Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
Betänkande 2023/24:AU4
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 6 mars 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Skrivelse om Samhalls samhällsuppdrag har behandlats (AU4)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Samhall Aktiebolag.
Riksrevisionen bedömer att både regeringens och Samhalls styrning alltför mycket har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Myndighetens övergripande slutsats är att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag.
Riksdagen välkomnar såväl granskningen som att regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en bred översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdragSkrivelse 2023/24:51
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:2464 av Jonny Cato m.fl. (C) Arbetsmarknad
- Motion 2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
- Motion 2023/24:2798 av Teresa Carvalho m.fl. (S) med anledning av skr. 2023/24:51 Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
- Motion 2023/24:2801 av Ciczie Weidby m.fl. (V) med anledning av skr. 2023/24:51 Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
- Motion 2023/24:2811 av Jonny Cato m.fl. (C) med anledning av skr. 2023/24:51 Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
- Motion 2023/24:385 av Magnus Persson m.fl. (SD) Arbetsmarknad och arbetsmiljö
- Motion 2023/24:76 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Funktionsrätt på arbetsmarknaden
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-02-15
Trycklov: 2024-02-15
Betänkande 2023/24:AU4
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om Samhalls samhällsuppdrag har behandlats (AU4)
Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Samhall Aktiebolag.
Riksrevisionen bedömer att både regeringens och Samhalls styrning alltför mycket har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Myndighetens övergripande slutsats är att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag.
Utskottet välkomnar såväl granskningen som att regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en bred översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Med detta föreslår utskottet att riksdagen beslutar att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-02-29
Debatt om förslag 2023/24:AU4
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
Dokument från debatten
- Torsdag den 29 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:77
- Protokoll 2023/24:77 Torsdagen den 29 februariProtokoll 2023/24:77 Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
Protokoll från debatten
Anf. 155 Ann-Christine Frohm Utterstedt (SD)
Herr ålderspresident! Jag kommer att ägna en del av anförandet till bakgrundsfakta om statens sorgebarn Samhall AB, för detta är inte så lätt att vare sig förstå eller hålla reda på.
Samhall AB är ett av landets största företag med närmare 24 000 anställda på cirka 600 olika orter. Samhällsuppdraget till Samhall är tydligt: Samhall ska producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och som inte kan få annat arbete eller stöd genom andra insatser. De merkostnadsersättningar som riksdagen särskilt har beslutat om att Samhall ska uppbära rör sig om cirka 7,6 miljarder kronor.
Samhall etablerades år 1980 med syfte att ge meningsfulla och utvecklande arbeten till personer med funktionsnedsättning. År 1992 ombildades Samhall till ett aktiebolag, vilket innebar att verksamheten skulle ske på affärsmässiga grunder och så småningom med vinstsyfte.
Bolaget är nu med och konkurrerar om kunderna som skapar arbetstillfällen med andra företag på marknaden, vilket innebär att Samhall måste vinna upphandlingar och göra vinst. I samband med detta höjs de fysiska kraven på den arbetskraft som nu efterfrågas. Här skapas ett glapp för de individer som egentligen skulle ha platsat under Samhalls paraply. I stället för att paraplyet fungerar som en skyddande barriär och håller individer torrskodda och trygga kastas de skoningslöst ut i spöregnet och blir genomblöta och svikna.
När det gäller många av de individer som har drabbats av denna undanträngning har enskilda kommuner gjort insatser för att fånga upp de funktionsnedsatta. Det är allvarligt och oacceptabelt att individer som redan är så utsatta ska åsidosättas på det här sättet, och det får helt enkelt inte fortsätta så.
Herr ålderspresident! Regeringen ansvarar för styrningen av Sveriges myndigheter och statliga bolag. Socialdemokraterna, som har suttit i regeringsställning och ansvarat för Samhall under 31 av de 44 år som Samhall har existerat, beställde år 2016 en översyn av Samhall för att identifiera de problem man själv i allra högsta grad varit med och skapat. Socialdemokraterna har nämligen använt Samhall AB som en integrationsåtgärd.
Samarbetet och informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall har med all rätt ifrågasatts. Det är lite komplicerat - att komma i anställning hos Samhall går till så att Arbetsförmedlingen kodar en person som någon som bedöms uppfylla kriterierna för att anvisas till Samhall och erbjudas arbete. Det har dock visat sig att just kodningen är ett stort problem då de olika kodningarna är av för övergripande karaktär och inte visar vilka specifika behov som en särskild individ har. När Samhall tar emot en anvisad person vet de alltså inte exakt vad just den individen har för speciella behov.
När man hör detta är det inte speciellt svårt att förstå att verksamheten inte fungerar som det var tänkt. Den övergripande kodningen har tydligen även inneburit att det funnits utrymme för tolkning av kriterierna så att även språkförbistring och dålig utbildning kunnat utgöra grund för att anvisa utrikes födda till Samhall, trots att inget av det är en funktionsnedsättning, naturligtvis. Redan år 2018 var mer än hälften av de anställda på Samhall utrikes födda.
Återigen är det den huvudlösa migrationspolitik som Sveriges styrning har ägnat sig åt sedan Samhall startade, och som har eskalerat det senaste decenniet, som är boven i dramat. En helt okontrollerad invandring har ju skapat problem inom de flesta - för att inte säga alla - områden i Sverige. Det största problemet har kanske varit frågan var vi ska göra av alla nytillkomna invånare som inte själva klarar av att skaffa en egen försörjning. Och ja, en av lösningarna på detta gigantiska problem har alltså varit att placera dem på Samhall.
Herr ålderspresident! Det som år 1980 började med en viktig och alldeles nödvändig samhällsinsats utvecklades alltså med tiden till något helt annat - bland annat en vinstdrivande integrationsåtgärd. Men det är så vi är vana att se sossarnas styrning av vårt land: Först raserar och förstör de något, exempelvis Samhall, och när situationen blir helt ohållbar vill de titta på vad som egentligen gick fel - precis som att de själva står helt utan ansvar för detta. Precis som strutsar stoppar de huvudet i sanden tills stormen blåst över. Sedan vandrar de stolt vidare som om ingenting alls har hänt, och oftast skyller de dessutom sitt misslyckande på någon annan. Men tack och lov sitter inte Socialdemokraterna längre vid makten.
Kritiken mot Samhall AB och misstankar om att bolaget inte klarar av sitt uppdrag har eskalerat. Vi har uppmärksammats på detta bland annat genom att bristerna har offentliggjorts i programmet Uppdrag granskning och av de anställda själva. Tv-programmet, som sändes 2021, kunde visa att personer med funktionsnedsättning lämnats utanför statens vingar. Svidande kritik framfördes av flera anställda och chefer.
Sverigedemokraterna har länge påtalat att verksamheten är undermålig, och det var på tiden att verksamheten granskades ordentligt. Riksrevisionens resultat är också tydligt: Samhall uppfyller inte längre sitt samhällsuppdrag.
Herr ålderspresident! Riksrevisionens rapport har alltså bekräftat att delar av Samhalls verksamhet har brister och är i behov av förändring. Granskningen visar precis det som mitt parti sedan länge har uppmärksammat. Detta har resulterat i att regeringen nu gör en ordentlig översyn av bolaget, vilket Sverigedemokraterna såklart välkomnar. Vi nöjer oss därför med att förutsätta att översynen resulterar i att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att få ordning på Samhall, och Sverigedemokraterna kommer att driva på i frågan. Det är vi skyldiga alla de individer som genom åren har lämnats utanför.
Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag till beslut men vill uppmärksamma herr ålderspresidenten på att Sverigedemokraterna har ett särskilt yttrande i ärendet.
Anf. 156 Patrik Lundqvist (S)
Herr ålderspresident! Det var spännande att lyssna på det här anförandet efter att faktiskt ha läst ärendet. Vi diskuterar nu den granskning där Riksrevisionen bland annat säger att man ser att Arbetsförmedlingen i huvudsak anvisar personer ur rätt målgrupp till Samhall, och det var ju inte riktigt den bilden man fick av anförandet.
Som vanligt när sverigedemokrater står i talarstolen är precis allt invandringens fel. Man kan lasta dålig integration för allt och skylla på de människor som finns i verksamheten snarare än titta på det som Riksrevisionen faktiskt säger, nämligen att det handlar om styrningen, bolagsformen och andra saker. Ledamoten kanske har läst en helt egen granskning - vad vet jag? Men jag kan i alla fall konstatera att det inte kom fram mycket från den här granskningen i anförandet.
Anf. 157 Ann-Christine Frohm Utterstedt (SD)
Herr ålderspresident! Jag tackar Patrik Lundqvist för frågan.
Jag skyller inte alls på människor som har invandrat till vårt land; jag skyller på Socialdemokraterna.
I opposition har Socialdemokraterna visst alla svar och alla lösningar på allehanda problem. Men när Socialdemokraterna sitter vid makten finns inte svaren och lösningarna. Det är helt enkelt inte trovärdigt. Under åtta år satt den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen vid makten utan att lyckas åtgärda någonting alls som hade behövt åtgärdas på Samhall. Däremot förvärrade man problemen.
Jag tycker att detta är olyckligt, och jag tycker att Socialdemokraterna faktiskt är skyldiga de personer som har lämnats utanför en ursäkt. Det handlar om personer som har lämnats utan någon hjälp från staten över huvud taget trots att det var meningen att de skulle få hjälp. I stället har enskilda kommuner fått gå in och hjälpa dessa personer till sysselsättning och en meningsfull vardag.
Anf. 158 Patrik Lundqvist (S)
Herr ålderspresident! Återigen: Det är stora påhopp men inte särskilt mycket substans. Var hittar ledamoten dessa idéer om att Samhall skulle ha fungerat som ett integrationsprojekt och att den tidigare regeringen skulle ha genomfört någonting sådant under sina åtta år? Det där är ju taget ur luften. Det är rent hittepå, men det är ändå där någonstans som ledamoten landar i sitt resonemang.
Vidare verkar det som att Samhall skulle vara det enda instrument som finns för att ge människor en vettig sysselsättning och en plats på svensk arbetsmarknad. Så är det ju inte. Kommunerna har också ett ansvar, och det finns andra instanser som riktar sig till olika människor. Samhall har i uppdrag att ge en grupp människor möjlighet att få en plats på svensk arbetsmarknad - ett stöd och ett utvecklande arbete - men inte alla.
Detta kan man ha synpunkter på; man kanske kan tycka att Samhall borde ha ett uppdrag att hjälpa precis alla som behöver stöd och hjälp. Men så har det ju aldrig varit, och jag tror inte att den nuvarande regeringen kommer att landa där heller, oavsett vad Sverigedemokraterna tycker.
Något integrationsprojekt är Samhall faktiskt inte heller.
(Applåder)
Anf. 159 Ann-Christine Frohm Utterstedt (SD)
Herr ålderspresident! Det är tydligt att jag och ledamoten inte är överens i frågan.
Jag är i alla fall glad att denna regering, som tillträdde i slutet av 2022 och alltså inte har haft åtta år på sig att åtgärda någonting, redan nu gör en ordentlig genomlysning av Samhall. Jag känner stort förtroende för det, och jag är glad att man vidtar denna åtgärd.
Ledamoten och jag kanske är lite olika. Jag väljer att se verkligheten. Jag har suttit i arbetsmarknadsutskottet och lyssnat på dragningar från Arbetsförmedlingen och Samhall otaliga gånger. Där har man tydligt berättat hur det går till exempelvis när det gäller kodningen från Arbetsförmedlingen och att problemen med språkförbistring var så stora att detta blev ett av kriterierna för att bli anvisad till Samhall.
Det var också så allvarligt och illa att anställda på Arbetsförmedlingen själva agerade som något slags psykologer och ställde diagnos på dem som skulle arbeta. Det är ju inte riktigt så det ska fungera. Det kunde ta ett halvår innan man lyckades komma fram till vad som var problemet, och då hade personen redan arbetat ett halvår på Samhall.
Det var ju inte riktigt så det var tänkt. När man kommer till Arbetsförmedlingen har man ofta en färdig diagnos som kanske visar att man behöver bli anvisad till Samhall för att få ett arbete och en meningsfull vardag.
Anf. 160 Patrik Lundqvist (S)
Herr ålderspresident! Riksrevisionen har riktat svidande kritik mot Samhall och regeringen för styrningen av bolaget. Jag skulle dock vilja börja i den andra ändan och prata lite om vad som är bra med Samhalls verksamhet.
Samhall ger människor en plats på arbetsmarknaden där det annars inte självklart hade funnits en. Det betyder mycket för många och allt för en del. Människor som skadat sig eller fötts med en funktionsnedsättning och som har nedsatt arbetsförmåga får på Samhall en chans att arbeta och utvecklas på sina villkor och efter sina behov samtidigt som de bidrar och är en del av svensk arbetsmarknad.
Samhall visar att du har något att ge, oavsett vem du är, om bara arbetslivet och samhället ger de rätta förutsättningarna. På Samhall får människor en chans att på den reguljära arbetsmarknaden - i öppen konkurrens - visa och bevisa att de kan bidra, och de får stöd för att kunna gå vidare till andra företag om det är möjligt.
Samhall är jämlikhet, delaktighet och solidaritet förpackat i ett bolag. Det är en del av det finaste vårt samhälle har - den del där vi tar vara på varandra och tar hand om varandra, där vi låter människor växa, ge vad de kan och ta ansvar efter sina förutsättningar och där vi låter människor göra sin plikt och kräva sin rätt till försörjning och delaktighet. Samhall är helt enkelt en plats där möjligheter, hopp och framtidstro skapas för människor.
Så borde det i alla fall vara. Det kanske låter lite högtravande, herr ålderspresident, och det kanske inte stämmer i alla lägen. Men detta är målet med verksamheten - den finns där för människorna som behöver den.
Det är dock inte bara det Samhall som jag beskrev som existerar - i så fall hade vi ju knappast varit här i kväll, herr ålderspresident. Då hade Riksrevisionens rapport, som vi utgår från i dag, inte sett ut som den gör, och vi hade inte haft anledning att debattera den.
Riksrevisionen konstaterar att det har varit för mycket fokus på den marknadsmässiga utvecklingen av Samhall och för lite fokus på de individer som Samhall finns till för. Människor får inte det stöd och den anpassning som de skulle behöva i tillräckligt stor utsträckning.
Riksrevisionen pekar framför allt ut två saker som problematiska, herr ålderspresident. Den ena är bolagsformen. Samhall är organiserat som ett aktiebolag, och med detta kommer krav på vinst som är överordnade det mesta. Den andra är merkostnadsersättningen, som inte har följt den ekonomiska utvecklingen. Eftersom den har stått still har den i stället varit en del i att tvinga Samhall till att öka andra intäkter och genomföra besparingar.
Mot den bakgrunden är det ganska anmärkningsvärt att regeringen väljer att se över allt annat runt styrningen av bolaget men slår fast att Samhall även fortsättningsvis ska vara ett statligt bolag och att man i sin analys lyfter fram att det för att råda bot på Samhalls problem krävs ökade intäkter och större affärsmässighet.
Nog för att regeringen har aviserat att merkostnadsersättningen ska höjas, vilket naturligtvis är bra, att utredningen ska överväga ökad individualisering och att flera andra delar ska utredas, men det duger inte. De problem som Riksrevisionen lyfter fram nu är tyvärr inte heller den nyhet som de borde vara. Vi hörde tidigare att man har gjort utredningar förr, vilket stämmer, och att detta har framkommit även då.
Utöver de två stora frågorna - organisationsformen och merkostnadsersättningen - finns det fler problem som har lyfts fram flera gånger, bland annat bolagets omvandling från att ha basen i egen produktion i egna verkstäder till att i dag framför allt vara ett tjänsteföretag som levererar exempelvis städning till andra.
Det stöd som finns har minskat, och arbetsgrupperna har blivit större och större. Antalet tjänstemän som finns för stöd och ledning har mer än halverats trots att arbetsstyrkan på Samhall är lika stor i dag som tidigare.
De arbeten som erbjuds uppfyller inte kraven på att vara utvecklande. Begränsningen av vilka områden Samhall verkar inom gör också att alla som enligt samhällsuppdraget skulle anvisas till Samhall inte kan få den möjligheten, för det finns inte arbeten på Samhall.
Dessa problem har som sagt varit kända under ganska lång tid, men det politiska intresset har varit rätt litet. Andra frågor har gått före. Ibland har det kanske varit rätt - prioriteringar måste trots allt alltid göras, och allt kan inte göras samtidigt. Men när det nu genomförs en utredning av styrningen och flera av dessa delar - anvisning, stödinsatser, målgrupp och så vidare - ingår är det orimligt att regeringen sätter gränsen för vad som ska utredas vid just organisationsformen.
Herr ålderspresident! Jag är inte helt övertygad om att det är fel att driva Samhall i denna form, men det finns flera anledningar till att det kan behöva tittas på. Riksrevisionen lyfter också fram detta i sin rapport.
Det finns även anledningar att fortsätta ha det som i dag. Det finns till exempel en meningsfullhet i att man är anställd i ett aktiebolag som spelar enligt samma regler som andra. Men om individerna inte får prioritera sin utveckling och sina möjligheter att gå vidare i tillräckligt stor utsträckning, och om det beror på detta, måste man ändå kunna titta på den frågan.
Riksrevisionen är väldigt tydlig med att man ser organisationsformen som ett av de stora problemen. Då är det väldigt svårt att acceptera regeringens begränsningar i en i övrigt ganska bra utredning, herr ålderspresident.
Jag yrkar bifall till reservation 1.
(Applåder)
Anf. 161 Camilla Mårtensen (L)
Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för anförandet!
Jag var lite snabb med att trycka på knappen för replik när ledamoten började tala om bolagsform, något som han sedan utvecklade. Jag blev ganska förvånad. Jag har ändå uppfattat att det har varit Socialdemokraternas politik under lång tid att driva vidare Samhall i bolagsform.
Själv är jag mer tveksam om staten ska leka företag när den ändå inte gör det på samma villkor. Dock kan jag konstatera att när jag har varit ute och besökt Samhalls företag och anställda där har jag sett att bolagsformen uppskattats väldigt mycket av dem.
Nu fortsatte ledamoten att utveckla resonemanget, fastän jag var lite snabb att trycka på knappen. Skulle ledamoten kunna tänka sig att fortsätta resonemanget? Är det ledamotens funderingar, eller har Socialdemokraterna ändrat åsikt om formen som Samhall ska drivas i?
Anf. 162 Patrik Lundqvist (S)
Herr ålderspresident! Tack för frågan!
Jag har inte landat i någon speciell form, och det har heller inte partiet. Vår uppfattning är att när Riksrevisionen säger som den gör behöver man ta det på allvar. Det är vad vi vill att man gör.
Därmed är inte sagt att utredningen kommer att visa att det måste vara en förändring av organisationsformen. Men man behöver titta på det och se om det finns alternativ som skulle kunna vara bättre. Man måste åtminstone visa på de alternativ som finns så att man kan välja efter det och se till att det drivs på bästa sätt för alla.
Man kan också tänka sig en mängd andra saker. Nu spekulerar jag fritt enligt mitt eget huvud. Man kanske behåller Samhall så som det är och justerar lite i andra delar efter vad som kommer fram i utredningen. Man kanske också skapar en ny verksamhet som passar för andra målgrupper och som kan ge dem en liknande plats på svensk arbetsmarknad fast i en annan organisationsform som passar bättre för vissa individer.
Där spekulerar jag helt fritt enligt mitt eget huvud, och jag vet inte om jag har mina kamrater med mig. Jag hoppas naturligtvis det, men det är en annan fråga än den vi diskuterar i dag.
Anf. 163 Camilla Mårtensen (L)
Herr ålderspresident! Tack, Patrik Lundqvist, för svaret!
Jag tyckte att det var ett bra förtydligande om att ni inte har landat i någonting. Samtidigt är det viktigt från vårt håll att säga ni tidigare hårt har hävdat att ni står bakom bolagsformen.
Jag har varit mer tveksam utifrån att staten inte ska driva bolag för att göra det som andra kan utföra. Det blir lite som att leka företag.
Jag tycker att ledamoten utvecklade det bra. Jag ser fram emot resultatet av den utredning som ligger på bordet. Det ska bli intressant att se vad man kommer fram till.
Anf. 164 Patrik Lundqvist (S)
Herr ålderspresident! Jag har egentligen inte någonting att säga om det. Tack för frågan och den lilla pratstunden här! Jag ska inte ta mer tid av kvällen för alla.
Anf. 165 Saila Quicklund (M)
Herr ålderspresident! Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Tack, så måste jag uttrycka mig gällande Samhall och beslutet att vår regering nu gör en grundlig översyn av Samhalls mycket viktiga uppdrag. Under denna förra mandatperioden lämnades även två tillkännagivanden till den förra regeringen där vi påtalade det stora behovet av en översyn av Samhalls verksamhet. Det är således glädjande att det nu äntligen sker.
Samhall AB är ett statligt bolag med samhällsuppdraget att producera efterfrågade varor och tjänster och genom det skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Riksrevisionen framhåller i sin granskning att Samhall visserligen är en arbetsmarknadspolitisk insats men samtidigt också ett affärsdrivande bolag som lyder under samma lagar och regelverk som andra statliga aktiebolag.
Flera statliga utredningar och granskningar, däribland av Riksrevisionen, har pekat på en målkonflikt i Samhalls uppdrag att bedriva verksamhet på marknadens villkor och samtidigt utforma verksamheten efter de anställdas förutsättningar och behov.
Mot bakgrund av återkommande kritik och påvisande av brister i verksamheten - vi kommer inte minst ihåg SVT:s Uppdrag granskning - ansåg Riksrevisionen att det fanns ytterligare skäl att återigen granska just Samhall.
Riksrevisionen har ställt följande frågor: Är Samhalls arbete med att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt sina anställda ändamålsenligt utformat? Är Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa arbetssökande till Samhall ändamålsenligt utformat? Styr regeringen Samhall så att samhällsuppdraget kan säkerställas?
När det gäller frågan om huruvida Samhalls arbete med att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt sina anställda är ändamålsenligt utformat gör Riksrevisionen den sammanfattande bedömningen att Samhall erbjuder meningsfullt arbete men att det brister i att se till att arbetet är utvecklande för de anställda.
Samhalls koncentration av kunduppdrag till vissa branscher och yrkesroller och bolagets bemanning ger inte förutsättningar att möta anställdas behov av anpassningar, uppföljning och stöd. Riksrevisionen konstaterar bland annat att Samhalls personalledande chefer är få och att personalomsättningen bland tjänstemännen är hög.
När det gäller frågan om huruvida Arbetsförmedlingens arbete med att anvisa arbetssökande till Samhall är ändamålsenligt utformat gör Riksrevisionen den sammanfattande bedömningen att Arbetsförmedlingen i stort anvisar från den avsedda målgruppen till Samhall. Nästan samtliga har en dokumenterad funktionsnedsättning och tillhör också de grupper som är prioriterade för anställning hos Samhall.
Granskningen visar dock att det finns flera utmaningar i Arbetsförmedlingens anvisningsprocess, vilket till stor del beror på myndighetens nya digitala och ärendebaserade arbetssätt. Enligt Riksrevisionen finns det även utmaningar i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Samhall. Det gäller inte minst informationsutbytet.
När det gäller frågan om regeringens styrning av Samhall gör Riksrevisionen den sammanfattande bedömningen att styrningen har varit för ensidig och i för liten utsträckning styrt mot det samlade samhällsuppdraget. Enligt Riksrevisionen har tidigare och nuvarande regeringars styrning främst varit inriktad på bolagets volym och ekonomiska mål och fokuserat för lite på de delar av samhällsuppdraget som handlar om hur bolaget arbetar med att stödja och utveckla de anställda.
Sammantaget leder Riksrevisionens iakttagelser till bedömningen att såväl regeringars styrning som Samhalls styrning och organisation i alltför hög grad har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Riksrevisionens övergripande slutsats blir därför att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag.
Vad uttrycker regeringen gällande Riksrevisionens skrivelse? Regeringen välkomnar självklart Riksrevisionens granskning. I sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser hänvisar regeringen till att det under de 30 år som har gått sedan Samhall ombildades till aktiebolag har skett påtagliga förändringar av såväl Samhalls verksamhet och förutsättningar som målgruppens behov.
Detta, tillsammans med de brister som framgår av både Riksrevisionens rapport och tidigare utredningar, ger enligt regeringen anledning att överväga om det finns behov av förändringar i den samlade styrningen av bolaget.
När det gäller regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser anför regeringen att den nu avser att göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Beslut om detta fattades den 1 januari 2024, och det ska redovisas senast den 24 mars 2025.
Jag vill kort nämna vilka delar man ska utreda. En kartläggning kommer att utföras av målgrupp och stödbehov. Man kommer att analysera om Samhall erbjuder meningsfulla och utvecklande arbeten.
Man kommer att se över anvisning, urval, ytterligare stöd, om detta behövs, idéburna organisationers roller liksom transparens och kontroll, alltså merkostnadsersättningen. Statens samlade styrning ska också granskas.
Avslutningsvis vill jag också framhålla att även jag ser fram emot att ta del av regeringens översyn.
Anf. 166 Ciczie Weidby (V)
Herr ålderspresident! Jag inleder med att yrka bifall till reservation 4.
Samhall har sedan starten 1980 spelat en viktig roll för många människor med olika typer av funktionsnedsättning. Genom Samhall har de fått en anställning, ett sammanhang och en egen försörjning. Under de senaste 20 åren har dock Samhall verkligen förändrats i grunden, från ett statligt bolag med socialt ansvar till ett bemanningsföretag som verkar enligt marknadens principer. Tillverkning av varor har i hög grad ersatts av produktion av tjänster som städning, tvätt och fastighetsskötsel. Krav på lönsamhet, kundfokus och affärsmässighet har införts, och allt högre krav ställs på de anställda. Samhalls huvuduppdrag, att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning och på så sätt ge dem en plats på den ordinarie arbetsmarknaden, tycks helt ha gått förlorat.
Det är Arbetsförmedlingen som anvisar personer till anställning hos Samhall. Majoriteten har en så kallad anställning för skyddat arbete. Personer som till följd av en funktionsnedsättning inte är aktuella för något annat arbete och som har behov som inte kan tillgodoses genom andra insatser får anvisas till skyddat arbete. Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen uppger dock fyra av tio arbetsförmedlare att det inte är de personer med störst behov av insatsen som får anställning genom skyddat arbete hos Samhall. Det har också under lång tid framförts kritik om att Samhalls verksamhet inte är anpassad efter målgruppens förutsättningar. Ett flertal granskningar har dessutom visat på omfattande brister i arbetsmiljö och arbetsvillkor med höga sjuktal och många olycksfall som följd.
Herr ålderspresident! Enligt Riksrevisionen brister Samhall i att ge anpassade och utvecklande arbeten till sina anställda. Den övergripande slutsatsen är därför att Samhall faktiskt inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag. Detta beror, enligt Riksrevisionen, framför allt på att regeringens styrning har varit väldigt starkt fokuserad på bolagets affärsmässighet och ekonomiska utveckling. För lite uppmärksamhet har ägnats åt kvaliteten på den sysselsättning som erbjuds. Även Samhalls interna styrning och organisation har varit alltför inriktad mot affärsmässighet.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda vilken organisationsform som bäst uppfyller riksdagens mål med verksamheten. Utredningen bör utgå från att det fortsatt ska vara en statlig aktör som ansvarar för och genomför uppdraget att ge meningsfullt och utvecklande arbete åt personer med funktionsnedsättning som Arbetsförmedlingen anvisar.
Herr ålderspresident! Vänsterpartiet har under lång tid kritiserat Samhalls utveckling. Vi menar att grundproblemet är kravet på affärsmässighet. Det driver upp tempot, höjer kraven på de anställda och sållar bort dem som inte håller måttet. Vi anser helt krasst att kravet på affärsmässighet måste bort, för det går inte att förena med grunduppdraget.
I debatten om Samhall har det till och med framförts krav om att bolaget ska avvecklas. Vänsterpartiet delar inte den uppfattningen. Vi anser tvärtom att Samhall bör utvecklas. Det finns goda möjligheter att just utveckla Samhall i rätt riktning, så att verksamheten fungerar för den målgrupp som verksamheten skapades för. Utvecklingen av Samhall bör givetvis ske i nära samarbete med funktionsrättsrörelsen, som företräder just Samhalls målgrupp.
Funktionsrätt Sverige har presenterat ett antal förslag på hur Samhall bör utvecklas. De förslagen sammanfaller som av en händelse väldigt väl med Vänsterpartiets uppfattning. Jag ska nu lyfta fram några av dem.
Man bör öka inflytandet och delaktigheten för dem som Samhalls verksamhet är till för. Man bör ge funktionsrättsrörelsen samt experter och forskare inom arbetsliv och funktionsnedsättning representation i Samhalls styrelse.
Man bör avskaffa eller åtminstone sänka kravet på affärsmässighet för verksamheten och ge Samhall ett tydligt uppdrag och förutsättningar att bredda sin verksamhet så att syftet att ta emot och ge stöd till personer som står allra längst från arbetsmarknaden verkligen kan tillgodoses.
Man borde också ändra ägardirektiven, så att ursprungsuppdraget att vara "grindvakten mot förtidspension" förstärks och den ursprungliga målgruppen får adekvat arbetslivsinriktad rehabilitering.
Man bör också genomföra kompetensutvecklingsinsatser inom funktionsrättsområdet för samtliga chefer inom Samhall, och man borde förstås involvera funktionsrättsrörelsen i detta uppdrag. Man bör också stärka den introduktionsutbildning som riktas till varje ny medarbetare på Samhall.
Herr ålderspresident! Nyligen tillsatte regeringen en utredning som ska se över Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Det är väldigt bra. Jag noterar dock att regeringen inte ger utredningen i uppdrag att utreda Samhalls organisationsform och därmed inte heller vinstkravet, trots att detta var en tydlig rekommendation från Riksrevisionen. Enligt regeringens direktiv ska Samhall, verkar det som, även fortsättningsvis vara ett statligt bolag med krav på lönsamhet.
För Vänsterpartiet är det uppenbart att just organisationsformen är grundproblemet. Att regeringen väljer att inte utreda detta är anmärkningsvärt men inte särskilt förvånande. Det verkar som om det för högern är viktigare att leka affär med ett statligt bolag än att bidra till en värdig och utvecklande arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning.
Anf. 167 Magnus Jacobsson (KD)
Herr ålderspresident! Jag satt i riksdagen 1998-2002, och även då diskuterade vi Samhalls problem med effektivitet, meningsfulla arbetsplatser, illojal konkurrens och undanträngningseffekter.
Nu har det gått drygt 20 år sedan jag för första gången satt i riksdagen, och nu har det kommit ännu en revisionsrapport. Där säger Riksrevisionens bland annat att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag och att regeringen och Samhalls styrning och organisation i alltför hög grad har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga.
Riksrevisionen konstaterar att Samhall brister i att ge utvecklande arbeten till sina anställda, att Samhall inte organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att de arbeten som erbjuds kan sägas vara utvecklande eller möta de anställdas behov samt att bolaget inte arbetar systematiskt med att följa upp de anställdas yrkesmässiga utveckling.
Riksrevisionen påpekar att det har gått drygt 30 år sedan Samhall ombildades till aktiebolag, att Samhall har utretts flera gånger sedan dess samt att flera av de brister som Riksrevisionen nu har identifierat har uppmärksammats även av tidigare utredningar och således varit kända under lång tid.
Herr ålderspresident! Det är förödande kritik som Riksrevisionen riktar gentemot Samhall. Tyvärr är det inte heller första gången som man riktar denna kritik.
Herr ålderspresident! Vi som företräder regeringen och Tidösamarbetet delar Riksrevisionens uppfattning. Regeringen har därför tagit initiativ till en utredning som ska göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.
Utredningen ska bland annat
kartlägga Samhalls målgrupp
analysera om Samhalls verksamhet erbjuder meningsfulla och utvecklande arbeten
analysera de processer hos Arbetsförmedlingen och Samhall som leder fram till urval, anvisning och anställning hos Samhall
analysera om det finns behov av ytterligare stödinsatser för individen före, vid sidan av eller som en del av en anställning hos Samhall och om idéburna aktörer kan spela en större roll i detta avseende
analysera transparensen av hur Samhall använder den statliga merkostnadsersättningen
vid behov lämna förslag till förändringar av statens samlade styrning av Samhalls verksamhet.
Herr ålderspresident! Enligt min mening är det bra att regeringen tar tag i Samhall och ser över hur man kan styra upp denna verksamhet. Som kristdemokrat önskar jag dock att vi kan få till ett bredare samtal om hur vi ska arbeta för att personer med nedsatt arbetsförmåga får ett jobb och kommer in i samhället.
Arbete handlar inte bara om samhällsnytta; arbete är också en del av vårt välbefinnande. Alla människor har behov av att känna sig behövda. Det är därför viktigt att arbetet också är relevant och att det finns förutsättningar att utvecklas på arbetsplatsen.
Själva idén med Samhall är att staten tar ett ansvar och ger enskilda personer möjlighet att få ett jobb. Det är en god idé, men den kan också bli exkluderande. I dag vinner Samhall upphandlingar hos andra bolag där Samhalls personal jobbar tillsammans med ordinarie personal fast med andra arbetskläder, vilket visar att man inte är en del av den ordinarie personalen. Även om vi alla menar väl leder detta ändå till en form av exkludering som vi borde försöka att undvika. I många fall hade troligtvis dessa bolag också kunnat anställa denna personal själva om det funnits andra förutsättningar för detta.
Herr ålderspresident! Några av oss besökte Japan för en tid sedan. Där arbetar man med dessa frågor på ett annat sätt. Där finns ett lagkrav på att företag med mer än 100 anställda ska anställa minst 2 procent med någon form av nedsatt arbetsförmåga, vilket gör att dessa personer blir en del av det ordinarie företaget.
I Sverige arbetar vi även med olika former av lönebidrag. Enligt min uppfattning borde fler kunna få stöd via lönebidrag. Lönebidraget har den fördelen att den enskilde kommer in i en gemenskap. Tyvärr är det ofta rätt krångligt för arbetsgivaren, och dagens modell innebär att man i praktiken måste prata ned den enskilda personens utveckling om man ska få behålla den ersättning man får från staten. Dagens regler är också väldigt rigida.
När vi ser över Samhall bör vi också ställa oss frågan om det finns andra sätt att underlätta för dem med nedsatt arbetsförmåga att komma in på arbetsmarknaden och bli en del av den gemenskap som finns på en arbetsplats. Jag är därför glad över att vi har fått med att utredningen ska analysera hur transparensen för och kontrollen av hur Samhall använder den statliga merkostnadsersättningen kan utvecklas. Detta inbegriper att överväga för- och nackdelar med en mer individbaserad ersättningsmodell, exempelvis lönebidrag.
Herr ålderspresident! Vi kristdemokrater driver på för att stärka sociala företag och idéburna aktörer. Dessa är otroligt viktiga som ett alternativ till Samhall och måste kunna konkurrera med Samhall på lika villkor, men så är inte fallet i dag. Att Samhall får mer stöd per månad och anställd än vad ett socialt företag kan få via lönebidragssystemet får effekten att de sociala företagen trängs undan från en del marknader - exempelvis inom städ, där det blir oerhört svårt att konkurrera med Samhall. Det är glädjande att det i utredningsdirektiven finns med att utredaren ska titta på just detta och hur idéburna aktörer kan spela en större roll.
Herr ålderspresident! Samhall får 6,6 miljarder per år, och i budgeten 2024 gjorde regeringen ytterligare ett tillskott på 1 miljard kronor. Tillskottet var för att lösa bolagets kortsiktiga ekonomiska utmaningar i väntan på en översyn. Samhall har, trots en omfattande budget, betydande ekonomiska problem på grund av stora kostnadsökningar i kombination med vikande efterfrågan på bolagets tjänster.
7,6 miljarder är väldigt mycket pengar. När vi nu utreder Samhall borde vi även ställa oss frågan om vi hade kunnat få ut mer av dessa pengar via andra företag, civilsamhälle och stödformer.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet, samtidigt som jag hoppas att vi kommer att fortsätta samtala om hur vi kan underlätta för alla som har extra behov att komma in på arbetsmarknaden och på så sätt få en möjlighet att bli en del av arbetsgemenskapen.
(Applåder)
Anf. 168 Camilla Mårtensen (L)
Herr talman! Jag vill starta med att yrka bifall till utskottets förslag.
Alla som kan jobba ska jobba. Det är ett mantra som hörts från talarstolen här i kammaren från de flesta partier. Vi borde också lägga till att alla som vill jobba ska hjälpas till ett jobb utifrån sina förutsättningar, och där spelar Samhall en stor roll.
När jag var på Samhall i Lund träffade jag Niklas. Han hade som jobb att förpacka små miniatyrflaskor av den skånska drycken Absolut Vodka, ni vet de där paketen med olika kryddsättningar som man kan prova på midsommar och som tillverkats av spannmål som odlats på de skånska fälten.
När jag frågade Niklas vad som var bäst med hans jobb nämnde han snabbt fikarummet, arbetskompisarna och att han cyklade till sin arbetsplats på morgonen.
När jag pratade med arbetsgivaren berättade han att medarbetarna från Samhall inte bara löste en arbetsuppgift utan också tillförde ett högre värde på arbetsplatsen, ett större syfte och ett samhällsengagemang för övrig personal som alla var väldigt stolta över.
Niklas har många arbetskollegor med samma upplevelse av Samhall. Det ska vi vara stolta över och inte glömma i diskussionen om allt som inte fungerar.
Under de drygt 30 år som har gått sedan Samhall ombildades till aktiebolag har stora förändringar skett i Samhalls verksamhet och förutsättningar. Även behoven hos de personer som kan komma i fråga för anställning hos Samhall har förändrats.
Herr talman! Det finns en stor grupp av arbetssökande som av olika anledningar inte kan få en anställning på Samhall. Då måste Samhall ändras, eller så måste det finnas andra alternativ. Framför allt måste våra stora myndighetskolosser orka göra individuella lösningar och skräddarsy stöd för varje individ oavsett arbetshinder. Alla ska kunna delta på arbetsmarknaden. Så skapar vi frihet för de mest ofria.
Det statliga bolaget Samhall behöver bli bättre på att erbjuda meningsfulla och utvecklande arbeten till funktionsnedsatta. Det har vi sett i åtskilliga rapporter genom åren. Styrningen måste bli bättre, vi måste nå rätt målgrupper och vi måste förändra Arbetsförmedlingens och Samhalls processer för snabbare och bättre tillsättning av tjänster. Det ska analyseras om det finns behov av ytterligare stödinsatser för individen före, vid sidan av eller som en del av anställningen hos Samhall och om idéburna aktörer kan spela en större roll i detta avseende.
Just idéburna aktörer kan spela en stor roll. Det är långt ifrån alla funktionshindrade som fungerar i Samhalls större, kollektivistiska lösning. De sociala företagen kan erbjuda individuella lösningar, och där måste också finnas vettiga stödsystem.
Det är bra att vår regering tar problemen på allvar. Det är problem som har diskuterats under flera mandatperioder och oavsett styrning i regeringen. Nu gör man en grundlig översyn och har tillsatt den största utredningen sedan Samhall bildades i sin nuvarande form. Och det ska ske under ledning av en alldeles utmärkt särskild utredare. Jag ser mycket fram emot resultatet, som kommer att redovisas under 2025. Jag hoppas att vi kan jobba vidare med det.
(Applåder)
Anf. 169 Anders Ådahl (C)
Herr talman! Debatten handlar om Samhall, men egentligen handlar den om människor. Vi ska ge var och en möjlighet att utifrån sina förmågor och kunskaper ha en meningsfull tillvaro. Utgångspunkten är att alla som kan ska ha en sysselsättning. Det är bra för samhället, och det är bra för individen.
När vi pratar om dem som står en bit ifrån arbetsmarknaden spelar kommuner, regioner, det privata näringslivet och civilsamhället en stor och viktig roll. Men staten behöver också ta sitt ansvar. Här är Samhall en viktig spelare.
Jag uppskattar den stora enighet som ändå finns i politiken och i utskottet om att staten via Samhall i dag inte gör sitt yttersta för att fler ska få en bra och meningsfull sysselsättning. Som politiker i opposition är det såklart ofta enkelt att säga att allt är dåligt. Men det är det faktiskt inte. Det är mycket bra att regeringen har tillsatt en utredning om Samhall, dessutom med en kompetent utredare i spetsen.
Utredningen har flera viktiga uppdrag. Det vill jag verkligen betona. Dock har vi i Centerpartiet en anmärkning. När det gäller utgångspunkten för den tillsatta utredningen delar vi inte regeringens bedömning att statens samlade styrning är tillräckligt bra. Regeringen tycker att Samhall även fortsättningsvis ska vara ett statligt bolag vars uppdrag ska innefatta produktion och erbjudande av efterfrågade varor och tjänster.
För Centerpartiet är det uppenbart att organisationsformen, det vill säga aktiebolag med avkastningskrav, är ett grundproblem. Riksrevisionen gör samma bedömning. Vi anser därför att regeringen bör se till att uppdraget för den nyligen tillsatta utredningen av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, också ska innefatta vilken organisationsform som bäst uppfyller målet för Samhall.
I dag konkurrerar Samhall med företagare som kämpar och vänder och vrider på varenda krona. Det är inte rimligt att staten ska konkurrera ut aktörer som vill etablera sig inom exempelvis lokalvård. Att Samhall pressar priser genom upphandlingar och tar över orimligt stora marknadsandelar är ett problem som regeringen bör prioritera att lösa inom ramen för utredningen.
Herr talman! Slutligen vill jag yrka bifall till reservation nummer 3.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 6 mars.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:AU4
Webb-tv: Beslut: Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:80 Onsdagen den 6 marsProtokoll 2023/24:80 Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:76 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 16,
2023/24:385 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 14,
2023/24:2464 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3,
2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 15 och 16,
2023/24:2798 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2023/24:2811 av Jonny Cato m.fl. (C) och
lägger skrivelse 2023/24:51 till handlingarna.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (V)
- Reservation 3 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 C 0 0 19 5 V 0 0 20 4 KD 16 0 0 3 MP 15 0 0 3 L 13 0 0 3 - 1 1 0 0 Totalt 166 94 39 50 Samhalls organisationsform m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2801 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.- Reservation 4 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 C 18 1 0 5 V 0 20 0 4 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 13 0 0 3 - 2 0 0 0 Totalt 263 36 0 50