Josefin Malmqvist (M)

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 88 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studieron i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att

• all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, till exempel att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar
• det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan
• användningen av mobiltelefoner i skolan regleras
• ordningsreglerna ska följas upp regelbundet tillsammans med eleverna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och organisation i vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, utbud av vuxenutbildning och svenska för invandrare.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.

Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Motion till riksdagen 2021/22:4617 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvaret för barns hälsa i skollagen behöver utredas

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU27

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4616 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:155 In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utveckla åtgärderna, t.ex. vad gäller teknik och arbetssätt, för att

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:UbU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4615 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:161 Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt och genomarbetat förslag för

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU32

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4614 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:158 Ett mer likvärdigt skolval Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett nytt förslag på ett utvecklat skolval som

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU33

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4613 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag för hur det förebyggande arbetet mot hot, våld och kränkningar

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

5

Utskottsberedning

2021/22:UbU28

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4612 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:157 Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp ägar- och ledningsprövningen,

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:UbU29

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4611 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:159 Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste komma tillbaka med förslag om hur de svenska

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

5

Utskottsberedning

2021/22:UbU25

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4609 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både kommunala och fristående resursskolor ska behandlas lika i avseendet att vid

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4481 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:132 Förskola för fler barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som gör språkförskola obligatorisk för nyanlända barn och för barn

Inlämnad

2022-03-29

Förslag

4

Utskottsberedning

2021/22:UbU24

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4459 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:111 Mer tid till lärande extra studietid och utökad lovskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att huvudmännens skyldighet att erbjuda extra studietid eller läxhjälp ska gälla

Inlämnad

2022-03-16

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU30

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4432 av Lars Hjälmered m.fl. M med anledning av prop. 2021/22:123 Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om risken för dubbelarbete när både Arbetsförmedlingen och kommunerna ska kartlägga

Inlämnad

2022-03-09

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU23

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande frågor om gymnasieskolan, gymnasial yrkesutbildning och lärlingsutbildning och särskilda kunskapsområden.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

14, 66 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Yrkeshögskolan lever i stort sett upp till de förväntningar som riksdagen har på skolformen. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport om yrkeshögskolans ambitioner, styrning och uppföljning. Riksrevisionen anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden, men att det finns delar av yrkeshögskolan som kan utvecklas.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda ett gemensamt ansökningssystem för alla som vill gå en yrkesutbildning. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska också säkerställa att det inte förekommer hot och jäv i verksamheten.

I en skrivelse om Riksrevisionens rapport skriver regeringen att den har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan kan utformas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Beslutet innebär att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda vissa nyanlända som tar del av insatser inom det så kallade etableringsprogrammet en sammanhållen utbildning inom komvux. Nyanlända med kort utbildning som inte bedöms matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande eller gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt.

Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som är beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2022-01-25

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

46, 182 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Vid frågestunden svarar statsministern på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2021-12-09