Sök

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet.

Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

18

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-26

Riksdagen gav regeringen tre uppdrag inom polisfrågor. Det ena handlar om att polisens arbetsuppgifter ska renodlas. Idag gör polisen en mängd sysslor som inte tillhör deras brottsbekämpande verksamhet, exempelvis utfärdar pass eller hanterar hittegods. Riksdagen uppmanar regeringen att arbeta för att vissa arbetsuppgifter tas bort från polisen.

Riksdagen uppmanade också regeringen att verka för att myndigheter lättare ska kunna utbyta information med varandra, i syftet att bekämpa grov organiserad brottslighet.

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över reglerna för hantering av vapenlicensärenden för att underlätta för jägare.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om polisfrågor.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

65

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

21, 78 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-26

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2013 - 30 juni 2014. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling under samma period samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 33 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-26

Regeringen redogör i en skrivelse för hur vissa hemliga tvångsmedel användes under 2013. Det handlar bland annat om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning vid förundersökningar.

Antalet tillstånd för hemliga tvångsmedel minskade något 2013, jämfört med 2012. Antalet förundersökningar med hemliga tvångsmedel ökade med 23 procent. Regeringen anser att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel var ändamålsenlig och att tvångsmedlen fyller en viktig funktion i brottsutredningar. Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och välkomnar det uppdrag som regeringen gett till Åklagarmyndigheten om att tillsammans med andra myndigheter lämna en gemensam redovisning av hur hemliga tvångsmedel används. Förhoppningen är att det kommer att ge ännu bättre underlag för riksdagens årliga granskningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

I januari 2015 började nya civilrättsliga EU-regler om skyddsåtgärder att gälla i alla EU:s medlemsländer. De innebär att ett kontaktförbud eller liknande som har meddelats i ett EU-land ska gälla även i ett annat EU-land, om den som behöver skydd beger sig till det landet. Den svenska regeringen har nu kommit med kompletterande bestämmelser för att EU-reglerna ska kunna användas i Sverige. Regeringen anser att inga svenska skyddsåtgärder faller inom EU-reglernas område och har därför bara lämnat förslag om hur det ska gå till när andra länders åtgärder ska användas i Sverige. De kompletterande bestämmelserna handlar framför allt om vilka myndigheter och domstolar som är behöriga i de här frågorna.

De nya, svenska bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

72

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om mervärdesskatt. Motionerna handlar om skattesatser, ideell verksamhet och andra frågor inom mervärdesskatteområdet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 som gäller inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna handlar bland annat om skatteskalan, bilförmån, reseavdrag, personalvårdsförmåner, gåvor till ideella ändamål, personaloptioner, pensionsförsäkringar, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller en återkallelse av en tidigare lagd proposition om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Färre undgår att betala skatt på flyg- och fartygsbränsle. Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändrade beskattningsregler.

Förslaget innebär att skattebefrielse endast ska ges när flygplan och fartyg används:

• för transport av passagerare eller varor mot ersättning,
• för utförande av andra tjänster mot ersättning,
• av offentliga myndigheter eller för deras räkning,
• för yrkesfiske.

Frivilliga försvarsorganisationer och ideella organisationer som använder bränslet för sjöräddning, brandövervakning eller liknande verksamhet ska inte heller behöva betala skatt på flyg- och fartygsbränsle.

Ändringen görs för att anpassa Sveriges regler till EU-rätten. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om våldsbrott och brottsoffer. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda om kraven för elektronisk fotboja vid kontaktförbud kan vara för höga.

De övriga motionerna tar bland annat upp frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, barn som brottsoffer och skadestånd. Riksdagen säger nej till dessa motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

23

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2015-02-17

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen för att stabilisera situationen i Mali. Sverige har deltagit i FN-insatsen i Mali sedan hösten 2014. Målet med det svenska deltagandet är att bidra till förbättrad säkerhet i Mali, bidra till att staten fortsätter att återfå kontrollen i hela landet och att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2015 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska utgöra cirka 320 personer, men får vid behov uppgå till högst 470 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen gav även regeringen i uppdrag att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till medicinsk evakueringsförmåga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Framöver ska det bli lättare att beslagta ett fordon från personer som begår trafikbrott. Det gäller personer som tidigare har kört olovligt eller som har dömts för rattfylleri. Dessutom ska man bara avstå från att frånta någon sitt fordon, i de fall då det är uppenbart oskäligt.

Polisen ska också kunna sälja eller förstöra ett beslagtaget fordon innan det har beslutats om förverkande, om fordonet är värt mindre än en femtedel av ett prisbasbelopp.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna ska gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Om en brottskyldig bidrar till utredningen av det egna brottet, ska personen kunna få kortare straff. Det gäller bara om personen lämnar information som är betydelsefull för brottsutredningen.

Att den skyldige samarbetar i brottsutredningen visar att personen tar ansvar för sin gärning. Att samarbetet kan ge strafflindring uppmuntrar indirekt sådant beteende. Dessutom bidrar en medverkan från brottslingen till att brottsutredningen blir mer effektiv och till att resurser kan sparas.

Möjligheten att få strafflindring vid så kallad sanktionskumulation ska också bli tydligare. Sanktionskumulation är då en brottsling, förutom själva straffet, drabbas av andra rättsliga sanktioner. Exempel på andra rättsliga sanktioner kan vara förverkande av en egendom, skattetillägg eller företagsbot. Rätten ska se till att straffet som har utdömts inte blir oproportionerligt strängt, i de fall den dömde även drabbas av sådana andra rättsliga sanktioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska gälla från den 1 april 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

En dömd person ska i större utsträckning än i dag kunna avtjäna till exempel ett fängelsestraff i det EU-land där han eller hon bäst förväntas kunna återanpassa sig socialt i samhället. De svenska påföljder som ska kunna överföras till andra EU-länder är fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bland annat innebär att Kriminalvården ska pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till ett annat EU-land för att verkställas där. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU:s regler om straffrättsligt samarbete.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Dominica om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Uruguay om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Taxeringen av lantbruksenheter förenklas inför 2017 års fastighetstaxering. Bland annat tas den så kallade värdefaktorn kostnad bort i modellen för att värdera skogsmark och storlekskorrektion ska inte användas på småhus eller mark för småhus. Det görs även andra förenklingar av taxeringen av lantbruksenheter. Syftet med förslagen är att förenkla både för enskilda, företag och Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen uppmanade regeringen att se över hur unga under 18 år ska kunna dömas till helgavskiljning med fotboja och sedan återkomma med ett lagförslag. Helgavskiljning innebär till exempel att en ung person under helger kan avskiljas från sin vanliga miljö för att istället delta i en bestämd verksamhet. För att se till att personen befinner sig där den ska kan exempelvis elektronisk fotboja användas.

Riksdagen sa också ja till den proposition regeringen lagt fram kring ungas brottslighet. Det ska stå i lagen att kommuner och myndigheter som handlägger ärenden om ungas brottlighet måste samverka. Detta för att samarbetet kring unga som begår brott ska bli bättre. Ungdomstjänst ska påbörjas inom två månader efter att dom om ungdomstjänst har trätt i kraft. Det ska inte heller krävas något samtycke av den unge för att ungdomstjänst ska kunna utdömas.

Lagändringarna gäller från och med den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2015-02-03

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Ett företag som har utfört arbeten inom ramen för husskatteavdragen RUT och ROT ska på fakturan tydligt lista antal arbetade timmar, debiterade kostnader för material och debiterade kostnader för annat än hushållsarbete och material. Det ska också framgå tydligt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en tydligare bild av det utförda hushållsarbetet och genom detta bättre verktyg för kontroller.

Skatteutskottet tycker det är bra att företag som utfört arbeten inom ramen för RUT och ROT måste lämna tydliga uppgifter om arbetet och kostnader. Utskottet anser vidare att det behövs en bred samhällsekonomisk studie om husskatteavdraget och förutsätter att frågan tas upp av regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Personalliggare införs på byggarbetsplatser i Sverige. Syftet är att motverka svartarbete och förbättra konkurrensen. De som bedriver byggverksamhet ska anmäla till Skatteverket när de påbörjar byggverksamhet och de ska föra elektroniska personalliggare. Byggherrarna ska dokumentera personuppgifter för de personer som arbetar i verksamheten. Skatteverket ska kunna göra oannonserade besök på byggarbetsplatser för att kontrollera personalliggaren.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04