med anledning av prop. 1989/90:76 1989/90

Motion 1989/90:A111 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Al 11

av Börje Hörnlund m.fl. (c)

J v ' Mot.

med anledning av prop. 1989/90:76 1989/90

Regionalpolitik för 90-talet Alli

Inledning

Centerpartiet har i partimotionen om regionalpolitik inför 1990-talet i anledning
av prop 1989/90:76 presenterat sin syn och de principiella förutsättningar
som hör gälla för regionalpolitikens inriktning. I partimotionen understryks
att en politik för regional balans bygger på att den politiska beslutsprocessen
ges en medveten inriktning för att målet regional balans skall
kunna nås. Det krävs att politiska beslut inom skilda politiska sektorsområden
tar regionalpolitiska hänsyn.

1 partimotionen behandlas centerns syn på EG och regionalpolitikens inriktning,
skilda sektorsområdens betydelse för att nå målet regional balans
samt vissa andra övergripande och principiella frågor som rör regionalpolitikens
utformning samt läggs vissa förslag till ökade infrastrukturella satsningar
på utbildnings- och kommunikationsområdet. Förslag läggs även om
en effektiviserad politisk beslutsprocess inom regering och riksdag.

Regeringens förslag till stödområdesindelning avvisas och ett konkret förslag
till annan indelning läggs. Vidare föreslås att regionalpolitiskt prioriterade
områden i fortsättningen bör benämnas resursområden.

Det konstateras vidare i partimotionen att de direkta regionalpolitiska
stödformerna hittills främst varit inriktade mot företagen och visat sig otillräckliga.
De är även till sin konstruktion huvudsakligen inriktade enbart mot
den tillverkande industrin.

Det framhålls vidare att den framtida sysselsättningsökningen till stor del
kommer att ske inom andra områden. Detta innebär - om den pågående
avfolkningen av stora delar av landet skall kunna vändas och en återinflyttning
ske - betydande förändringar i stödsystemet. Detta kräver regionalpolitiska
insatser som bygger på att alla verksamheter ser målet regional balans
som centralt och ett system sorn innefattar infrastrukturella, företagsstimulerande
och individinriktade åtgärder.

I föreliggande motion kommer vi att ta upp vissa konkreta förslag till infrastrukturella
insatser utöver vad som föreslås i partimotionen och i särskild
motion om landsbygdsutvecklingsfrågor. I motionen behandlas vidare den
konkreta utformningen såväl de företagsinriktade som de individinriktade
åtgärderna samt anslagsfrågor.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Alli

Inriktning och omfattning av det regionalpolitiska Mot. 1989/90
stödet A111

I. Vissa infrastrukturella frågor

De regionalpolitiska stödinsatserna måste - som ovan framhållits - enligt vår
mening utgå från en helhetssyn och vara samordnande. Det krävs åtgärder
för att bygga upp en infrastruktur med varaktiga möjligheter till arbete,
boende, utbildning, service, kommunikationer, god miljö m.m. över hela
landet. Vi lägger konkreta förslag för att fullfölja denna målsättning.

Utbildning, forskning och utveckling

- Regionala högskolor

I partimotionen har utförligt redovisats vår syn på den högre utbildningens
betydelse för en positiv regional utveckling.

Vi har i partimotionen kritiserat regeringen för bristande insatser och vilja
att fullfölja såväl REK 87:s förslag om förstärkt stöd som regeringens egna
deklarationer.

Enligt Långtidsutredningen förväntas bl.a. Skaraborgs och Älvsborgs län
tillhöra de mest stagnerande länen. Enligt vår mening måste län som ej ligger
inom de prioriterade områdena för sina små högskolor snarast få en likartad
behandling beträffande breddning av utbud samt fasta forskningsresurser.

Hög utbildningsnivå och forskning inom bl.a. för länet viktiga områden kan
bli det som gör att utvecklingen blir annorlunda än den långtidsutredningen
förutspår. Vi har i annat sammanhang föreslagit kraftiga förstärkningar till
fasta forskningsresurser för de små högskolorna. Vidare föreslås i partimotionen
om regionalpolitiken en kraftig förstärkning av resurserna till breddad
och utökad verksamhet vid de de små och medelstora högskolorna.

- Kollektiva forskningsinstitut

Den regionalpolitiska utredningen REK 87 betonade vikten av decentralisering
av den kollektiva forskningen/utvecklingsarbetet och föreslog att 50 milj
kr per landsdel skulle anslås för utvecklingsarbete i kollektiv form. Vidare
underströk REK 87 att vid större förändringar av verksamheten eller av ingångna
avtal ska staten aktivt utnyttja sin roll som avtalspart för att åstadkomma
en lokalisering av kollektiva institut till andra orter än Stockholm
och Göteborg.

Propositionen följer inte REK 87:s förslag med konkreta åtgärder utan
föredraganden redovisar endast översiktligt sin syn i mer allmänna ordalag.

Vi delar REK 87:s uppfattning om decentralisering och förstärkning av
resurserna för de kollektiva forskningsinstituten. Enligt vår mening måste
dock målsättningen preciseras.

Vi anser att en utredning bör tillkallas med uppgift att lägga förslag och ge
underlag för staten att uppta förhandlingar med stiftarna i syfte att minst statens
andel av institutens totalbudget förläggs till orter med mindre högskolor
eller orter där en samlokalisering med det regionala näringslivet kan anses
utvecklande och givande. Samspelet mellan högskolornas egna resurser, kol- 2

lektivinstitutens resurser och det regionala näringslivet kommer att bli till Mot. 1989/90
nytta för alla parter samt för den regionala utvecklingen. Alli

- Distansundervisning

En målmedveten utbyggnad av vuxenutbildningen är väsentligt för att stödja
utvecklingen av ett kunskapsintensivt och utvecklingsinriktat näringsliv.

REK 87 föreslog att vuxenutbildningen inom de prioriterade landsdelarna
skulle få ett anslag på 50 milj. kr. Dessa frågor har behandlats i partimotionen.
1 detta sammanhang vill vi ta upp vissa frågor som rör distansundervisning.

- Vuxenutbildningen i distansundervisningen

Enligt vår mening måste vuxenutbildning även stödjas ur ett regionalpolitisk!
perspektiv. Inom resursområdena finns en extra reserv av lågutbildade
vuxna och relativt få välutbildade unga. Möjligheterna till en positiv näringslivsutveckling
hämmas genom att arbetskraftsbristen har få extra kännbara
effekter i resursområdet på grund av att nyckelpersoner där spelar en extra
avgörande roll.

Ungdomsutbildningen inom resursområdet kan ofta inte erbjuda ett tillräckligt
brett utbud, vilket medför att ungdomar som vill utbilda sig tvingas
flytta till andra regioner.

AMU, gymnasiet, studieförbunden, folkhögskolor och högskolor inom
resursområdet bör samverka om vuxenutbildning i flertalet kommuner i
stödområdena. Folkhögskolorna bör få ett större ansvar för vuxenundervisningen
eftersom erfarenheterna visar att folkhögskolorna har den bästa
vuxenpedagogiken.

Vi vill dock understryka att vuxenutbildningen och högskolornas distansundervisning
bör bygga på gedigna analyser av de lokala kunskapsbehoven
innan undervisningen sätter igång. Att komma med ett generellt utbud av
kurser kan skada mer än hjälpa. Distansundervisningen bör vidare ske i samråd
med lokala vuxenutbildare och med individuella studieplaner så långt
detta är praktiskt möjligt. Då kan gruppstudierna på hemmaplan blir möjliga
och bättre, studieavhoppen minska och undervisningen på högskoleorten
inskränkas till ett minimum. Detta bör ges regeringen till känna.

-Resurser för kvalitet i distansundervisning måste bättre beaktas av UHÄ
och regering

Den mest omfattande distansundervisningen på högskolenivå i landet bedrivs
sedan 1960-talet av Umeå universitet. En ytterligare utbyggnad planeras
och ett omfattande tekniskt och innehållsligt utvecklingsarbete pågår.

Detta sker inom ramen för det s.k. distansprojektet.

Utvecklingen är ur såväl undervisnings- som av regionalpolitiska utgångspunkter
utomordentligt intressant. Det är en självklarhet att kvaliteten i distansundervisningen
måste ligga på samma nivå som undervisning i traditionella
former. Erfarenheter från Umeå universitet pekar på att detta är möjligt.
Men erfarenheterna säger också att distansundervisningen är en för personal
och organisation krävande verksamhet.

Enligt vår mening måste därför en förstärkning av högskolans resurser för 3

distansundervisning och decentraliserad verksamhet ske i ett totalperspek- Mot. 1989/90

tiv. Tillgången på kvalificerade lärare är ofta beroende av att den ansvariga Alli

högskoleenheten kan erbjuda attraktiva arbetsvillkor, främst forskningsmöjligheter.
Dessa är i sin tur även en förutsättning för att utbildningens innehåll
kontinuerligt skall kunna utvecklas. Likaså är en stark forskningsorganisation
en förutsättning för stöd till näringslivet genom kontaktforskare
m.m.

Ökade krav på utbud av distansundervisning, decentraliserad utbildning
och andra spridningseffekter måste därför innebära att statsmakterna vid sin
fördelning av basresurser för forskning särskilt beaktar de enheter som tar
ett speciellt ansvar för den regionala utvecklingen. Om dessa ansvarstagande
enheter dessutom medvetet utvecklas inom regionalpolitisk! prioriterade
områden erhålles dubbel regionalpolitisk effekt. Detta bör ges regeringen
till känna.

- Studiecirkelverksamheten

Möjligheten för studieförbunden att anordna studiecirklar med bättre ekonomiska
villkor inom resursområdena betyder mycket för landsbygdsutvecklingen.

De nuvarande reglerna innehåller begränsningar som motverkar strävande
till en breddad och utökad folkbildning.

Nuvarande regler innebär att det tilläggsbidrag på 15 kronor för varje studietimme
som finns inom stödområdena A, B och C inte utgår förstudiecirklar
som anordnas på orter med gymnasieutbildning. Denna begränsning utgör
ett klart hinder för studiecirkelverksamheten som utvecklingsmedel i de
olika bygdegrupper etc. som står för en betydande del av landsbygdsutvecklingen.
Vi föreslår därför att studiecirkelverksamheten inom stödområdena
skall ha tilläggsbidrag oavsett om gymnasieutbildning finns på orten.

Kommunikationer

I partimotionen framhålls vikten av goda kommunikationer för möjligheterna
till en positiv regional utveckling. I partimotionen föreslås bl.a. att ytterligare
1 000 milj kr anvisas till bärighetshöjande åtgärder och beläggning
av grusvägnätet. De trafikpolitiska frågorna i övrigt tas upp i en särskild motion.

Vi vill dock i detta sammanhang ta upp dessa frågor som rör möjligheterna
att bygga ut och förstärka järnvägsnätet, det större vägnätet och flyget.

- Utveckla framtidens järnväg

I REK 87 behandlas ett antal järnvägsobjekt, såväl "gamla" (t.ex. Inlandsbanan)
som nya (t.ex. Målar- och Ostkustbanan) vilka nu diskuteras. I den
regionalpolitiska propositionen behandlas inte finansieringen av dessa
objekt utan hänvisas till den särskilda propositionen om infrastrukturella insatser
på kommunikationsområdet.

Enligt vår mening kan SJ/Banverket med sina begränsade befogenheter/resurser
inte göra de totalbedömningar som är nödvändiga ur bl.a. arbetsmarknads-,
miljö- och industriutgångspunkter. Vi föreslår att en parla

mentarisk utredning tillsätts som får i uppdrag att utreda det framtida järn- Mot. 1989/90

vägsnätet, bl.a. bör möjligheterna till ett nordiskt snabbtågbanenät utredas. Alli

- Europa- och riksvägar

Vi vill i detta sammanhang understryka att investeringar i det större vägnätet
och nya vägsträckningar för utbyggnad av Europa- och riksvägar inte bör
finansieras via regionalpolitiska medel utan över ordinarie väganslag. Detta
bör ges regeringen till känna.

- Flygtransporter

I propositionen utttalas allmänt att betydelsen av goda flygförbindelser är
stora för norra Sverige. REK 87:s förslag om ett "andra flygnav bör dock
bedömas och utvecklas av berörda myndigheter och företag.

Vi vill för vår del understryka att bra fungerande flygtransporter är en viktig
del för möjligheterna till en god regional utveckling, då flyget idag är
överlägset som transportmedel över långa avstånd. Utvecklade flygförbindelser
såväl inom landet som tvärförbindelser med övriga nordiska länder är
enligt vår mening nödvändiga. Det är väsentligt att skapa fler fungerande
"nav" för flyget så att Arlanda kraftigt kan avlastas. Miljöbelastningen i Arlanda-regionen
blir ändå omfattande.

Vi delar uppfattningen att frågan om avlastande nav inte är tillräckligt
analyserad och måste utredas vidare i syfte att finna lösningar som innebär
att ytterligare utbyggnad och miljöbelastningar i Arlandaområdet undviks.

Vi vill samtidigt understryka att vi instämmer i REK 87:s förslag att flygledningstjänster
som ej är "Arlanda-beroende bör utlokaliseras.

- Förbättrad postservice/utlokalisering av postgirot

I propositionen understryks att posten genom sitt vitt förgrenade kontaktnät
och sitt breda serviceutbud har en unik möjlighet att bidra till en god service
även på små orter. Vi vill i detta sammanhang understryka vikten av att lantbrevbäringen
bevaras och utvecklas.

Vi vill i detta sammanhang aktualisera frågan om en samlad lösning av
utlokaliseringen av postgirot. Vi föreslåren utredning med direktiv att lägga
ett sådant förslag. Målsättningen måste vara att alla centrala uppgifter bör
utlokaliseras.

- Rättvisare teletaxor

Enligt vår mening bör snarast taxor bestående av en läns- och en rikstaxa
införas. Vi förutsätter att Post- och Teleutredningen lägger sett sådant förslag.

Energifrågor

I partiomotionen har centerpartiet redovisat sin allmänna syn på formerna
för omställningen av energisystemet och den betydelse utnyttjande av inhemsk
förnybar energi har för den regionala utvecklingen. Centern har även
i partimotionen föreslagit att 1 öre/kWh av intäkterna från vattenkraftselen
skall återföras till de regioner och orter där den produceras. Vi vill i detta
sammanhang ta upp vissa kompletterande frågor.

- Skattefria biobränslen Mot. 1989/90

Alli

Centerpartiet har i samband med omläggningen av energibeskattningen
krävt att punktbeskattningen på energi skall bibehållas och energi ej inordnas
i mervärdesskatteområdet. Vi har vidare krävt att i samband med att
förslaget om energimoms vann riksdagens majoritet att biobränslen skall
vara skattefria.

REK 87 anslöt sig enhälligt till centerpartiets uppfattning beträffande
skattefrihet för biobränslen. Från centerpartiets sida anser vi även att drivmedel
tillverkade av inhemsk biomassa skall vara skattefria. Detta av såväl
landsbygdsutvecklings- som av miljöskäl. Vi återkommer till dessa frågor i
samband med att skattepropositionerna presenteras. Vi föreslår att riksdagen
av regionalpolitiska skäl uttalar att biobränslen skall vara skattefria.

Detta skall ges regeringen till känna.

- Naturgas

Även användning av naturgas medför liksom utnyttjande av andra fossila
bränslen miljöproblem vid utvinning, transporter och förbränning. En omfattande
utbyggnad av naturgasnätet innebär starka bindningar för lång tid
framöver. Vi anser därför att utbyggnaden av naturgasnätet måste ske på
sådant sätt att biobränslemarknaden kan utvecklas optimalt med bl.a. en positiv
regional utveckling och en bättre miljö som följd.

Kultur

- Televisionens och radions regionala roll och ansvar

TV 2 bevakar och sänder från hela landet ifrån ett 10-tal TV- distrikt. Genom
satelliter kommer vårt land att översvämmas av ett internationellt
TV-utbud. I det sammanhanget vill vi framhålla hur utomordentligt viktigt
det är att vår nationella särart kommer till tals i svensk TV. TV 2 som arbetar
över hela landet har idag cirka 40 % av TVs resurser. Vi anser att andelen
bör höjas till 60 %. Denna rimliga resursfördelning skulle också betyda
mycket för uppbyggnaden av ett regionalt och lokalt kulturliv. Arbetsuppgifterna
för regionernas kultur- och mediaarbetare skulle öka avsevärt.

Vi har motsvarande principiella syn på lokalradions uppgifter. Den har en
viktig uppgift i att förmedla nyheter och kultur i och för hela länet.

- Utred "Kultur-R-en

Kulturcentrumbildningar för konserter, teater, utställningar, m.fl. har gjort
stora insatser för det decentraliserade kulturutbudet. Under den tid de arbetat
har den regionala kulturen i form av länsteatrar, regionmusik m.m. utvecklats
högst avsevärt. Det bör enligt vår mening undersökas om inte kulturspridningsarbetet
nu i större utsträckning bör ske genom direkt länssamarbete.
Kulturarbetarkoncentrationen skulle också minska ifall R-en decentraliserades.
Det finns enligt vår mening anledning att nu förutsättningslöst
utreda om dagens organisation är den mest ändamålsenliga.

- Bokhandel

REK 87 föreslog att länsstyrelserna skulle få möjligheter att ge projektstöd

inom kulturområdesanslaget ur anslaget för regionala utvecklingsinsatser. I Mot. 1989/90

REK 87 konstateras även att många kommuner saknar en bokhandel. Enligt Alli

vår mening bör stöd till bokhandelsetablering i sådana kommuner även
kunna utgå från länsanslagen.

- Regionalpolitisk stöd till kulturarbetare

Vi anser även att det regionalpolitiska stöd som föreslås utgå inom de av oss
förordade resursområdet respektive för landsbygdsutveckling bör kunna användas
för kultur/kulturarbetarstöd. Sedvanligt stöd bör kunna utgå till såväl
investeringar som i form av sysselsättningsstöd vid nyetablering.

II. Åtgärder för företagsutveckling

Utgångspunkter

I propositionen föreslås betydande förändringar av anslagsstrukturen på det
regionalpolitiska området såväl till REK 87:s som nuvarande ordning. Avsikten
är att det direkta företagsstödet skall förskjutas till förmån för insatser
för att förbättra de infrastrukturella förutsättningarna och koncentreras till
områden som har de långsiktigt svåraste problemen.

Propositionens förslag innebär att företagsstöd i fortsättningen endast
skall lämnas i form av lokaliserings- och utvecklingsbidrag samt sysselsättningsbidrag.
De nuvarande stödformerna lokaliseringslån, investeringsbidrag,
offertstöd och regionalpolitisk utvecklingskapital slopas. Tolat föreslås
2 250 milj kr anvisas i regionalpolitisk! stöd för kommande budgetår,
varav 900 milj kr för regionala utvecklingsinsatser.

Förslagen till förenklingar och mer decentraliserad handläggningsordning
är tillfredsställande och i linje med vad vi från centerpartiet föreslagit. Vi
anser dock att beslutsprocess och hanteringsordning måste ytterligare effektiviseras
och decentraliseras.

Vi föreslår även nedan en reviderad anslagstruktur såväl i förhållande till
REK 87:s som regeringens förslag. Vårt förslag innebär bl.a. att länsanslagen
bör uppdelas i två huvudgrupper, dels ett traditionellt länsanslag ( Regionala
utvecklingsinsatser) innefattande lokaliserings- och utvecklingsbidrag
samt projektstöd, dels ett landsbygdsutvecklingsanslag. Från detta anslag
skall finansieras glesbygdsstöd, stöd till samlingslokaler och kulturarbetare
på landsbygden och dess småorter ingå samt angelägna utvecklingsobjekt
för landsbygden.

Vi anser även att ett särskilt anslag för kompetensutveckling införs för
konsultstöd. Vi anser även att möjligheter till offertstöd skall finnas kvar för
etableringar inom resursområdena A och B.

Effektiviserad beslutsprocess

Nuvarande regler innebär att länsanslag och glebygdsstöd hanteras på länsnivå.
Lokaliseringsärenden avseende projekt större än 12 milj kr handläggs
på central nivå. Propositionens förslag innebär att denna summa höjs till 15
milj kr.

Enligt vår mening bör länsanslagen (och lokaliseringsbidragen) hanteras 7

av länsstyrelsen vad avser projekt som ej överstiger 25 milj kr. Objekt som Mot. 1989/90

överstiger en kostnad av 25 milj.kr. bör avgöras av regeringen. För detta än- Alli

damål bör en särskild beslutsram medges. Regeringen bör vidare anmäla fattade
beslut om stöd för riksdagen i samband med riksdagens frågestund. Berörd
länsstyrelse och SIND skall bereda sådana ärenden.

Lokaliseringslånen föreslås ej längre utgå. Vi anser dock i likhet med
REK 87 att staten bör ge kreditgarantier och ett nominellt anslag om 1 000
kr föras upp på statsbudgeten.

De medel som totalt anvisas för lokaliseringsbidrag skall, förutom de medel
som enligt vårt förslag nedan anvisas för centrala beslut och offertstöd,
fördelas av regeringen till länen. Anvisade medel för offertstöd disponeras
av SIND.

Riksdagen bör därför enligt vår mening besluta att stöd till Regionala utvecklingsinsatser
och lokaliseringsbidrag enligt ovan angivna riktlinjer beslutas
på länsnivå.

Landsbygdsutveckling

1 såväl vår partimotion om regionalpolitiken som i en särskild motion om
landsbygdens utveckling har vi understrukit vikten av att utveckla hela
landet och bl.a. krävt att ett särskilt utvecklingsprogram för landsbygden
skall tas fram och föreslagit att 750 milj kr skall anvisas för detta ändamål.

Utvecklingsfondernas roll

De mindre företagens utveckling och nyföretagande har en avgörande betydelse
för möjligheterna att skapa en mer balanserad utveckling över landet.

Vi kommer i annat sammanhang att behandla insatserna för att stärka småföretagsamheten
och därvid även ta upp utvecklingsfondernas roll.

Företagsstödets inriktning

- Regionala utecklingsinsatser m.m. (Länsanslaget)

Stöd till glesbygdsinsatser och andra typer av regionala insatser har genom
det s.k. länsanslaget givit länsstyrelserna en resurs som snabbt visat sig ge
konkreta och varaktiga sysselsättningstillfällen. Stöd från detta anslag har
hittills utgått till lokaliserings/investeringsbidrag, glesbygdsstöd, företagsutveckling
och regional projektverksamhet. Det är enligt vår mening obestridligt
att - inom det gällande regionalpolitiska stödsystemet - länsanslagen,
tillsammans med utvecklingsfonderna och den kommunala skatteutjämningen,
är de mest operativa och effektiva instrumenten. Riksdagen har
också vid fyra tillfällen beslutat om förstärkningar i förhållande till regeringens
förslag och socialdemokraternas ställningstagande i riksdagen, såsom redovisas
i partimotionen.

Enligt vår mening måste insatserna för att stärka utsatta regioner och glesbygdens
näringsliv intensifieras. Det är särskilt angeläget att glesbygdsstödet
prioriteras. Enligt vår mening krävs förstärkningar, bl.a. för satsningar i av

8

sikt att utnyttja ny teknik och underlätta teknikspridning

- Förstärk länsanslagen

Vi föreslår att länsanslaget - i förhållande till regeringens förslag - ökas med
250 milj kr genom att motsvarande medel förs över från anslaget till för lokaliseringsbidrag
avseende beslut på central nivå och införande av ett anslag
om 750 milj kr för landsbygdsutveckling, i enlighet med förslag i annan motion.

Regeringen bör vidare bemyndigas att inom en ram om 200 milj kr. fatta
beslut om stöd till projekt, vars kostnad överstiger 30 milj. kr. Anslagsbehovet
kan bedömas till 100 milj. kr.

Landsbygds- och länsanslagen uppgår därmed totalt till 1900 milj kr. Inom
ramen för detta anslag bör glesbygdsstödet kraftigt förstärkas. Med vårt förslag
får de regionala organen förstärkta resurser för ökade satsningar på projekt
som gynnar glesbygden.

- Glesbygdsstödet

Det finns vidare starka skäl, med tanke på den pågående utarmningen av
landsbygden och de mindre tätorterna, att insatserna för glesbygden intensifieras
och förstärks. Propositionens förslag om ett högsta belopp om 350 000
kr. till avskrivningslån vid stöd till företag respektive 50 000 kr. till uthyrningsstugor
bör enligt vår mening höjas till 500 000 kr. resp. 100 000 kr.

Vi föreslår även att högsta stödbelopp för IKS (Intensifierad kommunal
sysselsättning) skall finnas kvar och höjas från 39 000 kr. till 75 000 kr. Vi vill
dock understryka vikten av att IKS-verksamheten på ett mera offensivt och
långsiktigt sätt kan användas som ett regionalpolitisk! instrument. Detta förutsätter
emellertid att inriktningen mot enbart den äldre arbetskraften slopas.

- Kommersiell service

Ett förstärkt stöd till den kommersiella servicen är också nödvändigt för att
bl.a. bevara och utveckla glesbygdsbutiker. I en särskild motion har vi även
redovisat förslag som syftar till att stödja dagligvaruhandeln.

Allmänt kostnadssänkande stöd

- Sänkta arbetsgivaravgifter

I propositionen föreslås en nedsättning av socialavgifterna med 10 procent
under en tioårsperiod i stödområde 1. Vidare föreslås att i de delar av Norrbottens
län som ej ingår i stödområde 1 arbetsgivaravgifterna sänks med 5%
under en femårsperiod. Viss näringsverksamhet föreslås också undantagen
från nedsättningen.

Enligt vår uppfattning bör en nedsättning av socialavgifterna medges med
10 % i av oss förordat resursområde A under en tioårsperiod resp 5 % i resursområde
B i Norrbottens län.

Med hänsyn till den besvärliga situation som jordbruket i hela Norrbotten
befinner sig i med betydande avgång och stark produktionsminskning anser
vi även att nedsättningen av socialavgifterna för jordbruket och dess föräd

Mot. 1989/90

Alli

lingsindustrier bör uppgå till 10% i de kommuner i Norrbottens län sorn före- Mot. 1989/90
slås inplacerade i resursområde. Alli

Vi anser vidare att all privat verksamhet skall omfattas av förslaget. Detta
är av speciell betydelse för kvinnor i berörda områden. Kvinnosysselsättningar
finns i hög utsträckning i verksamheter som idag är undantagna från
nedsättning.

- Transportstödet

REK 87 föreslog att transportstödet utreds. Vi kan biträda den uppfattningen.
Utredningsdirektiven måste emellertid vara sådana att transportstödet
också fortsättningsvis blir en ersättning för företagens fördyrade transportkostnader.
Dvs. en kompensation som utgår p.g.a. de långa avstånden.

Transportrådet måste enligt vår mening kunna på ett bättre sätt än för närvarande
beakta de verkliga behoven av fraktstöd och inte vara så låst till byråkratiska
regler. Vi föreslår att transportrådet får i uppdrag att vidta vissa
kompletteringar av fraktstödsberättigade varor i avvaktan på att nya transportbestämmelser
tagits fram.

- Sysselsättningsstödet

REK 87 föreslog att sysselsättningsstödet skall förbehållas tjänsteföretag i
de tre prioriterade landsdelarna samt mellanstäderna. Vi anser att sysselsättningsstödet
skall behållas för industri och tjänsteföretag inom hela resursområdet.

Sysselsättningsstöd bör enligt vår mening kunna lämnas till företag i resursområde
A med sammanlagt 200 000 kr, resursområde B med 120 000 kr.
och i resursområde C med 55 000 kr. per ny årsarbetskraft under fem år.

- Konsultstöd

REK 87 föreslog bl.a. att tre gratis konsultdagar per år till småföretag skulle
utgå för kompetensutveckling. I propositionen avvisas detta förslag. Vi anser
att detta förslag måste prövas och föreslår att 50 milj kr anvisas för detta
ändamål.

Stöd till investeringar i maskiner och byggnader

Många kommuner i stödområdena har under framför allt 1960- och 80-tal
förlorat 3045 procent av sin befolkning. Ungdomarna har flyttat och andelen
pensionärer har ökat kraftigt. Det behövs därför i ett övergångsskede en
mycket kraftfull regionalpolitik, syftande till återinflyttning. Det är vidare
väsentligt att regelsystemet är rättvist och enkelt. Enligt min mening är stöd
till byggande ett mycket verksamt regionalpolitiskt stöd. Många företag har
svag kapitalbas. Av den anledningen efterfrågas i hög utsträckning kommunala
industrihus. Därigenom kan företagskapital frigöras till maskin- och
marknadsinvesteringar. Detta är bakgrunden till att centern föreslår samma
bidragsprocent vare sig investeringen avser privata eller kommunala industrilokaler.

10

- Industrilokaler för uthyrning

Enligt gällande regler kan lokaliseringsstöd erhållas för uppförande av industrilokaler
för uthyrning i mindre orter.

Vi anser att lokaliseringsstödet för detta ändamål måste förstärkas med
hänsyn till vikten av att snabbt underlätta näringslivets breddning och utveckling
i mindre orter. Lokaler för uthyrning har visat sig vara ett verksamt
medel för att underlätta nyföretagande och utveckling av industrin på de
mindre orterna.

- Stöd till byggnader

Lokaliseringsbidrag till industribyggnader i resursområde A bör enligt vår
mening vara 50 procent. Stödet skall vara detsamma för såväl privata som
kommunala industrihus. Lokaliseringsbidraget till industrihus bör enligt vår
mening i resursområde B uppgå till 40% och i resursområde C med samma
villkor till 30 procent.

- Stöd till maskininvesteringar

Lokaliseringsbidraget bör enligt vår mening i resursområde A uppgå till 35
procent, i resursområde B 25% och i resursområde C till 20 procent.

- Stöd till byggnader och maskiner på landsbygden

Inom de landsbygdsbetonade delarna av resursområde C bör stödet till byggnader
kunna uppgå till 40 procent av investeringskostnaden respektive till
maskiner med 20 procent.

Individinriktade åtgärder

Enligt vår mening bör som ovan nämnts de infrastrukturella och företagsstimulerande
insatserna för att främja en balanserad regional utveckling även
kompletteras med individinriktade åtgärder. Dessa har särskilt stor betydelse
för inlandet, landsbygden och dess småorter och kan på ett betydelsefullt
sätt bidra till en positiv utveckling. Det behövs särskilda stimulanser för
att åstadkomma en inflyttning i kommuner som hårt drabbats av avfolkning.
Enligt vår mening krävs bl.a. följande åtgärder:

- Avskrivning av studiemedel

En god framtida utveckling inom resursområde A bygger bl.a. på att ung och
välutbildad arbetskraft kan rekryteras. Vi anser därför att studiemedelsavgiften
efterskänks och studieskulden avskrivs i motsvarande omfattning under
den tid arbetstagare är skriven inom resursområde A. Detta skall ges
regeringen till känna.

- Personligt regionalpolitisk investeringskonto

De som ämnar starta företag inom resursområdena A och B samt på landsbygd
och småorter i av oss föreslaget resursområde C skall årligen kunna
skattefritt avsätta tre basbelopp till startkapital. Avsättning får ske i hela
landet men i anspråktagas skattefritt enbart i ovan angivna områden som
risk- och startkapital. Länsstyrelserna bör emellertid kunna ansöka hos rege

ringen om att motsvarande regler skall få gälla för vissa utsatta landsbygds- Mot. 1989/90
områden utanför prioriterade områden. Alli

- Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats

De s.k. reseavdragen är av stor betydelse för en fungerande arbetsmarknad
och för en levande landsbygd. Avdraget är också fördelningspolitiskt betydelsefullt
eftersom landsbygdsbefolkningen har klart lägre inkomst än genomsnittet.
En stor del av de som arbetspendlar får ett negativt utbyte av
den planerade skattereformen. För många, boende på landsbygden och i
mindre orter, finns ingen utbyggd kollektivtrafik och således inga alternativ
till bilresa till arbetet. Den samlade alternativkostnaden för att delta i förvärvsarbete
får inte bli så hög att människor gynnas ekonomiskt då de är
hemma från arbetet.

Centerpartiet anser att reseavdraget för innevarande år skall fastställas till
15 kr/mil oavsett körsträcka. Vi anser vidare en regeländring innebärande
att reseavdrag ej nedsätts då ersättning erhållits av medpassagerare i syfte
att gynna samåkning.

- Flyttningsbidragen

Vi har i annat sammanhang föreslagit att flyttningsbidrag endast skall medges
vid återinflyttning till resursområdet.

Vi anser att flyttningsbidragen (s.k. respenning m.m.) framdeles bör utformas
så att de både främjar en bättre regional balans och ytterligare minskar
belastningen på statsbudgeten. Enligt vår uppfattning bör arbetsgivarna
i expansionsorterna svara för kostnaderna vid rekrytering av arbetskraft från
utflyttningsorter. Flyttningsbidrag bör därför i framtiden bara utgå vid flyttningar
till regionalpolitisk! prioriterade områden.

Anslagsfrågor

Propositionens förslag innebär att 2 250 milj kr anvisas för budgetåret
1990/91, d.v.s. en ökning jämfört med innevarande budgetår - om hänsyn
tas till medel som motsvarar en uppräkning med knappt 5,5 %, vilket är betydligt
under förväntad inflation.

Regeringens förslag innebär således att statens ekonomiska insatser för
regional balans och regional utveckling minskar. Detta skall ställas mot föredragandens
uttalanden att den föreslagna regionalpolitiska satsningen är
utan motstycke.

- Reviderad anslagsstruktur

REK 87 föreslog en förändrad anslagstruktur. Propositionens förslag avviker
emellertid från utredningens förslag i dessa delar.

12

Centerns förslag

Mot. 1989/90

Alli

Dl	Lokaliseringsbidrag (centralt)	100 (-250)
D2	Kreditgarantier
D3	Kreditgarantier (företag glesbygd)
D4	Regionala utvecklingsinsatser	1 150 (+250)
D5	Landsbygdsutveckling (nytt anslag)	750 ( + 750)
D6	Infrastrukturella insatser	330
D7	Nedsättning av socialavgifter	450 (+100)
D8	Sysselsättningsbidrag	300 (+50)
D9	Kompetensutvecklingsstöd	50 (+50)
D10	Ersättning till vattenkraftsreg	(+650)
DII	Glesbygdsdelegationen	6 (-9)
DI2	Folkrörclserådet	9 (+9)
DI3	Landsbygdens forskningsråd (ERU)	6
D14	Utvecklingsfonden i Västnorden	3
D15	Särskilda regionalpol i Jämtland	46

SUMMA 3 200 (+950)

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den konkreta inriktningen och utformningen av de
regionalpolitiska utvecklingsinsatserna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av breddad och utbyggd verksamhet vid de
regionala högskolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de kollektiva forskningsinstitutens verksamhet och
lokalisering,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av distansundervisning för vuxna med
avseende på den regionala utvecklingen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av ekonomiska resurser för distansundervisning
och forskning.

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för studiecirkelverksamheten inom resursområdet,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning tillkallas
med direktiv att utreda det framtida järnvägsnätet i enlighet
med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av nya vägsträckningar avseende
Europa- och riksvägar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flygets betydelse för den regionala utvecklingen.

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om postgirots lokalisering, Alli

11. att riksdagen beslutar att biobränslen ej skall beskattas i enlighet
med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av naturgasintroduktionens inverkan på insatser
för en utvecklad biobränslemarknad och naturgasintroduktionens
betydelse för den regionala utvecklingen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om televisionens och radions regionala ansvar,

14. att riksdagen hos regeringen hemställer att en utredning tillkallas
med direktiv att utreda organisationen för kulturcentrumbildningar
i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitisk! stöd till etablering av bokhandlar
resp. till kulturarbetare,

16. att riksdagen beslutar om en decentraliserad och effektiviserad
utformning av det företagsinriktade regionalpolitiska stödet fr.o.m.
budgetåret 1990/91 i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att anvisade medel för regionala utvecklingsinsatser
och lokaliseringsbidrag sammanförs till ett anslag i enlighet
med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokaliseringslånen och med avslag på proposition
1989/90:100 i denna del anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

19. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser
m.m. anvisa ett reservationsanslag om 1 150 000 000 kr. förbudgetåret
1990/91 att fördelas och utnyttjas i enlighet med vad som anförs i motionen,

20. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:100 i denna del
bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om högst 200 000 000
kr. besluta om lokaliseringsärenden överstigande 25 000 000 kr. samt
för detta ändamål anvisa 100 000 000 kr. över anslaget för Lokaliseringsbidrag
m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter till fortsatt offertstöd,

22. att riksdagen beslutar att högsta belopp till avskrivningslån för
investeringar och för uthyrningsstugor höjs till 500000 kr. resp.

100000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för
intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt att
högsta stödbelopp höjs till 75 000 kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningsstödets utformning,

25. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:76 i denna del
beslutar att sysselsättningsstöd skall kunna utgå med ett högsta belopp
om 200 000 kr. inom resursområde A, 120 000 kr. inom resurs- 14

område B samt med 55 000 kr. inom resursområde C per nytt arbets- Mot. 1989/90
tillfälle i enlighet med vad som anförts i motionen, Alli

26. att riksdagen beslutar till Sysselsättningsbidrag för budgetåret
1990/91 anvisa 300 000 000 kr.,

27. att riksdagen till Kompetensutvecklingsstöd beslutar anvisa
50000000 kr. att utnyttjas i enlighet med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag skall kunna utgå
med 50 % för investeringar i industrilokaler i resursområde A, med
40 % i resursområde B och med 30 % i resursområde C,

29. att riksdagen beslutar att lokaliseringsbidrag till maskininvesteringar
skall utgå med 35 % inom resursområde A, med 25 % inom resursområde
B och med 20 % inom resursområde C i enlighet med vad
som anförts i motionen,

30. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:76 i denna del
beslutar att stöd till byggnader och maskiner i de landsbygdsbetonade
delarna av resursområde C skall utgå med 40 % av investeringskostnader
för byggnader resp. 20 % av investeringskostnader för maskiner,

31. att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av
socialförsäkringarna skall gälla hela resursområde A och med 5 %
inom kommuner i Norrbotten inplacerade i resursområde B i enlighet
med vad som anförts i motionen,

32. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:76 i denna del
beslutar att nedsättningen av socialavgifter i resursområde A skall
gälla all privat näringsverksamhet samt med 10 % för jordbruket och
dess förädlingsindustrier i kommuner inplacerade i resursområde
inom Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen,

33. att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1990/91 beslutar anvisa ett förslagsanslag om 450 000 000
kr,.

34. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning om
reglerna för transportstöd tillkallas i enlighet med vad som anförts i
motionen,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om individinriktade stödåtgärder i syfte att stimulera
inflyttning till kommuner inom resursområde A samt begär förslag
om bidrag till arbetsgivare för medflyttande resp. avskrivning av
studiemedelsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett personligt regionalpolitiskt investeringskonto,

37. att riksdagen beslutar att avdrag för resor mellan bostad och arbete
skall medges med 15 kr./mil i enlighet med vad som anförts i motionen,

38. att riksdagen beslutar att medel över tolfte huvudtiteln anvisas
i enlighet med vad som förordas i motionen.

15

Stockholm den 26 mars 1990
Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c)
Roland Larsson (c)
Marianne Andersson (c)
Kjell Ericsson (c)

Håkan Hansson (c)
Sven-Olof Petersson (c)

Mot. 1989/90

Alli

Per-Ola Eriksson (c)

Göran Engström (c)

Gunhild Bolander (c)

Ivar Franzén (c)

Jan Hyttring (c)

gotmb 96384. Stockholm 1990