselbilar till miljöbilar och att ni misslyckades med att göra en stor reform för att introducera förnybara drivmedel i bensin och diesel. Det är denna eftersläpning vi nu brottas med.

När Miljöpartiet kom till Miljödepartementet var det tyvärr tomt i skrivbordslådorna på nya reformer för att få ned de fossila utsläppen. Det kan knappast ha kommit som en överraskning för Centerpartiet att vi måste få bort de fossila bränslena. Jag saknar fortfarande svar på vad ni gjorde under er regeringstid.

Fru talman! Sanningen är ju att dieselbilar var miljöbilar under hela den förra regeringsperioden. Nu finns det inte ens en miljöbilsdefinition. Det är en skam, och det gör att vi inte kan komma vidare med upphandlingar.

Vi levererade FFF-utredningen - 1 300 sidor fulla med förslag. Problemet har varit att den förra regeringen inte tog tag i det. Vi hade en reduktionsplikt på gång, som EU underkände. Det hade vi nya förslag på två år innan den förra regeringen äntligen kunde leverera ett förslag.

Problemet har varit den förra regeringens saktfärdighet. Det är detta som har varit det stora problemet, och det gör att utsläppen nu också ökar.

Fru talman! År 2017 sa Rickard Nordins partiledare Annie Lööf om den rödgröna klimatbudgeten: "För mig handlar det inte om hur många miljarder man sätter upp i budget, utan det handlar om resultat. Miljöpartiets miljardrullning de senaste åren har ju snarare lett till att klimatutsläppen i Sverige ökar."

Så är det ju. Men jag undrar hur Rickard Nordin försvarar att det nu blir en fortsättning på denna klimatpolitik efter allt vi har kunnat se med fortsatt ineffektiva satsningar, kraftvärmeproduktion som läggs ned och mindre elproduktion i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Om Jessica Rosencrantz har läst januariavtalet har hon också sett att det står att det hon syftar på, Klimatklivet, kommer att uppdateras och effektiviseras. Dessa förordningar är ju inte färdiga, så hur Jessica Rosencrantz kan bedöma att detta fortfarande är ineffektivt är för mig lite av en gåta.

Hon sa också själv att man inte ska ha resultatlös symbolpolitik. Det är dock precis detta som Moderaterna levererar. Man tar bort saker men lägger inte till något. Varför gör man det om man nu verkligen vill göra skillnad?

Vilka nya förslag har Moderaterna? Vad borde man göra med pengarna i stället?

Fru talman! Jag har i flera sammanhang under denna debatt redogjort för många av de kraftfulla förslag vi lagt fram.

Jag hoppas naturligtvis att Rickard Nordin har rätt, för när vi står här igen om ett år kommer även Centerpartiet att stå bakom den klimatpolitik som avgör om utsläppen ökar också under 2019 eller inte.

Jag hoppas att det blir ett avslut på en klimatpolitik som ställer stad mot land och ett avslut på symbolpolitiken. Tyvärr måste jag säga att jag hittills inte är imponerad. Det ser ut som att den rödgröna politiken får fortsätta.

Fru talman! Centerpartiet kommer att stå bakom den budget som läggs fram, men det är inte all klimatpolitik. Det finns otroligt mycket mer som ligger i klimatpolitiken än bara det som redovisas i en budget.

Jag hoppas att Jessica Rosencrantz vet att rätt mycket i denna kammare handlar om helt andra saker, bland annat om lagstiftningsåtgärder, som vi talade om tidigare, när det gäller miljöbilsparkeringar, möjlighet att ta ut trängselskatt lokalt och att köra i bussfil. Det är sådant som inte finns i budgeten, där Centerpartiet går mycket längre än både Moderaterna och regeringen.

Fru talman! Jag noterade att Rickard Nordins anförande var som ett valtal inför EU-parlamentsvalet. Då kan jag tillägga att när miljörörelsen har jämfört alla kandidater är det Vänsterpartiets Malin Björk som har blivit absolut högst skattad i miljö- och klimatfrågor.

En viktig EU-fråga när det kommer till klimatet är EU:s statsstödsregler, som i praktiken i dag är ett förbud mot statligt stöd. Detta gör att vi nästa år kanske inte längre får ha en nedsättning för biogas, biodiesel och etanol. Vill Centerpartiet förändra det?

Fru talman! Det står till och med i januariavtalet att vi ska sikta på att förhandla om statsstödsreglerna. Jag delar Jens Holms åsikt - det vet han dessutom - att det är helt absurt och orimligt att EU sätter regler som gör att det inte får bli billigare med förnybart än fossilt. Det är ju hål i huvudet. Där måste vi i Sverige gemensamt ta ett krafttag. Det tror jag att vi är överens om, jag och Jens Holm och uppenbarligen regeringen också, eftersom vi har fått igenom det i januariavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Det är en sak att få igenom det i ett avtal mellan fyra partier. Det är en annan sak att få igenom det nere i Bryssel mot EU. Då måste man verkligen veta vad man vill.

Ett enkelt sätt att kunna lösa det här på är att låta miljöskydd och klimatåtgärder vara undantagsberättigade, så att länder alltid ska kunna vidta åtgärder för miljön och klimatet, som skattesänkningar och statliga bidrag och kanske inrättande av ett statligt bolag för att driva detta. Vill Centerpartiet det?

Fru talman! Jag tycker att det är roligt med ett replikskifte där det inte finns någon motsättning över huvud taget. Från Centerpartiets sida har vi ju sagt att EU:s ganska tuffa mål för vad man ska uppnå, exempelvis klimatstödet, borde skärpas ytterligare. Då måste man undanta det från statsstödsreglerna så att man kan uppfylla sina mål. Där är vi helt eniga.

Jag ser faktiskt inte alls vad som är motsättningen i det här replikskiftet.

Fru talman! Jag sa i mitt tidigare anförande att jag anser att riksdag och regering ska utlysa nödläge för klimatet. Det skulle innebära att klimatfrågan ska överordnas alla andra politiska beslut. Och det är många politiker som säger att klimatfrågan ska överordnas. Vi hörde till exempel också klimatminister Isabella Lövin tala om det.

Vad betyder det egentligen, och är det någonting som regeringen gör i dag? Nej, jag anser inte det. Jag anser att regeringen till exempel skulle kunna ge nya regleringsbrev till våra myndigheter, bland annat till Försvarsmakten, statliga Swedavia och så vidare, och säga att allt de gör måste hålla sig inom ramen för våra klimatmål. Samma sak gäller med våra statliga bolag, som måste få helt nya ägardirektiv utifrån ett klimatperspektiv. Jag ser det inte hända från den här regeringen.

Det kan också handla om att inte ge tillstånd till expansionen av Preemraff i Lysekil. Om de får expandera och raffinera olja kan de bli Sveriges största utsläppare. Det handlar också om att våga säga nej till bygget av fossilgasterminalen i Göteborg, som kan föra in fossilgas på det svenska biogasnätet i stor omfattning.

Alla propositioner och statliga utredningar måste förhålla sig till klimatmålen, precis som föreslås av Klimatpolitiska rådet. Men jag ser det inte hända från regeringen, även om det är många fagra ord.

Nu har regeringens representanter chansen att bevisa att man verkligen sätter klimatet framför allt annat, och det hoppas jag få höra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! I januariavtalet är vi överens om att all relevant lagstiftning i Sverige ska ses över så att vi klarar klimatmålen. Det här är unikt. Det kanske är den mest ambitiösa skrivningen i hela januariavtalet. Den kommer att få effekter på all relevant lagstiftning, inklusive plan- och bygglagen, miljöbalken och så vidare.

Om Vänsterpartiet sätter klimatet framför allt annat, varför drev ni då inga klimatfrågor under förra mandatperioden? Varför sitter inte Malin Björk i ett enda klimatrelevant utskott i Europaparlamentet?

Fru talman! Varför var det så att när den europeiska miljörörelsen granskade alla EU-parlamentariker var det av alla svenska EU-parlamentariker Vänsterpartiets Malin Björk som fick det högsta betyget i klimatfrågor?

Isabella Lövin, du har ju helt fel. Vi drev klimatfrågor i förhandlingarna med er. Men tyvärr sa ni nej till en högre flygskatt, som vi vill ha, och nej till att infrastrukturplanen ska hållas inom ramen för klimatmålen. Däremot fick vi igenom gratis kollektivtrafik för barn och unga, jättebra, och nattåg upp till Jämtland, också jättebra - saker som Vänsterpartiet drev.

Fru talman! Jag satt med i förhandlingsrummen, och jag vet vad som är sant av det där. Vi drev igenom nattågen till Jämtland. Er egen redovisning visar ju vad ni prioriterade. Det var inte miljö- och klimatfrågor.

När Vänsterpartiet får höga betyg baseras det mycket på ett fåtal omröstningar i parlamentet, inte på vilka som verkligen har drivit igenom lagstiftning, jobbat varje dag och suttit i utskotten. Och det är Miljöpartiets ledamöter som har valt de utskotten och som jobbar med de frågorna.

Fru talman! Jag är fortfarande lite förvånad över att Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte gick med på vårt förslag om en högre flygskatt och att infrastrukturplanen ska hålla sig inom ramen för våra klimatmål. Däremot är det jättebra att vi fick igenom gratis kollektivtrafik för barn och unga. Och vi vill vara sjysta - Miljöpartiet fick kommunicera ut natttågen till Jämtland. Men när den europeiska miljörörelsen jämför alla EU-parlamentariker är det Vänsterpartiet som är bäst för miljön och klimatet. Notera det!

Fru talman! I omställningen måste vi vara smarta.

Var är det enklast att ställa om? Jo, i större städer som har en väl fungerande kollektivtrafik som dessutom relativt enkelt kan byggas ut eftersom det finns rätt infrastruktur. I städerna är det dessutom betydligt enklare att cykelpendla. Vi måste tydligt visa på vinsterna med kollektivtrafik jämfört med att sitta i en bilkö och stångas.

Var fuskas det mest med reseavdragen? Jo, i större städer där man egentligen inte har lika stort behov av bilen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Vi måste ta fram styrmedel som ska pressa fram en förändring för miljöns och klimatets skull. Då måste vi ha styrmedel som inte målar med breda penseldrag utan styrmedel som med kirurgisk precision träffar rätt, just för att det inte ska bli symbolpolitik eller för att vi inte ska förlora den legitimitet, tillit, rättvisa och acceptans som en effektiv klimatpolitik bygger på.

Vi inom Kristdemokraterna håller till exempel på att titta på en helt ny modell för vägtrafikbeskattning, som just är tuffast i de områden där alternativen finns, i de större städerna. Transporterna är en sak, men vi måste se på landsbygdens totala situation när det gäller företagsklimat, möjlighet till arbete, tillgång till service, varor och tjänster och så vidare, för har vi ingen levande landsbygd kvar har vi heller ingen svensk mat, inga svenska råvaror. Biobränsle kan vi se långt efter.

Fru talman! När jag i går kom tillbaka till kontoret efter voteringen fick jag e-post från en pensionär i norra Värmland, som jag väldigt kort ska avsluta med att läsa upp. Han skrev så här: "Är vi dessutom pensionärer med låg pension finns inte de ekonomiska musklerna för att vi i större utsträckning ska kunna bidra till miljön. Inte blir det bättre av att det från regeringens sida har aviserats om nya skatter och avgiftshöjningar. Det kan inte vara meningen att vi ska sitta still i våra hem och invänta den sista resan upp till Sankte Per. Glädjande är dock att på den resan finns det då ingen skatt. Än så länge är det kanske bäst att tillägga."

En effektiv klimatpolitik bygger på legitimitet, tillit, rättvisa och acceptans.

Fru talman! Vi behöver genomföra en omfattande samhällsförändring för att nå klimatmålen. Jag hör ledamoten säga väldigt mycket, men han saknar insikten om att det är väldigt bråttom.

Jag vill upprepa min fråga: Hur tror Kristdemokraterna att nedskärningar på över 2 miljarder i budgeten gör att vi snabbare når klimatmålen?

Fru talman! Svaret på denna fråga har Marlene Burwick egentligen redan fått av Jessica Rosencrantz.

Era egna experter, Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen, sågade flera av satsningarna och sa att de var ineffektiva. Vi har haft kontakter med andra organisationer inom miljörörelsen som är helt eniga med dessa om att satsningarna inte når fram. Och detta ser vi ju. Under våra år i regeringen gick utsläppen ned betydligt mer än vad de gör nu. Nu går de till och med upp.

Fru talman! Det stämmer inte. Det vi behöver göra för att nå klimatmålen är en omfattande investering i omställning i hela landet och fånga upp alla de idéer som finns i vårt avlånga land för att nå detta. Det är detta vi kan göra med de investeringar som Moderaterna och Kristdemokraterna skär ned på.

Låt mig använda ett ord som ni använder i EU-valrörelsen. Vad är lagom mycket klimatförändring i KD:s värld? Och vad är lagom i klimatkrisen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Vad gäller ordet "lagom" handlar det om vad EU ska bry sig om, inte vad EU ska göra. Är det något som EU ska jobba stenhårt med är det miljö- och klimatfrågorna, för det går över alla landgränser. Här måste vi jobba gemensamt. Som den största samlade ekonomin ska EU verkligen gå före och visa andra länder, som Kina och USA, att en omställning lönar sig. Vi måste få med dem på tåget. Annars går tåget mot stupet, och vi kommer att följa med. Vi kan alltså inte ha en lagom miljö och klimatpolitik.

Fru talman! Vi sverigedemokrater välkomnar att Kristdemokraterna nu talar tydligt om kärnkraften och att man lyfter upp denna fråga och har ett högt tonläge. Det är positivt.

Men när kommer Kristdemokraterna att bli tydligare och agera i frågan? Ringhals börjar ju stänga ned i år, och nästa år ska det vara färdigt. När kommer Kristdemokraterna att ta initiativ till fler konkreta förslag som hamnar i kammaren?

Fru talman! I går var vi senast med och röstade igenom ett tillkännagivande om det som inte vara väntat.

I övrigt är det min kollega Camilla Brodin i näringsutskottet som driver dessa frågor - på ett förtjänstfullt sätt, skulle jag vilja påstå. Vad som ligger i hennes agenda kan jag tyvärr inte svara på, Martin Kinnunen. Jag får be dig att prata med Camilla Brodin, för det är som sagt hon som driver dessa frågor för vår del.

Jag vet dock att vi kommer att fortsätta att jobba på, för vi ser, precis som IPCC:s rapport säger, att kärnkraften är en viktig del.

Fru talman! Exakt, leveranssäkerheten fick vi igenom i går. På energiområdet finns det ändå ett antal vettiga partier i Sveriges riksdag, vilket inkluderar Liberalerna. Det är ju roligt att de är vettiga på detta område.

Denna fråga drev vi inom ramen för Energikommissionen, men vi fick inte stöd för den. Nu har dock fler partier anslutit sig, och vi har fått igenom förslaget om leveranssäkerhet, vilket är jättepositivt.

Vi kan få igenom kärnkraften också om Kristdemokraterna och Moderaterna ansluter sig och röstar för det i kammaren.

Fru talman! Denna fråga får jag som sagt överlämna till Camilla Brodin eftersom det är hon som sitter i näringsutskottet och jobbar med dessa frågor. De ligger inte på mitt bord, så tyvärr kan jag inte ge Martin Kinnunen ett svar.

Fru talman! Statsrådet efterlyste konkreta inspel från de olika partierna, och då måste vi faktiskt tala om kärnkraft och mindre kolkraft samt satsa på en ökad forskningsbudget i EU, till exempel om fjärde generationens kärnkraft, som Liberalerna föreslagit sedan länge. Det är konkreta inspel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt med anledning av Klimatpolitiska rådets rapport

Fru talman! Så här drygt två veckor före Europaparlamentsvalet borde alla debatter handla om EU:s roll och hur de olika partierna kan arbeta i EU och med EU. De flesta partier här hävdar att de är miljöpartier. Men det är faktiskt bara ett enda parti som tydligt deklarerar behovet av en EU-gemensam koldioxidskatt för att vi över huvud taget ska ha en chans att nå Parisavtalets mål, och det är Liberalerna. När det kommer till kritan är alla övriga partier mer oroliga för att ge EU en viss beskattningsrätt än de är för klimatet och den globala uppvärmningen; det kan vi bara konstatera.

Fru talman! Sverige måste arbeta för att EU ska vara en garant för Parisavtalet och visa vägen framåt i klimatarbetet. Det tror jag att vi alla är överens om. Om vi menar allvar med alla dessa ord här i dag, om vi ska vara ett föredöme i klimatarbetet och om klimatarbetet ska vara i fokus för allt arbete vi gör duger det inte att inte se till helheten och plötsligt ropa på mer subventionerad diesel för bönderna som kompensation för förra årets torka. Tvärtom är det att hälla bensin, eller diesel, på en redan verksam eld. Det kommer varken att hjälpa bönderna då det faktiskt ökar risken för fler torrår eller möta förståelse hos gemene man för att denne ska satsa på elbilar och kollektivtrafik.

Fru talman! Jag tackar alla ledamöter för en bra debatt.

Låt mig upprepa att det vi kommer att gå fram med, förutom klimathandlingsplanen, är att se över all relevant lagstiftning så att den ska vara i linje med klimatlagen.

Jag hoppas och förväntar mig att alla partier i kammaren ska jobba tillsammans för att förverkliga de mål som vi tillsammans har satt upp: att vi ska ha nettonollutsläpp till 2045 och minska utsläppen i transportsektorn med 70 procent till 2030. Det är mycket ambitiösa beting, men jag är helt övertygad om att vi kommer att klara dem. Vi ska inte bygga in oss i ineffektivt ytterligare fossilberoende, för det kommer att gå emot våra mål.

Energiöverenskommelsen ger oss långsiktighet och kostnadseffektivitet, och jag hoppas att vi håller fast vi den.

Jag ser fram emot konkreta förslag, inte bara kritik. Kom med era egna klimathandlingsplaner som levererar!

Den aktuella debatten var härmed avslutad.