Tidigarelagd skolstart

Motion 1989/90:Ub232 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub232

av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)
Tidigarelagd skolstart

Skolan i andra länder

Vid internationella jämförelser framgår att Sverige särskilt tydligt skiljer sig
från andra länder i två avseenden; dels har Sverige en sen skolstart, dels har
elever och föräldrar i andra jämförbara länder större möjligheter att välja
skola. Dessa olikheter kommer att framstå allt klarare ju längre arbetet med
den europeiska integrationen fortsätter.

Därtill har många andra länder dessutom en skolförberedande förskola,
som också utgör basen i skolsystemet.

För att förbättra barnens skolstart och ge varje barn bästa tänkbara grund
för fortsatt skolgång och inlärning, föreslår vi i denna motion bl.a. en sänkt
skolstartsålder, frihet att välja skola och en skolförberedande förskola.

Skolstart vid sex års ålder

Att stödja föräldrarna i deras strävan att ge barnen en god start i livet och en
stabil grund för en fortsatt bra utveckling, är skolans och förskolans främsta
uppgift. Den tidiga utvecklingen av språk och begrepp har en avgörande betydelse
för barnens framtid.

Sexåringar visar ett spontant intresse för att lära. Detta har man tagit till
vara i merparten av de länder som finns med i UNESCO-statistiken genom
att skolstarten sker vid sex års ålder eller tidigare. Det finns inga skäl att tro
att barn i Sverige skulle ha svårare än barn i andra länder att klara en lika
tidig skolstart.

I dag deltar så gott som samtliga sexåringar i den allmänna förskolan. En
mycket stor del av femåringarna deltar också i någon form av förskoleverksamhet.

Vi föreslår att skolstarten i Sverige sänks till sex års ålder.

En tidigare skolstart leder till en högre kvalitet i de ungas utveckling när
det gäller kunskaper, personlighet och social mognad. Genom ett individuellt
studieprogram kan varje barn få stöd i sin utveckling, vilket är till gagn
för den enskilde eleven under hela skoltiden.

Som argument mot en tidigare skolstart har ofta anförts att man därigenom
tar ifrån barnen ett år av lek och mognad utan skolmässig styrning. Man
tror då helt felaktigt att en tidigare skolstart innebär att barnen skall tvingas
utföra uppgifter som de inte är mogna för.

Vi anser att det är viktigt att ta tillvara den tid i barnens utveckling då
de är särskilt receptiva och motiverade för att med en lämpligt strukturerad
pedagogik lära sig läsa, skriva och räkna. Barnen skall få de utvecklingsmöjligheter
som skapas i en individuellt strukturerad inlärnings- eller träningssituation.
En tidigare skolstart ger därmed fler elever bättre färdigheter och
mera kunskaper.

Barns mognad är inte ett entydigt begrepp relaterat till en viss ålder. Barn
mognar olika fort. En del barn är verbalt utvecklade eller har tidig läsmognad.
Andra har tidigt utvecklad förmåga att förstå rumsliga begrepp eller
matematik. Utvecklingen av motoriken kan fortgå i sin egen takt etc. Därtill
sker utvecklingen med varierande hastighet. En elev kan utvecklas snabbt
när det gäller förståelse av matematiska begrepp men behöver kanske mer
tid för att utveckla den verbala förmågan.

En tidigarelagd skolstart bör därför förenas med möjlighet till flexibilitet.
Föräldrarna bör ha rätt att uppskjuta skolstarten för sitt barn, om detta passar
barnet bättre.

Årskurslöst lågstadium

Mångå skolproblem grundläggs redan i lågstadieåldern. En orsak är att en
del elever aldrig hinner befästa sina kunskaper i ett moment innan det blir
dags för nästa. Elevernas olika utvecklingstakt medför bl.a. att inlärning av
olika moment tar olika lång tid. Följden blir att många elever misslyckas,
eftersom de inte får arbeta i sin egen takt. Detta kan i sin tur leda till ytterligare
misslyckanden som i senare skolstadier kan leda till skolleda och även
utslagning.

I dagens skola är receptet att stödja eleverna genom olika former av stödinsatser.
Nära hälften av alla elever anses i dag vara i behov av någon form
av särskilt stöd.

Skolan bör, enligt vår mening, ha en annan organisation som ger möjlighet
till en individuellt avpassad studietakt. Lågstadiet bör vara årskurslöst och
flexibelt. Liksom i dag kommer flertalet elever att behöva tre år i lågstadiet.
Andra kan emellertid behöva fyra år för att inhämta motsvarande färdigheter.
Ett mindre antal elever kan passera genom lågstadiet på kortare tid än
tre år.

I ett årskurslöst, flexibelt lågstadium skall lärarna ges bättre möjligheter
att anpassa undervisningen till varje barns utveckling. Under lågstadietiden
skall alla elever få en tillräckligt god grund för att kunna följa och klara av
undervisningen på mellanstadiet.

Att barn får utvecklas i egen takt och får tillräckligt med tid att öva och
befästa färdigheter och kunskaper ger - förutom en bättre inlärning - också
en större trygghet och självkänsla. Detta är viktigt för barnens utveckling till
harmoniska och trygga vuxna.

Sänkningen av åldern för skolstart skall inte innebära en generell förlängning
av den sammanlagda skoltiden.

Mot. 1989/90

Ub232

3

Frihet att välja skola

Frihet att välja tidpunkt för skolstart bör kombineras med en möjlighet att
också välja vilken skola barnet skall gå i. I enlighet med vad vi föreslår i vår
motion ang elevers och föräldrars rätt att välja skola, bör denna rätt avse val
av såväl skola inom det offentliga skolsystemet som fristående skola.

För att denna möjlighet skall bli reell krävs ett nytt bidragssystem för skolan.
Vi föreslår att sådant införs. Bidraget konstrueras så att det följer eleven
till den skola denne väljer att gå i, fristående skola eller skola inom det allmänna
skolväsendet. Utgångspunkt för bidragssystemet skall vara dagens
skolkostnader i olika kommuner och kommundelar. Därigenom skapas
också möjligheter att ha kvar skolor i glesbygd.

Det av oss föreslagna bidragssystemet skall kombineras med en radikal
avreglering av skolan. Dagens regelflora medger inte de lokala lösningar
som kan främja en utbildning som ger alla elever goda kunskaper och färdigheter.
Regelsystemet motverkar också kreativiteten genom att mycket skall
följa centrala direktiv. Möjligheten att ens söka alternativa lösningar försvinner
till slut.

Kompletterande utbildning

Den flexibla skolstarten, den ökade valfriheten samt olikheter i studieförmåga
kan leda till att eleverna har mer varierande kunskaper när de lämnar
grundskolan än vad som är fallet i dag. Därför bör eleverna ges möjlighet att
välja ett kompletterande studieår efter grundskolan om de så önskar. Den
extra studietiden skall användas för komplettering som grund för fortsatt utbildning.

Fortbildning

Ett nytt innehåll i och en ny organisation av arbetet på lågstadiet kräver fortbildning
av både förskollärare och grundskollärare. Det är viktigt att ta tillvara
förskollärarnas kompetens för att göra övergången från förskolan till
lågstadiet smidig.

Målen för skolan

En tidigare skolstart kräver en översyn av lågstadiets kursplaner och metoder.
Vi har i vår partimotion rörande utbildningspolitiken angivit vilka utgångspunkter
som bör gälla vid en översyn av målen för skolan. Enligt vår
mening har förväntningarna på vad skolan skall engageras i nu blivit så omfattande
att huvuduppgiften - att ge alla elever goda kunskaper och färdigheter
- inte längre står i förgrunden.

Vi anser att målen för skolan behöver en ny precisering så att uppgiften
blir tydlig och möjlig att genomföra. En översyn av speciellt lågstadiets organisation
och arbetsformer skall givetvis ha detta som utgångspunkt.

Ett utvecklingsarbete bör snarast igångsättas för att finna det innehåll och
de arbetsmetoder som bäst gagnar barns utveckling i åldern 6-9 år. Som förberedelse
till reformen bör statsbidrag utgå till kommuner som vill starta försöksverksamhet.

Mot. 1989/90

Ub232

4

En skolförberedande förskola

Barn behöver en pedagogisk, välstrukturerad och systematisk träning som
förberedelse för skolan. Deras nyfikenhet och intresse av att lära måste tas
tillvara och stimuleras på ett helt annat sätt än som kan ske i barnomsorgen hur
bra den än är.

De flesta barn har behov av en skolförberedande förskola som förberedelse
för skolstarten. Sådana förskolor finns i många andra länder. I Frankrike
finns ”1’école maternelle”, som utgör basen i skolsystemet. Detta ger
den en viktig roll i utbildningen och i det franska samhället.

Mycket av den svenska skolförberedande träningen för förskolebarn liknar
det som sker i den franska förskolan. Skillnaden är att den senare utgör
grunden i utbildningssystemet och att där ges mycket mer målmedveten förberedelse
för skolan. Vid besök i 1’école maternelle kan man också se hur
det skrivna ordet, dikter, bilder på författare och konstnärer, historiska händelser
osv. omger barnen.

Den forna lekskolan och numera allmänna förskolan för sexåringar har i
vårt land till viss del fyllt uppgiften att vara skolförberedande, men den behöver
utvecklas. Den skolförberedande träning som i dag ges på daghemmen
fungerar olika väl.

Det är viktigt för barnen att de får en klart skolförberedande förskola året
före skolstarten. Denna förskola skall vara basen för skolan.

Samtidigt som den allmänna förskolan utvecklas till en skolförberedande
förskola bör alternativa skolförberedande förskolor uppmuntras. De ger föräldrarna
valfrihet samtidigt som den pedagogiska debatten stimuleras.

Den skolförberedande förskola som vi här föreslår bör ha samma huvudman
som skolan. Därigenom underlättas barnens övergång från förskola till
lågstadium. Möjligheter skapas för ett samarbete mellan de olika personalkategorier
som arbetar inom den skolförberedande förskolan och lågstadiet.

Förslag

Frågan om skolstarten har utretts och diskuterats under lång tid. Vi anser att
fakta otvetydigt visar att en tidigare skolstart ger barnen ökade möjligheter
att bättre utvecklas i enlighet med sina förutsättningar. Inga ytterligare utredningar
behöver tillsättas. Det är enligt vår mening dags att gå från ord till
handling. Vi bör snarast erbjuda de svenska barnen samma möjlighet som
flertalet av deras jämnåriga i andra länder har, nämligen att börja skolan det
år de fyller sex.

Vi föreslår därför att riksdagen nu beslutar följande:

- Åldern för skolstarten sänks till det år då barnet fyller sex. Möjlighet
skall finnas för den som så önskar att skjuta upp skolstarten ett år. Beslutet
skall gälla från och med läsåret 1993/94.

- Ett nytt statsbidragssystem införs den 1 juli 1993. Beslutet skall innebära
att bidraget följer elevens val av skola inom det offentliga skolsystemet
eller av en fristående skola. Motiven för detta har vi utvecklat i en separat
motion.

- Statliga bidrag skall på lika villkor utgå till allmänna och alternativa skolförberedande
förskolor från den 1 juli 1993.

Mot. 1989/90

Ub232

5

- Läroplan, timplaner och kursplaner ses över med utgångspunkt i en tidigarelagd
skolstart och i övrigt med den inriktning som anges i vår utbildningspolitiska
motion. Översynsarbetet skall vara klart till läsåret
1992/93.

- En skolförberedande förskola för femåringar inrättas med skolan som
huvudman. Även den skolförberedande verksamheten på daghemmen
skall ha skolstyrelsen som huvudman.

- Elever och föräldrar ges rätt att välja såväl skola inom det offentliga systemet
som fristående skola.

- Lärare på grundskolan ges fortbildning i utvecklingspsykologi och metodik
för att kunna undervisa i en allmän skola för sexåringar.

- Möjligheter skapas för vidareutbildning av förskollärare till grundskollärare.
Likaså ökas möjligheterna för barnskötare för vidareutbildning till
förskollärare.

- Försöksverksamhet med tidigare skolstart inleds läsåret 1991/92.

- Elever ges möjlighet att välja kompletterande utbildning efter grundskolans
avgångsklass.

Konsekvenser

Vårt förslag är en reform för barnens skull. En sänkt skolstart ger fler barn
mer kunskaper och bättre färdigheter. Därtill har reformen mycket positiva
konsekvenser för samhällsekonomin.

Den tidigarelagda skolstarten innebär att en åldersgrupp mindre behöver
barnomsorg, vilket i sin tur betyder att köerna till barnomsorg minskar.

De sexåriga skolbarnen kan dock behöva tillsyn av andra än föräldrarna
under icke skoltid. Den allmänna förskolan bör dessutom erbjudas alla femåringar.
Trots detta frigör reformen på sikt betydande resurser för både stat
och kommun. Dessa bör i huvudsak användas till kvalitativa förstärkningar
av skolan. Till exempel bör mindre undervisningsgrupper komma till stånd.

Med nuvarande planer för barnomsorgens utbyggnad och med dagens
statsbidragssystem, som ensidigt gynnar offentlig institutionsomsorg, kommer
inte riksdagens mål att alla barn senast 1991 skall kunna erbjudas barnomsorg
att infrias. Genom överföring av en åldersklass till skolan erhålls ett
resurstillskott i form av real kapacitet. Lokaler, material, lärare och basorganisation
kan omedelbart ställas till nya gruppers förfogande. Ett vårdnadsbidrag
skulle ytterligare förbättra situationen.

I den reformerade skola som föreslås i motionen behövs lärare med en
fördjupad och breddad kompetens. Samtidigt är det f.n. svårt att rekrytera
lärare till de olika lärarutbildningarna. Vi föreslår att möjlighet skapas för
förskollärare att vidareutbilda sig till lärare på grundskolan. På motsvarande
sätt bör barnskötare beredas ökade möjligheter att vidareutbilda sig till förskollärare.
För nu verksamma lågstadielärare skall ges fortbildning som ger
dem kompetens att undervisa barn i aktuella åldersgrupper.

Genom att skapa möjligheter till vidareutveckling för barnskötare och förskollärare
okar möjligheterna att få en kontinuitet och samsyn i de olika
verksamheterna. Samtidigt skapas en karriärmöjlighet som positivt kan påverka
rekryteringen av de olika personalkategorierna.

Mot. 1989/90

Ub232

6

Möjligheter skapas för personal att öppna egna skolförberedande förskolor
och skolor där de kan använda sina kunskaper och erfarenheter till att
förverkliga sina visioner om en annorlunda metodik eller organisation.

Slutligen kan konstateras att väsentliga delar av en åldersklass kommer att
påbörja högre studier eller inträda i arbetslivet ett år tidigare än f.n. Även
om vårt förslag till reform i första hand tar sikte på barnens utveckling har
individernas antal yrkesverksamma år därtill stor betydelse för Sveriges ekonomiska
utveckling, i all synnerhet när risk för brist på arbetskraft föreligger.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1993/94
skall börja skolan det år de fyller sex,

2. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas för elever och
föräldrar att senarelägga skolstarten ett år,

3. att riksdagen beslutar att ett elevbaserat statsbidragssystem för
skolan skall införas fr.o.m.den 1 juli 1993 i enlighet med vad i motionen
anförts,

[att riksdagen beslutar att ett för alla förskolor likvärdigt bidrag
införs fr.o.m. den 1 juli 1993'],

[att riksdagen beslutar att inrätta en skolförberedande förskola i
enlighet med vad i motionen anförts1],

[att riksdagen beslutar att den skolförberedande verksamheten
på daghemmen skall ha skolstyrelsen som huvudman fr.o.m. den 1 juli
1993'],

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan, timplan
och kursplan för grundskolan i enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att fortbildning för i första hand lågstadiets
lärare skall organiseras i enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen beslutar att möjligheter till vidareutbildning skapas
för förskollärare och barnskötare i enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med tidigarelagd
skolstart får påbörjas fr.o.m. läsåret 1991/92,

8. att riksdagen beslutar att möjligheter till kompletteringsutbildning
efter genomgången grundskola skall erbjudas senast från den tidpunkt
då de första eleverna lämnar den reformerade grundskolan.

Mot. 1989/90

Ub232

7

Stockholm den 22 januari 1990
Ann-Cathrine Haglund (m)
Birgitta Rydle (m)

Ulf Melin (m)

Birgit Henriksson (m)
Göran Allmér (m)

Mot. 1989/90

Ub232

Birger Hagård (m)

Hans Dau (m)

Rune Rydén (m)

Elisabeth Fleetwood (m)

1 1989/90:So611