Ulrika Liljeberg (C)

Interpellation 2022/23:421 Persontrafiken på Dalabanan av Lars Isacsson S till Statsrådet Andreas Carlson KD Jag vill lyfta frågan om persontrafiken på Dalabanan och särskilt sträckan mellan Falun eller Mora och Stockholm. Under hösten har resenärer med SJ på banan fått flera försämringar. Det uppmärksammades nyligen

Inlämnad

2023-09-05

Svarsdatum

2023-09-19

Besvarare

Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Interpellation 2022/23:432 Tillgängligheten på Dalabanan av Ulrika Liljeberg C till Statsrådet Andreas Carlson KD Som uppmärksammats i andra interpellationer och artiklar har resenärer på Dalabanan under det senaste året drabbats av de stora försämringar som skett. Bristande tillförlitlighet i form av inställda tåg och

Inlämnad

2023-09-11

Svarsdatum

2023-09-19

Besvarare

Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan.

Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden.

Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott.

Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 64 minuter

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Motion till riksdagen 2022/23:2404 av Ulrika Liljeberg m.fl. C med anledning av prop. 2022/23:126 Hemliga tvångsmedel effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det efter två år bör genomföras en utvärdering

Inlämnad

2023-06-19

Förslag

2

Utskottsberedning

2022/23:JuU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2397 av Ulrika Liljeberg m.fl. C med anledning av prop. 2022/23:116 Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera utländska direktinvesteringar

Inlämnad

2023-06-07

Förslag

3

Utskottsberedning

2022/23:JuU32

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa straffen för brott i kriminella nätverk och vid kriminella uppgörelser. Syftet med lagändringarna är att markera allvaret i den här typen av brott och för att ge rättsväsendet utvidgade möjligheter att bekämpa gängkriminaliteten.

Straffen skärps bland annat för grovt olaga tvång, olaga hot, rån och utpressning. Även straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärps, samt att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras som försöksbrott.

Det blir också straffbart att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom införs en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella.

Presumtionen, eller antagandet för häktning ska gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer, jämfört med tidigare ett minimistraff om fängelse i två år eller mer.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen.

Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Justering

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Motion till riksdagen 2022/23:2389 av Martin Ådahl m.fl. C med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken avsnitt 2 och 31  Sammanfattning Med denna vårmotion är det tydligt

Inlämnad

2023-05-02

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2379 av Ulrika Liljeberg m.fl. C med anledning av prop. 2022/23:102 Genomförande av ändringarna i vapendirektivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementeringen ska ske på absolut miniminivå och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2023-04-20

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:JuU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till de cirka 150 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, sexualbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer, unga brottsoffer, skadestånd och statistik.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete eller aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

56

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Motion till riksdagen 2022/23:2371 av Kerstin Lundgren m.fl. C med anledning av skr. 2022/23:90 Nordiskt samarbete 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte bidra till att nedskärningar som allvarligt skadar samarbetet på kultur- och utbildningsområdet genomförs

Inlämnad

2023-04-05

Förslag

3

Utskottsberedning

2022/23:UU5

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om processrättsliga frågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Förslagen handlar bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, vittnesskydd, rättsliga biträden och rättegångskostnader.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

21

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

5, 37 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. 

En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

40

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Riksdagen håller en särskild debatt om arbetet mot korruption i Sverige. Debatten har begärts av Vänsterpartiet. Från regeringen deltar civilminister Erik Slottner KD

Datum

2023-02-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 68 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 37 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 13 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 7 miljarder kronor. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag och föreslår nej till ytterligare ett motionsförslag från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Regeringen har även föreslagit att brottsofferfonden - dit vissa brottsdömda betalar en avgift - ska stärkas. Detta ska ske genom att avgiften höjs och att fler brottsdömda ska bli skyldiga att betala avgiften. Riksdagen sa ja till lagändringen med ändringen att den ska börja gälla den 1 februari 2023 i stället för den 1 januari 2023 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

25, 118 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20