Medborgarrätt och demokrati

Motion 1997/98:K202 av Carl Bildt m.fl. (m)

Motion till riksdagen 1997/98:K202 av Carl Bildt m.fl. (m)

Medborgarrtt och demokrati

Innehllsfrteckning

1 Sammanfattning

I en demokrati och rttsstat mste varje medborgare ga en privat sfr dit
det offentliga inte ger tilltrde. Den enskildes frihet och rtt skall utgra
grunden fr den offentliga maktens utvning. Den offentliga maktens
uppgift r att skta samhllets gemensamma angelgenheter, skydda
medborgarna mot brott och maktmissbruk och garantera nationen skydd
mot yttre fiender och mot krafter som hotar demokratin och rttsstaten.
Makten skall utvas under lagar som str i verensstmmelse med vra
egna grundlagar, EG-rtten och Europakonventionen angende skyddet
fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna.

I syfte att strka rttsskerheten och demokratin och drmed den enskildes
rtt gentemot staten redovisar Moderata samlingspartiet bl.a. fljande
frslag:

- Strkt grundlagsskydd fr gandertten

- Grundlagsskydd fr avtalsfriheten

- Frstrkt skydd fr den negativa freningsrtten

- Reformerat valsystem med bl.a. frre riksdagsledamter

- Utvrdering av personval efter 1998 rs val

- Skilda valdagar fr riksdagsval och kommunalval

- Nyval p kommunal- och landstingsniv

- kat minoritetsskydd vid rttighetsbegrnsningar

- Utvidgat folkomrstningsinstitut i lagfrgor

- Strkt skydd mot retroaktiv skattelagstiftning

- Frstrkt lagprvningsrtt

- Ny grundlagsfst tolkningsregel vid tillmpning av generalklausuler

- Strre respekt fr det kommunala sjlvstyret

2 Vra utgngspunkter

Grunden fr folkstyret vilar p tv viktiga principer. Den ena r att
gemensamma angelgenheter ytterst avgrs genom majoritetsbeslut. Den
andra principen, som r central fr rttsstatsbegreppet, utgr frn att den
enskilde medborgaren tnjuter vissa grundlggande fri- och rttigheter
som inte r tkomliga fr majoritetsbeslut. Denna princip tar sin
utgnspunkt i postulatet om alla mnniskors lika och okrnkbara vrde.

Vr konstitution vilar p dessa tv fundament, vilket stller krav p form
och innehll i lagstiftningen d medborgarna mste kunna lita p att
lagstiftning och offentlig makt utvas i verensstmmelse med principerna
fr vr frfattning.

Det i samhllsdebatten uppmrksammade frhllandet att ett stort antal
individer mer eller mindre tvngsmssigt steriliserades i Sverige frn 1930-
talet nda fram till 1970-talet illustrerar betydelsen av att lagstiftning och
offentlig maktutvning utvas med respekt fr grundlggande demokratiska
och rttsstatliga principer.

Den vsterlndska, liberala demokratisynen r individorienterad och
bygger p det moraliska imperativet att alla mnniskor har vissa
grundlggande fri- och rttigheter. Utifrn den grunden formas etiken ocks i
politiken. Den liberala demokratisynen utgr sledes frn att begreppet
demokrati inte bara r en beslutsform utan att demokrati ocks str fr att
beslut skall fattas med ett materiellt innehll som garanterar den enskildes
frihet, rtt och ansvar i frhllande till statsmakten. Historiskt finns det en
motsttning mellan den individorienterade vsterlndska synen p demokrati
och den kollektivistiska demokratiuppfattningen, i vilken demokrati r
liktydigt med politiska majoritetsbeslut som gagnar kollektivet och staten
framfr den enskilde individen.

I Sverige har de kollektivistiska tankegngarna och den sociala
ingenjrskonsten ftt starkt genomslag i svl lagstiftning som den offentliga
maktutvningen med bristande respekt fr den enskildes rttigheter som
fljd. Inte minst har detta tydliggjorts i moderaters och socialdemokraters
olika syn p den enskildes rtt till skydd fr de mnskliga fri- och
rttigheterna. Det drjde nda till 1970-talet innan vi fick en fri- och
rttighetskatalog inskriven i vr grundlag.

Dtidens lagar om tvngssterilisering aktualiserar i dag frgor dels om
vilka krav som mste kunna stllas p en demokrati och p de grnser som
br glla ven fr demokratiskt fattade beslut, dels om vi i dagens Sverige
stiftar lagar och utvar offentlig makt i verensstmmelse med de
fundamentala principer som gller fr vr konstitution. Det r mot bl.a. den
bakgrunden som frslagen i dennna motion br ses.

3 Knnetecken fr en demokrati och rttsstat

3.1 Moral och etik i lagstiftningen

Gemensamt fr reaktionerna och de frgor som fljt efter avsljandena
om tvngssteriliseringslagstiftningen, liksom fr nutidens och framtidens
frgor rrande t.ex. den enskildes rtt till integritet,
informationsteknologins utveckling, fosterdiagnostik och genteknik, r
att samtliga dessa frgor illustrerar det betydelsefulla samband som
mste finnas mellan politiska beslut och konstitutionen och vrt krav p
moraliskt och etiskt handlande.

Fr att kunna skydda och strka grundlggande vrden om moral och etik
mste vi sl vakt om demokratin, rttsstaten och frfattningen, ngot som
Moderata samlingspartiet ser som en av sina frmsta uppgifter. Vi har genom
ren terkommit med freslag som legat i linje med dessa mlsttningar. I
decennier har Moderata samlingspartiet terkommit med frslag om
frstrkningar av grundlagsskyddet i olika avseenden. Socialdemokraterna
har avvisat vra frslag. Frst efter utdragna kompromisser eller efter hrt
opinionstryck har Socialdemokraterna motvilligt givit efter.

Vrt arbete har emellertid inte varit resultatlst. Redan 1976 rs fri- och
rttighetsreform tillkom p Moderata samlingspartiets initiativ. Sedan 1980
r en lagprvningsrtt infrd i regeringsformen. Vra krav p frlngd
valperiod och ett kat inslag av personval r uppfyllda. Vi har numera en
yttrandefrihetsgrundlag. r 1993 upphrde monopolsituationen p
medieomrdet. Ett under lng tid framfrt krav frn Moderata samlings-
partiet har gllt infrlivandet av Europakonventionen angende skydd fr de
mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna. Sedan den 1
januari 1995 gller Europakonventionen som svensk rtt. Grundlagsreformen
frn 1995 resulterade ocks i att rtten till ersttning vid expropriation
preciserades nrmare betrffande det egendomsskydd som Europa-
konventionen anger. ven rtten till ersttning vid rdighetsinskrnkningar
avseende mark och byggnader regleras numera i grundlagen. Vidare infrdes
grundlagsskydd fr nrings- och yrkesfriheten.

ven om samtliga dessa grundlagsndringar utgr viktiga steg i riktning
mot en frstrkning av den enskildes rttighetsskydd, demokratin och
konstitutionen s kan i dag konstateras att mycket arbete terstr. Svl i
lagstiftning som i offentlig maktutvning frekommer alltjmt brister i fri-
och rttighetsskyddet med krnkta mnniskor som fljd.

3.2 Moral och etik i den offentliga maktutvningen

All myndighetsutvning gentemot enskilda handlar ytterst om att
administrera politiska beslut. Det materiella innehllet i
myndighetsutvningen r sledes ett resultat av kvalitn p de politiska
beslut som fattas. Om innehllet i politiska beslut inte grundas p
moraliska och etiska principer om mnniskans okrnkbarhet, allas lika
vrde och individens frihet blir myndighetsutvningen gentemot enskilda
drefter.

Ett str klart och det r att varje generation mste ta p sig att fra debatten
om individens frihet och den offentliga maktens utvning. De reaktioner som
framfrts mot frekomsten av tvngssteriliseringar i vrt land, inte minst frn
socialdemokratiska regeringsfretrdare, inger visst hopp om framtiden. Det
ansvariga statsrdet benmnde det intrffade som barbariskt, vilket Moderata
samlingspartiet uppfattar som ett tecken p att det existerar en faktisk samsyn
om att det finns vissa moraliska och etiska vrden och principer som inte fr
ifrgasttas. Det finns vrden som staten inte har rtt att stta sig ver. Fr
att
upprtthlla respekten fr dessa vrden - som bl.a. kodifierats i
Europakonventionen angende skyddet fr de mnskliga rttigheterna och
grundlggande friheterna - r det i stllet statens skyldighet att skydda
medborgarna gentemot staten fr de vergrepp som blir fljden om de
mnskliga fri- och rttigheterna krnks. Om alla politiska partier nu r
beredda att tillst att det finns grundlggande etiska och moraliska vrden,
som str ver politiken, och som r ndvndiga att respektera i lagstiftning
och i offentlig maktutvning, br denna samsyn ocks f konsekvenser fr
den framtida utformningen av svensk lag.

4 kat skydd fr fri- och rttigheter

4.1 Fri- och rttighetsskyddets syfte

Skyddet fr fri- och rttigheter har inget annat syfte n att strka de
enskilda mnniskornas stllning, att skapa en verklig medborgarrtt med
ett konkret innehll genom att dra upp grnser fr statsmaktens
handlande. Skiljelinjen i svensk politik har gtt vid avvgningen av hur
stora ansprk p handlingsfrihet statsmakten skall tilltas ha och
medborgarnas krav p en grundlggande trygghet, fredad ven mot
ingrepp som beslutats i formellt demokratisk ordning. Vr frfattning
syftar till att frhindra krnkningar av den enskildes rtt frn statens sida.

ven efter Europakonventionens infrlivande med svensk rtt har
regeringen drivit igenom lagstiftning som av flera bedmts som tveksam
bde frn grundlags- och konventionssynpunkt. Nedan fljer ngra exempel
p sdan lagstiftning och p ett frslag som vntas verlmnas till riksdagen
i hst.

- Ett utgrs av regeringens ingrepp i stiftelselagen mot de fria
forskningsstiftelserna. Under frevndning att ka den demokratiska
kontrollen gav regeringen sig sjlv rtt att besluta om styrelsernas
utseende och kapitalfrvaltning. Den demokratiska kontrollen visade sig
vara liktydig med att ge staten kontroll ver de fria
forskningsstiftelsernas tillgngar fr att drigenom kunna minska p de
ordinarie forskningsanslagen. Hrigenom fick lagstiftningen ett starkt
konfiskatoriskt inslag, som enligt bl.a. Moderata samlingspartiets
uppfattning inte lter sig frenas vare sig med grundlagens
ganderttsskydd eller med Europakonventionen.

- Ett exempel p lagstiftning som kritiserats fr att inte leva upp till
grundlggande demokratiska och rttsstatliga principer r frslaget om en
frtida avveckling av tv krnkraftsreaktorer i Barsebck. Som nrmare
utvecklas i Moderata samlingspartiets energipolitiska motion r
lagfrslaget behftat med sdana brister att frslagets frenlighet med
svl grundlagen som Europakonventionen och EG-rttens
konkurrensregler kan ifrgasttas.

- Ett annat exempel r drpslaget mot landets nkor. Tillsammans med
Centerpartiet drev regeringen igenom att nkepensionens folkpensionsdel
skulle rknas av mot annan inkomst. P mycket kort varsel brts ett avtal
med landets nkor och en snart tiorig verenskommelse mellan
riksdagspartierna om efterlevandepension.

- Enligt vad regeringen har aviserat kommer riksdagen i hst att f ta
stllning till ett frslag om att i Sverige inrtta ett datoriserat
kriminalunderrttelseregister. Syftet r att ge polisen mjlighet att i
dataregister lagra uppgifter ocks om personer som det inte freligger
ngon brottsmisstanke mot. Moderata samlingspartiet har i olika
sammanhang framhllit att datalagring av personuppgifter i
kriminalunderrttelseregister av integritetshnsyn mste frutstta att
tminstone den lgsta graden av brottsmisstanke - anledning att anta -
freligger. Utan krav p brottsmisstanke utgr frslaget, om det
genomfrs, ett allvarlig hot svl mot den enskilda individens integritet
som mot demokratin och rttsstaten.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den lagstiftning och de frslag
som redogjorts fr ovan inte nr upp till de materiella krav som vi
moderater stller p lagstiftning. Grundlggande demokratiska och
rttsstatliga principer stts t sidan s snart som det gagnar den offentliga
maktutvningen. Fr socialdemokratin gller alltjmt att makt gr fre
rtt.

4.2 gandertten - en grundval fr marknadsekonomin

Respekten fr den enskildes gandertt bottnar ytterst i en vertygelse
om mnniskors mjligheter att sjlva forma sin tillvaro. Synen p den
enskildes gandertt avspeglar vilken mnniskouppfattning man har. Helt
grundlggande fr Moderata samlingspartiet r tilltron till enskilda
individers frmga och vilja att ta ansvar fr sitt eget och den egna
familjens liv. Detta innebr att vi tillmter individens faktiska
mjligheter att ga och frvalta egendom central betydelse. gandertten
mjliggr en spridning av makt, ansvar och beslutsfattande frn ett ftal
till ett flertal och leder hrigenom till personlig och samhllelig
utveckling. Det enskilda gandet utgr en grundlggande frutsttning
fr den enskildes ekonomiska vlfrd och befrmjar marknadsekonomin
som r grunden fr vlfrden.

Trots att den enskildes gandertt utgr en av grundstenarna fr vr
rttsordning med starkt genomslag i bde vr privatrtt och vr straffrtt r
grundlagsskyddet fr den enskilda gandertten fortfarande mycket svagt.
Grundlagsskyddet i 2 kap. 18 regeringsformen (RF) utgrs av regler om
ersttning vid expropriation av mark och byggnader och liknande intrng.
Sjlvfallet mste det finnas vissa begrnsningar i gandertten nr detta r
ndvndigt med hnsyn till viktiga allmnna intressen. De som drabbas av en
sdan inskrnkning i sin gandertt mste dock vara garanterade full
ersttning fr den skada som uppkommer. I dag utgr inte sdan full
kompensation utan ersttning bara om den skada som uppkommer r
betydande i frhllande till vrdet av den berrda delen av fastigheten.

Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning r det nu angelget att infra
en grundlagsregel som slr fast att den enskilda ganderttens princip r
okrnkbar och att inskrnkningar i gandertten endast fr ske i klart angivna
fall och d med full ersttning till den enskilde. Enligt Moderata
samlingspartiet r det vidare angelget att grundlagsskyddet fr den enskilda
gandertten utkas till att uttryckligen glla ven annan egendom n mark
och byggnader. Enligt vr mening br ven pensionsrtten omfattas av
grundlagsskydd, liksom immateriella tillgngar i form av bl.a. utbildning,
varumrken, nrings- och patentrtter. Inte minst diskussionerna om den
privata lokalradions framtid visar att det finns behov av att strka den
enskildes rttighetsskydd gentemot statsmakten ven nr det gller
immateriella tillgngar.

4.3 Vrna avtalsfriheten

Rtten att fritt sluta avtal spelar en vsentlig roll inom mnga omrden i
vrt samhlle och r fundamental fr en vl fungerande
marknadsekonomi. Om en gare t.ex. inte har rtt att disponera ver sin
egendom, genom frsljning, uthyrning eller p annat stt, frlorar
gandertten mycket av sitt vrde.

Avtalsfriheten kan inte vara helt utan begrnsningar men d avtalsfriheten
har central betydelse fr vrt samhllskick br den ges uttryckligt skydd i
grundlagen, vilken ven klart skall ange i vilka fall begrnsningar fr ske.
Regeringen br f i uppdrag att nrmare utreda och lmna frslag till
lagstiftning om grundlagsskydd fr avtalsfriheten.

4.4 Frstrkt skydd fr den negativa freningsrtten

Ett omrde dr avtalsfriheten borde vara central, men dr den i praktiken
r obefintlig r inom arbetsrttens omrde. P den svenska
arbetsmarknaden finns ingen fungerande avtalsfrihet. Den politiska
makten har givit kollektivavtalet en monopolstllning och individuella
avtal har motarbetats energiskt och systematiskt. Detta har hittills kunnat
ske bl.a. genom att den negativa freningsrtten, dvs. rtten att st
utanfr olika sammanslutningar, inte regleras i grundlagen. Fljden har
blivit att oorganiserade arbetstagare och arbetsgivare inte har ngra
mjligheter att fritt avtala om lner och anstllningsvillkor. Fackets rtt
att verka fr kollektivavtal genom stridstgrder har frhindrat enskildas
frsk till individuella avtal.

Genom Europadomstolens dom i mlet Gustafsson mot Sverige har den
bristande avtalsfriheten inom arbetsrtten tydliggjorts. ven om domstolen
gav Sverige rtt mot Gustafsson s gav domen samtidigt en tydlig indikation
om att rdande avtalsfrhllanden inom arbetsrtten inte r tillfredsstllande.
Domstolen klargjorde nmligen att den negativa freningsfriheten mste
tillmtas betydelse ocks p svenska arbetsmarknaden. Drefter har
Europakommissionen rekommenderat Europadomstolen att ge Gustafsson
mjlighet till ny prvning med hnvisning till vad kommissionen kallar "de
mycket speciella omstndigheterna" i fallet. Hrmed avses de felaktiga
sakuppgifter som den socialdemokratiska regeringen anfrt som bevisning i
mlet. Fr Sverige, dvs. regeringen, var det ndvndigt att vinna mlet
eftersom en frlust hade tvingat fram frndringar av svensk
arbetsrttslagstiftning.

I avvaktan p en ny rttslig prvning av mlet Gustafsson mot Sverige br
erinras att den negativa freningsrtten r skyddad genom Europa-
konventionen som ju numera r en del av svensk rtt. Ngon uttrycklig
bestmmelse om skydd fr rtten att st utanfr en organisation finns dock
inte i regeringsformens fri- och rttighetskatalog. Enligt Moderata samlings-
partiet br denna brist snarast avhjlpas, s att det tydligare framgr att
bl.a.
enskilda utan organisationstvng kan f ing exempelvis icke-
kollektivavtalsbundna arbetsrttsavtal. Riksdagen br uppdra t regeringen
att snarast lmna frslag till en sdan lagndring.

5 Reformerat valsystem

5.1 Frre riksdagsledamter

Ett kat inslag av personval i de allmnna valen kan minska avstndet
mellan vljarna och de valda. Ytterligare en frndring som skulle gynna
bde vljarna och politikerna vore att minska antalet riksdagsledamter.
Med frre ledamter skulle framfr allt politikernas anonymitet avta.

Sveriges riksdag har i dag med sina 349 ledamter en i frhllande till
landets folkmngd osedvanligt stor representation jmfrt med andra
demokratiska lnder. Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning br
antalet ledamter vara 249. Detta skulle inte enbart medverka till att de
folkvalda blev mer knda ute bland folket utan ocks leda till en mer
"arbetsduglig" riksdag. En riksdag med frre ledamter reser dock flera
viktiga frgor av demokratikaraktr, bl.a. frgan om hur mnga riksdags-
ledamter som fordras fr att alla delar av vrt land skall f en god
representation i riksdagen.

Mot denna bakgrund r det angelget att regeringen lgger fram frslag om
den ovan freslagna minskningen.

5.2 Personvalsinslaget

Vid partiverlggningarna hsten 1993 kom partierna verens om att
fr.o.m. 1998 rs val frstrka personvalsinslaget i det svenska
valsystemet genom att infra preferensrstning enligt den s.k.
modifierade danska modellen. Detta innebr att vljarna ges mjlighet att
avge en srskild personrst inom ramen fr partivalssystemet. Partierna
nominerar kandidater och vljarna kan sedan genom att markera en
kandidat p valsedeln avge en personrst.

Personvalskommittn argumenterade fr en frsiktighetssprr som
inledningsvis borde ligga i intervallet fem till tio procent och stannade
slutligen vid en niv p tta procent av partiets rster i valkretsen vid
riksdagsval och fem vid kommunalval. Vid efterfljande partiverlggningar
enades partierna om att infr valet 1998 flja kommittns frslag om att stta
sprrnivn fr personval till riksdagen till tta procent, och till fem procent
vid kommunalvalen och val till Europaparlamentet. Kompromissen innebr
vidare att ttaprocentssprren, om s beslutas, kan komma att justeras nedt
till nsta val.

Frn moderat hll lgger vi stor vikt vid att ttaprocentssprrens inverkan
p 1998 rs personval skyndsamt blir freml fr en utvrdering, vilken kan
utgra underlag fr tgrder i syfte att ytterligare ka personvalsinslaget i
framtida val.

5.3 Skilda valdagar

Sedan 1973 har gemensam valdag fr riksdagsval och kommunalval
praktiserats i vrt land. Under de snart 25 r som gtt sedan den
gemensamma valdagen infrdes har kommunernas stllning och
uppgifter radikalt frndrats. Statens makt ver mnniskornas liv har
minskat medan kommunernas makt kat. Kommunerna bestmmer bl.a.
ver skolan, socialtjnsten, barnomsorgen, hemsjukvrden, natur- och
stadsmiljn, infrastrukturen m.m. Kommuner och landsting str fr 40
procent av den offentliga sektorns utgifter. Majoriteten av befolkningen
betalar bara inkomstskatt till landsting och kommuner.

D mnga av de allra viktigaste frgorna i mnniskors liv i dag faktiskt
bestms p kommunal niv r det i vart fall fr Moderata samlingspartiet
svrt att se ngra godtagbara skl till varfr riksdagspolitikerna och de
rikspolitiska frgorna helt skall f dominera den allmnna debatten infr
valdagen.

Nr den nya vallagen trdde i kraft den 1 juli 1997 verfrdes den
nuvarande ordningen med gemensam valdag med automatik. Vid
riksdagsbehandlingen av regeringsfrslaget framhll Moderata samlings-
partiet bl.a. att frgan om skilda valdagar borde ha samordnats med den nya
vallagstiftningen innan lagstiftningen trdde i kraft.

Inte minst frn demokratisynpunkt br frgan om att bryta upp den
nuvarande ordningen med gemensam valdag fr riksdags- respektive
kommunalval nu vervgas. Regeringen br skyndsamt ta initiativ till en
utredning om frutsttningarna fr en tergng till ett valsystem med skilda
valdagar. Inriktningen br vara att skilda valdagar praktiskt skall tillmpas
frsta gngen i kommunalval r 2000.

5.4 Nyval p kommunal- och landstingsniv?

Starka demokratiintressen talar fr att en ordning med mjlighet att hlla
nyval p kommunal- och landstingsniv br bli freml fr prvning.
Inte minst har senare rs avsljanden om kommunpolitikers affrer, brott
och andra oegentligheter rest frgan om det br infras en mjlighet till
nyval p kommunal- och landstingsniv. Vad frgan ytterst handlar om
r hur vljarnas berttigade krav och frvntningar skall kunna
tillgodoses nr vljarna inte lngre hyser ngot frtroende fr den
sittande politiska majoriteten. Regeringen br drfr snarast ta initiativ
till en utredning i syfte att belysa fr- och nackdelar med att infra en
ordning med nyval p kommunal- och landstingsniv.

6 Frstrkt demokrati i parlamentet

6.1 kat minoritetsskydd vid rttighetsbegrnsningar

Regeringsformen utgr frn att majoritetsbeslut r den beslutsform som
bst gagnar demokratin och folkstyrelsens princip. Den starka betoningen
av majoritetens lngtgende rttigheter kombineras emellertid med en
bristfllig insikt om behovet av vissa inskrnkningar i majoritetens rtt.

Ett stt att ta hnsyn ocks till minoritetens legitima intressen vore att
strka minoritetsskyddet generellt vid beslut om lagstiftning som innebr
begrnsningar av de medborgerliga fri- och rttigheterna. Svl
begrnsningar i gandertten och nrings- och yrkesfriheten som
inskrnkningar i de politiska fri- och rttigheterna, dvs. yttrande-,
informations-, mtes-, demonstrations- och freningsfriheten, br enligt vr
uppfattning beslutas med kvalificerad majoritet i stllet fr som i dag med
enkel majoritet. Frgan om det i s fall skall fordras 2/3 majoritet eller 3/4
majoritet vid beslutet kan naturligtvis diskuteras. En alternativ skulle kunna
vara att ge en minoritet i riksdagen rtt att skjuta fram riksdagens beslut i en
rttighetsbegrnsande frga. En sdan lsning skulle motsvara vad som i dag
gller enligt 2 kap. 12 tredje stycket regeringsformen. Denna bestmmelse
freskriver att lag om begrnsningar av vissa srskilt i regeringsformen
omnmnda fri- och rttigheter skall p yrkande av lgst 10 av riksdagens
ledamter vila i minst tolv mnader om mer n 1/6 av de rstande stder ett
sdant yrkande.

Riksdagen br ge regeringen i uppdrag att ta fram frslag till lagstiftning
om en frstrkning av minoritetsskyddet vid beslut om lagstiftning som
innebr begrnsningar av de medborgerliga fri- och rttigheterna.

6.2 Utvidgat folkomrstningsinstitut vid lagfrgor dr beslut
har fattats

I Sverige har folkomrstningsinstitutet successivt utvidgats. Enligt
Moderata samlingspartiet kan det nu finns skl att vervga om inte ett
utvidgat folkomrstningsinstitut skulle kunna tjna syftet att strka
demokratin och respekten fr grundlggande moraliska och etiska
principer i lagstiftning och myndighetsutvning. Ett utvidagt
folkomrstningsinstitut enligt nedan skisserade frslag kan ocks ses
som ett alternativ till ovan freslagna frstrkning av minoritetsskyddet.
Rdgivande folkomrstningar anordnas enligt RF 8:4 med std av vanlig
lag. Beslutande folkomrstning kan sedan 1980 anordnas om ett som
vilande antaget grundlagsfrslag enligt RF 8:15. Beslutande
folkomrstning kan ven frekomma vid verltelse av beslutandertt till
mellanfolklig organisation, enligt RF 10:5. En beslutande folkomrstning
kan utlsas av en minoritet av en tredjedel av riksdagens ledamter p
yrkande av minst en tiondel av ledamterna. Vljarna har drefter att
sga ja eller nej till det en gng antagna grundlagsfrslaget. P detta stt
har ett minoritetsskydd vad gller grundlagsfrgor byggts in i vr
frfattning.

Vid flera tillfllen har krav rests p en utvidgning av
folkomrstningsinstitutet. Sedan konstitutionsutskottet och riksdagen vid tv
tillfllen, 1993 och 1995, stllt sig bakom kravet p en versyn av
regelverket fr folkomrstning, uppdrog regeringen 1996 t en srskild
utredare att utfra denna versyn. Utredaren har drefter freslagit att en
beslutande folkomrstning skall kunna komma till stnd men frst efter
beslut av en majoritet i riksdagen (SOU 1997:56). Som frmsta motiv anges,
att flera av de rdgivande folkomrstningarna i realiteten kommit att
uppfattas som bindande fr riksdagen och att mer verklighetsanpassade
regler r efterstrvansvrda. Dremot tillmter utredningen inte kravet p ett
kat minoritetsskydd ocks i lagfrgor ngon strre tyngd. I
utredningsfrslaget accepteras dock ett sdant betrffande grundlagsfrgor,
eftersom det kan bidra till strvan "att uppn strsta mjliga endrkt i
konstitutionella frgor".

En frstrkning av skyddet fr minoriteten skulle ocks kunna utgra ett
vsentligt inslag i den allmnna strvan att befsta demokratin.
Erfarenheterna frn bl.a. Danmark synes ocks peka i denna riktning.
Danmark har sedan lnge bestmmelser som gr det mjligt fr en tredjedel
av folketingets ledamter att f till stnd en folkomrstning om ett beslut,
som fattats av parlamentet. ven om det r sllsynt med folkomrstning p
dessa villkor, anses dock reglernas blotta existens bidra till en kad strvan
efter samfrstnd i dansk politik.

En motsvarande bestmmelse i svensk rtt kan lmpligen ta sin
utgngspunkt i de regler som gller fr beslutande folkomrstning i
grundlagsfrgor. Det innebr, att sedan riksdagen fattat beslut i en lagfrga,
skall en tiondel av riksdagens ledamter kunna krva, att frgan underkastas
en folkomrstning. Om en tredjedel av riksdagens ledamter stder detta
yrkande, skall en folkomrstning ga rum. Om majoriteten av vljarna sger
nej, har frgan fallit. Fr att inte hur sm minoriteter som helst skall f ett
avgrande inflytande, r det ndvndigt med vissa kvorumregler. I detta fall
synes det rimligt att flja den danska frebilden och freskriva att nej-
majoriteten mste uppg till minst en tredjedel av de rstberttigade.

Mot den nu angivna bakgrunden freslr vi att grundlagen byggs ut med
en mjlighet fr en minoritet i riksdagen att f till stnd folkomrstning i en
lagfrga, dr beslut har fattats.

6.3 Frstrkt skydd mot retroaktiv skattelagstiftning m.m.

Det r en sjlvklarhet att skatter mste kunna uttas fr finansiering av
ndvndiga gemensamma tgrder. Det r dock inte lika sjlvklart p
vilken niv skatteuttaget skall ligga och inte heller p vilket stt skatten
skall tas ut. En rttsskerhetsgaranti fr utformningen av skatteregler
finns i RF 2:10 om frbud mot retroaktiv skattelagstiftning.

I en demokrati och rttsstat r det inte godtagbart att p ett nyckfullt och
godtyckligt stt ndra lagstiftning frn den ena dagen till den andra. En sdan
ordning str i strid mot grundlggande principer om att lagstiftning skall vara
frutsebar fr medborgarna och att medborgarna skall kunna lita p
lagstiftningen och kunna inrtta sig efter gllande rtt.

I den nyligen avkunnade regeringsfrklaringen framhlls: "Kontrollen
ver de offentliga finanserna innebr att ingen mnniska skall behva
ngslas fr nya hastiga frndringar." Veckan dessfrinnan freslog dock
Socialdemokraterna ovntade frndringar i skattereglerna, fr att blidka sina
egna kongressombud. Agerandet vcker naturligtvis tveksamhet ver
Socialdemokraternas syn p rttsskerheten. Frslaget till ndring av
frmgenhetsskatt p aktieinnehav kommer i realiteten att f retroaktiv effekt
fr vissa aktiegare, vilket i sin tur reser frgan om behovet av en
regelversyn av nuvarande frbud mot retroaktiv skattelagstiftning.

Regeringens lftesbrott i frga om vrnskattens avskaffande aktualiserar
dessutom frgan om behovet av etik och moral i lagstiftningen och
minoritetens behov av skydd vid beslut om nya skatteregler.

Senare tids skattepolitiska hndelser br enligt vr uppfattning resultera i
att frgan om ett frtydligande och en skrpning av frbudet mot retroaktiv
skattelagstiftning blir freml fr utredning. I detta sammanhang br ven
frgan om beskattningsmaktens grnser, som behandlades allt fr
summariskt av den s.k. Fri- och rttighetskommittn (SOU 1993:40, del A,
s.112), tas upp till frnyad och seris prvning. Riksdagen br uppdra t
regeringen att snarast tillstta en parlamentarisk utredning med ovan angivna
inriktning.

7 En frstrkt rttsstat

7.1 Ta bort uppenbarhetsrekvisitet

Den svenska konstruktionen fr demokratisk kontroll av att grundlagarna
efterlevs i vrt land utgrs av regeringsformens bestmmelse om
lagprvning, som regleras i RF 11:14. Lagprvningen innebr att
domstol eller annat offentligt organ som finner att en freskrift str i strid
med en bestmmelse i grundlag eller annan verordnad frfattning eller
att stadgad ordning i ngot vsentligt hnseende har sidosatts vid dess
tillkomst, inte bara har rtt utan ocks skyldighet att sidostta
freskriften. Om det r riksdagen eller regeringen som har beslutat
freskriften, skall tillmpningen dock underltas bara om felet r
uppenbart, vilket av ltt insedda skl r ganska sllsynt.

Kravet p att felet skall vara uppenbart har kommit att utgra en
omotiverad och svrfrstelig begrnsning till frfng fr medborgarna och
det skydd fr grundlggande friheter och mnskliga rttigheter som de
ostridigt br tnjuta ven i vrt land. Moderata samlingspartiet har sedan
lnge drivit kravet om att ta bort uppenbarhetsrekvisitet. Hrigenom skulle
lagprvningen av lagfrslags grundlagsenlighet bli en betydligt mer levande
realitet fr lagstiftaren, n vad som r fallet i dag.

Utvecklingen gr nu ocks i vr riktning. I dag rder stor oskerhet om
uppenbarhetsrekvisitet kan behllas till fljd av EG-rtten och infrlivandet
av Europakonventionen, vilket Moderata samlingspartiet redan tidigare har
framhllit. ven politiska meningsmotstndare i riksdagens
konstitutionsutskott tycks numera ha insett detta. I det betnkande som
behandlar Moderata samlingspartiets motion uttalar KU:

... genom Sveriges medlemskap i EU och infrlivandet av
Europakonventionen i svensk rtt har utrymmet fr att tillmpa
uppenbarhetsrekvisitet minskat. EG-rtten har ju fretrde framfr svensk
lag utan att det finns ngra krav p uppenbar motstridighet. Vissa delar av
Europakonventionen - de som ingr i EG-rtten - skall drmed tillmpas
omedelbart framfr svensk lag, medan andra delar av konventionen skall
tillmpas frst om ett uppenbart fel freligger. Europadomstolen i Strasbourg
tillmpar emellertid inte uppenbarhetsrekvisitet vid sin prvning. Om EU
skulle ansluta sig till Europakonventionen skulle konventionen i sin helhet
bli EG-rtt med generell tillmpning och utrymmet fr att i Sverige tillmpa
uppenbarhetsrekvisitet vid normkollision bli nnu mindre, 1996/97:KU26, s.
22.

Moderata samlingspartiet vlkomnar naturligtvis denna utveckling men
vill samtidigt understryka att medborgarnas frtroende fr Sverige som
rttsstat, liksom Sveriges internationella anseende som rttsstat, skulle
vinna p om uppenbarhetsrekvisitet togs bort av nationell demokrati- och
rttsskerhetshnsyn hellre n att invnta att denna tgrd framtvingas till
fljd av EU-medlemskapet.

Mot denna bakgrund br riksdagen uppdra t regeringen att skyndsamt
fresl en lagndring s att den begrnsning som uppenbarhetsrekvisitet
utgr snarast kan tas bort, dvs. fr.o.m. den 1 januari 1999.

7.2 Tid fr en frfattningsdomstol

I syfte att strka skyddet fr fri- och rttigheterna har under rens lopp
vid ett flertal tillfllen vckts frslag om att ven i vrt land infra en
srskild frfattningsdomstol. ven om ett utmnstrande av
uppenbarhetsrekvisitet kommer att innebra kade mjligheter fr
domstol att underknna lagstiftning som strider mot grundlagen s finns
det enligt Moderata samlingspartiet skl att ta upp frgan om behovet av
en funktion motsvarande den som en frfattningsdomstol ger.

I t.ex. Tyskland anses frfattningsdomstolar vara en viktig del i systemet
fr att frhindra en ny uppkomst av kommunism eller nazism. Erfarenheterna
av Weimarrepubliken, det nazistiska vldet och kommuniststyret har lrt
tyskarna att det r ndvndigt att bygga in balansvikter i det demokratiska
systemet fr att frhindra nya totalitra styrsystem. ven de nya
frfattningarna i st- och Centraleuropa innehller bestmmelser om
frfattningsdomstolar.

ven politiska beslut som fattats i god demokratisk ordning kan leda fel.
Ett svenskt exempel p detta r som redan nmnts tvngssteriliserings-
lagstiftningen. Riksdagens beslut fattades i demokratisk ordning men kom
nd att strida mot den grundlggande principen om alla mnniskors lika
vrde. Enligt Moderata samlingspartiets uppfattning behver ven vi, som
alltfr lnge omfattats av en tradition med mycket stark tilltro till
majoritetsbeslutens och det politiska systemets ofelbarhet, ta intryck och
lrdom av den vriga europeiska historien. Historieskrivningen erbjuder
alltfr mnga exempel p totalitra system och diktaturer som kunnat
tillskansa sig makten.

En av de tyska frfattningsdomstolarnas uppgifter r att prva om de
demokratiska institutionerna hller sig inom sina kompetensomrden -
exempelvis om frbundsdagen lagstiftar inom delstatsparlamentens
kompetensomrde eller vice versa. ven om den tyska federala strukturen
knner ett starkt behov av en frfattningsdomstol fr att hantera dessa
frgestllningar kan det ocks i en enhetsstat som Sverige finnas ett behov av
att upprtthlla en starkare grns mellan olika niver. Enligt Moderata
samlingspartiet utgr bevakning av den kommunala sjlvstyrelsen ett sdant
exempel.

Ett annat skl till att infra en frfattningsdomstolsfunktion r att Sverige
blivit medlem i Europeiska unionen. Frutom att medlemskapet medfrt att
EG-rtten gller i Sverige, liksom i vriga medlemsstater, och EG-rtten har
fretrde framfr nationell lagstiftning s har svenska domstolar och andra
rttstillmpande myndigheter, p alla niver, ftt en normkontrollerande
funktion av helt annan omfattning n vad som tidigare varit fallet.
Normkontrollen r inte inskrnkt till att avse lagar och frfattningar av lgre
dignitet utan omfattar ocks frgan om svensk grundlag str i verens-
stmmelse med EG-rttsliga regler.

Det kan inte uteslutas att det ven i Sverige - med en strkt judiciell
kontroll i vrigt - kommer att finnas ett behov av en rttslig instans som med
strsta mjliga auktoritet frmr att hvda svenska intressen. Denna instans
behver inte utgras av en ny domstol utan kan lsas genom att ge Hgsta
domstolen och/eller Regeringsrtten de funktioner som br tillkomma en
frfattningsdomstol. Domstolsvsendets framtida organisation r fr
nrvarande freml fr utredning av 1995 rs Domstolskommitt, som skall
redovisa sina frslag senast i april 1998. De delvis nya och tidigare
obeaktade frhllanden som nu anfrts talar enligt vr mening fr att
Domstolskommittn genom tillggsdirektiv fr i uppdrag att ven belysa och
lmna frslag till hur en frfattningsdomstolsfunktion kan inlemmas i en
framtida domstolsorganisation.

7.3 Grundlagsfst tolkningsregel vid tvister mellan enskilda
och det allmnna

Den nuvarande tillmpning av generalklausuler och annan svrfrutsebar
lagstiftning, t.ex. ramlagstiftning av olika slag, utgr ett reellt hot mot
den enskildes rttsskerhet. Dels drfr att det blir svrt fr den enskilde
att frutse och bedma konsekvenserna av olika rttshandlingar, dels
drfr att styrkefrhllandet mellan myndigheten och den enskilde
rubbas p ett oacceptabelt stt.

Ett stt att upprtthlla rttsskerhetskraven r att infra en grundlagsfst
tolkningsregel vid tvister mellan enskilda och det allmnna. Innebrden av
en sdan regel skulle vara att om tveksamhet i lagtolkningsfrgan uppstr i
renden mellan enskilda och myndigheter skall lagstiftningen tolkas till den
enskildes frmn.

Enligt Moderata samlingspartiet br riksdagen uppdra t regeringen att
lmna frslag till en ny grundlagsbestmmelse med detta innehll.

7.4 Utkad skyldighet att inhmta Lagrdets yttrande

Lagrdet har en viktig funktion nr det gller att granska den
juridisk/tekniska kvalitn i frslag till nya lagar. Granskningen som r
grundlagsfst i RF 8:18 skall ven avse hur ett lagfrslag frhller sig till
rttsskerhetens krav och vilka problem som kan uppst vid
tillmpningen. Mnga brister i framfr allt regeringens lagfrslag har
genom rens lopp kunnat avhjlpas sedan de uppmrksammats av
Lagrdet.

En egendomlighet i de nuvarande bestmmelserna r att Lagrdet normalt
sett inte behver hras ver grundlagsndringar, om det inte gller
tryckfriheten och liknande. Ett skl fr att inte lta Lagrdet yttra sig ver
grundlagsfrslag har ansetts vara att regeringsformen till helt vervgande
del gller frgor av politisk natur och drfr r mindre vl lmpade fr
lagrdsgranskning (prop. 1978/79:195 s. 47). Detta skl r knappast hllbart.
Ocks vanliga lagar kan avse politiskt knsliga frgor, och d begrnsar
Lagrdet sig regelmssigt till en rent teknisk granskning. Det finns drfr
enligt Moderata samlingspartiets mening ingen anledning att koppla bort den
lagtekniska expertisen just i de allra viktigaste lagstiftningsrendena, dvs.
sdana renden som rr grundlagarna. Det br ankomma p regeringen att
nrmare se ver bestmmelserna om lagrdsgranskning i syfte att skerstlla
att Lagrdets erfarenhet och kunnande utnyttjas ven i de lagstiftningsfrgor
som avser grundlagarna.

8 Strkt kommunal sjlvstyrelse

Enligt regeringsformens portalparagraf frverkligas folkstyrelsen inte
bara genom ett representativt och parlamentariskt statsskick utan ocks
genom kommunal sjlvstyrelse. En grundlggande frutsttning fr att
det kommunala sjlvstyret skall kunna utvas r att kommunerna har rtt
att ta ut ersttning i form av kommunalskatt fr den egna kommunens
sktsel. Kommunernas beskattningsrtt har med denna begrnsning
ansetts s vsentlig att den grundlagsfsts i RF 1:7. Regeringen synes
dock ha en annan uppfattning om vikten av kommunal sjlvstyrelse.
Varken grundlagen eller Lagrdets rekommendationer har hittills avhllit
den socialdemokratiska regeringen frn att driva igenom lagstiftning som
uppenbart urholkat principen om kommunal sjlvstyrelse. Infrandet av
ett nytt utjmningssystem fr kommuner och landsting r bara ett
exempel p det.

Genom beslutet om s.k. inomkommunal skatteutjmning har grundlagens
bestmmelser sidosatts, vilket innebr att vi i dag har ett grundlagsstridigt
system. Den skatt en kommun i dag uppbr kan i strid mot grundlagen
genom riksdagsbeslut disponeras fr utgifter i helt andra kommuner.
Kommittn om den kommunala sjlvstyrelsens grundlagsskydd (FI 1995:15)
har presenterat frslag som skall ge riksdagen mjlighet att frordna att
kommunalskatten skall kunna disponeras av staten fr utjmningsinsatser
inom kommunsektorn. Detta r ett grundskott mot den kommunala
sjlvstyrelsen som Moderata samlingspartiet bestmt avvisar. I stllet skall
snarast ett grundlagsriktigt system infras som respekterar den i grundlagen
angivna kommunala beskattningsrtten fr en kommuns egna lokala
uppgifter.

Den kommunala sjlvstyrelsen r ven i andra avseenden i fara. En rad
frslag har p senare tid frts fram, vilka alldeles uppenbart inskrnker p
kommunernas rtt till sjlvstyrelse. Det r naturligtvis av strsta vikt att
regeringen respekterar den kommunala sjlvstyrelsen i lagstiftningsarbetet
och redovisar sina vervganden mot bakgrund av grundlagens
portalparagraf om kommunal sjlvstyrelse.

9 Hemstllan

9 Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen hos regeringen begr frslag om strkt
grundlagsskydd fr gandertten i enlighet med vad som anfrts i
motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begr frslag om grundlagsskydd
fr avtalsfriheten i enlighet med vad som anfrts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begr frslag om frstrkt skydd
fr den negativa freningsrtten i enlighet med vad som anfrts i
motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begr en utredning om minskat
antal riksdagsledamter i enlighet med vad som anfrts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om en utvrdering av ttaprocentssprrens inverkan
p 1998 rs personval med syfte att ytterligare ka personvalsinslaget
i framtida val,

6. att riksdagen hos regeringen begr frslag om skilda valdagar
fr riksdagsval och kommunalval i enlighet med vad som anfrts i
motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begr en utredning om mjligheten
att infra nyval p kommunal- och landstingsniv i enlighet med vad
som anfrts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begr frslag om kat
minoritetsskydd vid rttighetsbegrnsningar i enlighet med vad som
anfrts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om utvidgat folkomrstningsinstitut vid lagfrgor,

10. att riksdagen hos regeringen begr en utredning om skrpning
av frbudet mot retroaktiv skattelagstiftning m.m.,

11. att riksdagen hos regeringen begr frslag om att ta bort
uppenbarhetsrekvisitet i enlighet med vad som anfrts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begr en utredning om infrandet
av en frfattningsdomstol i enlighet med vad som anfrts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begr frslag om grundlagsfst
tolkningsregel vid tvister mellan enskilda och det allmnna i enlighet
med vad som anfrts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om utkad skyldighet att inhmta Lagrdets
yttrande,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om strkt kommunal sjlvstyrelse.

Stockholm den 19 september 1997

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Gullan Lindblad (m)

Anders Bjrck (m)

Beatrice Ask (m)

Knut Billing (m)

Birger Hagrd (m)

Gun Hellsvik (m)

Bo Lundgren (m)

Inger Ren (m)

Karl-Gsta Svenson (m)

Per Unckel (m)

Per Westerberg (m)