Den grundläggande högskoleutbildningen

Motion 1989/90:Ub618 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub618

av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)

Den grundläggande högskoleutbildningen

Vi har i vår kommittémotion ”Högskoleutbildningen” framhållit vår principiella
syn på den högre utbildningen och dess problem. Vi avser i det följande
att redovisa vår uppfattning beträffande vissa konkreta förslag i årets
budgetproposition.

Regeringen föreslår att ett nationellt råd för den grundläggande högskoleutbildningen
inrättas inom UHÄ under en treårig försöksperiod. Vi ser positivt
på en sådan verksamhet men vill samtidigt varna för en övertro på vad
ett sådant råd kan åstadkomma. Medelstilldelningen är knapp och problemområdena
inom den högre utbildningen är många.

Vidare föreslår regeringen att det särskilda anslaget för forskningsanknytning
tas bort och att medel fortsättningsvis anvisas via LIF-anslaget (Lokala
och individuella linjer samt fristående kurser). Detta får emellertid inte leda
till att LIF-anslaget ytterligare urholkas.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att utbildningsinsatserna på Södertörn
redan nu förstärks utan att man avvaktar ett nytt förslag om lärarhögskolans
lokalisering.

Enligt vår mening bör högskolan själv besluta om var utbildningen skall
äga rum. Om Stockholms universitet och KTH skall förlägga utbildning till
Södertörn är inte, och bör heller inte vara, en fråga för riksdagen.

Vi avvisar förslaget att ytterligare anslå 12 miljoner kronor för datoranvändning
vid central och lokal antagning. Då vi i stället vill få till stånd en
kraftig förenkling av hela antagningssystemet, bör sådana satsningar enligt
vår uppfattning anstå.

Enligt regeringen bör försöksutbildning av tekniker ske både inom gymnasieskolans
och högskolans ramar. Detta är inte rimligt och kan inte heller
vara rätt mot de elever, som söker sig till denna utbildning. Någon av de båda
grupperna måste i efterhand känna sig som utpräglade ”försökskaniner” och
ifrågasätta det berättigade i den utbildning de har genomgått. Vi har tidigare
betonat att tekniker bör utbildas inom gymnasieskolan. Därigenom får vi
också en önskvärd och naturlig avgränsning mot den nya ingenjörsutbildningen
på högskolenivå. Vi avvisar alltså utbildning av tekniker inom högskolan.

UHÄ har beräknat kostnaderna för den nya naturvetarlinjen till sammanlagt
30,3 miljoner kronor. Regeringen vill dock endast acceptera hälften -16
miljoner kronor - och dessutom finansiera linjen genom överföring av större

delen av detta belopp från LIF-anslaget. Detta skulle drastiskt minska möjligheterna
att överhuvudtaget erhålla naturvetenskaplig utbildning på fristående
kurser. Linjeutbildningen skulle alltså utvidgas på de fristående kursernas
bekostnad. Detta är ett synsätt som vi av principiella skäl inte kan acceptera.
Den naturliga konsekvensen av regeringens resonemang borde vara att
den vidare utbyggnaden av naturvetarlinjen får anstå och att erforderliga
förstärkningar sker av fristående kurser i stället.

Regeringen föreslår en minskning med 270 platser på ekonomlinjen. Detta
skulle vara det enda resultatet av UHÄ:s omfattande prognosarbete i årets
budgetproposition. Förslaget förefaller vara dåligt underbyggt och bör följaktligen
avvisas. Dimensioneringen av ekonomlinjen måste självfallet ses i
sammanhang med dimensioneringen av övrig utbildning. Vi har i vår principmotion
angående den högre utbildningen framfört kravet att riksdagen
snarast måste få ta ställning till hela den framtida dimensioneringen.

Vi beklagar att regeringen överhuvudtaget inte synes beredd att fortsätta
den inledda satsningen på att höja kvaliteten på utbildningen inom.ÄisS-sefctorn.
Den är fortfarande alltför låg. Enligt vår uppfattning bör en förstärkning
i första rummet ske på de fristående kurserna inom det samhällsvetenskapliga
och naturvetenskapliga liksom på det humanistiska området.

Däremot är regeringen uppenbarligen beredd att på mycket lösa grunder
bygga ut juristutbildningen i Umeå. Det är inte möjligt att ge en fullgod utbildning
fram till en jur.kand.-examen genom ett tillskott av 600 000 kronor.
Vi är under inga omständigheter beredda att acceptera en kvalitetssänkning.
Vi avvisar därför förslaget.

Studerande i Umeå har rätt att få en juristutbildning som håller samma
höga kvalitet som den som ges vid de juridiska fakulteterna. Om en juristutbildning
skall förläggas till Umeå bör denna organiseras som en från Uppsala
universitet utlokaliserad utbildning på samma sätt som man från universitetet
i Lund bedrivit decentraliserad utbildning i Göteborg. Vi föreslår därför
att de 600 000 kronor som regeringen vill använda för juristutbildning i
Umeå i stället anvisas Uppsala universitet.

Regeringen betonar vikten av att miljövårdsfrågorna ägnas fortsatt uppmärksamhet
också när det gäller samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar
men föreslår inte några konkreta åtgärder. Diskussionerna under
senare tid rörande miljö- och hälsoskyddslinjen, påbyggnadsutbildning i miljöskydd
liksom i högskoleutbildningarna i övrigt berörs inte, vilket kan te sig
anmärkningsvärt. Enligt vår uppfattning måste hela detta problemkomplex
utredas snarast och långsiktiga förslag framläggas under den treåriga budgetperioden.

I sin anslagsframställning föreslår UHÄ att logopedlinjen förlängs från 120
till 160 poäng inom ramen för oförändrade resurser. Finansieringen bör enligt
UHÄ ske genom en utglesning av antagningstillfällena. Regeringen
medger att grundutbildningens innehåll inte i dag motsvarar ”arbetsmarknadens
behov inom omsorg och habilitering”. Samtidigt framhåller dock regeringen
helt riktigt att det är viktigt att tillräckligt många logopeder utexamineras
och att det därför är diskutabelt att glesa ut antagningstillfällena. UHÄ
bör presentera ett fullständigare beslutsunderlag, blir regeringens slutsats.

Mot. 1989/90

Ub618

13

Vi förutsätter att regeringen snarast återkommer i frågan och att erforderliga
medel då kan anvisas för en önskvärd förlängning.

UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit att utbildningen i psykoterapi
skall byggas ut genom att linjen också inrättas vid universitetet i Göteborg.
Samtidigt har Karolinska Institutet föreslagit att planeringsramen vid
institutet några år skall minska från 24 till 16 nybörjarplatser, främst på
grund av otillräckliga anslag. Regeringen förklarar helt frankt att den inte är
beredd att föreslå någon utbyggnad av psykoterapiutbildningen under budgetperioden.
Däremot vill man tillmötesgå Karolinska Institutets önskemål
om nedskärning av antalet nybörjarplatser, hellre än att föreslå en anslagsökning
till institutet.

Riksdagen fattade 1979 ett principbeslut om att psykoterapiutbildningen
på sikt skulle finnas i alla de sex dåvarande högskoleregionerna. Utbyggnaden
skulle ske successivt. Ett drygt decennium senare finns utbildningen endast
på tre universitetsorter, Stockholm, Umeå och Lund och skall dessutom
skäras ned. Med en sådan utbyggnadstakt kan riksdagens principbeslut från
1979 vara verkställt tidigast omkring år 2010. Detta är inte acceptabelt.

Vi föreslår att Karolinska Institutet tillförs erforderliga medel för att
kunna bedriva psykoterapiutbildningen med oförändrat platsantal och att
linjen enligt UHÄ:s förslag under perioden inrättas vid Göteborgs universitet.

Det föreligger en allvarlig risk för en brist på apotekare och receptarier
inom en nära framtid. UHÄ har tidigare fört fram krav på en utökning av
antalet utbildningsplatser och upprepar detta i årets anslagsframställning.
Regeringen har emellertid utan motivering ställt sig negativ. Vi finner
UHÄ: s framställning välgrundad och föreslår i enlighet med denna att apotekar-
och receptarielinjerna utökas med 40 nybörjarplatser vardera under perioden.

Sverige har den äldsta men samtidigt den kortaste utbildningen för sjukgymnaster
- endast 2,5 år. I Danmark är den 3 år, i Finland 3,5 år och i Norge
4 år. Detta är inte tillfredsställande. Den korta utbildningstiden leder inte
bara till en hård stress för de studerande utan innebär också mycket begränsade
möjligheter att föra in nya moment i utbildningen och kunskap om de
nya behandlingsmetoder som utvecklats under senare tid. Med tanke på de
principiella kraven på minst treårig högskoleutbildning för giltighet inom
EG-området är det också angeläget att examen för svenska sjukgymnaster
håller en internationellt acceptabel nivå. Regeringen bör därför snarast återkomma
till riksdagen med förslag så att en utökning av sjukgymnastutbildningen
kan ske från nuvarande 100 poäng till minst 120.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en utökning av nybörjarplatserna
på förskollärarlinjen utöver dem som föreslagits av UHÄ. Vi finner
detta omotiverat, eftersom det redan i dag är svårt att fylla alla platser med
behöriga sökande. Vidare kan tillgången på förskollärare bli väsentligt
större om yrket görs tillräckligt attraktivt och det offentliga monopolet inom
barnomsorgen avskaffas. Många utexaminerade förskollärare skulle då sannolikt
vända tillbaka till det yrke, som de utbildats för. Regeringens förslag
bör alltså i den del det går utöver UHÄ:s förslag avvisas av riksdagen.

Anslaget för Lokala och individuella linjer samt fristående kurser (LIF) är

Mot. 1989/90

Ub618

14

enligt vår uppfattning en av de väsentligaste anslagsposterna i högskolans
budget. Inom dess ramar skall rymmas större delen av den humanistiska och
samhällsvetenskapliga utbildningen och därtill den utbildning, som utgör ett
reellt alternativ till den ofta oflexibla linjebundna utbildningen. Mycket av
förnyelsen inom högskoleutbildningen sker i form av fristående kurser.

Nedskärningen av anslaget till naturvetarlinjen samt behovet att satsa på
en kvalitetshöjning på de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena,
där inte minst språkutbildningen är av stor betydelse, nödvändiggör
en ökad satsning på det s.k. LIF-anslaget.

Vi har i vår partimotion Skolan och lärarna av Carl Bildt m.fl. (m) föreslagit
att en ny - på ämnesstudier grundad - lärarutbildning inrättas samt att
denna utbildning skall bygga på fristående kurser. Vi har för denna nya lärarutbildning
förelagit att riksdagen anvisar 30 miljoner kronor. Därutöver bör
ytterligare 50 miljoner kronor anvisas för Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser.

Då utbildningen vid det förutvarande filosofiska fakultetsområdet ännu
inte har byggts ut i någon nämnvärd omfattning vid de tidigare universitetsfilialerna,
bör en större proportion av anslaget tilldelas universitetet i Linköping
samt högskolorna i Karlstad, Örebro och Växjö.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsanknytning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beslut rörande högskoleutbildning på Södertörn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förläggning av försöksutbildningen av tekniker,

4. att riksdagen beslutar att avstå från vidare utbyggnad av naturvetarlinjen
och överföra motsvarande resurser till anslaget D 10. Lokala
och individuella linjer samt fristående kurser,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till nedskärning av ekonomlinjen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder rörande
miljövårdsfrågor i den högre utbildningen i enlighet med vad som i
motionen anförts,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kvalitetshöjande
åtgärder inom logopedutbildningen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny dimensionering
av utbildning i psykoterapi,

9. att riksdagen beslutar att apotekar- och receptarielinjerna utökas
med 40 platser vardera i enlighet med vad som i motionen anförts,

10 att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny utbildning av
sjukgymnaster i enlighet med vad som i motionen anförts,

11. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om utökning
av utbildningen av förskollärare med 102 platser på 100-poängsnivå,

Mot. 1989/90

Ub618

15

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90

tionen anförts om fördelning av medel för Lokala och individuella lin- Ub618
jer samt fristående kurser.

Stockholm den 25 januari 1990
Ann-Cathrine Haglund (m)
Birgitta Rydle (m)

Ulf Melin (m)

Birgit Henriksson (m)
Göran Allmér (m)

Birger Hagård (m)

Hans Dau (m)

Rune Rydén (m)
Elisabeth Fleetwood (m)

16