Liza-Maria Norlin (KD)

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap.

Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 96 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-16

Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen.

En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten.

Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen.

Omröstning om återförvisning

Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning.

Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande.

Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning

Socialdemokraterna
Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

Sverigedemokraterna
Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Moderaterna
Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

Vänsterpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2

Centerpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Kristdemokraterna
Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Miljöpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1

Liberalerna
Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Ledamöter utan partibeteckning
Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

133, 365 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-17

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Försvarsminister Pål Jonson M EU-minister Jessika Roswall M Socialminister Jakob Forssmed KD Finansmarknadsminister Niklas Wykman M besvarar såväl allmänpolitiska

Datum

2024-04-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Sverige har ett överskott på utsläppsrätter. Värdet uppgår till 7-8 miljarder kronor, enligt en granskning från Riksrevisionen. Men den exakta summan är osäker. Detsamma gäller vad som ska ske med överskottet. Det kan antingen säljas, sparas eller annulleras. Riksdagen uppmanar därför regeringen att redovisa uppgifterna om överskottet. Det ska också vara riksdagen som fattar beslut om hur överskottet ska användas. Regeringen bör därför komma med ett förslag som riksdagen kan ta ställning till.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 75 minuter

Beredning

2010-03-04

Justering

2010-03-25

Debatt

2010-04-14

Beslut

2010-04-14

Riksdagen sa nej till de motioner som behandlar frågor om kretslopp, återvinning och kemikalier. Totalt rör det sig om 31 förslag som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Förslagen handlar bland annat om biologiskt avfall, pant på dryckesförpackningar och export av elavfall.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 63 minuter

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-04-07

Beslut

2010-04-07

Riksdagen sa nej till samtliga motioner som behandlar frågor om vatten- och luftvård. Totalt rör det sig om 28 förslag som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Förslagen tar bland annat upp internationellt samarbete om Östersjön, åtgärder mot övergödning, toalettavfall från båtar och förnybara drivmedel. Riksdagens beslut motiveras med att arbete redan pågår eller att frågorna redan behandlats i riksdagen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 71 minuter

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-04-07

Beslut

2010-04-07

den 15 mars Fråga 2009/10:646 Religionsfriheten i Marocko av Liza-Maria Norlin kd till utrikesminister Carl Bildt m I vad som framträder likt väl koordinerade och planerade aktioner, slår marockanska myndigheter till mot kristen verksamhet runt om i landet. Kristna som är aktiva i olika verksamheter i landet kallas

Inlämnad

2010-03-15

Besvarare

Carl Bildt (M)

Det ska bli lättare att bygga vindkraftverk. I dag måste vindkraftverk av en viss storlek innan de uppförs prövas enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Prövningen handlar i båda fallen till stor del om samma frågor. Från den 1 augusti 2009 försvinner kraven på detaljplan och bygglov om ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Då kan tiden för handläggning av ärenden kortas och snabbas på. Det ska dock fortfarande krävas detaljplan när vindkraftverk ska uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Det blir vidare ändringar i förbudet att uppföra vindkraftverk inom den obrutna kusten.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 83 minuter

Beredning

2009-04-16

Justering

2009-05-07

Debatt

2009-05-18

Beslut

2009-05-20

EU:s flygutsläppsdirektiv genomförs i svensk lagstiftning. EU-direktivet innebär att flyg till eller från EU ska omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter för växthusgaser. Flygbolagen måste övervaka koldioxidutsläppen för dessa flyg och för varje år kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen. Övervakningen av utsläppen ska börja 2010 och från och med 2012 måste utsläppen omfattas av utsläppsrätter. Utsläppsrätter kommer att tilldelas gratis efter ansökan om tilldelning baserat på antalet tonkilometer men också genom auktionering. Flygbolag med begränsad verksamhet inom EU och sportflygningar kommer inte att ingå i handelssystemet. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 66 minuter

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-14

Beslut

2009-05-14

Riksdagen beslutade om nya regler för strandskyddet i syfte att anpassa skyddet efter förutsättningar i olika delar av landet. Lagändringen innebär att det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet ökar. Kommunerna kan i sin översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden. Med åtgärder som främjar landsbygdutvecklingen avses sådana som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden, till exempel turistverksamhet och bostäder för permanent- och fritidsboende. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och överpröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. Reglerna ändras så att det i lagtexten preciseras vad man får beakta som särskilda skäl för att upphäva strandskyddet i samband med detaljplaneläggning eller för att ge en dispens. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

32, 110 minuter

Justering

2009-04-16

Debatt

2009-04-29

Beslut

2009-04-29

Riksdagen sa nej till motioner om kemikaliekontroll från allmänna motionstiden 2008 med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar om bland annat amalgam, kemikalier i varor och bly i ammunition.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

26, 89 minuter

Justering

2009-02-12

Debatt

2009-02-26

Beslut

2009-02-26