med anledning av prop. 1989/90:125 Förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

Motion 1989/90:A122 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: A122

av Börje Hörnlund m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:125 Förslag om
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1989/90

I. Allmänt

I proposition 1989/90:125 med förslag om tilläggsbudget II för innevarande
budgetår läggs bl.a. vissa förslag som rör arbetsmarknads- och miljö- och
energidepartementens ansvarsområden. Inom arbetsmarknadsdepartementets
ansvarsområde föreslås en medelsanvisning om 158,6 milj. kr. för innevarande
budgetår till vissa regionalpolitiska insatser.

Inom miljö- och energidepartementets ansvarsområde tas vissa frågor upp
som rör Vattenfalls verksamhet. Bl.a. begärs att riksdagen skall godkänna
förändringar i Vattenfalls investerings- och finansieringsplan samt bemyndiga
regeringen medge att Vattenfall avyttrar aktier i SwedeGas AB resp.
förvärvar aktier i NEX AB.

Vi vill i detta sammanhang erinra om att vi från centerpartiets sida i anledning
av de regional- och näringspolitiska propositionerna lagt omfattande
förslag som syftar till ett utvecklat och breddat näringsliv och en förbättrad
infrastruktur i utsatta regioner, där bl.a. Bergslagskommunerna föreslås ingå
i resursområdet.

II. Arbetsmarknadsdepartementet

Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra
Sveriges inland

I propositionen föreslås bl.a. att 158,6 milj. kr. skall anvisas till vissa regionalpolitiska
insatser i vissa Bergslagskommuner resp inlandskommuner i
Norrland.

Bakgrunden är att i det s.k. ”Bergslagspaketet” (prop 1987/88:64) förutsattes
att Asea Brown Boveri (ABB) skulle utvidga sin verksamhet i Ludvika
kommun i syfte att antalet sysselsättningstillfällen i kommunen skulle öka
med ca 500 personer. ABB har dock sedermera anmält att målsättningen
inte kan fullföljas. I stället konstateras i propositionen att antalet jobb i Ludvika
kommun minskat med ca 200.

Föredraganden understryker dock att fortsatta insatser för att öka antalet
arbetstillfällen i Ludvika är nödvändiga. Enligt föredraganden har en överenskommelse
slutits med ABB innebärande att bolaget skall ”anstränga sig

för att nå upp till den tidigare sysselsättningsnivån” i Ludvika kommun. Mot. 1989/90

ABB kommer även att tillskjuta 15 milj. kr. till en ”arbetsgrupp”, vars syfte A122

är att ”bredda arbetsmarknaden genom etablering eller expansion av andra
företag”.

Mot denna bakgrund förordar föredraganden att återstoden (188,6 milj.
kr.) av de medel som anvisats för att underlätta ABB:s expansion i Ludvika
kommun inte tas i anspråk för detta ändamål.

Av dessa medel föreslås som ovan nämnts 158,6 anvisas för vissa regionalpolitiska
insatser, varav 15 milj. kr. får disponeras av den ”arbetsgrupp” som
avses bildas. Propositionens förslag innebär således att 30 milj. kr. av tidigare
anvisade medel, såvitt vi kan bedöma av de knapphändiga uppgifterna,
ej avses utbetalas över huvud taget.

Från centerpartiets sida kritiserade vi skarpt den inriktning Bergslagspaketet
hade (motion 1987/88:A29). Vi konstaterade därvid att ”huvudförslaget"
i propositionen i likhet med tidigare regeringsförslag gynnade ett storföretag,
då ABB fick ett betydande stöd. Insatserna i ”paketet” var dessutom
koncentrerade till viss orter och kommuner i Bergslagen.

Vi underströk i motionen att inriktningen av åtgärderna borde mer ha inriktats
mot att förbättra de mindre och medelstora företagens förutsättningar
och villkor samt fördelats mer rättvist mellan Bergslagskommunerna.

Vi pekade bl.a. även på de förslag som vi lagt om kraftigt förstärkta ekonomiska
insatser för en förbättrad infrastruktur.

Vi kan konstatera att vår bedömning att den socialdemokratiska regeringens
och den dåvarande indutriministerns förslag sannolikt inte skulle få avsett
resultat, var riktig. En långsiktigt hållbar utveckling för regionalt utsatta
regioner som Bergslagen erhålls först med ett differentierat och diversifierat
näringsliv med många små och medelstora företag.

Enligt propositionens förslag ankommer det på regeringen att närmare utforma
riktlinjer för hur anvisade medel skall användas. Förutom de 15 milj.
kr. till ”arbetsgruppen för en breddad arbetsmarknad” ger föredraganden
inga antydningar om på vilket sätt medlen avses utnyttjas.

Enligt vår mening bör återstoden av tidigare anvisade medel för lokaliseringsbidrag
och sysselsättningsskapande medel i Bergslagen och i norra Sveriges
inland utnyttjas i sin helhet, dvs. 188,6 milj. kr.. Vi kan acceptera att
15 milj. kr. av dessa medel får disponeras av den planerade arbetsgruppen i
enlighet med föredragandens förslag.

Vi anser vidare att riksdagen bör ange riktlinjer för hur resterande 173,6
milj. kr. skall användas. Dessa medel bör även satsas i Bergslagen beroende
på att när den ursprungliga medelsanvisningen beslutades var målsättningen
att öka antalet sysselsättningstillfällen i vissa Bergslagskommuner i syfte att
motverka de negativa effekterna av personalminskningarna vid Domnarvets
järnverk och nedläggningen av gruvan i Grängesberg.

Resterande medel bör därför enligt vår mening således nyttjas till insatser
avsedda att utveckla och bredda näringslivet i Bergslagen. I enlighet med
vad vi anförde när ”paketet” lades bör medlen kunna användas för regionalpolitiska
och sysselsättningsskapande insatser i hela Bergslagsregionen.

De medel, som nu finns tillgängliga, kan enligt vår mening ses som en engångsanvisning
för vissa speciella ändamål, vars genomförande sträcker sig 8

över flera budgetår. Målsättningen måste därvid vara att öka antalet arbets- Mot. 1989/90

tillfällen i delar av Bergslagen där sysselsättningsgraden är lägst. A122

Vi kan vidare konstatera att överenskommelser med storföretag i bästa
fall bara är kortsiktiga lösningar som inte löser regionalt utsatta orters och
kommuners långsiktiga strukturproblem. Vi anser därför att tillgängliga resurser
skall användas för att förbättra småföretagens villkor resp. för satsningar
på projekt som syftar till regional utveckling i vid mening och inte
enbart är inriktade mot företagssektorn.

- Utbildning

Enligt vår mening har närhet till utbildning en avgörande betydelse för möjligheterna
till en postiv utveckling i en kommun. Framför allt förutsätter de
ökande kraven på kunskap och kompetens närhet till gymnasieutbildning
och en bättre samverkan med det lokala näringslivet. Det är därför viktigt
att resurser finns för satsningar på lärlingsutbildning, företagsförlagd utbildning,
fort- och vidareutbildning m.m. Samverkan mellan skola och arbetsliv
kan också öppna möjligheter till gymnasieutbildning för orter som saknar
egen skola.

Hög kompetens har stor betydelse för att tekniska landvinningar skall
kunna få gemonslag. En väg att förbättra tillgången på mer kvalificerade tekniker,
ingenjörer och ekonomer är dessa gruppers möjligheter till vidareutbildning.
En sådan utbildning skulle underlätta för företagen att få kvalificerad
personal. Vi anser därför att en vidareutbildning på mellannivå, baserad
på gymnasier och berörda regionala högskolor, bör kunna ske.

Vi anser att 20 milj. kr. bör anvisas i syfte att förbättra möjligheterna till
gymnasieutbildning och vidareutbildning i Bergslagen i enlighet med vad
som ovan anförts. Dessa medel bör fördelas av skolöverstyrelsen i samråd
med berörda länsorgan och kommuner.

- Satsa på kooperation

Enligt vår mening är den kooperativa företagsformen en i dessa sammanhang
underskattad möjlighet till att åstadkomma en positiv regional utveckling.
De medel som anvisas för stöd och rådgivning för kooperativ verksamhet
är också ringa.

Under senare år har etablerats 13 regionala centra eller lokala utvecklingscentra
för kooperativ verksamhet med stöd från kooperativa rådet. Det ekonomiska
stödet uppgår årligen till 5 milj kr, varav hälften från staten. Detta
skall jämföras med att det övriga företagsstödet för rådgivning, bl.a. via utvecklingsfonderna,
uppgår till ca 200 milj. kr.

Vi anser därför, i syfte att utveckla och bredda den kooperativa verksamheten
i Bergslagen, att ett engångsanslag om 25 milj. kr. skall avsättas, vilket
får användas som stöd till såväl befintliga som eventuella nyetableringar av
regionala och lokala utvecklingscentra för kooperativ verksamhet i Bergslagskommunerna.
Dessa medel bör fördelas av Kooperativa Rådet i samråd
med berörda länsstyrelser och utvecklingsfonder i Bergslagslänen.

- Prospekteringsverksamhet

9

I motion 1987/88:A29 betonade vi även bl.a. vikten av en fortsatt mineral- Mot. 1989/90

och prospekteringsverksamhet i Bergslagen. Vi framhöll i motionen vikten A122

av att kunskap och kompetens kan bibehållas inom gruvnäringen för att möjligheterna
till gruvbrytning i Bergslagen långsiktigt skall finnas kvar.

En framgångsrik och fungerande prospekteringsverksamhet måste kunna
bedrivas under flera år, och användningen av de medel som anvisas bör därför
inte begränsas till innevarande budgetår. Vi anser att 30 milj. kr. anvisas
för detta ändamål.

- Landsbygdsutveckling

Vi har i annat sammanhang lagt förslag om kraftfulla och omfattande insatser
för landsbygsdsutveckling. Bl.a. har vi föreslagit att 750 milj. kr. avsätts
för detta ändamål och även redovisat ett konkret åtgärdsprogram. I detta
sammanhang vill vi ta upp vissa frågor som rör kultur- och energiområdena.

- Kultur

Det statliga stödet för insatser på kulturområdet kommer att förstärkas. De
statliga bidragen till denna verksamhet förutsätter emellertid att landsting
och, i förekommande fall, kommuner kan ställa upp med motsvarande ekonomiskt
stöd. Enligt vår mening är en väsentlig del i en positiv landsbygdsutveckling
och en levande landsbygd ett breddat och vitalt kulturliv. I linje med
våra förslag i vår tidigare motion bör medel för kulturella insatser anvisas
för projektstöd och annan kulturverksamhet till landstingen i Bergslagen. Vi
föreslår att 40 milj. kr. anvisas för detta ändamål.

- Energi

Resterande medel (43,6 milj. kr.) bör enligt vår mening tillföras SIND för
fördelning till berörda länsorgan och avse satsningar som innebär att alternativa
energislag används och utvecklas. Inom detta område finns i Bergslagen
en betydande potential, framför allt vad beträffar möjligheterna inom jordoch
skogsbruk. Omställningen av jordbruket riskerar medföra att jordbruket
i många skogs- och mellanbygder inte kan drivas vidare och alternativa
möjligheter att utnyttja åkermarken måste skapas. I annat fall riskeras möjligheterna
till en dräglig utkomst ryckas undan och många bygder avfolkas
helt.

Anslagsfrågor

Vi föreslår således att 188,6 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II för innevarande
budgetår för ovan redovisade ändamål. Det bör ankomma på regeringen
att med ledning av vad vi anfört i motionen utforma de närmare riktlinjerna
för hur medlen skall användas. Vi anser vidare att dessa medel
måste få utnyttjas under en femårsperiod, dvs. längst t.o.m. budgetåret
1993/94.

10

III. Miljö- och energidepartementet
Inledning

Innebörden i regeringens förslag på energiområdet har en långt större principiell
räckvidd än enbart en inbjudan till riksdagen att bemyndiga regeringen
att medge vissa förändringar i Vattenfalls aktieinnehav.

Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen påtalat att den socialdemokratiska
energipolitiken sedan regeringsskiftet 1982 har kännetecknats
av mycket utredande, få visioner och knappast några konkreta beslut
om det framtida energisystemets utformning. Utvecklingen har därför i hög
grad styrts av de stora aktörerna på energimarknaden, t.ex. olje- och kraftföretagen
.

De stora miljöhoten såsom t.ex. växthuseffekten och skador på ozonskiktet
innebär att det blir allt tydligare att det krävs ett mer miljöanpassat energisystem.
För detta krävs konsekvent energipolitik och stor politisk handlingskraft
som den socialdemokratiska energipolitiken helt saknar.

Vi har från centerpartiets sida i annat sammanhang redovisat vår grundläggande
syn på hur förnyelsen av energisystemet bör ske. Långsiktigt måste
energisystemet bygga på effektivare energianvändning och utnyttjande av
inhemsk förnybar energi. Detta innebär bl.a. att biobränslen, vindkraft och
solenergi samt effektivare energianvändning måste få väsentligt högre prioritet
än satsning på naturgas eller annan gas baserad på fossila bränslen.

Vi vill i detta sammanhang i anledning av de frågor som aktualiseras i tillläggsbudgeten
kort redovisa vår syn på i vilka former och i vilken omfattning
naturgas bör utnyttjas resp. utformningen av elproduktionssystemet och de
skatteregler som bör gälla vid elproduktion.

- Naturgas

Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen betonat att introduktionen
av naturgas inte får ske på ett sådant sätt att biobränslemarknaden
försvinner. Detta innebär att användning av naturgas bör ske i begränsad
omfattning och endast i storstadsregionerna, där biobränslen inte är ett realistiskt
alternativ.

Det är av avgörande betydelse för omställningen av energisystemet att investeringsbeslut
inte fattas som innebär långsiktiga låsningar och försvårar
eller omöjliggör en förnyelse av energisystemet, där biobränslen har en central
roll. Det finns många som förordar en satsning på naturgas i första hand
och därefter i slutet på 90-talet en ökad satsning på biobränslen. Detta är en
förödande strategi. Det krävs mångmiljardinvesteringar för att bygga ut ett
nät av gasledningar. När de investeringarna är gjorda kommer biobränslena
att få konkurrera med gasens rörliga kostnader. Samma bindningar sker här
som tidigare skett i kärnkraften. Låsningen till gasinvesteringarna kommer
att förhindra användningen av de totalt sett billigare biobränslena.

Det är nödvändigt att bioenergi prioriteras före naturgas och att bioenergi
får möjlighet att konkurrera på minst samma villkor som naturgasen. Bioenergins
miljövärde måste fullt ut återspeglas i energiskatter och miljöavgifter.
11

Mot. 1989/90

A122

- Elproduktionssystemet m.m.

Mot. 1989/90

A122

Vi har i annat sammanhang redovisat vår syn på utformningen av det framtida
elproduktionssystemet och inriktningen av Vattenfalls investeringsplaner.
Vi har därvid framhållit att kondenskraftproduktion är det minst effektiva
sättet att producera el. Verkningsgraden är mellan 35 och 50% beroende
på anläggning. Vi har även redovisat alternativa lösningar för att tillgodose
det behov av ny produktionskapacitet som kan uppstå. Vi anser att ny
produktion bör baseras på kraftvärme, vindkraft och i någon mån vattenkraft.
Några nya kondenskraftanläggningar bör därför inte byggas.

Vi har även i annat sammanhang krävt att energibeskattningen skall utformas
så att tillfört bränsle effektivt utnyttjas och att nuvarande regler som
starkt missgynnar samproduktion av el och värme ändras och en lika beskattning
av bränslet sker oavsett om det utnyttjas för att producera el eller
värme.

Försäljning av aktier i SwedeGas AB

I proposition 1989/90:125 föreslås att Vattenfalls ägarandel i SwedeGas
minskar från dagens 85 % till 40 %. Nya ägare blir Sydkraft 15 %, MNG 15
% och en industrigrupp i huvudsak bestående av privata kraftföretag 15 %.

Shell behåller sin andel på 15 %.

Det kan tyckas vara positivt att Vattenfalls maktkoncentration minskar
och att det sker en breddning av ägandet. Denna s.k. ägarspridning innebär
dock en koncentration av kraftintressen i SwedeGas. Tidigare var ca 50 %
av de svenska kraftföretagen företrädda i SwedeGas genom Vattenfall. Med
den nya ägarstrukturen blir alla svenska kraftintressen av betydelse företrädda
i SwedeGas. Aven användarsidan knyts upp genom det kommunägda
MNG. Detta innebär att den förhärskande "elkulturen” breder ut sig över
ytterligare ett energislag. Denna kraftsamling och maktkoncentration är
självklart ett kraftfullt instrument för att genomföra en omfattande introduktion
av naturgas. Om inte denna organisation ges mycket tydliga spelregler
i en kraftfull och konsekvent energipolitik är risken uppenbar att kärnkraftsberoende
kommer att ersättas av ett naturgasberoende och den grundläggande
målsättningen för en långsiktig energipolitik, nämligen effektivare
energianvändning och övergång till förnybar energi, kommer inte att prioriteras.

Centerns bedömning är att en försiktig satsning på naturgas i storleksordningen
15-20 TWh i storstadsområdena kan vara motiverad för att underlätta
kärnkraftsavvecklingen. En större satsning, som tydligt förespråkas i propositionen,
innebär enligt vår mening att ett optimalt utnyttjande av i första
hand biobränslen och effektiv energianvändning omöjliggörs.

Centern kan acceptera den föreslagna ägarstrukturen i SwedeGas under
förutsättning att riksdagen samtidigt gör ett klart uttalande att förnybar
energi och effektivare energianvändning kommer att prioriteras före naturgas
(fossilgas) och att energipolitiken konsekvent kommer att utformas för
att nå detta mål. En viktig förutsättning är också att lika beskattning/avgifter
utgår oavsett om bränslen används för värme eller elproduktion. 12

Vattenfalls förvärv av aktier i NEX AB

NEX-projektet har i olika produktionskoncept funnits i mer än tio år. Den
aktuella utformningen innebär att en betydande elproduktion i kombination
med begränsad produktion av hetvatten, ånga, vätgas och bränslegas planeras.
Det nuvarande konceptet har miljöfördelar framför de tidigare koncept
som presenterats.

NEX-anläggningen är som elproducent effektivare än ett kondenskraftverk,
vilket medför motsvarande lägre koldioxidutsläpp. Reningsgraden vad
avser svavel, kväveoxider och tungmetaller är av hög klass. Utnyttjandet av
restoljor som råvara för förgasning innebär sannolikt en miljömässigt bättre
användning än om restoljorna exporteras. Det lämnas dock inga garantier
för att restoljor blir den dominerande råvaran. Aven kol nämns som alternativ
liksom import av råolja av Orinocotyp.

Det är klart positivt om inom landet med miljömässigt bästa teknik kan
slutanvändas de restprodukter som uppkommer inom den svenska oljeindustrin.
Det är dock en förutsättning att dessa restprodukter minimeras genom
tillräcklig och högkvalitativ avsvavlingskapacitet.

Enligt centerns bedömning behövs såsom ovan redovisats ingen kondenskraft
som basproduktion för att ersätta kärnkraften. Vi kan konstatera att
NEX-projektet inte innebär en fullvärdig samproduktion av värme och el.
Totalverkningsgraden ligger betydligt under kraftvärmeverkets 80-90%
verkningsgrad.

Nu gällande och i miljöavgiftsutredningen föreslagna energiskatter och
miljöavgifter gynnar på ett helt oacceptabelt sätt energislösande och miljökrävande
kondenskraftverk. Vi anser mot denna bakgrund att så länge detta
förhållande bibehålls bör inte NEX-projektet komma till stånd eller Vattenfall
ges tillstånd att förvärva aktier i projektet. Det finns med nuvarande
skatteregler inga starka ekonomiska motiv för Vattenfall som blivande huvudägare
att aktivt verka för ett ökat värmeutnyttjande. Risken är uppenbar
att NEX-projektets elproduktion i huvudsak blir kondenskraft och då är
projektet enligt centerns mening inte acceptabelt.

I det fall riksdagen samtidigt fattar beslut om en lika beskattning av bränslen
oavsett om de används för värme eller elproduktion skapas starka ekonomiska
motiv för en ökad samproduktion av el och värme. Kommande koldioxidavgift
bör kunna återföras till kraftproducenterna enligt den modell
som centerns representant i MIA har redovisat i sin reservation.

Om Vattenfall är berett att genomföra NEX-projektet efter ovan föreslagen
förändring av bränslebeskattningen anser centern att projektet bör få
genomföras och riksdagen bemyndiga regeringen att medge Vattenfall förvärva
aktier i NEX AB.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:125 i denna del
till Särskilda regionalpolitiska insatser och sysselsättningsskapande
åtgärder i Bergslagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1989/90 beslutar anvisa ett reservationsanslag om 188 600 000

kr. samt att anvisade medel får utnyttjas för avsett ändamål t.o.m. Mot. 1989/90

budgetåret 1993/94 i enlighet med vad som anförts i motionen, A122

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om såväl formerna för fördelning som inriktning av
föreslagen anvisning till särskilda regionalpolitiska insatser m.m. i
Bergslagen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av förnyelsen av energisystemet och
naturgasens roll samt uttalar att förnybar energi och effektivare energianvändning
skall prioriteras före naturgas,1]

[att riksdagen beslutar att bränsle för el- resp. värmeproduktion
beskattas lika i enlighet med vad som anförts i motionen,1]

[att riksdagen - vid avslag på yrkandena 3 och 4 - avslår proposition
1989/90:125 såvitt avser godkännande av investerings- och finansieringsplan
för Vattenfallskoncernen, begäran om bemyndigande för
regeringen att medge Vattenfall avyttra aktier i SwedeGas AB resp.
förvärv av aktier i Nynäs Energy Chemicals Complex NEX AB i enlighet
med vad som anförts i motionen.1]

Stockholm den 4 april 1990

Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c)

Roland Larsson (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Håkan Hansson (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda

Per-O la Eriksson (c)
Göran Engström (c)
Gunhild Bolander (c)
Ivar Franzén (c)

Jan Hyttring (c)

11989/90:N71

14

_
I

I

I