med anledning av prop. 1989/90:109 Vissa aktiefrågor för Procordia AB

Motion 1989/90:N65 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:N65

av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:109 Vissa
aktiefrågor för Procordia AB

Allmänt

I prop. 1989/90:109 redovisas att styrelserna för Procordia AB resp. Volvo i
december 1989 beslutat att gemensamt bilda en koncern främst med inriktning
mot läkemedel/bioteknik och livsmedel. Koncernen avses att bildas på
så sätt att aktieägarna samt innehavarna av konvertibla förlagslån i läkemedelsföretaget
Pharmacia AB resp. aktieägarna i livsmedelsföretaget Provendor
AB erbjuds att överlåta sina innehav till Procordia AB mot betalning i
nyemitterade aktier i Procordia AB. För närvarande äger Volvo samtliga aktier
i Provendor AB och 36,8 % av aktierna i Pharmacia.

Om övriga aktieägare i Pharmacia accepterar aktieerbjudandet kommer
Volvo att inneha ca 42,5 % av aktierna i Procordia AB och staten ca 33 %.

Aktieägaravtalet mellan Volvo och staten innebär att omvandlingar av Aoch
B-aktier sker på ett sådant sätt att parterna därefter innehar lika stor
andel av röstetalet i Procordia AB (42,5 %).

Propositionens förslag

Ett genomförande av beslutet att bilda en gemensam koncern på läkemedels-
och livsmedelsområdena med ovan beskrivna ägarrelationer förutsätter
riksdagens beslut. I propositionen föreslås mot denna bakgrund att riksdagen
skall medge att regeringen får medverka till att statens aktieägande i
Procordia AB minskar från 78 % till 33 % samt att röstvärdet för statens
aktier samtidigt minskar från 80,5 % till 42,5 %. I propositionen förordas
vidare att de rättigheter och förpliktelser som regleras i aktieägaravtalet mellan
staten och Volvo skall förvaltas av det statliga förvaltningsbolag som föreslås
bildat genom att statens aktier i ett antal konkurrensutsatta företag
överförs till detta bolag (prop. 1989/90:88).

I propositionen redovisas vidare att den nya koncern som bildas efter Procordias
förvärv av Pharmacia och Provendor beräknas få en sammanlagd
försäljning om ca 37 miljarder kr. 1989. Koncernen kommer att ha ca 47 000
anställda och generera ett rörelseresultat före skatt på ca 3 miljarder kr. Bolagsgruppens
tyngdpunkt kommer att ligga inom livsmedels- och läkemedelssektorerna.
Dessa sektorer uppges svara för 80 % av den nya koncernens
samlade försäljning. Bolaget blir Nordens största livsmedelsföretag och ett

av Europas tio största livsmedelsföretag resp. ett av de 25 största läkeme- Mot. 1989/90
delsföretagen. N65

Omsättningen inom livsmedelssektorn uppgår till 18,5 miljarder kr. och
totalt anges över 16 600 personer arbeta inom koncernens livsmedelssektor.

Sammanfattningsvis menar föredraganden att en sammanslagning av Procordias
verksamhet inom läkemedels- och livsmedelsområdena med Pharmacia
och Provendor leder till att en slagkraftig internationell koncern
skapas inom två viktiga produktområden och anför vidare att inom såväl
den svenska livsmedels- som läkemedels/bioteknikindustrin har behovet av
en samordnad strukturomvandling och förstärkt internationalisering varit
stort. Det initiativ som styrelse och ledning i Procordia tagit tillsammans med
Volvo genom att förvärva Pharmacia resp. Provendor innebär att grunden
för en sådan samordning lagts.

Mot bakgrund härav föreslås att riksdagen godkänner att regeringen på
kommande bolagsstämma medverkar till att aktieägaravtalet mellan staten
och Volvo kan genomföras.

Socialdemokratisk näringspolitik under 1980-talet

Det svenska näringslivet har under 1980-talet kännetecknats av en utveckling
mot ägar- och maktkoncentration, internationalisering och strukturomvandling.
Den främsta orsaken till den ökande koncentrationen i näringslivet
är den ekonomiska politik som den socialdemokratiska regeringen fört.

Den socialdemokratiska näringspolitiken har anpassats efter storföretagens
intressen, manifesterat genom de förslag som lagts när det gällt statlig
företagsamhet och formerna för försäljning av statliga företag på förmånliga
villkor till redan ekonomiskt starka intressegrupper och institutioner.

Inriktningen av den socialdemokratiska näringspolitiken har under lång
tid varit att skapa balanserande maktkoncentrationer. Statlig maktkoncentration
skall balansera privata maktkoncentrationer. Detta är en politik som
innebär samarbete med de allra största företagen och uppbyggnad av stora
företagsimperier med sammanblandning av statligt och privat ägande och
komplicerade ägandeförhållanden som följd.

Den politiska inriktningen under 1980-talet, tillsammans med marknadens
drivkrafter, har således förstärkt koncentrationen inom näringslivet, vad avser
både produktionsstruktur och maktfunktioner.

Av årets budgetproposition framgår också bl.a. att av sammanlagt 90 börsnoterade
företag med vardera minst 500 anställda år 1978, köptes närmare
hälften upp av något annat företag under de följande tio åren. Utmärkande
har främst varit företagsköpen och fusionerna inom industrin under främst
senare delen av 1980-talet. Det har skett ett stort antal affärer på såväl nationell
som internationell basis, exempelvis mellan ASEA och Brown Boveri,

SAAB och General Motors, Volvo och Renault m.fl. På nationell nivå kan
nämnas MoDo:s köp av Iggesund/Holmen, ABV och JCC-affären, ABB:s
köp av Fläkt och nu den i propositionen aktuella affären mellan Volvo och
Procordia.

Även inom bank- och finanssektorn har ägarförändringarna varit mycket
omfattande och uppmärksammade, t.ex. PKbankens köp av Carnegie Fond

kommission och därefter förvärvet av Nordbanken. Handelsbanken har förvärvat
Skånska Banken. Gotagruppen, vilken numera består av Gotabanken,
Skaraborgsbanken och Värmlandsbanken är ett ytterligare exempel.

Centerns syn

Från centerpartiets sida är vi av principiella skäl starkt kritiska mot den koncentrationsinriktade
näringspolitik som förts både vad avser fusioner mellan
redan stora företag och statens allt större sammanblandning med de stora
företagen.

Decentralistisk inriktning av näringspolitiken

Vi har i annat sammanhang redovisat vår syn på näringspolitikens utformning
och ställt krav på en decentralistisk inriktning. Det behövs ett spritt och
differentierat näringsliv med både små och stora företag om förutsättningar
för arbete och boende över hela landet skall kunna skapas.

Fusionskontroll

I en särskild motion 1989/90:N236 har vi också mot bakgrund av de senaste
årens stora fusioner begärt förslag om regler för kontroll av fusioner mellan
stora företag, så att inte dessa leder till monopol och starka ägarkoncentrationer.

Formerna för försäljning av statliga företag

I motioner från centerpartiet och andra partier har även redovisats principer
och former för försäljning av statliga företag. I dessa motioner har även givits
exempel på vilka objekt som är lämpliga för försäljning.

Enligt vår mening skall en försäljning av aktier ske i sådana former att
en ökad aktiespridning främjas. En effektiv marknadsekonomi förutsätter
många aktörer. Stora och dominerande aktörer kan få kontroll över marknaden
och stör därmed marknadsekonomin. Målsättningen måste vara att
sprida ägandet och skapa ett brett folkligt ägande. Detta förutsätter i sin tur
regler som förhindrar att dominerande aktieposter kan samlas i en ägares
hand.

Vi har även mot denna bakgrund i vår motion med anledning av prop.
1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor yrkat avslag på förslaget om ett
nytt statligt förvaltningsbolag i den form som regeringen förordat.

Centerns förslag

Enligt vår mening strider således det föreslagna bildandet av en koncern på
livsmedels- och läkemedelsområdena mot vår principiella näringspolitiska
syn och formerna för hur en försäljning av aktier i statliga företag bör ske.
Det kan emellertid vara en fördel om ett svenskt företag med ett spritt aktieägande
är ena parten i en strukturaffär av denna art, i synnerhet om alternativet
är en försäljning till utlandet. Vi anser dock att övervägande skäl talar
emot att riksdagen medverkar till att avtalet mellan staten och Volvo genomförs
i den form som nu föreslagits.

Mot. 1989/90

N65

12

Fusioner mellan storföretag, alternativt mellan staten och ett storföretag, Mot. 1989/90

innebär att det bildade företaget kan få en så dominerande roll att risk för N65

monopol föreligger med fördyrade priser för konsumenterna och ökad sårbarhet
som följd. Konsekvenserna av en fusion eller köp av storföretag upplevs
vidare ofta som osäkra av både anställda och de kommuner som berörs.

Dessa affärer har också en mycket stor påverkan på Sveriges internationella
förbindelser.

Utvecklingen under senare år visar således enligt vår mening nödvändigheten
av att fusioner i en omfattning som i det nu aktuella förslaget, av bl.a.
demokratiska skäl, måste förberedas på ett annorlunda sätt innan förslag
föreläggs riksdagen. Med nuvarande ordning ställs riksdagen oftast inför
fullbordat faktum och kan antingen bara förkasta eller godkänna avtalade
villkor. Någon reell möjlighet till påverkan finns inte. Riksdagens handlingsmöjligheter
begränsas dessutom av att - om en sådan affär inte genomförs
såsom förutskickas - de negativa konsekvenserna på arbetsmarknaden och
därmed för landets ekonomi och aktiemarknad kan bli betydande.

Vi föreslår därför att möjligheterna bör prövas att inrätta en nämnd, med
motsvarande funktion som utrikesnämnden, inom detta område, där under
sekretess kan diskuteras affärer och avtal som har stor nationell betydelse
och en avgörande inverkan på samhällsekonomin. Vi anser att riksdagen hos
regeringen bör hemställa om att möjligheterna att inrätta en sådan nämnd
utreds.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår prop. 1989/90:109 med begäran om riksdagens
bemyndigande för regeringen att medverka till förändrade ägarrelationer
för staten i Procordia AB i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäljning av statliga företag,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning tillkallas
med direktiv att utreda möjligheterna att inrätta en särskild
nämnd för samråd och information om företagsköp och företagsfusioner
av nationell betydelse i enlighet med vad som anförts i motionen.

13

Stockholm den 29 mars 1990

Per-Ola Eriksson (c)

Börje Hörnlund (c)

Roland Larsson (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Håkan Hansson (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda

Mot. 1989/90

N65

Kersti Johansson (c)

Göran Engström (c)

Gunhild Bolander (c)

Ivar Franzén (c)

Jan Hyttring (c)

14