Ulrik Nilsson (M)

Anföranden och repliker

37, 238 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen.

Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Justering

2024-03-12

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Interpellation 2023/24:534 Regeringens syn på yttrandefriheten av Rasmus Ling MP till Kulturminister Parisa Liljestrand M Rätten att fritt yttra sina ståndpunkter och tankar, i tal och skrift, är en av demokratins förutsättningar. Yttrandefriheten och tryckfriheten är grundlagsfästa i Sverige, och den svenska tryckfrihetsförordningen

Inlämnad

2024-02-19

Svarsdatum

2024-03-12

Besvarare

Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-07

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.

Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.

En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är

• remisstiden
• tidsåtgången för Lagrådet
• tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition
• tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla.

Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.

I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.

Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.

Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.

Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.

Anföranden och repliker

10, 70 minuter

Justering

2023-12-19

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Motion till riksdagen 2023/24:1584 av Ulrik Nilsson M Legitimation eller skyddad yrkestitel för ortoptister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa legitimation eller skyddad yrkestitel för ortoptister och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2023-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:SoU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:1580 av Ulrik Nilsson M Åtgärder för att minska olyckor med nya mobilitetslösningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att minska olyckor med nya mobilitetslösningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering I ljuset

Inlämnad

2023-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:TU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren. I dag finns 135 servicekontor där privatpersoner, företagare och bolag kan få service av enklare karaktär från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsförmedlingen.

Statens servicecenter är numera huvudman för servicekontoren. Riksrevisionen har granskat hur effektiv den nya sammanhållna organisationen är.

Riksdagen delar i huvudsak regeringens bedömningar och förslag på åtgärder som den redovisar i skrivelsen. Men riksdagen vill betona att när nya servicekontor ska etableras ska inte enbart aspekter på effektivitet och kostnader beaktas. Exempelvis kan det finnas skäl att etablera servicekontor på vissa orter som ligger långt ifrån statlig service. Riksdagen tycker att det är viktigt att det görs en politisk bedömning av etableringar och frågan bör därför inte överlämnas helt till Statens servicecenter för beslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 26 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 193 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-09

Debatt

2023-06-12

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredningar ska tillsättas.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

38

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd.

Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

18

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

10, 45 minuter

Justering

2023-04-20

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen. Rättsstaten är ett av de gemensamma värden som EU:s medlemsländer har enats om att EU ska bygga på. I en rättsstat utövas all offentlig makt inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Detta ska ske under överinseende av oberoende och opartiska domstolar.

Riksdagen understryker vikten av respekt för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Kommissionens rapport kan bidra till att öka respekten för rättsstaten i EU:s medlemsländer, menar utskottet. Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket riksdagen tycker är en förbättring.

Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket utskottet ser på med oro. Riksdagen menar att det finns ett behov av att fortsätta samtala om och arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU.

Riksdagen tycker att det är viktiga frågor som kommissionen tar upp i de rekommendationer som riktas till Sverige. Bland annat lyfter kommissionen fram den grundlagskommitté som tillsattes 2020 för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende. Riksdagen kommer att ta del av kommitténs slutsatser och förslag med stort intresse. Riksdagen understryker också betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan.

Riksdagen lägger rapporten till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2021 - 30 juni 2022. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 747 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med drygt 480 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De ärenden som ökade mest under året rörde områden som hälso- och sjukvård, kriminalvård samt polis.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och pekar ut de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten. Utskottet uppmärksammade även offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle, och underströk vikten av att myndigheter och kommuner uppfyller sina skyldigheter enligt denna princip.

Riksdagen la redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2023-01-17

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

• Betänkanden från SOU-serien
• departementspromemorior i Ds-serien
• utkast till lagrådsremisser
• underlag från en myndighet
• underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2022-12-15

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

• Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet
• Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret
• Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet
• Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen
• Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks
• Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven
• Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
• Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-11-15

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Motion till riksdagen 2022/23:441 av Ulrik Nilsson M Nya mål för biståndspolitiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta nya mål för biståndspolitiken och tillkännager detta för regeringen. Motivering Biståndspolitiken är en del av Sveriges samlade utrikespolitik

Inlämnad

2022-11-18

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:UU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:440 av Ulrik Nilsson M Återbetalning av studiemedel med bruttolöneavdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att återbetalning av studiemedlen bör kunna göras med bruttolöneavdrag och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2022-11-18

Förslag

1

Utskottsberedning

2022/23:SkU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag